Läsårsplan för Malms skola

Transkript

1 Läsårsplan för Malms skola Allmänna uppgifter om skolan Malms skola Parsbyvägen Pargas Malms skolas hemsida Hemsidan uppdateras av: Ralf Ahlbäck Jonny Randström Helena Lundström-Kolari Kontaktuppgifter Rektor Saga Isaksson, Kanslist Mikaela Luoma, Ringbud till lärarna via kansliet, Eftis/Morris, Skolhälsovårdare Maria Salo, Skolkurator Mikaela Dahlbacka, Skolpsykolog Nina Forstén-Lindman, Malms skolas kök, Centralköket, Vaktmästare Kalle Malm, Dejour, Susanne Båge och Peggy Wallin (Skolans bildblogg) Saga Isaksson Mikaela Luoma Elevantal Studerandeantal: 326 st fördelat på 162 flickor och 164 pojkar. Antal lönegrundsgrupper 28 st Klasser och undervisningspersonal Rektor: Saga Isaksson Lärare / Elevassistent 1a Sofie Sjöström / Christine Sirén-Juusela 1b Susanne Båge / Annica Stubb 1c Juanita Heikius / Helena Mäenpää 2a Patrik Forsman / Sabina Sundqvist 2b Linda Strandberg-Lehtinen / Kristin Lindström 2c Peggy Wallin / Maria Fjäder (delad) 2d Camilla Johansson / Linda Vuorinen 3a Tove Nylund-Blomqvist / Erika Ulfsson 3b Åsa Hermansson / Agneta Rosenqvist (delad) 3c Jonny Randström / Agneta Rosenqvist (delad)

2 4a Heidi Österman / Minna Futtari (delad) 4b Helge Wikström / Minna Futtari (delad) 4c Charlotta Wiklén / Minna Futtari (delad) 5a Diana Blomster-Lindberg 5b Tomas Barkar 5c Carola Rantala-Lindholm 6a Ralf Ahlbäck 6b Helena Lundström-Kolari / Idun Hellström 6c Carola Eneberg Språklektor Melker Rejström Fi/fyke Annika Norrgård Musik Siv-Sofie Söderholm Tn Christian Enkvist LK 1-2 Margareta Lundgren / Maria Fjäder (delad) LK 3-4 Jessica Engroos LK 5-6 Annika Meller Klasslös specialundervisning: åk 1-3 Nea Kronberg åk 4-6 Jenny Nyman Timresurs Totalt 625 h Fördelat enligt följande: Allmän undervisning 510 h Klassbunden specialundervisning 66 h Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender Arbetsdagar Timlärare: Lena Nordström Ann-Louise Österholm Yvonne Hedman-Nygård Klasslös specialundervisning 44 h Stödundervisning 2,5 h AV-stöd 1,5 h Musikframträdanden 1 h Höstterminen (Malms skola har julfest lördag och är lediga istället ) Höstlov Vårterminen Sportlov Arbetstider Lektionstider: Mattider: Vi äter i fem matturer. Vår tanke med det är att vi skall undvika onödigt köande och att själva matsituationen blir lugnare.

3 Första matturen har mat + rast kl , andra kl , tredje kl (endast åk 1), fjärde kl och femte kl Raster: Rastövervakningen sköts av lärarna och elevassistenterna enligt rektorns anvisningar. Lärarna följer ett uppgjort schema och antalet övervakare varierar från två till fem beroende på antalet elever som har rast. Elevassistenterna är ute alla raster förutom under sin schemalagda kafferast. Samlingar: Gemensam morgonsamling hålls 1 gång/vecka på torsdagar kl Händelsekalender Läsårets händelser på skolans hemsida För aktiviteter utanför skolan krävs en uppgjord utfärdsbeskrivning/plan som bör få rektors godkännande i förväg. Verksamhet utanför skolan Studiebesök Studiebesök och exkursioner arrangeras som en del av undervisningen. För dessa krävs en uppgjord utfärdsbeskrivning/plan samt rektors godkännande på förhand. Vissa studiebesök är färdigt inplanerade och andra kan planeras under läsårets gång. Åk 6 deltar i Företagsbyn i Egentliga Finland Företagsbyn är en inlärningsmiljö om ekonomi- och arbetslivskunskap riktad till sjätteklassister. I den ingår en dag skolning för lärarna , material för 10 h i klass och ett dagsbesök i Företagsbyn i Åbo för lärare och elever i januari Lärarna i åk 6 ansvarar för arbetet med Företagsbyn. Åk 6 åker till Tuorla planetarium inom ramen för undervisningen i fysik/kemi. Annika Norrgård är ansvarig lärare för utfärden. Åk 5 åker till Brusaby en dag under hösten för att få uppleva och lära sig om lantbruket samt matproduktion, vilket ingår i läroplanen i åk 5. Lärarna i åk 5 ansvarar för besöket. Åk 3 åker på en rundtur i Pargas under temat hembygden. Lärarna i åk 3 ansvarar för detta. Lägerskolor Malms skolas åk 6 åker på lägerskola till Pensar Syd Sammanlagt kommer vi att vara 60 elever och minst 10 vuxna på plats varje dag. Vi träffas på Granvik brygga på tisdagmorgon, dit föräldrarna ser till att eleverna skjutsas, och reser över till Pensar Syd med Nordic Duck kl Programmet är uppbyggt utgående från läroplanen men med inriktning på det som vi inte kan föreviga i skolmiljö. På tisdag blir det allmän information och inkvartering. Därefter följer teamwork, sjövett och knopar och bärplockning. Onsdagen är uppbyggd med fyra programpunkter; paddling, frivilliga brandkåren, skjorttryck och vildmarksliv. Under torsdagen sysslar vi med första hjälp, historisk vandring, problembana och fysisk fostran. Fredagen går åt till att städa och packa, äta avslutningslunch och promenera ner till

