Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Värnamo kommun

Transkript

1 Lupp 2018 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i kommun

2 Sammanställd av Enkätfabriken Mars 2019

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund och syfte...6 A. Bakgrundsfrågor...8 B. Fritid...11 C. Skola...18 D. Delaktighet och inflytande...25 E. Trygghet...36 Rapporten är färgkoordinerad! Hitta den del du vill läsa genom att titta på färgen i avsnittens kant. F. Hälsa...42 G. Arbete...52 H. Framtid...55 Lika förutsättningar i stad och landsbygd?...64 Referenslista...66

4 Sammanfattning Att ha kunskap om unga och deras livsvillkor är en viktig förutsättning i kommunernas arbete i alla förvaltningar och områden. Både barnkonventionen och Sveriges ungdomspolitik betonar vikten av att alla beslut som tas, som på något sätt rör barn och unga, alltid ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv. Genom att göra Luppundersökningen får kommunen en bättre bild av ungdomarnas livsvillkor. I kommun har Lupp genomförts för första gången i år. Med utgångspunkt i kommuns vision som bygger på fyra målkriterier (hållbarhet, attraktivitet, tillväxt och trygghet) presenteras i denna del en kort sammanfattning gällande delar av resultatet. Vi rekommenderar dock att man läser hela rapporten för att få en mer heltäckande bild av ungdomarnas livsvillkor i. I rapporten görs jämförelser mot rikssnittet för Lupp (de kommuner som genomfört Lupp år 2018) samt kommuns resultat. Hållbarhet - alla räknas och varje människa är en tillgång kommunens utveckling präglas av långsiktighet, delaktighet, tolerans och integration. Delaktighet En hög andel, 55 % av unga på och 59 % på, svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör. Därutöver ser sig många ha möjligheter att påverka, i jämförelse till rikssnittet och s resultat. 41 % av unga på och 34 % av unga på i ser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter att påverka. Motsvarande andel i rikssnittet är 22 % på och 22 % på. En hög andel ser sig ha möjligheter att påverka! Bland de unga som utövat någon form av samhällsengagemang har de flesta gjort det på nätet. Det handlar framför allt om att gilla/dela inlägg eller att diskutera inlägg om politik eller samhällsfrågor. Totalt är det en andel om 10 % av ungdomarna, alltså en av tio, som klassas som engagerade och intresserade unga. Se mer om detta i avsnitt D. Välmående och hälsa En hög andel av ungdomarna i svarar att de mår bra. Killar i årskurs 8 är gruppen som mår allra bäst. När det handlar om förekomsten av psykosomatiska symtom så framgår det att det finns tydliga könsskillnader mellan tjejer och killar. Tjejer rapporterar klart mer problem med bland annat stress, nedstämdhet och huvudvärk. Genom fördjupad analys kan vi se att hälsa tydligt samvarierar med utsatthet (för mobbning, hot, misshandel m.m.). De unga som utsatts för något otryggt svarar också i klart lägre grad än övriga att de mår bra. Att få bukt med denna typ av problem kan således vara viktigt. Attraktivitet - här ska finnas möjlighet att växa som människa, möjlighet till utbildning och föreningsliv, boende och arbete. Fritiden i En hög andel, % av ungdomarna är nöjda med sin fritid i. Killar i årskurs 8 är gruppen som är nöjdast med sin fritid. Det framgår dock också att andelen nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter är lägre i jämfört med rikssnittet för Lupp och i kommuns resultat. Att arbeta med att fler unga ska få tillgång till meningsfulla aktiviteter 4

5 kan därav vara viktigt. Det framgår också att unga som bor på landsbygden är något mindre nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter jämfört med unga som bort i staden. Skola och lärande Vid en analys av resultatet om skolan framgår att det finns skillnader utifrån ålder. Gymnasieungdomarna är mindre nöjda med flertalet aspekter i skolan. De är också mindre nöjda än unga i kommun och i rikssnittet. Speciellt stor skillnad ses avseende skolmaten. 23 % av ungdomarna i på svarar att maten är mycket eller ganska bra. Motsvarande andel i rikssnittet är 54 %. Högstadieungdomarna i är däremot generellt sett nöjdare än ungdomar i och rikssnittet. Exempelvis svarar 88 % av högstadieeleverna i att undervisningen på skolan är mycket eller ganska bra. Andelen som svarar detsamma är 83 % i rikssnittet och 70 % i kommun. 23 % av gymnasieungdomarna är nöjda med skolmaten. Det är en lägre andel än i rikssnittet Tillväxt - en kommun som växer och välkomnar fler medborgare och verksamheter Arbete I avsnittet som handlar om arbete framgår det att en hög andel, 51 % av gymnasieungdomarna, har ett extraarbete. Detta är en klart högre andel än i rikssnittet och kommun där andelen är %. Framtidsplaner Vad gäller framtidsplaner ser vi att det finns stora könsskillnader avseende synen på att studera vidare efter. 80 % av jejerna och 45 % av gymnasiekillarna i svarar att de tror de kommer läsa vidare. Det finns även en skillnad i denna fråga vad gäller unga som bor i stad eller landsbygd, där de unga som bor på landsbygden i något lägre grad svarar att de tror de kommer läsa vidare. 50 % av ungdomarna i årskurs 8 svarar att de tror det kommer flytta från. Motsvarande andel i årskurs 2 är 75 %. Det framgår också att en klar majoritet, % av ungdomarna, har en positiv framtidssyn. Trygghet - en mänsklig kommun som möter medborgaren med trygg omsorg och stöd Trygghet och utsatthet En hög andel av ungdomarna i känner sig trygga på olika platser i kommunen. Tryggast känner sig ungdomarna hemma, i bostadsområdet, i skolan och på träningen. Minst trygga känner sig ungdomarna på fritidsgårdar, i stan och i kollektivtrafiken. Vad gäller utsatthet för olika otrygga situationer är killar mer utsatta för hot och stöld, medan tjejer i högre grad än killar svarar att de utsatts för mobbning och orättvis behandling. 5

6 Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors Lupp-undersökning har år 2018 genomförts i kommun på i årskurs 8 samt på i årskurs 2. Undersökningen genomfördes under hösten 2018 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen har skötts av kommunen med hjälp av MUCF och analys samt sammanställning har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av kommun. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år Lupp är en enkät som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. MUCF erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Lupp-enkäten erbjuds inom tre åldersgrupper: år, år och unga vuxna år. Svarsfrekvens Totalt har 349 av 434 elever på i årskurs 8 svarat på undersökningen. Svarsfrekvensen på är således 80 %. På har 237 av 433 elever i årskurs 2 svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 55 %. Svarsfrekvensen är i årskurs 8 tillräckligt hög i för att underlaget ska bedömas som representativt. På är svarsfrekvensen något lägre och det kan vara bra att tolka resultatet med viss försiktighet. Svarsfrekvensen är 80 % i årskurs 8 och 55 % i årskurs 2 I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Skolorna som deltagit är Finnvedens gymnasium (åk 2), Apladalsskolan (åk 8), Gröndalsskolan (åk 8), Bors skola (åk 8) samt Forsheda skola (åk 8). Bortfallsanalys För vissa frågor finns det internt bortfall, det vill säga att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis bero på att elever bedömt en fråga som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. Analys Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomarnas upplevelser. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder ( årskurs 8 och årskurs 2) samt kön. Jämförelser, inte bara för kön utan även avseende andra faktorer, möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna arbeta vidare med förändring och för att anpassa insatserna. 6

7 I enkäten finns en fråga om respondenternas könsidentitet. Utöver alternativen kille och tjej fanns även alternativet annan könsidentitet. Att vi endast redovisar skillnader mellan de som identifierar sig som killar eller tjejer beror på att de som svarat annan könsidentitet är en väldigt få till antalet. Jämförelser till rikssnitt för Lupp 2018 och kommuns resultat 2018 Jämförelser med rikssnittet för Lupp (de kommuner som genomfört Lupp år 2018) görs även i analysen. Rikssnittet är dock inget nationellt snitt för alla kommuner, utan innefattar endast de kommuner som deltog i Lupp år 2018, vilket är viktigt att vara medveten om. Trots att en sådan jämförelse har vissa brister kan det vara fördelaktigt att kunna se kommunens resultat i förhållande till en större kontext. Jämförelser vad gäller rikssnittet tas endast upp i utvalda frågor, där det anses relevant. Rikssnittet presenteras i tabeller. Om det visar sig vara stora skillnader mellan s resultat och rikssnittet är rutan i tabellen färgmarkerad. Jämförelser i tabeller görs även med kommuns resultat från 2018 på samma sätt som rikssnittet. Statistisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. Det är alltså svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Läsanvisningar Rapporten är indelad tematiskt i de områden som finns i Lupp-enkäten: A. Bakgrundsfrågor, B.Fritid, C.Skola, D. Politik och samhälle E. Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och H. Framtid. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att en del svarsalternativ uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av alla frågor och svarsalternativ hänvisar vi till MUCF:s Lupp-portal. Observera också att vissa diagram redovisar resultatet totalt för alla, totalt per kön eller totalt per ålder. I rapporten används synonymt med årskurs 8 och synonymt med årskurs 2. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent. 7

8 A Bakgrundsfrågor Frågor om bakgrund och familj I den första delen ställdes några frågor om ungdomarna och deras familj. Som det framgår av bilden nedan är könsfördelningen relativt jämn bland de som svarat på Lupp-enkäten i. Då få angett annan könsidentitet kommer denna grupp inte redovisas nedbrutet i rapporten. Som det framgår i diagram A4 har en andel om 5-13 % av ungdomarna en sjukdom eller nedsatt funktion som inte är tillfällig. Det framgår också i tabell A5 att 86 % av ungdomarna som svarat på Lupp-enkäten är födda i Sverige, 3 % är födda i Europa och 11 % är födda utanför Europa. Vi har svarat på Lupp-enkäten! 48% tjejer killar 2% annan könsidentitet 86% födda i Sverige 3% födda i Europa 11% födda utanför Europa 87% heterosexuella 2% bisexuella 1% homosexuella 11% osäker/annat/ vill ej svara 10% har en nedsatt funktion eller sjukdom 8