4 förbindelsebryggan. Färjan avgår kl och är i Granvik kl där föräldrarna möter upp och ser till att eleverna kommer hem. Ett övergripande mål för lägerskolan är att få eleverna att trivas tillsammans, komma överens och komma hemifrån och bli litet självständiga. Detta befrämjas genom att sovsalarna bemannas av elever blandat från de olika klasserna och att vi ser till att arbetsgruppernas sammansättning byter varje dag. Huvudansvarig för lägerskolan är lägerskolkoordinator Helge Wikström. Till sin hjälp har han lärarna i åk 6: Ralf Ahlbäck, Helena Lundström-Kolari och Carola Eneberg. Rektor deltar 2 dagar likaså specialklasslärare Annika Meller. Därtill finns hjälp att tillgå av föräldrar på plats och andra hjälpsamma personer, t.ex skolhälsovårdare Maria Salo, Daniela Sandell, FBK - Marika Engman, Linda Pyy, paddling Niklas Perander. I övrigt finns det också elevassistenter på plats för att stöda och hjälpa elever med specialsvårigheter. Krisplan för Malms skolas lägerskola Huvudansvarig för säkerheten är i första hand lägerskolkoordinatorn Helge Wikström och rektorn för Malms skola. Helge har under år 2012 genomgått skolning och vidareutbildning och ansvarar för att lärare och elever på ett tryggt sätt kan ta sig till Pensar Syd och genomgå en diger UTSKO-utbildning där. I andra hand är respektive klasslärare som följer med sina elever ansvarig för en trygg och säkert genomförbar lägerskolvecka ( 3 5 dagar). Eleverna informeras genast när de anländer till lägerplatsen om utrymningsvägar från inkvarteringen, var samling vid utrymning sker, var nödtelefoner finns, var ansvariga vuxna finns och hur de skall gå tillväga vid eventuella ormbett och fästingsbett. De får också reda på koordinaterna för lägerstället för att kunna meddela nödcentralen om exakt läge vid stora olycksfall och akuta behov av hjälp. Med på lägerskolan finns första hjälpmaterial som Helge och skolans hälsovårdare ansvarar för att är i toppskick. Vidare finns det från Pensar Syds sida första hjälpmaterial att tillgå. Under varje lägerskola strävar vi efter att undervisa eleverna i praktisk första hjälp som en programpunkt med utbildade föräldrars hjälp. Vid riktigt stor och akut fara kan man tillkalla Mediheli eller alternativt resa med taxibåt från ön till Granvik där tillkallad ambulans väntar. Vid varje tillfälle som eleverna rör sig vid stranden och bryggorna skall de ha flytväst på och minst en vuxen skall övervaka verksamheten. När eleverna ror eller paddlar är flytvästen ett måste och då skall det också finnas minst en vuxen med båt ute till havs för att garantera säkerheten. Grundlig handhygien betonas också för att inte sprida baciller eller sjukdomar och vid konstaterad sjukdom, typ feber halsont uppkastningar och diarré isoleras eleven från de andra för att undvika smitta. Därvidlag kontaktas också föräldrarna för konsultation huruvida eleven fortsätter läger-skolan eller skickas hem för att tillfriskna. Innan eleverna reser iväg på lägerskolan får föräldrarna ett digert infobrev hem där också alla de deltagande vuxnas telefonnummer finns antecknade. Pensar Syd info@pensarsyd.com GPS-koordinater: N E Tävlingar Skolans elever deltar, med rektors godkännande, i idrottsdagar och olika tävlingar arrangerade av utomstående.

5 - skolmästerskap i olika sportgrenar - Stafettkarnevalen, Vasa - övriga tävlingar som under läsåret dyker upp Samarbete med andra skolor övriga instanser Med Hem och Skola-föreningen och hemmen: Skolan stöder aktivt föräldraföreningen i dess verksamhet. Två lärarrepresentanter sitter med i föreningens styrelse. Föreningen brukar under hösten i samband med årsmötet ordna en träff för alla klassombud där rektor är närvarande. Med Koivuhaan koulu: Lärarutbyte så att två av våra lärare en dag auskulterar hos dem och sedan auskulterar två av deras lärare hos oss. Tanken finns att det samarbetet även leder till elevkontakter. Eventuellt kunde en utedag vara gemensam för en årskurs. Även samarbete mellan språklärarna i våra skolor fortsätter och i.o.m. det också ett samarbete mellan eleverna. Församlingen: Församlingen håller ca 1 gång/månad morgonsamling i skolan. Vissa klasser gör även studiebesök till kyrkan. Skolgudstjänst i december och maj. Tyngdpunktsområden och långsiktiga målsättningar Stadens styrdokument Pargas stads strategi Utbildningspolitiskt program för Pargas stad Nationella grunderna för läroplanen Skolans verksamhetsidé Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Tyngdpunktsområden och mål för läsåret Tyngdpunktsområden för enheten för svenskspråkig utbildning Gemensamma tyngdpunktsområden för de svenskspråkiga skolorna läsåret Läroplansarbete Arbetet med revideringen av läroplanen för den grundläggande utbildningen pågår under hela läsåret, för att tas i bruk i augusti Under hösten 2015 påbörjas arbetet med den ämnesvisa delen och avsnittet om bedömning. I skolornas arbete fokuseras redan nu på framtida kompetenser och mångvetenskapliga lärområden. Också gymnasiets läroplan revideras. IT IT-strategin för den grundläggande utbildningen revideras och anpassas till den nya läroplanen. Projektet PROFFS kring programmering i den grundläggande utbildningen fortsätter med delprojekt 2. I gymnasiet fortsätter förberedelserna för digitaliseringen av studentexamen. Läsprojekt För att på lång sikt förbättra inlärningsresultaten fortsätter skolorna sin satsning på läsning. Det här läsåret fokuseras i synnerhet på högläsning och muntlig framställning. Skolans egna målsättningar

6 Skolans tyngdpunktsområden sammanfaller med de gemensamma tyngdpunktsområdena för svenskspråkig utbildning. Läroplansarbete Arbetet med revideringen av läroplanen för den grundläggande utbildningen pågår under hela läsåret, för att tas i bruk i augusti I skolan tas de allmänna delarna upp under föräldramötena på hösten. Rektor redovisar resultatet från förfrågan om elevsyn och värdegrund. Dessutom informeras föräldrarna om läroplansarbetet, de mångsidiga kompetenserna och mångvetenskapliga lärområdena. På lärarmöten och vid andra tillfällen jobbar lärarna tillsammans med grunderna för läroplanen. Bildningschef Ulrika Lundberg har tillsatt ämnesvis arbetsgrupper som vartefter informerar och hör de övriga lärarna. Alla skall vara delaktiga i arbetet med den nya läroplanen. IT ITK-strategin för den grundläggande utbildningen revideras och anpassas till den nya läroplanen. Projektet PROFFS kring programmering i den grundläggande utbildningen fortsätter med delprojekt 2. Klasslärare Sebastian Ekholm fortsätter som IT-pedagog och besöker inom ramen för det alla skolor regelbundet under året. Han jobbar också med IT-strategin som skall anpassas till den nya läroplanen. Vår lärplattform är Google och under året kommer vi att kunna förse alla elever med en personlig chromebook. Inom ramen för PROFFSprojektet finns det pengar för anskaffning av programmeringsmaterial samt möjlighet för lärarna att få fortbildning via de lärare som deltar i projektet. Från vår skola är det Helena Lundström-Kolari och Ralf Ahlbäck som är med i projektet och som kan ge den fortbildningen. Läsprojekt Det här läsåret fokuserar vi i synnerhet på högläsning och muntlig framställning. Läsgruppen planerar arbetet och vi försöker involvera förutom modersmål även övriga ämnen i detta. Högläsning och muntlig framställning genomsyrar hela året. Läsning är nyckeln till allt Program där biblioteket engageras: Åk 1: Låna och läsa av glädje och lust Åk 2: Bokprat (författare) en gång/månad Åk 3: Låneglädje och författarbesök (t.ex. Carina Wolff-Brandt) Åk 4: Bokprat så in i Norden Åk 5: Läser och skapar, elevarbeten till bibban för utställning Åk 6: Introduktion till klassikernas värld Skolans månadsvisa läsprogram: Hela året: Alla klasser har hela tiden en högläsningsbok på gång! September: biblioteksbesök, läshörnan, pulpetbok i gång Oktober: höstlöv för lästa böcker (varje korridor får ett bokträd) November: fr.6.11 kl alla läser på annat ställe än i klassrummet December: Ljusläsning, läsgruppen tipsar om högläsningsböcker Vårens program planeras i december. KiVaSkola Under inkommande läsår gör vi en satsning på KivaSkola och trivseln i skolan. Vår KiVa-koordinator Melker Rejström kommer tillsammans med rektor att ge puffar och idéer till kollegiet under hela läsåret för att hela tiden hålla oss påminda om det viktiga förebyggande arbete vi behöver göra. Se närmare under: Verksamhet för främjande av trygghet och trivsel. Temadagar och andra specialarrangemang Vi har i skolan tillsatt arbetsgrupper (se skolans organisation) och fördelat ansvarsområden så att alla lärare är engagerade. Tanken med arbetsgrupperna och ansvarsområdena är att mera jämnt dela på ansvaret och att man inte skall behöva engagera sig i allting fullt ut.