9 A4. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, och som innebär att du har svårigheter att delta i olika aktiviteter, t.ex. i skolan, med vänner eller på din fritid? 100% 8 87% 88% 88% 0% 13% 10% 10% 7% 2% 2% 2% Ja Nej Vill inte svara A5. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 86% 0% 3% 11% Förälder a 72% 2% 9% 17% Förälder b 71% 2% 8% 18% A5a. Du svarade att du inte är född i Sverige. Hur länge har du bott i Sverige? 10 år eller längre 30 % 4-9 år 35 % 0-3 år 35 % A6. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen? Förälder a Förälder b Arbetar 91% 86% Studerar 3% 4% Föräldraledig 1% 0% Arbetslös 1% 1% Långtidssjukskriven/sjukpensionär 2% 2% Ålderspensionär 0% 0% Annat 1% 1% Vet inte 2% 9

10 Ekonomi En majoritet av ungdomarna är inte alls eller inte särskilt oroliga för sina föräldrars ekonomi. Andelen som oroar sig är högre bland gymnasieeleverna, där 19 % av killarna och 11 % av tjejerna svarar att de är mycket eller ganska oroliga. I diagram A8 nedan framgår det att en andel mellan % svarar att det en eller flera gånger hänt att de inte kunna göra eller köpa något som många andra gör eller köper, för att familjen inte haft råd. A7. I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi? 100% 78% 70% 52% 57% 42% 24% 20% 20% 0% 11% 8% 8% 2% 1% 3% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig A8. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte haft råd? 100% 78% 88% 82% 74% 10% 7% 16% 12% 7% 11% 9% 0% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 10

11 B Fritid Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar. Kommunens eller samhällets ansvar handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar och dels om att bevaka tillgängligheten samt se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. Tidigare studier visar dock att vissa grupper av ungdomar i lägre grad deltar i olika typer av fritidsaktiviteter. Bland annat framgår det att utrikesfödda tjejer, unga med funktionsnedsättning, unga hbtq-personer och unga med begränsade ekonomiska resurser i lägre grad är aktiva i fritidsverksamheter och föreningar 1. I diagram B0 redovisas andelen som svarat att de är mycket eller ganska nöjda med sin fritid. Killar i årskurs 2 är minst nöjda av de fyra målgrupperna, 80 % svarar att de är mycket eller ganska nöjda. Högstadiekillarna är i sin tur gruppen som är nöjdast med sin fritid - hela 94 % svarar att de är ganska eller mycket nöjda. Resultatet är väldigt likt rikssnittet för Lupp 2018 och s Lupp-resultat, se tabell B0a. B0. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det kommer till din fritid? Andel som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd 100% 86% 94% 89% 80% 0% Fritiden B0a. Andel nöjda med sin fritid: Jämförelser 89% 87% 89% 83% 86% 83% 1 MUCF 2014: Fokus 14 - Om ungas fritid och organisering 11

12 När det kommer till fritidsutbudet i kommunen framgår det i diagram B1 att nöjdheten är ganska jämn mellan de fyra målgrupperna. Högstadiekillarna är dock något nöjdare med utbudet än de övriga grupperna. Vid en jämförelse till rikssnittet och s resultat är ungdomarna i mindre nöjda med utbudet av aktiviteter, se tabell B1a. B1. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden? 100% 40% 40% 34% 30% 44% 37% 37% 37% 0% 21% 1 17% 18% 8% 9% 10% 2% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting B1a. Andel som svarat att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden: Jämförelser 57% 66% 71% 49% 57% 56% Orsaker att avstå från fritidsaktiviteter Ungdomarna fick ta ställning till några påståenden om fritidsutbudet. Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa att avgöra om det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. Som det framgår i diagram B2 på följande sida instämmer (helt eller delvis) omkring 70 % i att det finns saker att göra men inget som intresserar mig. Andelen som instämmer i de övriga påståendena är lägre. Omkring % instämmer helt eller delvis i att det finns saker att göra men att de kostar för mycket. Resultatet på dessa frågor är i relativt likt rikssnittet och kommuns resultat. Gymnasieungdomar i svarar dock i lägre grad att det inte stämmer alls att det finns saker att göra men inget som intresserar dem. 12

13 B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Det finns saker att göra men det kostar för mycket åk 2 åk 8 56% 61% 29% 31% 1 8% Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit åk 2 åk 8 54% 61% 33% 31% 8% 13% Det finns saker att göra men min familj säger att jag inte får delta åk 2 åk 8 78% 88% 18% 13% 4% Det finns saker att göra men inget som intresserar mig åk 2 åk 8 28% 33% 60% 5 12% 12% Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt B2a. Andel som svarat stämmer inte alls : Jämförelser Det finns saker att göra men inget som intresserar mig Det finns saker att göra men min familj säger att jag inte får delta 33% 37% 37% 28% 41% 36% 78% 88% 94% 90% Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit 54% 62% 61% 61% 67% 59% Det finns saker att göra men det kostar för mycket 61% 68% 63% 56% 61% 54% Vad ungdomarna gör och hur ofta I diagram B3 på följande sida redovisas vilka aktiviteter ungdomarna regelbundet (minst en gång i veckan) sysselsätter sig med uppdelat per kön. 78 % av tjejerna och 83 % av killarna tränar eller idrottar minst en gång i veckan. Vidare framgår det att en hög andel, nästan 60 % av både killar och tjejer, är ute i naturen minst en gång i veckan. Det framgår också att det finns vissa könsskillnader. Den största rör spelandet av data-, online, eller tv-spel, vilket 82 % av killarna gör minst en gång i veckan. Andelen tjejer som gör detsamma är 28 %. Tjejer svarar i högre grad än killar att de spelar teater/gör musik/ dansar samt håller på med foto/film/tecknar/skriver m.m. Bland de som svarat annat svarar många att de brukar umgås med vänner, kolla på serier/tv, ta det lugnt eller plugga. 13

14 B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel som svarat en gång i veckan eller oftare Annat Går på match eller annat idrottsevenemang 47% 38% 22% 27% tjej total kille total Går på museum eller utställning Går på teater musikal eller dansuppvisning Går på konsert Går på ungdomens hus fritidsgård eller liknande Är ute i naturen Besöker bibliotek Läser böcker tidningar artiklar bloggar eller liknande Spelar online- data- eller tv-spel Håller på med foto film tecknar målar skriver pysslar syr eller liknande Spelar teater gör musik eller dansar Tränar/idrottar 1% 1% 1% 3% 7% 59% 5 6% 9% 43% 37% 28% 29% 16% 26% 1 Obs! Tjej total = +. Kille total = +. Detta gäller löpande i rapporten. 82% 78% 83% 0% 100% B3a. Fritidsaktiviteter minst en gång i veckan: Jämförelser Tränar/idrottar 80% 84% 79% 78% 86% 74% Spelar teater, gör musik eller dansar 23% 22% 1 17% 20% Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver, pysslar, syr eller liknande 24% 27% 27% 19% 1 22% Spelar online-, data- eller tv-spel 59% 58% 63% 49% 47% 49% Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande 37% 44% 41% 46% 54% 4 Besöker bibliotek 6% 4% 6% 10% 23% 9% Är ute i naturen 60% 56% 63% 51% 59% 51% Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 9% 18% 4% 3% 6% Går på konsert 1% 1% 1% 2% 0% 1% Går på teater, musikal eller dansuppvisning 0% 2% 1% 0% 0% 1% Går på museum eller utställning 0% 0% 1% 0% 0% 1% Går på match eller annat idrottsevenemang 27% 29% 26% 20% 17% 19% Annat 42% 52% 41% 32% 46% 14

15 B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? Någon annanstans Utomhus I centrum/på stan I galleria eller i köpcentrum På en restaurang pub bar eller liknande På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott I en föreningslokal På ungdomens hus fritidsgård eller liknande På sociala medier på internet Hemma hos varandra 9% 2% 3% 4% 3% 2% 7% 10% 13% 23% 20% 1 22% 30% 36% 33% 36% 4 41% 74% tjej total kille total 88% 0% 100% Saknas fritidsaktiviteter? Ungdomarna svarade på en fråga om det saknas fritidsaktiviteter där de bor. Andelen som tycker att det saknas fritidsaktiviteter är högst bland tjejer i årskurs 8 samt killar i årskurs 2. Vid en jämförelse till rikssnittet framgår det att unga i i högre grad saknar fritidsaktiviteter, speciellt på. B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? 100% 48% 3 42% 46% 0% andel "Ja" 15

16 B5a. Andel som saknar fritidsaktiviteter: Jämförelser 42% 34% 31% 44% 39% 39% Vilka aktiviteter som saknas B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? Ungdomarna kunde även i fritext skriva vad för fritidsaktiviteter de saknar. Många nämner att de saknar olika idrotter, sporter och liknande aktiviteter. Väldigt olika saker nämns, men några som föreslås är lacrosse, utebandy, supercross, gym, utegym, dans, badhus, ishockey och paintball. Många ungdomar saknar också mötesplatser där de bor. Här nämns bland annat fritidsgårdar, ungdomslokaler med aktiviteter året om, spellokaler eller bara ställen att umgås på. Flera nämner också att de saknas olika evenemang för ungdomar där de bor /i, exempelvis konserter och föreläsningar. Några nämner att de saknar mer kulturinriktade aktiviteter som körer, målning och andra estetiska aktiviteter samt ett bra bibliotek. Nedan presenteras några citat från ungdomarna. Fler idrottsanläggningar, så man kan hänga ett gäng o spela utan att planerna är upptagna, ska vara nära i centrum så det blir lätt att gå till, idrottsanläggning med allt på samma plats tex. Hockey fotboll bio tennis osv Fler ställen där ungdomar kan hänga mer och typ lyssna på musik, som navet fast typ större Utegym, gymnastikhall, idrottsplats, badplats med trampolin eller hopptorn. Spel lokaler där du kan spela med dina kompisar 16

17 Medlemskap i föreningar I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det tidigare gjort och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland åringar, i desto högre grad gäller detta 1. Som det framgår i diagram B6 är högstadieungdomarna i högre grad än gymnasieungdomarna medlemmar i någon förening. Gymnasiekillarna är gruppen som i lägst grad är föreningsmedlemmar (47 %). B6. Är du medlem i någon förening? 100% 66% 64% 54% 47% 0% andel "Ja" B6a. Andel som svarat att de är föreningsmedlemmar: Jämförelser 6 61% 60% 49% 54% 1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering 17