7 Årskursvisa aktiviteter som genomförs under året: Åk 1: Samarbete med förskolan, pepparkaksbak, biblioteksbesök, månadssång, Mini OS. Åk 2: Bokprat i biblioteket 1 ggr/månad, tandinformation, ljusstöpning, KiVaSkola, månadssång, lantgårdsbesök. Åk 3: Cykeldag med Folkhälsan, ringlekar, Bibeläventyret, Pargas rundtur, besök i fullmäktigesalen. Åk 4: Tandinformation, ansvar för juldekorationerna, gårdsfestaktiviteter, första hjälp och FBK, utfärd till Lenholmen. Åk 5: Lucia, KiVaSkola, uteliv med Folkhälsan, besök till Brusaby. Åk 6: Lägerskola, ringlekar, tandinformation, samarbete med Sarlinska skolan inför övergången till åk 7, projektet Företagsbyn, skiddag i Havstykö, besök till Tuorla observatorium. Kulturvecka v.11 (se närmare under Skolans projekt) Projekt Skolans projekt Kulturvecka Temat för Kulturveckan som infaller under våren är under planering. Skolgården Ett av årets projekt för skolans ledningsgrupp är att utveckla och förbättra skolgården. Inom ledningsgruppen är det Heidi Österman och Tomas Barkar som huvudsakligen ansvarar för projektet. Arbetet genomförs i samarbete med Hem och skola-föreningen, stadens grönenhet samt skolans övriga personal. Gemensamma projekt PROFFS (Programmering i förskolan och skolan) Pargas stad är huvudman för projektet som startades upp under hösten Malms skola är den deltagande skolan från Pargas men även skolor från Kimitoön, Åbo och Österbotten deltar i projektet. Linda Mannila från Åbo Akademi leder projektet som fortsätter under läsåret Pengar finns för materialanskaffningar under hösten 2015 samt för skolning av personalen i skolan under hela läsåret Ledarskap (kvalitetskort 1) Skolans organisation Vicerektor Klasslärare Helena Lundström-Kolari från och tillsvidare. Ledningsgrupp/samplaneringsgrupp Ordförande: rektor Saga Isaksson Sekreterare: vicerektor Helena Lundström-Kolari Medlemmar: klasslärare Heidi Österman och klasslärare Tomas Barkar Ledningsgruppens uppgift är att tillsammans med rektor ansvara för skolans verksamhet. Man diskuterar pedagogiska frågor och jobbar med skolutveckling. Tillsammans planerar vi för lärarmöten, fortbildning, utvärderingsdagen och planeringsdagen. Dessutom har rektor till gruppmedlemmarna delegerat en del ansvarsområden som de sköter. Helena Lundström-Kolari ansvarar för rastkustodiering och matturer samt bistår rektor vid fostrande samtal under dagen. Hon förbereder även webbtallennus beslut åt rektor. Även anslagstavlan för information sköter hon om. Hon har i år 2h nedsatt undervisningsskyldighet för sitt jobb som vicerektor. Heidi Österman ansvarar för läromedelsförrådet. Tomas Barkar ansvarar för läshörnan. Inom ledningsgruppen har vi i år tagit fasta på att utveckla skolgården. Heidi Österman och Tomas Barkar, i samråd med Hem och Skola samt stadens grönenhet, ansvarar för detta. Ledningsgruppen styr det skolvisa läroplansarbetet. Under året kommer vi att regelbundet ordna "läroplanscaféer" där vi processar den nya läroplanen. Arbetsgrupper Arbetsgrupper Ledningsgruppen Saga Isaksson