18 C Skola Utbildning Enligt en forskningssammanställning av Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida, goda relationer mellan lärare och elever, samt att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna 1. Det tas också upp att det behöver finnas tilltro till varje elevs förmåga samt att skolan måste anpassa undervisningen efter varje elev. I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin skola hur de trivs, hur de ser på undervisningen och skolmiljön samt övriga aspekter. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aspekter, även om frågorna inte är heltäckande avseende skolan. Programinriktning I diagrammet nedan redovisas gymnasieelevernas programinriktning. En majoritet av både tjejer och killar går på ett studieförberedande program. C1. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram? 100% 66% 58% 34% 38% 0% 4% Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning: 1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen 18

19 I Lupp-enkäten ställdes frågan om hur nöjd man är totalt sett med skolan i båda årskurser. Frågan om hur nöjd man är med sin utbildning ställdes endast till gymnasieeleverna. Vad som framgår i diagram C2 är att en hög andel, omkring 80 % är nöjda med skolan. Gymnasietjejerna sticker ut som den nöjdaste gruppen både avseende skolan och utbildningen. Hela 95 % av jejerna svarar att de är mycket eller ganska nöjda med utbildningen. C2. Hur nöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? Andel mycket nöjd eller ganska nöjd 100% 79% 78% 88% 78% 9 83% 0% Skolan Utbildningen C2a. Andel nöjda med skolan och utbildningen: Jämförelser Skolan 78% 70% 79% 81% 84% 83% Utbildningen % 84% 87% Trivsel och stämning Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa 1. I diagram C3a redovisas andelen som instämmer i ett antal påståenden som rör stämning och bemötande. En andel om mellan % instämmer helt eller till stor del i att de trivs med stämningen i skolan. Mellan % instämmer i att elever och lärare bemöter varandra med respekt. En något lägre andel instämmer i att skolan agerar om en lärare kränker en elev eller om en elev mobbar en annan elev. Vid en jämförelse till rikssnittet och framgår det att gymnasieungdomarna i är mindre nöjda i alla dessa påståenden som rör skolan, se tabell C3a på följande sida. 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor

20 C3a. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel som svarat att de stämmer helt eller stämmer till stor del * Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Jag trivs med stämningen i min skola 54% 47% 43% 52% 67% 4 52% % 64% 71% 54% 64% 67% 60% 61% 59% 70% 74% 64% 66% 60% 5 61% 6 81% 78% 6 0% 100% * OBS! Andelen som svarat vet ej är bortplockad ur redovisningen för C3a för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. Andelen som svarat vet ej varierar stort i frågorna och är mellan 4-32 %. Notera även att endast högstadieelever fick svara på frågan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd C3a. Andel som instämmer i påståenden om skolan: Jämförelser Jag trivs med stämningen i min skola 71% 59% 72% 72% 8 81% Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 5 52% 59% 56% 73% 68% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola 6 57% 6 70% 79% 80% Min skola agerar om en lärare kränker en elev 59% 52% 63% 62% 71% 70% Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 59% 57% 6 66% 74% 77% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar 60% 61% 60% 53% 68% 63% 5 47% 60% 4 56% 64% Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 54% 51% Problem i skolan Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, våld, mobbning eller sexuella trakasserier är problem som förekommer på skolan. En relativt hög andel mellan % i de fyra grupperna instämmer i att rasism förekommer på skolan. Vad som också framgår är att killar i högre grad än tjejer instämmer i att våld förekommer. 17 % av gymnasiekillarna och 24 % högstadiekillarna instämmer i påståendet. 20

21 Totalt instämmer också 8 % av ungdomarna att sexuella trakasserier förekommer. 16 % totalt svarar att mobbning förekommer. Vid en jämförelse till rikssnittet är resultatet i det flesta frågor ganska likt. Andelen högstadieungdomar som svarar att problemen förekommer är dock generellt något lägre i än i. På är dock andelen som instämmer i att rasism förekommer på skolan klart högre i än i eller rikssnittet. C3b. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel som svarat stämmer helt eller stämmer till stor del Våld förekommer i min skola 17% 24% 17% Sexuella trakasserier förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola Mobbning förekommer i min skola 10% 10% 6% 7% 22% 19% 16% 13% 13% 17% 1 0% 100% C3b. Andel som instämmer i att problem förekommer på skolan: Jämförelser Mobbning förekommer i min skola 16% 18% 14% 8% 10% Rasism förekommer i min skola 17% 20% 24% 12% 13% Sexuella trakasserier förekommer i min skola 7% 9% 9% 11% 4% 8% Våld förekommer i min skola 21% 31% 22% 12% 10% 10% Omdöme skola Lupp-enkäten innefattar även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation, så som skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår i diagram C4 är att en hög andel är nöjda med undervisningen, lärarna och skolbiblioteket. Vad gäller tillgången till datorer är gymnasieeleverna nöjdare än högstadieeleverna. Minst nöjda är ungdomarna med skolmaten, som mellan % av gymnasieeleverna och % av högstadieeleverna är nöjda med. 21

22 Vid en jämförelse till rikssnittet och framgår det att det finns ganska stora skillnader. Det framgår att andelen högstadieelever som är nöjda med undervisningen är högre i, detsamma gäller skolbiblioteket. Däremot framgår det också att andelen gymnasieelever i är mindre nöjda med flertalet aspekter jämfört med och rikssnittet. Störst skillnad finns vad det gäller skolmiljön och skolmaten. I svarar 23 % av gymnasieeleverna att skolmaten är mycket eller ganska bra. Motsvarande andel i är 52 % och i rikssnittet 54 %. C4. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om Andel som svarat mycket bra eller ganska bra lärarna? tillgången till datorer? elevhälsan (skolkurator skolsköterska eller skolpsykolog)? möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det? undervisningen? skolmaten? skolbiblioteket? skolmiljön? 24% 22% 36% 33% 82% 83% 84% 82% 81% 93% 59% 62% 78% 84% 71% 76% 86% 81% 80% 88% 88% 87% 82% 91% 86% 87% 69% 71% 77% 73% 0% 100% C4. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om Andel som svarat mycket bra eller ganska bra Jämförelser skolmiljön? 74% 68% 72% 67% 83% 84% skolbiblioteket? 86% 4 71% % skolmaten? 34% 22% 37% 23% 52% 54% undervisningen? 88% 70% 83% 82% 90% 90% möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det? 83% 73% 78% 72% 86% 84% elevhälsan (skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog)? 79% 78% 78% 88% 84% tillgången till datorer? 60% 58% 82% 86% 93% 92% lärarna? 82% 6 81% 81% 89% 90% 22

23 Elevinflytande Lupp-enkäten innehåller ett antal frågor som rör elevinflytande. Ungdomarna svarade på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma om i dagsläget. Skolverket påpekar att det finns ett tydligt samband mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande samt kunskapsresultat och välmående i skolan. I en utredning från framgår det att ju mer inflytande en elev upplever att den har om en aspekt, desto mer positivt ser eleven på den aspekten i skolan. Med andra ord korrelerar möjligheter till inflytande med nöjdhet. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan. 2 Vad som framgår i diagram C5a och C5b är att andelen som vill vara med och påverka om olika saker i skolan är generellt sett hög. Det som högstadieeleverna i högst grad svarar att de får vara med och bestämma om är hur de ska arbeta, skolans regler samt skolmiljön inne och ute. Gymnasieeleverna upplever att de i högst grad får vara med och bestämma om hur de ska arbeta och om proven. Ungdomar i båda årskurserna upplever i lägst grad att de får vara med och påverka skolmaten. C5a. Årskurs 8: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande? Andel som svarat väldigt mycket eller ganska mycket Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 11% 21% 17% 18% 20% 17% 29% 31% 31% 29% 36% 32% 37% 39% 39% 37% 58% 60% 59% 64% % 67% 74% 72% 80% 77% 82% 79% 87% 86% 86% 0% 100% - får - vill - får - vill 1 SOU 2009:64 Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? 2 Rädda Barnen 2008: Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan 23

24 C5b. Årskurs 2: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande? Andel som svarat väldigt mycket eller ganska mycket Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 6% 14% 20% 18% 19% 28% 24% 28% 24% 32% 30% 30% 38% 3 41% 41% 47% 56% 57% 61% 60% 64% 6 57% 71% 69% 68% 67% 76% 74% 70% 77% 86% 88% 8 0% 100% - får - vill - får - vill I Lupp-enkäten ställs det inte fler frågor som rör elevinflytande, varför det är svårt att säga något om på vilket sätt ungdomarna skulle vilja påverka om de olika sakerna i skolan. Däremot finns det en del forskning på området och i en publikation från MUCF konstateras att många elever vill ha mer flexibla former för inflytande. Unga vill således helst inte delta i färdigformulerade grupper, utan hellre engagera sig under en kortare tid i frågor som de ser som viktiga. 1 Vi en jämförelse av s resultat i förhållande till och rikssnittet framgår det att resultatet generellt är ganska likt. C6: Andel som upplever att de får vara med och bestämma om följande: Jämförelser Vad jag får lära mig 27% 23% 30% 29% 21% 32% Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete 29% 32% 37% 48% 43% 48% Läxorna 23% 20% 23% 3 26% 31% Proven 28% 20% 24% 43% 4 36% Schemat 21% 17% 18% 13% 22% Maten 16% 18% 16% 1 12% 19% Skolans "regler" 33% 42% 26% 23% 29% 24% Skolmiljön inne 34% 36% 31% 26% 28% Skolmiljön ute 33% 34% 28% 24% 22% 24% 1 MUCF 2013: Fokus 13: Unga och jämställdhet 24

25 D Delaktighet och inflytande Ungdomars inflytande är ett av de tre prioriterade områdena i Sveriges ungdomspolitiska handlingsprogram. I utredningen Låt fler forma samhället 1 nämns att flera forskare har varnat för att stödet för demokratin och det politiska engagemanget bland unga i Sverige har sjunkit. Enligt vissa forskare har unga också lägre politisk kunskap, lägre politiskt intresse och mindre förtroende för de politiska institutionerna än tidigare generationer. I utredningen kommer man dock fram till att intresset och engagemanget hos unga har varit relativt stabilt över tid, liksom förtroendet för de politiska institutionerna och stödet för demokratins värdegrund. Det poängteras också att ungas avståndstagande från traditionella politiska arenor 2 inte behöver vara någonting som enbart är negativt. En del forskare menar att det kan vara tecken på en sund demokrati att man har ett kritiskt förhållningssätt. Forskning visar också att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. 3 Intresse för olika frågor Ungdomarna svarade på frågor om hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder, se diagram D1 på följande sida. Andelen som är intresserade av vad som händer i andra länder är högst vilket % av ungdomarna uppger som mycket eller ganska intressant. Intresset för politik är däremot lägre, framför allt bland högstadieeleverna. Ungdomarna i är generellt något mindre intresserade av de tre frågorna, speciellt vid en jämförelse med kommun, se tabell D1a. 1 SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden del A 2 Exempelvis är unga medlemmar i politiska partier i lägre utsräckning än tidigare generationer 3 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet 25

26 D1. Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad eller ganska intresserad 100% 36% 30% 46% 40% 58% 59% 56% 5 52% 47% 40% 34% 0% Politik Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder D1a. Andel mycket eller ganska intresserade: Jämförelser Politik 33% 39% 37% 43% 4 Samhällsfrågor i allmänhet 37% 48% 40% 53% 68% 53% Vad som händer i andra länder 54% 6 57% 56% 69% 57% Aktivt samhällsengagemang Formerna för det politiska engagemanget bland unga har som tidigare nämnts förändrats under senare år. Antalet unga som väljer att bli medlemmar i politiska partier och som är engagerade i de traditionella folkrörelseorganisationerna har minskat. Tidigare nämndes även att det inte nödvändigtvis behöver vara något negativt, men denna utveckling leder samtidigt till att färre unga får erfarenheter av den representativa demokratins beslutsprocesser, som exempelvis gemensamt beslutsfattande 1. I Lupp-enkäten ställs inte någon fråga om politiskt engagemang i partier, men däremot finns en fråga om ungdomarna gjort någon aktiv politisk handling/aktivitet under det senaste året. Vad som framgår i diagram D2 är att en andel mellan % av ungdomarna har gillat eller delat ett inlägg om samhällsfrågor eller politik på internet. 8 % av högstadieeleverna och 14 % av gymnasieeleverna har diskuterat samhällsfrågor eller politik på internet. Andelen som gjort övriga aktiviteter är klart lägre. Vid en jämförelse till s resultat och rikssnittet framgår det att unga i varit något mindre aktiva generellt, speciellt vad gäller att dela inlägg på internet, se tabell D2a. 1 Kommittédirektiv 2014:111 Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet 26

27 D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Andel som svarat ja Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/ politik på internet 20% 17% 19% 33% Diskuterat samhällsfrågor/ politik på forum eller bloggar på internet 1 13% 7% 9% Deltagit i demonstration 4% 1% 2% 3% Skrivit ett förslag (medborgarförslag) till kommunens politiker 2% 1% 2% 3% Tagit kontakt med någon politiker tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen 6% 4% 4% 6% 0% 100% D2a. Andel som gjort följande de senaste 12 månaderna: Jämförelser Tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen Skrivit ett förslag (medborgarförslag) till kommunens politiker 4% 8% 10% 10% 3% 2% 2% 1% 3% Deltagit i demonstration 2% 3% 2% 3% 6% Diskuterat samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar på internet 8% 14% 12% 14% 19% 17% Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på internet 19% 28% 23% 37% 32% 27

28 Möjligheter att påverka En viktig faktor för att kunna öka ungas delaktighet i kommunen och samhället är att unga faktiskt ser att de har möjligheter att få sin röst hörd. I diagram D3 redovisas andelen som svarar att de ser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. 43 % av killarna i årskurs 8 och 31 % av killarna i årskurs 2 ser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter. Motsvarande andel för tjejer i årskurs 8 och årskurs 2 är 39 % i respektive grupp. Bland högstadieungdomarna är det en högre andel i som ser positivt på sina möjligheter än i och riket, se tabell D3a. På är det också fler i som ser positivt på sina möjligheter jämfört med i rikssnittet. D3. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel som svarat mycket stora eller ganska stora möjligheter 100% 39% 43% 39% 31% 0% Ganska stora möjligheter + Mycket stora möjligheter D3a. Andel som ser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter: Jämförelser 41% 32% 22% 34% 38% 22% 28

29 Vill vara med och påverka Ungdomarna svarade på en fråga om de vill vara med och påverka i frågor som rör kommun. En stor andel, speciellt av tjejerna, svarar att de vill vara med och påverka. Högstadiekillarna är den grupp som i lägst grad är intresserade av att påverka i kommunen. Vid en jämförelse till rikssnittet framgår det att resultatet är ganska likt. Andelen högstadieungdomar som svarar att de vill påverka är något lägre i i jämförelse med s resultat. D4. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 100% 63% 47% 62% 56% 37% 53% 38% 44% 0% Ja Nej D4a. Andel som vill påverka i kommunen: Jämförelser 5 64% 51% 59% 56% 56% 29

30 De som svarade att de vill påverka i kommunen fick en följdfråga gällande vem de skulle vända sig till om de vill påverka något. En relativt hög andel % svarar att de inte vet vart de skulle vända sig. En andel om % skulle vända sig till någon de känner. D4b. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Besvarades endast av de som svarat att de vill påverka Vet inte 36% 37% tjej total kille total Annat Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande till exempel ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige Tjänstemän eller politiker Internet/sociala medier till exempel Facebook Förening eller organisation Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Någon jag känner 8% 23% 16% 16% 1 17% 19% 1 14% 18% 19% 33% 34% 0% 100% D4c. Vad vill du påverka? Ungdomarna som svarade att de ville påverka kunde även i fritext ta upp vad för typ av frågor de skulle vilja påverka. Det som ungdomarna i högst utsträckning vill påverka är saker som rör skolan. Många ungdomar nämner specifikt att de vill vara med och påverka om skolmaten. Skolmiljön, schema och mobbning är också saker som nämns. Flertalet unga nämner också att de vill påverka vilka aktiviteter som finns för ungdomar på fritiden. Bland annat att det ska finnas fler aktiviteter. Här nämner några specifikt att de önskar vara med och påverka om idrottshallar i kommunen. Kollektivtrafiken nämns också av flera ungdomar. Billigare busskort, tätare trafik och senare avgångar tas upp vad gäller kollektivtrafiken. Utöver detta tar också några upp att de önskar påverka samhället i stort, miljön och trygghetsfrågor. På följande sida redovisas några utvalda citat. 30

31 Kommunen alltså aktiviteter och sånt som händer i stan. Och hur stan ser ut Skolmat, bussarna, fritidsgård, skolmiljö Jag vill påverka kommunen att göra något för ungdomarna så de har något att göra om dagarna förutom jobb oxh skola något kul Jag vill påverka skolmiljön och hur samhället ser ut, minska våra koldioxid utsläpp så vi värnar vår miljö längre fram i framtiden Jag bor i Horda och jag och kanske det finns andra som gärna tycker att det ska finnas bussar 2-3 gånger på helgerna De som inte vill påverka De som på fråga D4 svarade att de inte vill vara med och påverka i kommunen fick svara på en fråga om varför de inte vill det, se diagram D4d nedan. Majoriteten, 60 % av killarna och 69 % av tjejerna, svarar att de inte är tillräckligt intresserade. En andel om 32 % av tjejerna och 22 % av killarna svarar att de kan för lite om hur de söka göra. Att inte tro att det spelar någon roll är vanligare bland killarna (25 %) än bland tjejerna (18%). D4d. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Besvarades endast av de som svarat att de inte vill påverka Annat 10% 7% tjej total kille total Jag tror inte att det spelar någon roll 18% Jag har inte tid 33% 29% Jag är inte tillräckligt intresserad 60% 69% Jag kan för lite om hur jag ska göra 22% 32% 0% 100% 31

32 Förtroende för vuxna och politiker Ungdomarna svarade på en fråga om hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet respektive politiker. Vad som framgår är att förtroendet för vuxna i allmänhet är relativt högt, mellan 60-73% uppger att de har ett mycket ett ganska stort förtroende för vuxna i allmänhet. Förtroendet för politiker är däremot lägre, och speciellt bland killar i årskurs 2. D5. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Andel som svarat mycket stort eller ganska stort * 100% 68% 72% 73% 60% 47% 48% 52% 34% 0% Politiker Vuxna i allmänhet D5a. Andel med stort eller ganska stort förtroende för vuxna och politiker. Jämförelser Politiker 47% 44% 49% 42% 38% 37% Vuxna i allmänhet 69% 6 72% 6 74% 70% 32

33 Hur unga vill utöva inflytande En fråga ställdes om hur unga helst skulle vilja delge idéer och ha inflytande om vad som händer i kommun. En hög andel svarar vet inte. Bland de resterande svaren är det relativt stor spridning mellan alternativen. Digitala kanaler, som e-post, Facebook, Instagram, mobilapp eller via sms och hemsida utgör tillsammans en stor andel av svaren. Betydligt färre anger däremot att de skulle vill delge idéer via affischer, ungdomsråd samt genom att träffa ungdomssamordnare/politiker. D6. Hur skulle du helst vilja delge dina idéer och ha inflytande om vad som händer i kommun? (markera de tre alternativ du helst vill använda) Vet inte Annat Via skolan Via e-post Facebook Snapchat Instagram Träffa ungdomssamordnaren och politiker Delta i ungdomsrådet Mobil-app som kommunen ansvarar för Affischer Via sms Via kommunens hemsida 22% 6% 1% 2% 1 27% 17% 22% 1 16% 17% 14% 13% 12% 12% 7% 8% 13% 6% 1 18% 19% 20% 7% 12% 10% 2% 1% 2% 6% 14% 26% 16% 20% 6% 7% 7% 6% 13% 9% 22% 16% 26% 17% 20% 31% 37% 38% 0% 33