8 Helena Lundström-Kolari Tomas Barkar Heidi Österman Säkerhetsansvarig Tomas Barkar Mentor (för nya lärare i Malms) Carola Rantala-Lindholm Elevrådskoordinator Heidi Österman Speciallärarkoordinator Nea Kronberg KiVa-teamet Juanita Heikius Peggy Wallin Patrik Forsman Charlotta Wiklén KiVa-koordinator Melker Rejström Lägerskolkoordinator Helge Wikström Pr- och fotografering/nya Malmsmagasinet på hemsidan Susanne Båge Peggy Wallin AV - IKT Jonny Randström Ralf Ahlbäck Gymnastik Helge Wikström Diana Blomster-Lindberg Rastverksamhet (i samarbete med KiVa- och elevrådskoordinator) Jessica Engroos Stafettkarnevalen (tränare/ lagledare ) Patrik Forsman sammankallare Diana Blomster-Lindberg Heidi Österman Annika Meller Carola Rantala-Lindholm Annika Norrgård Juanita Heikius Mu-ansvarig/församlingskontakt Åsa Hermansson HoS-representant Ann-Louise Österholm Camilla Johansson Läsning och litteratur Camilla Johansson sammankallare Nea Kronberg Linda Strandberg-Lehtinen Susse Båge Saga Isaksson Yvonne Hedman-Nygård Peggy Wallin tidningsbeställare Julfest och -dekorationer Jonny Randström sammankallare + teknik Ralf Ahlbäck teknik Siv-Sofie Söderholm musik Åsa Hermansson musik Ann-Louise Österholm Sofie Sjöström Margareta Lundgren Tomas Barkar Konst & Kultur i skolan Charlotta Wiklén sammankallare Carola Eneberg Lena Nordström Jenny Nyman Tove Nylund-Blomqvist Malms talang Melker Rejström sammankallare Carola Rantala-Lindholm Diana Blomster-Lindberg Heidi Österman Våravslutning Saga Isaksson Helena Lundström-Kolari Margareta Lundgren Åsa Hermansson Regelbundet återkommande möten Lärarmöten Udda veckor på onsdagar kl Rektor är ordförande och sammankallar till mötena. Vicerektor Helena Lundström-Kolari är sekreterare. Protokollen delges elektroniskt via driven i google. Ledningsgruppen Möten på måndagar kl ungefär varannan vecka. Rektor är ordförande och sammankallar till mötena. Vicerektor Helena Lundström-Kolari är sekreterare. Protokollen delges elektroniskt vis driven i google. Elevassistentmöten Udda veckor på torsdagar kl Rektor är ordförande och sammankallar till mötena. En sekreterarlista görs upp för året där elevassistenterna i tur och ordning är sekreterare. Protokollen delges elektroniskt vis driven i google.

9 Samplaneringsmöten Alla årskurser har en timme schemalagd för samplanering. Även speciallärana har regelbundna samplaneringsmöten. Elevrådsmöten Elevrådet sammankommer ungefär 1gg/månad. Personal (kvalitetskort 2) Främjande av arbetshälsa Stadens/sektorns åtgärder Pargas stads personalstrategi Samarbetskommittén Personalguide Företagshälsovård Arbetarskydd Skolans egna modeller I samband med utvärderingsdagen i juni ordnas någon form av UUA-aktiviteter för vilka vi anhåller om medel från personalfonden. Det ordnas informella fester med jämna mellanrum. Rektor håller utvecklingssamtal med alla i personalen i januari-februari. Handledning för nya lärare ges i en mentorsgrupp som leds av Carola Rantala-Lindholm. Alla i personalen informeras om möjligheten till företagshälsovård och hälsogranskning. Personalen bjuds på kaffe och kaka vid terminens slut och samtidigt avtackas de som slutar. Rektor tillsammans med säkerhetsansvarig håller kontakten till arbetarskyddet vid behov. Fortbildning Tyngdpunktsområden för fortbildningen Tyngdpunkten i år ligger på läroplansarbete i första hand men även modersmål med högläsning som tema och It-fortbildning finns med i planerna. Fortbildningsplan För lärarna: halv dag med tyngdpunkten på planering av läsåret heldag med tema: Arbete med nya läroplanen i olika grupper samt workshops planerade av våra itkoordinatorer tillsammans med Sebastian Ekholm. En eftermiddag - valfritt, men med rektors godkännande. En eftermiddag med läroplanen som tema halv dag med tyngdpunkten på utvärdering av läsåret. För elevassistenterna: hel dag gemensam för alla svenska elevassistenter i Pargas stad hel dag, förmiddagen tillsammans med lärarkåren med tyngdpunkt på läsårsplaneringen. Eftermiddagen planering tillsammans med rektor, ansvariga eftisledaren och om tid finns med den egna klassläraren halv dag tillsammans med lärarkåren med tyngdpunkt på utvärdering av läsåret. Utöver dessa obligatoriska fortbildningar kan man med rektors godkännande delta i annan extern fortbildning. Ekonomiska resurser (kvalitetskort 3) Stadens budget- och ekonomiplan Utvärdering Skolans kvalitetsansvariga I första hand ansvarar rektor och ledningsgruppen men alla i kollegiet bär ett eget ansvar för kvaliteten på undervisningen.