34 Fördjupat om förtroende Förtroendefrågan har analyserats fördjupat mot flera andra frågor i Lupp-enkäten. Vad som framgår är att ett litet förtroende för politiker samvarierar med flera andra frågor. Unga som har ett lågt förtroende för politiker......svarar att de är mindre intresserade av samhällsfrågor än de som har ett högt förtroende. Däremot är unga, oavsett om de har ett högt eller lågt förtroende för politiker, precis lika intresserade av politik....svarar i klart lägre grad än övriga att de har inga alls/mycket små eller ganska små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Bland de som har ett lågt förtroende för politiker svarar 58 % att de har små eller inga möjligheter. Bland unga som istället har ett högt förtroende svarar 29 % att de har små eller inga möjligheter....svarar att de vill vara med och påverka i kommunen i något lägre grad, men skillnaden är lite. Bland de som har lågt förtroende svarar 54 % att de vill påverka, bland övriga ungdomar är siffran 60 %....svarar även att de har ett lägre förtroende för vuxna i allmänhet. Därutöver finns det flera samband med frågor i övriga områden. De unga som har ett lågt politikerförtroende svarar i lägre grad än övriga att de är nöjda med livet, med skolan totalt sett samt med olika aspekter i skolan (lärare, skolmat, elevhälsa). De med lågt förtroende är också föreningsmedlemmar i lägre grad - 53 % att jämföra mot 66 % bland de som har ett högt förtroende. Det finns även skillnader i hälsa bland de som har ett högt och lågt förtroende för politiker - de som har ett lågt förtroende svarar i lägre grad att de mår bra. Därutöver har de som har ett lågt politikerförtroende mer problem med regelbundna psykosomatiska besvär som sömnproblem, stress och nedstämdhet. De konsumerar också något mer tobak och alkohol än de som har ett högt förtroende. De som har ett lågt förtroende för politiker svarar också i något lägre grad än övriga att de tror att de kommer läsa vidare efter. 56 % av de med lågt förtroende tror att de kommer att läsa vidare, jämfört med 70 % bland övriga. 34

35 Lika förutsättningar för delaktighet? MUCF har tidigare undersökt samband mellan viljan att påverka och bakgrundsfaktorer. Bland annat kommer de fram till att unga med föräldrar som har en högre utbildning i högre grad vill vara med och påverka och ser sig ha större möjligheter. De kommer också fram till att unga med funktionsnedsättning samt unga som fått försörjningsstöd, aktivitets- eller arbetslöshetsersättning det senaste året i högre grad vill påverka. En möjlig orsak till detta som nämns är att ungas livssituation skapar ett behov av att vilja påverka 1. Hälsa påverkar synen på inflytande Vid en fördjupad analys av frågorna om delaktighet mot bakgrundsvariabler och övriga frågor framgår det att unga i med sämre hälsa i högre grad svarat att de vill vara med och påverka. 70 % av de som svarar att de mår mycket eller ganska dåligt vill påverka. Motsvarande andel bland de som mår bra är 55 %. De om har sämre hälsa ser sig också ha lägre möjligheter att påverka i kommunen. 68 % av de som mår mycket eller ganska dåligt svarar också att de ser sig ha mycket eller ganska små/inga möjligheter att föra fram sina åsikter. Bland de med bra hälsa är andelen som ser sig ha små eller inga möjligheter lägre, 42 %. Eftersom få totalt sett angett att de har en funktionsnedsättning är det svårare att analysera hur detta samvarierar med synen på inflytande. De engagerade ungdomarna En andel om 10 % av unga i totalt har gjort minst en politisk handling/aktivitet det senaste året och samtidigt svarat att de vill påverka och att de är intresserade av politik eller samhällsfrågor. Det är således en ganska liten grupp unga som kan klassificeras som engagerade och intresserade unga. 10% Vid en fördjupad analys av gruppen engagerade unga framgår det bland annat att denna grupp till större del består av tjejer (65 % tjejer och 33 % killar), att de saknar fritidsaktiviteter i högre grad, de rapporterar en sämre hälsa och är något mindre nöjda med frågorna som rör ekonomi. De med lägre tilltro till sina möjligheter Vid en analys av gruppen unga som svarar att de har mycket små eller ganska små möjligheter att påverka finns det inga stora skillnader utifrån kön, ålder, bakgrund, sexuell läggning. Däremot framgår det att de har blivit utsatta för hot, misshandel, mobbning, orättvis behandling i större grad än övriga unga. Trygghetsfrågorna samvarierar alltså med synen på möjligheterna. De med lägre tilltro ser också något mindre positivt på framtiden. 1 MUCF 2010: Fokus 10: Om ungas inflytande 35

36 E Trygghet Att så många unga som möjligt får trygga uppväxtvillkor möjliggör en bra start i livet och goda möjligheter att utvecklas. Utsatthet för mobbning, kränkningar, trakasserier och våld påverkar hälsan och känslan av trygghet hos unga. MUCF konstaterar att en av de faktorer som påverkar ungas hälsa i störst utsträckning är om man under den senaste tiden har blivit utsatt för någon form av mobbning, men även andra former av utsatthet tas upp (hot, misshandel, utnyttjande) 1. Otrygghet och utsatthet kan även påverka den utsattes möjligheter kunskapsutveckling i skolan och således potentiellt påverka möjligheterna för individen i framtiden. Att få bukt med denna typ av problem är därmed viktigt ur flera perspektiv. Utsatthet för brott och otrygga situationer I enkäten ställdes en fråga om man har blivit utsatt för någon otrygg situation de senaste sex månaderna. Som det framgår i diagram E1 är det totalt sett mellan % av ungdomarna som uppger att någon hotat dem de senaste halvåret. 10 % av tjejerna och 20 % av killarna svarar också att någon har stulit från dem. En lägre andel totalt har blivit utsatta för misshandel eller sexuellt våld/utnyttjande. E1. Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Andel som svarat ja 100% 0% 22% 22% 21% 19% 18% 13% 12% 8% 10% 6% 6% 4% 6% Någon har hotat mig Någon har stulit från mig Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande E1a. Har något av detta hänt dig? Andel som svarat ja Jämförelser Någon har hotat mig 20% 20% 18% 13% 17% Någon har stulit från mig 16% 20% 1 16% 14% Jag har blivit utsatt för misshandel 6% 6% 6% 9% 1% Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 4% 8% 6% 9% 6% 1 MUCF 2007: Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 36

37 Trygghet Ungdomarna fick svara på en fråga om hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. Som det framgår i diagram E2 nedan är en stor andel alltid eller oftast trygga hemma, i bostadsområdet, på träningen, på väg till eller från skolan samt i skolan. Andelen som alltid eller oftast är trygga på fritidsgårdar, på stan/i centrum eller på buss/tåg är något lägre. 66 % av jejerna och 69 % av jejerna svarar att de är alltid eller oftast är trygga på buss, tåg, eller liknande. Motsvarande andel bland högstadiekillarna är 90 % och bland gymnasiekillarna 77 %. E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen?* Andel som svarat att de alltid eller oftast är trygga På ungdomens hus fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet I skolan På väg till eller från skolan På internet På buss tåg eller liknande På stan eller i centrum I mitt bostadsområde I hemmet 64% 81% 71% 68% 89% 96% 90% 94% 88% 93% 91% 93% 89% 89% 93% 94% 84% 89% 93% 76% 77% 69% 90% 66% 72% 81% 92% 77% 89% 91% % 99% 97% 0% 100% *Siffrorna i diagrammet och tabellen ovan visar endast de som svarat på frågan, dvs. svarsalternativet ej aktuellt är borträknat på alternativen på ungdomens hus, fritidsgård samt på träningen eller annan fritidsaktivitet. Andelen som svarat ej aktuellt på fritidgårdsalternativet är 53 %. Andelen som svarat vet ej på träning/fritidsaktivitet är 19 %. E2a. Andel som svarat att de oftast eller alltid känner sig trygga: Jämförelser I hemmet 98% 96% 97% 9 98% 96% I mitt bostadsområde 9 91% 94% 89% 94% 93% På stan eller i centrum 84% 81% 82% 86% 79% På buss, tåg eller liknande 77% 70% 80% 72% 80% 81% På internet 84% 88% 89% 84% 87% 88% På väg till eller från skolan 94% 92% 93% 87% 92% 93% I skolan 92% 86% 89% 88% 92% 93% På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 92% 93% 92% 92% 9 93% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 70% 83% 80% 69% 77% 78% 37

38 Mobbning och trakasserier I denna del redovisas frågor som rör utsatthet för mobbning och trakasserier. Som tidigare nämnt är utsatthet för mobbning något som tydligt påverkar hälsan. Vad som framgår är att tjejer i högre grad än killar svarar att de utsatts för mobbning. Totalt svarar var tredje tjej på att de enstaka gånger eller en längre period utsatts för mobbning, trakasserier eller mobbning de senaste sex månaderna. 20 % av högstadiekillarna och 23 % av gymnasiekillarna svarar också att de utsatts. Som det framgår i diagram E3b på följande sida har en majoritet av de utsatta svarat att det skett i skolan. Det är också ganska vanligt att ha blivit utsatt för mobbning på internet/i mobilen, vilket 29 % av killarna och 42 % av tjejerna svarar att de blivit. E3. Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? 100% 80% 77% 73% 67% 27% 24% 16% 18% 0% 6% 4% 3% Ja, under en längre period Ja, enstaka gånger Nej E3a. Andel som svarat ja, längre period eller ja, enstaka gånger på frågan om mobbning/trakasserier/utfrysning: Jämförelser 27% 29% 29% 16% 21% 38

39 E3b. Var blev du mobbad, trakasserad eller utfryst? Besvarades endast av de som svarat att de utsatts för mobbning/trakasserier/utfrysning Annat På internet/i mobilen 11% 17% 29% 42% tjej total kille total På buss tåg eller liknande 2% 10% På stan eller i centrum 6% 14% På ungdomens hus fritidsgård eller liknande 2% På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 8% 12% I skolan 67% På väg till eller från skolan 9% I mitt bostadsområde 7% I någon annans hem 9% Hemma 6% 10% 0% 100% Orättvis behandling Ungdomarna fick även ange om de blivit orättvist behandlade på ett sätt som gjort att de mått dåligt. Även avseende orättvis behandling framgår det att tjejer i högre grad än killar har utsatts. Killar i årskurs 2 svarar dock i högre grad än övriga grupper att de utsatts flera gånger under det senaste halvåret. E4. Har du de senaste sex månaderna, har du upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått dåligt? 100% 68% 56% 58% 61% 14% 8% 30% 31% 20% 24% 19% 11% 0% Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej 39

40 E4a. Andel utsatta för orättvis behandling flera gånger eller någon gång: Jämförelser 39% 40% 41% 42% 31% 40% Majoriteten av de som utsatts för orättvis behandling svarar att andra elever eller ungdomar har utsatt dom. 34 % av tjejerna och 45 % av killarna uppger att de blivit orättvist behandlade av personal inom skolan. På följande sida i diagram E4c framgår att en hög andel av de som utsatts inte vet varför de blivit felaktigt behandlade eller att det var på grund av annan orsak. En andel om 23 % av killarna och 25 % av tjejerna upplever att de blivit orättvist behandlade på grund av sitt utseende. E4b. Vem eller vilka har du känt dig orättvist behandlad av? Besvarades endast av de som svarat att de utsatts för orättvis behandling Personal inom annan verksamhet Personal inom organisation eller förening (t ex tränare eller ledare) Personal inom socialtjänsten Personal inom polisen/rättsväsendet Personal inom sjukvården Personal inom fritidsgård eller liknande Personal inom skolan Annan person Familj/släkt Andra elever eller ungdomar 2% 12% 8% 6% 3% 7% 3% 8% 6% 8% 1% 4% 34% 4 19% 23% 19% 12% 62% 51% tjej total kille total 0% 100% 40