10 Alla årskurser har varje vecka schemalagd samplanering. Språklärarna och speciallärarna träffas även de regelbundet för att tillsammans planera. Med detta strävar vi till att göra undervisningen och utvärderingen så jämlik som möjligt för eleverna. Läsårets utvärderingar Opekaenkäten Inom september 2015 skall alla lärare besvara Opekas enkät angående användningen av ITK i undervisningen. Inlärningsresultaten i matematik och modersmål De klasslösa speciallärarna ansvarar för specialpedagogiska kartläggningar som görs i skolan. Kartläggningarna syftar till att utreda såväl styrkor som behov av stöd hos eleverna. Regelbundna kartläggningar i läsning och skrivning samt matematiska färdigheter genomförs med hela årskurser enligt följande: Läs- och skrivfärdigheter Åk 1 Under inskolningsperioden Kjell Staffans Läsprotokoll för att kartlägga bokstavskännedom och avkodning April DLS bas för skolår 1 och 2 (läslust, läsning och skrivning) Åk 2 Februari KSS diktamen 2 (rättstavning) Frida och djuren-kartläggning i läsförståelse för årskurs 2 (läsförståelse) Åk 3 Oktober DLS för skolår 2 och 3 (2013) (rättstavning, bokstäver och meningar, självrapport) November Fyra toner - kartläggning av läsförståelse i åk 3 Åk 5 Oktober Ida och Filip - kartläggning av läsförståelse i årskurs 5 (läsförståelse) KSS diktamen 5 (rättstavning) DLS för skolår 4-6 (läshastighet) Matematikfärdigheter Åk 1 Augusti/september(höst) & januari/februari(vinter) LukiMat:s identifiering av stödbehov. Bedömning i matematik höst/vinter Åk 2 Augusti/september(höst) & april/maj(vår) LukiMat:s identifiering av stödbehov. Bedömning i matematik höst/vår Åk 5 September MAKEKO Prov i det centrala lärostoffet i matematik för årskurserna 1-9 Vid behov kan ytterligare utredning göras med RMAT Test av räknefärdighet hos elever i åldern 9-12 år Elevernas trivsel Elevernas trivsel utvärderas enligt följande: Oktober Sociogram i klasserna

11 November Utbildningsstyrelsens Trivselprofil i åk 3-6 Egen skolenkät för åk 1-2 Februari Sociogram i klasserna April-maj KiVaSkolas trivselundersökning Kort föräldraenkät (inte samma år som omfattande) Personalens trivsel Alla i personalen svarar inom november på utbildningsstyrelsens Trivselprofil. I samband med utvecklingssamtalet, som rektor håller i januari/februari med alla i personalen, utvärderas personalens trivsel. Bedömning (kvalitetskort 4) Bedömningsförfarandet beskrivs i kapitel 9 i Läroplanen för den grundläggande utbildningen Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Läroplanen (kvalitetskort 5) Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Implementering Alla lärare vet att det är läroplanen som styr vår verksamhet - inte läroböckerna. Varje lärare är skyldig att bekanta sig med läroplanen och följa den. Läroplanen är verktyget vid samplaneringen. Skolans mål beträffande hur läroplanen genomförs På planeringsdagen påpekas alltid att läroplanen är vårt styrdokument. Vårt mål är att alla elever får en läroplansenlig undervisning. Undervisning och undervisningsarrangemang (kvalitetskort 6) Övrigt i anslutning till hur undervisningen är ordnad För oss är det nu första året som alla elever har tillgång till en egen chromebook i klassen. I den nya läroplanen som tas i bruk hösten 2016 talas det mycket om digital kompetens. Under året försöker vi nu hitta nya sätt att arbeta digitalt över hela linjen. Alla lärare har också en egen chromebook till sitt förfogande. Även närmiljön och närsamhället utnyttjas på olika sätt i undervisningen. Gemensamma undervisningsarrangemang med andra skolor Samarbete med Sarlinska skolan i ett Läsa sagor-projekt. Stöd för inlärning, tillväxt och välmående (kvalitetskort 7)

12 Elevvård Elevvård Plan för det svenskspråkiga elevvårdsarbetet (bilaga till läroplanen) Se närmare i den skolspecifika elevvårdsplanen. Stödformer för inlärning Stödformer för inlärning beskrivs i kapitel 4 i Läroplanen för den grundläggande utbildningen Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Trestegsstödet behandlas i den skolvisa pedagogiska stödgruppen. Medlemmar i gruppen är: Rektor Saga Isaksson Skolhälsovårdare Maria Salo Berörda speciallärare Berörda klass- /ämneslärare Ev. vårdanshavare och elev. Trestegsstödet anordnas i samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården. Rektor för anteckningar under mötet och handlingarna samlas i elevregistret i skolan. Skolans mål beträffande stöd för inlärningen Målet är att alla elever skall få det stöd och de stödåtgärder han eller hon har rätt till. Samarbete vid stadieövergångar Med förskolan: Alla klasser i åk 1 samarbetar med varsin förskolegrupp. I maj ordnas ett bekantningstillfälle för de nya ettorna här i skolan. Rektor/speciallärare besöker under våren alla förskolegrupper. Även de nya lärarna för kommande åk 1 bereds möjlighet att auskultera i förskolegrupperna. I september-oktober kallar vi till ett möte i Malms skola där förskollärarna från läsåret träffar årets lärare i åk 1 samt rektor, speciallärare och kurator. Före mötet inbjuds förskolelärarna att auskultera i åk 1. Med Sarlinska skolan: I början av terminen ordnas en träff för klassföreståndarna för åk 7 samt alla lärare som föregående läsår hade en klass i åk 6. Utöver detta ordas 1-2 gemensamma möten. Samarbete och lärarutbyte mellan skolorna rekommenderas varmt. I maj ordnas en bekantningsdag för åk 6 i Sarlinska skolan. Eleverna skall på så sätt få uppleva skolvardagen på högstadiet. Skolans mål beträffande samarbetet vid stadieövergångarna Skolans mål är att göra övergången från ett stadium till ett annat så tryggt och smidigt som möjligt för eleven. Verksamhet för främjande av trygghet och trivsel Mobbningsförebyggande plan samt Plan för det svenskspråkiga elevvårdarbetet KiVa-skola Skolan är ansluten till KiVaSkola och jobbar förebyggande utgående från det och även andra förebyggande program används som t.ex. Friends, Fred och Frida, Vi i klassen, Lions Qest, Stegvis m.fl.

13 Skolfreden utlystes i gymnastiksalen och samtidigt hade vi en presentation av hela personalen så att alla elever vet hur många vuxna som finns i skolan. Efter det gick vi ut och "kramade" vår skola och sedan dansade vi ännu tillsammans på gården. Genomgång av skolans regler i alla klasser. Nolltolerans Elevernas delaktighet via elevrådet och vänelevsverksamhet. Gemensam morgonsamling varje vecka. I Malms skola försöker vi förebygga mobbning och våld.hela kollegiet följer nedanstående KiVa-plan så att vi blir medvetna om de problem som tyvärr finns och så att vi genom integrerade samarbetsövningar kan förbättra kamratskap och tolerans för varandra. I årskurs 2 och 5 fokuserar vi extra mycket på detta. Kivakoordinatorn tipsar och plockar fram material under året och fyller på KiVa-planen efter hand. KiVa-plan Nyckelord: Starka tillsammans Augusti: Bekantning i klassen + samarbetsövningar. Ettorna får sina vänelever Fyrorna är förberedda på sin ansvarsfulla uppgift. Redan i maj senaste läsår har de blivande fyrorna fått träffa rektor och KiVa-koordinator i syfte att tänka till kring vad en vänelev är och dennes ansvar. Under höstterminens första vecka träffade KiVa-koordinatorn samtliga klasser i åk 4 för att ge eleverna verktyg för var och hur de kan stöda sina vänelever i åk 1. v.36 vänelevsvecka September: Rektor berättar om KiVaSkola på föräldramötena. Material finns på (under material/åk/ övrigt material). v.40 vänelevsvecka Oktober: Sociogram görs i alla klasser v.44 vänelevsvecka November: Skolans egen trivselundersökning, åk 1-2 i skolan, åk 3-6 gör Utbildningsstyrelsens trivselprofil. Båda görs i skolan 20.11, Barnkonventionens dag. Vi lyssnar till en streamad Sibeliuskonsert. v.48 vänelevsvecka December: v.51 vänelevsvecka. Januari: v.2 vänelevsvecka Februari: Sociogram görs i klasserna v.6 vänelevsvecka v.7 skolans Talanger Mars: v.10 vänelevsvecka April: v.14 vänelevsvecka