41 E4c. Av vilken eller vilka orsaker tror du att du blev orättvist behandlad? Besvarades endast av de som svarat att de utsatts för orättvis behandling Vet inte Annan orsak Religion eller trosuppfattning Funktionsnedsättning Utseende Ålder Sexuell läggning Könsidentitet eller könsuttryck* Kön Etnisk tillhörighet (var jag eller min familj kommer ifrån) 36% 21% 31% 27% 11% 2% 7% 23% 8% 17% 2% 3% 1% 6% 10% 18% 4% 12% tjej total kille total 0% 100% En hög andel, speciellt av jejerna, vet vart de kan vända sig om de blir illa behandlade eller om de mår dåligt. E5. Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller må dåligt? 100% 79% 79% 91% 21% 21% 9% 0% Ja Nej E5a. Andel ja: Jämförelser 79% 79% 83% 81% 82% 82% 41

42 F Hälsa I Lupp-enkäten finns även ett avsnitt som rör ungas hälsa. En god hälsa tidigt i livet leder till att unga kan skapa goda sociala relationer och tillgodogöra sig utbildning. Detta påverkar i sin tur bland annat möjligheterna till trygghet, arbete och inkomst. Ungas hälsa är därför avgörande för flertalet andra aspekter senare livet. Idag finns det dock stora skillnader i ungas hälsa, bland annat utifrån om man är kille eller tjej, vilken bakgrund man har och familjens ekonomiska situation. Det finns också hälsoskillnader mellan personer i särskilt utsatta situationer och den övriga befolkningen. Särskilt tydliga är dessa skillnader för personer med funktionsnedsättning, HBTQ-personer och vissa nationella minoriteter 1. Ungas hälsa, i synnerhet den psykiska hälsan, har uppmärksammats i ett flertal rapporter under 2000-talet. Det konstateras att de flesta ungdomar i Sverige mår bra, men att psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär har ökat betydligt de senast årtiondena, för att under den senaste åren ha stannat på en relativt konstant och hög nivå i jämförelse med resten av befolkningen 2. Ungas psykiska hälsa är därför även ett av de prioriterade områdena i den nationella ungdomspolitiken. Relationer och nöjdhet med livet Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som även påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, även används för att avspegla psykisk hälsa. En hög andel av ungdomarna i är nöjda med familje- och kompisrelationerna. Andelen som är nöjda med livet i sin helhet är något lägre, speciellt bland gymnasiekillarna och jejerna. F0. Hur nöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? Andel som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd 100% 9 97% 93% 92% 93% 93% 94% 89% 91% 88% 84% 79% 0% Livet i sin helhet Kompisar Familjen 1 SOU 2016:55, Mörk, Sjögren & Svaleryd 2014: Hellre rik och frisk om familjebakgrund och barns hälsa 2 Regeringens proposition 2013/14:191 Med fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande 42

43 F0a. Andel nöjda med livet, familjen och kompisarna: Jämförelser Livet i sin helhet 88% % 84% 81% Familjen 94% 93% 93% 94% 9 91% Kompisar 92% 92% 92% 90% 92% 91% Självskattad hälsa Självskattad hälsa innebär att individer ombeds att själva skatta sitt allmänna hälsotillstånd på en skala. Den självskattade hälsan är med andra ord ett subjektivt mått. Resultat av detta slag ifrågasätts ibland på grund av det subjektiva inslaget, men har visat sig stämma väl överens med mer objektiva och medicinska mått på hälsa 1. I ser vi att andelen som skattar sin hälsa som mycket bra eller ganska bra är högst bland högstadiekillarna. Andelen är dock lägre bland jejerna och gymnasiekillarna. Vid en jämförelse till rikssnittet för Lupp framgår det att unga i i något högre grad svarar att de mår bra, och detta gäller både och. F1. Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? 100% 91% 78% 69% 70% 0% 19% 6% 21% 11% 11% 11% 9% 2% Mycket + ganska bra Varken bra eller dåligt Mycket + ganska dålig 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor i Sverige

44 F1a. Andel som bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra: Jämförelser 80% 68% 72% 70% 67% Psykiska och somatiska besvär Ungdomarna fick svara på frågor om hur ofta de upplever olika psykiska och somatiska besvär, så som stress, huvudvärk, ont i magen, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Enligt MUCF indikerar förekomsten av besvär ohälsa om de förekommer flera gånger i veckan eller oftare under en längre period. Liknande kategorisering görs i Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor. I diagram F2 redovisas andelen ungdomar som har de listade besvären regelbundet, det vill säga flera gånger i veckan eller oftare. En relativt stor andel, speciellt av tjejerna, uppger att de har problem med stress flera gånger i veckan eller oftare. Ungefär var tredje tjej svarar också att de känner sig nedstämda eller deppiga flera gånger i veckan eller oftare. Motsvarande andel bland gymnasiekillarna är 22 % och bland högstadiekillarna 13 %. När det gäller huvudvärk har tjejer också mer problem än killarna. Vid en jämförelse till rikssnitt och framgår det att psykosomatiska besvär är något mindre vanliga bland unga i, skillnaderna är dock relativt små jämfört med rikssnittet. F2. Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? Andel som svarat flera gånger i veckan eller oftare 100% 52% 57% 29% 20% 17% 11% 6% 6% 14% 26% 31% 32% 30% 30% 29% 22% 22% 24% 24% 19% 16% 13% 0% Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Känt dig nedstämd deppig eller nere Svårt att somna Sovit dåligt på natten 44

45 F2a. Andel som svarat att de har besvär flera gånger i veckan eller oftare: Jämförelser Huvudvärk 14% 23% 18% 20% 20% 19% Ont i magen 12% 20% 13% 18% 12% 1 Känt dig stressad 39% 4 40% 40% 43% 47% Känt dig nedstämd, deppig eller nere 22% 34% 26% 27% 30% 30% Svårt att somna 28% 27% 26% 3 30% Sovit dåligt på natten 20% 29% 23% 27% 32% 28% Hoppa över måltider I diagram F3 nedan redovisas andelen ungdomar som svarat att de hoppar över måltider flera gånger i veckan eller oftare. En relativt hög andel, mellan % av ungdomarna hoppar över frukosten flera gånger i veckan eller oftare. Andelen som hoppar över övriga måltider är något lägre. F3. Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider? Andel som svarat flera gånger i veckan eller oftare Middag/kvällsmat Lunch 16% 14% 16% 14% 16% 18% 23% 20% Frukost 21% 31% 3 32% 0% 100% 45

46 Träning och motion Fysisk aktivitet är relaterat både till fysisk och psykisk hälsa. Andelen skolbarn som uppnår den rekommenderade mängden fysisk aktivitet (1 timme per dag enligt WHO) är fortsatt låg i Sverige. Det är en levnadsvana som inte har förbättrats över tid, konstaterar Folkhälsomyndigheten 1. Vad som framgår i diagram F4 nedan är att en hög andel, mellan %, tränar flera gånger i veckan. F4. Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Andel som svarat en gång i veckan eller oftare 100% 73% 83% 62% 68% 12% 10% 27% 18% 0% En gång i veckan Flera gånger i veckan + I stort sett varje dag F4a. Andel som tränar en gång i veckan eller oftare: Jämförelser En gång i veckan 11% 21% 16% 22% 24% 20% Flera gånger i veckan + I stort sett varje dag 78% 68% 72% 6 64% 58% 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor

47 Prestationshöjande medel I Lupp-enkäten ställs en fråga om användningen av anabola steroider eller motsvarande medel. 1 % av tjejerna och 7 % av killarna svarar att de använt anabola steroider någon gång. F5. Har du någon gång använt anabola steroider eller andra motsvarande prestationshöjande medel? 100% 93% 99% kille total tjej total 0% 3% 4% 1% Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej Alkohol, tobak och snus Lupp-enkäten innefattar frågor om hur ofta man röker, snusar och dricker alkohol. I tabell F6 på följande sida redovisas resultaten för dessa frågor. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) konstaterar att andelen skolelever i Sverige som använder tobak minskat de senaste åren. Vad gäller alkohol konstaterar CAN att såväl andelen alkoholkonsumenter som alkoholkonsumtionen bland svenska elever är på fortsatt historiskt låga nivåer 1. Vad som framgår i är att 1-2 % av högstadieeleverna och 8 % av gymnasieeleverna svarar att de röker minst en gång i veckan. 19 % av gymnasiekillarna snusar minst en gång i veckan, medan andelen i övriga grupper ligger mellan 1-3 %. Vid en jämförelse till rikssnittet framgår det att andelen gymnasieelever som dricker sig fulla minst en gång i månaden är lägre i än i rikssnittet. 1 CAN: Skolelevers drogvanor

48 F6. Hur ofta brukar du... Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2 Röka cigaretter? Aldrig/Sällan 98% 99% 93% 91% Minst en gång per vecka 2% 1% 7% 9% Snusa? Aldrig/Sällan 99% 97% 98% 81% Minst en gång per vecka 1% 3% 2% 19% Dricka folköl? Aldrig/Sällan 98% 91% 92% 71% Minst en gång per månad 2% 9% 8% 29% Dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit? Aldrig/Sällan 90% 93% 59% 63% Minst en gång per månad 10% 7% 41% 37% Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig full?* Aldrig/Sällan 59% 47% 40% 3 Minst en gång per månad 41% 53% 60% 6 *Av de som vid något tillfälle druckit alkohol F6a. Jämförelser Röker minst en gång per vecka 2% 4% 4% 9% 8% 11% Snusar minst en gång per vecka 2% 2% 3% 13% 12% 13% Dricker folköl minst en gång i månaden 6% 6% 20% 13% 17% Dricker starköl, starkcider, alkoläsl, vin eller sprit minst en gång i månaden Dricker alkohol så att de känner sig fulla minst en gång per månad* 9% 8% 11% 40% 46% 4 43% 54% 64% 69% 73% *Av de som vid något tillfälle druckit alkohol F6c. Hur får du oftast tag på alkohol? Besvarades endast av de som någon gång druckit alkohol Andel 2018 Från kompisar, kompisars syskon, flickvän/pojkvän/partner 54% På annat sätt 29% Från annan vuxen 17% Tar från mina föräldrar utan att de vet om det 1 Köper själv i affären 10% Från syskon 8% Tillverkar själv 7% Får från mina föräldrar 7% Beställer på internet 3% Handlar utomlands 2% 48

49 F7. Får du dricka alkohol för din/dina föräldrar? 100% åk 8 åk 2 77% 44% 30% 19% 26% 0% Ja Nej Vet inte Narkotika Lupp-enkäten innefattar också frågor om narkotikaanvändning. 3 % av högstadieungdomarna och 10 % av gymnasieungdomarna svarar att de en eller flera gånger har använt narkotika. Som det framgår på följande sida har majoriteten av de som någon gång använt narkotika använt marijuana eller hasch. De flesta får tag på narkotikan från någon person på orten, vilket totalt 54 % svarar. F8. Andel som använt narkotika 100% 96% 90% åk 8 åk 2 0% 4% 1% 1% 2% 4% 1% Ja, flera gånger Ja, ett fåtal gånger Ja, en gång Nej F8a. Andel som använt narkotika. Jämförelser 4% 3% 4% 10% 10% 10% 49

50 F8b. Vilken eller vilka typer av narkotika har du använt? Besvarades endast av de som någon gång använt narkotika Vet inte Annan narkotika Sömnmedel eller lugnande läkemedel Spice eller liknande rökmixer 9% 14% 23% 23% Total Marijuana (cannabis) 69% Kokain Heroin 23% 31% Hasch 49% GHB 17% Ecstasy/LSD Amfetamin 23% 31% 0% 100% F8c. Hur fick du/får du tag på narkotika? Besvarades endast av de som någon gång använt narkotika Annat sätt 20% Total Beställer från internet 14% Från någon person på annan ort (annan kommun eller stad) 31% Från någon person här på orten 54% 0% 100% 50

51 Fördjupat om hälsa Hälsa och rättare sagt psykisk hälsa är ett prioriterat område i den svenska ungdomspolitiken. Psykiska besvär, såsom nedstämdhet och sömnsvårigheter har ökat bland unga i Sverige sedan 80-talet. Det är också vanligare att tjejer uppger låg livstillfredsställelse, lågt välbefinnande och dålig självkänsla jämfört med killar 1. Det finns också stora skillnader i ungas hälsa utifrån andra bakgrundsfaktorer än kön. Föräldrarnas socioekonomiska status (inkomst och utbildningsnivå) ger upphov till stora skillnader i barns hälsa. Barn och unga till föräldrar med svag anknytning till arbetsmarknaden, barn till ensamstående föräldrar samt barn där båda föräldrar är utrikesfödda konstateras särskilt hårt drabbade när det gäller ohälsa 2. För att få ännu mer fördjupad information om vad som samvarierar ungas hälsa I har sambandsanalyser gjorts utifrån ett stort antal bakgrundsvariabler. 60 % av unga med dålig hälsa svarar att de utsatts för mobbning. Bland unga med bra hälsa är andelen som utsatts 23 %, och det handlar framför allt om utsatthet enstaka gånger. Att utsatthet för mobbning samvarierar med hälsa är således tydligt. 25 % av unga med dålig hälsa är oroliga för sina föräldrars ekonomi. Andelen som svarar att de har en dålig hälsa bland unga och som inte oroar sig för familjens ekonomi är klart lägre, 7 %. Att ekonomiska förutsättningar samvarierar med hälsotillståndet är således tydligt. 40 % av unga med dålig hälsa svarar att de är nedstämda flera gånger i veckan eller oftare. Bland unga med bra hälsa är motsvarande andel 4 %, Det framgår också att unga med sämre hälsa tränar flera gånger i veckan i lägre grad. De stressar också oftare och dricker mer alkohol. De som har en dålig hälsa svarar också att de blivit utsatta i klart högre grad (för hot, stöld, misshandel, sexuellt våld eller utnyttjande). De känner sig också generellt mindre trygga. Unga med sämre hälsa är också generellt mindre nöjda med skolan, livet som helhet, och fritiden. De har också en mer negativ framtidstro än de som har en bra hälsa. I statens offentliga utredningar Det handlar om jämlik hälsa konstateras det att ojämlikhet i hälsa inte enbart kan lösas genom insatser för bättre levnadsvanor eller inom hälso- och sjukvården. Problem i skolan eller avhopp liksom arbetslöshet handlar i många fall om olika typer av ojämlikhet i förutsättningar, resurser och möjligheter. Att arbeta mot jämlika förutsättningar inom exempelvis skola/utbildning, fritid, boende och inom arbetsmarknaden är således även centralt i arbetet för en jämlik hälsa 3. 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor Mörk, Sjögren & Svaleryd 2014: Hellre rik och frisk om familjebakgrund och barns hälsa 3 SOU 2016:55 Det handlar om en jämlik hälsa 51

52 G Arbete I detta avsnitt redovisas några frågor gällande ungdomarnas relation till arbetsmarknaden. Arbete är enligt de nationella ungdomspolitiska målen ett prioriterat område för att skapa förutsättningar för att ungdomar ska få ett socialt och ekonomiskt tryggt liv. Forskning visar att arbetserfarenhet under iden har en stark positiv effekt på möjligheten att senare få ett arbete 1. I svarar 51 % av gymnasieungdomarna och 15 % av högstadieungdomarna att de har ett extrajobb. Andelen med ett extrajobb är på klart högre i än i rikssnittet för Lupp, se tabell G1a. G1. Har du något extrajobb just nu? 100% 62% 6 44% 52% 40% 9% 22% 28% 26% 26% 16% 10% 0% Ja Nej, men jag vill ha ett extrajobb Nej, jag vill inte ha något extrajobb G1a. Andel med extrajobb: Jämförelser 1 10% 13% 51% 34% 32% Andelen högstadieungdomar som har haft ett sommarjobb den senaste sommaren är 13 % bland tjejerna och 26 % bland killarna, se diagram G2 på följande sida. Andelen gymnasieungdomar som har haft ett sommarjobb är högre, 85 % av tjejerna och 71 % av killarna. Majoriteten av ungdomarna fick sitt sommarjobb genom någon i familjen, genom släkting eller bekant eller genom att själva kontakta arbetsplatsen. 13 % av killarna och 27 % av tjejerna i årskurs 2 har fått sommarjobbet via kommunen. 1 SKL 2015 Utbildning - Nyckeln till arbete 52

53 G2. Hade du ett sommarjobb i somras? 100% 8 71% 78% 6 13% 26% 9% 9% 17% 10% 11% 0% Ja Nej, men jag sökte sommarjobb utan att lyckas Nej, jag sökte inte något sommarjobb G2a. Andel med sommarjobb den senaste sommaren: Jämförelser 19% 12% 19% 78% 80% 74% G2b. Hur fick du ditt sommarjobb? Besvarades endast av de som hade ett sommarjobb i somras På annat sätt Kontaktade själv arbetsplatsen 8% 17% 9% 12% 29% 38% Sökte utannonserad tjänst Genom kommunen 4% 13% 27% Genom arbetsförmedlingen 1% 2% Genom någon annan släkting eller person jag känner Genom någon i min egen familj 13% 23% 26% 27% 22% 76% 68% 0% 100% 53

54 Inställning till eget företagande Gymnasieungdomarna fick svara på en fråga om deras inställning till att starta eget företag. 42 % av tjejerna och 57 % av killarna svarar att de skulle kunna tänka sig att starta eget företag i framtiden. 6 % av killarna svarar också att de redan har startat ett företag. G3. Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? 100% 57% 42% 4 24% 6% 12% 12% 0% Jag har redan startat ett företag Ja Nej Vet inte G3a. Andel som skulle tänka sig att starta eget företag i framtiden: Jämförelser 51% 51% 54% 54

55 H Framtid I det sista avsnittet i Lupp-enkäten ställs frågor om hur ungdomarna ser på framtiden, vad de vill göra och huruvida de planerar att flytta från kommunen. Vad unga i årskurs 8 vill och tror de kommer göra 78 % av killarna och 84% av tjejerna i årskurs 8 skulle helst gå en gymnasieutbildning direkt efter grundskolan, se diagram H1a nedan. Av dessa vill en majoritet gå på ett gymnasium i. 7 % av högstadieungdomarna skulle helst jobba. Vad gäller planer på vidare studier är det en väldigt stor andel som tror de kommer läsa vidare (direkt eller senare), se diagram H2a. Endast 2-4 % tror inte att de kommer läsa vidare. 22 % av killarna och 16 % av tjejerna är osäkra och svarar vet inte. H1a. Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? Annat Vet inte 9% 14% Börja jobba 7% 7% Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 30% 3 Gå en gymnasieutbildning i den kommun jag nu bor i 48% 49% 0% 100% H2a. Tror du att du kommer läsa vidare efter grundskolan (direkt eller senare)? Vet inte 16% 22% Nej, jag tror inte jag kommer läsa vidare efter grundskolan 4% 2% Ja, men är osäker på vilken programinriktning jag ska välja 30% 41% Ja, yrkesförberedande program på 11% 16% Ja, studieförberedande program på 28% 29% 0% 100% 55

56 Vad unga i årskurs 2 vill och tror de kommer göra Vad gäller frågan om vad ungdomarna i årskurs 2 helst skulle vilja göra direkt efter svarar 20 % av tjejerna och 19 % av killarna att de vill studera på högskola eller universitet i Sverige, se diagram H1b nedan. 18 % av killarna och 33 % av tjejerna skulle helst vilja resa. Bland killarna svara en högre andel (22 %) att de vill jobba i kommunen eller i närheten. I diagram H2b redovisas vad ungdomarna tror att de kommer göra. H1b. Vad skulle du helst vilja göra direkt efter? Vet inte Annat Resa Jobba utomlands Jobba någon annanstans i Sverige Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten Studera på folkhögskola Studera på Komvux Studera utomlands Studera på högskola eller universitet i Sverige 11% 6% 8% 1% 7% 4% 1% 3% 2% 7% 11% 9% 4% 9% 18% 22% 19% 20% 33% 0% 100% H2b. Vad tror du att du kommer göra direkt efter? Annat Resa Jobba utomlands Jobba någon annanstans i Sverige Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten Studera på folkhögskola Studera på Komvux Studera utomlands Studera på högskola eller universitet i Sverige 11% 3% 4% 3% 1% 2% 4% 2% 12% 20% 11% 1 20% 21% 30% 30% 56 0% 100%

57 Vad gäller gymnasieungdomarnas vidare planer på studier finns det stora könsskillnader. 80 % av tjejerna och 45 % av killarna tror att de kommer läsa vidare (direkt eller senare). Vid en jämförelse till rikssnittet och är resultatet ganska likt. Något färre svarar dock att de tror de kommer läsa vidare i jämfört med i. H3. Tror du att du kommer läsa vidare efter, direkt eller senare? 100% 80% 4 34% 21% 1 0% Ja, jag kommer att läsa vidare vid universitet/ högskola, Komvux, folkhögskola eller motsvarande Nej, jag kommer inte att läsa vidare efter Vet inte H3a. Tror du att du kommer läsa vidare? Jämförelser Ja 61% 69% 59% Nej 14% 12% 17% Vet inte 19% 57

58 Flytta eller stanna i kommunen % av ungdomarna i årskurs 8 svarar att de inte tänkt på huruvida de tror att de kommer flytta från eller inte, medan 56 % av tjejerna och 43 % av killarna svarar att de tror att de kommer flytta. Bland ungdomarna i årskurs 2 är andelen som tror att de kommer flytta högre. 81 % av tjejerna och 68 % killarna i årskurs 2 tror att de kommer flytta. Andelen högstadieungdomar som tror de kommer flytta är något högre i än i rikssnittet för Lupp H4. Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor? 100% 56% 81% 68% 43% 4 32% 32% 0% 19% 12% 12% 0% Ja Nej Har inte tänkt på det H4a. Andelen som tror de kommer flytta: Jämförelser 47% 42% 82% 74% 58

59 De som svarade att de tror att de kommer flytta fick svara på en följdfråga om varför. Många har angett forsatta studier, arbete och att de vill ha närmare till större ort eller stad. På svarar många också att deras fritidsintressen är en orsak till att de kommer flytta. H4b. Av vilken anledning tror du att du kommer flytta från kommunen? Besvarades endast av de som tror de kommer flytta Annan orsak Vet inte Här kan jag inte vara den jag är Bättre miljö för barn att växa upp i 10% 1% 6% 6% 11% 17% 9% 4% 8% 1% 8% 4% 1% Vill ha närmare till större ort eller stad Vill ha närmare till naturen Bostadssituationen i kommunen Familj och släkt Kompisar eller flickvän/pojkvän/ partner Mina fritidsintressen Fortsatta studier Arbete 4% 2% 8% 1% 18% 19% 4% 9% 6% 14% 11% 14% 20% 10% 18% 14% 10% 42% 37% 29% 41% 5 34% 46% 40% 49% 56% 0% 100% 59

60 Det bästa med kommunen I Lupp-enkäten ställdes även en fråga om vad som är det bästa med att bo i kommunen. Familj och släkt, kompisar och partner är det som flest anger. En stor andel unga på uppskattar också sina fritidsintressen i hög grad. H5. När du tänker på hur det är att bo i din kommun, markera det eller de alternativ som du tycker är det bästa med att bo i din kommun? Annan orsak Vet inte Här kan jag vara den jag är Bra miljö för barn att växa upp i Närheten till större ort eller stad Närheten till naturen Bostadssituationen i kommunen Familj och släkt Kompisar eller flickvän/pojkvän/ partner Mina fritidsintressen Möjligheten till fortsatta studier Möjligheten till arbete 1% 2% 2% 14% 17% 23% 14% 7% 8% 2% 4% 17% 12% 23% 8% 4% 6% 4% 13% 23% 9% 1 4% 3% 4% 4% 20% 18% 16% 6% 19% 12% 17% 18% 34% 36% 39% 32% 4 29% 33% 31% 39% 37% 5 59% 0% 100% 60

61 Information om vad som händer Flest skulle vilja ha information om vad som händer i via skolan, som mellan % uppger. Många svarar också att de skulle vilja ha information via Instagram, speciellt bland tjejerna. Mellan % svarar att de skulle vilja ha information via en mobil-app. H6. Hur skulle du helst vilja ha information om vad som händer i? (markera de tre alternativ du helst vill använda) Vet ej Annat Informationsutskick i brevlådan Via skolan Via e-post Facebook Snapchat Instagram Mobil-app som kommunen ansvarar för Affischer Via sms Via kommunens hemsida 9% 7% 3% 3% 3% 11% 11% 17% 16% 21% 26% 21% 13% 9% 17% 6% 23% 8% 11% 9% 10% 1 18% 23% 23% 16% 22% 17% 21% 10% 14% 16% 22% 14% 18% 19% 16% 20% 17% 17% 16% 26% 34% 38% 37% 39% 44% 0% 61

62 I s Lupp-enkät lades en fråga till om buss- och tågförbindelserna mellan staden och andra delar av kommunen. Svaren varierar mycket. Totalt sett instämmer cirka en av fem personer i påståendet Jag åker inte buss och tåg för tidtabellerna passar inte mig. En högre andel i årskurs 8 (18-28%) instämmer i att hållplatserna för buss ligger tillräckligt nära och de åker buss när de behöver. Andelen som instämmer i detta på är 11 % totalt. Det framgår också att många, en andel mellan % totalt, har använt närtrafik enstaka gånger eller många tillfällen. Få svarar att de inte vet vad närtrafik är. H7. Vilka av påståendena stämmer överens med din uppfattning om buss- och tågförbindelserna mellan stad och andra delar av kommunen? Andel ja Jag tycker att hållplatserna för buss ligger för långt bort och därför åker jag inte buss. Jag tycker hållplatserna för buss ligger för långt bort men jag åker ändå när jag behöver. Jag tycker att hållplatserna för buss ligger tillräckligt nära men jag åker ändå inte buss. Jag tycker att hållplatserna för buss ligger tillräckligt nära och jag åker buss när jag behöver. Jag åker buss och tåg på vardagar dagtid kvällar och helger för då passar tidtabellerna mig Jag åker buss och tåg på vardagar dagtid och kvällar för då passar tidtabellerna mig Jag åker buss och tåg på vardagar dagtid för då passar tidtabellerna mig Jag vet inte vad närtrafik är Jag har använt mig av närtrafik många tillfällen Jag har använt mig av närtrafik enstaka gånger Jag åker inte buss och tåg för tidtabellerna för buss och tåg passar inte mig 7% 8% 7% 11% 6% 10% 9% 4% 6% 10% 11% 11% 11% 18% 10% 6% 8% 8% 13% 6% 19% 12% 13% 10% 6% 7% 12% 17% 18% 19% 16% 23% 23% 19% 19% 19% 24% 17% 28% 31% 0% 62

63 I enkäten ställdes en fråga om huruvida eleverna får gifta sig med vilka de vill. 88 % av tjejerna och 81 % av killarna svarar ja på frågan. H8. Får du gifta dig med vem du vill? Vet inte Nej Ja men bara om personen är av ett annat kön än mig Ja men bara om personen har samma religiösa etniska eller kulturella bakgrund som min familj Ja, jag får gifta mig med vem jag vill 3% 1% 3% 1% 3% tjej total kille total 88% 81% 0% 100% Framtid Som det framgår i diagram H9 svarar en väldigt hög andel, drygt 90 % av ungdomarna i båda årskurser, att de ser mycket eller ganska positivt på framtiden. Resultatet är likt rikssnittet och s resultat, se tabell H7a. H9. Hur ser du på framtiden? 36% 8% 53% 4 2% 61% 34% 3% 1% 34% 61% 2% 3% Mycket positivt Ganska positivt Ganska negativt Mycket negativt H7a. Hur ser du på framtiden? Jämförelser Mycket + ganska positivt 9 94% 91% 91% 91% 90% 63

64 Lika förutsättningar i stad och landsbygd? I har det funnits ett intresse för att undersöka hur unga som bor i tätorten/staden, och unga som bor på landsbygden/ i ytterområden ser på kommunen utifrån kommunens målkriterier: hållbarhet, attraktivitet, trygghet och tillväxt. En fördjupad analys har därav gjorts på frågorna utifrån stad eller landsbygd. Unga i årskurs 8 och årskurs 2 som bor i ytterområden och på landsbygd har slagits ihop till en grupp. Unga i årskurs 8 och årskurs 2 som bor i staden bildar den andra gruppen 1. I de flesta frågor i Lupp-enkäten framgår det att unga, oavsett om de bor i staden eller på landsbygden, har väldigt lika villkor och förutsättningar och svarar på ett liknande sätt på frågorna. Däremot finns det några intressanta skillnader som presenteras i detta avsnitt. Inom området tillväxt presenteras en del av skillnaderna endast för gymnasieungdomarna. Detta beror på att en del av frågorna som rör framtidsplaner endast ställdes i gymnasieungdomarnas Lupp-enkät. Attraktivitet Unga som bor på landsbygden och i staden svarar i många fritidsfrågor på ett liknande sätt. Totalt sett svarar 89 % av unga som bor i staden och 86 % av de som bor på landsbygden att de är nöjda med sin fritid. Unga som bor på landsbygden är dock något mindre nöjda med fritidsutbudet, i jämförelse med de som bor i staden. 21 % av unga i staden svarar att det finns väldigt mycket att göra. Motsvarande andel bland unga från landsbygden är 12 %. Unga som bor på landsbygden upplever större hinder för fritiden som har med avstånd/kollektivtrafik att göra. 52 % av unga som bor på landsbygden instämmer i att det finns denna typ av hinder, att jämföra mot 32 % i staden. Unga som bor på landsbygden är oftare ute i naturen på fritiden. 36 % av unga som bor på landsbygden är ute i naturen flera gånger i veckan. Bland unga som bor i staden är motsvarande andel 17 %. Hållbarhet Unga som bor på landsbygden vill påverka i kommunen i högre grad än de som bor i staden (63 % vill jämfört med 51 %). Däremot finns det inte några skillnader avseende synen på möjligheter att påverka, aktivitetsnivå eller intresse för politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Andelen som svarar att de har förtroende för politiker är jämn oavsett var ungdomarna bor, 44 % av de som bor i staden och 46 % av de som bor på landsbygden svarar att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för politiker. 1 I årskurs 8 har stad/landsbygd definierats utifrån skola. I årskurs 2 har indelningen i stad/landsbygd skett med hjälp av postnummer. 64