14 Maj: KivaSkolas trivselenkät för åk Spela med hjärtat dag. ALLA deltar v.18 vänelevsvecka Juni: v.22 vänelevsvecka Skolans team för mobbningsförebyggande arbete Kiva-koordinator: Melker Rejström - sammankallar till regelbundna möten där även rektor kan delta. Under dessa möten drar vi upp gemensamma riktlinjer för vårt mobbningsförebyggande arbete. Kiva-teamet i Malms skola består av: Juanita Heikius, Charlotta Wiklén, Patrik Forsman, Peggy Wallin. Vi följer stadens Mobbningsförebyggande plan och är även med i KiVaSkola-programmet. Skolans mål beträffande mobbning, våld och missbruk Målsättningen är att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier. Skolhälsovården Skolhälsovård Skolhälsovårdare Maria Salo, , finns i skolan alla dagar i veckan förutom onsdag förmiddag. Skolläkare är Sari Talja. Läkargranskningar i åk 5 och åk 1. Tandvård Tandvård Morgon-/eftermiddagsverksamhet (kvalitetskort 12) Morgon- och eftermiddagsvård I Malms skola har vi både morgon- och eftermiddagsverksamhet i skolans regi. Rektor ansvarar för verksamheten och Sabina Sundqvist är ansvarig ledare för verksamheten. Övrig personal är en del av de elevassistenter som arbetar i skolan. Detta år har vi 30 barn i morgonverksamheten och 45 barn inom eftermiddagsverksamheten. Vi har endast ett utrymme till förfogande för verksamheten, vilket gjort att planeringen krävt mycket tid och nytänkande. Morgonverksamheten sker kl och handhas av elevassistenter som jobbar i skolan. Kristin Lindström, Maria Fjäder och Helena Mäenpää är de som sköter verksamheten i år. Vi utgår från att stunden på morgonen skall vara lugn och trivsam. Högläsning, pyssel och spel finns på agendan. Verksamhetsplan för Malms skolas Eftis läsåret Antal barn: 45 Antal ledare: 7+1 Sabina Sundqvist (ansvarig eftisledare) Helena Mäenpää Linda Vuorinen Minna Futtari Maria Fjäder Agneta Rosenqvist Annika Stubb 15h/v personlig assistent (via socialen) Erika Ulfsson Kristin Lindström Verksamhetens struktur Barnen är indelade i tre grupper a 15/grupp. Eftis har ett eget utrymme för fri lek och kreativ verksamhet. I eftisrummen vistas max 15 barn åt gången. Övriga utrymmen som används under

15 året är skolans läshörna/bibliotek som lämpar sig för lugn verksamhet som t.ex. högläsning eller lugna lekar och spel. Klassrummet i anslutning till eftisutrymmet används för att leka, spela, pussla och pyssla. Där finns även ett kök som kommer att användas vid bakning. Gymnastiksalen är bokad för Eftis onsdagar kl och fredagar kl Handarbetssalen finns till förfogande på onsdagar från kl samt på fredagar från kl Eftisverksamheten sker till stor del utomhus och den fina närmiljön används flitigt. Skogen bakom sportplanen blir naturklubbens plats där barnen får lyssna på sagor samt utforska naturen genom att leka på olika sätt. I Eftis tänker vi även på allemansrätten och värnar om att röra oss försiktigt i naturen. Sportklubben kommer att använda sig av ishallen, friidrottsplanen och övriga sportplaner i vår närhet samt simma i skolans bassäng. Promenader till Centralparken, gruvans utsiktsplats samt Kvarnbackens lekpark står även på programmet. Mellanmål Vi vill erbjuda barnen ett nyttigt och mättande mellanmål. Vi äter i skolans matsal kl eller packar med mellanmålet och äter ute. Naturklubben tar med sig sitt mellanmål till skogen. Vi uppmuntrar barnen att smaka på det som bjuds men erbjuder alternativ om mellanmålet inte smakar så att alla barn får vara mätta under eftermiddagen. Vi lär barnen ett gott bordsskick och vikten av att alla får äta i lugn och ro. Då barnen ätit får de gå från matsalen. Eftisklubbar Eftis vill erbjuda barnen varierande, roliga och meningsfulla aktiviteter som komplement till den fria leken. Syftet med klubbarna är att lyfta fram personalens styrkor och intressen för att på så vis höja arbetsmotivationen och skapa en eftisverksamhet som erbjuder barnen olika upplevelser, god stämning med glada barn och ledare. Under hösten inleds följande klubbar inom Eftisverksamheten: Naturklubben besöker sin skogsplats för att bl. a. lyssna på sagor, lära sig om allemansrätten samt utforska naturen och djurlivet på olika sätt. Fixaklubben håller till i handarbetssalen och kommer det här läsåret att satsa på varierande pyssel och småslöjdsprojekt som alla barn klarar av. Sportklubben är aktivitetsklubben där barnen leker samt simmar, skrinner och friidrottar, utan tävlingsmoment. Gymnastiksalen är bokad för Eftis onsdagar kl Hur var det förr?-klubben är en klubb som besöker hembygdsmuseet för att delta i programmet de ordnar för oss där. Klubben är ännu under planering men kommer att hållas i 6 veckors perioder med pauser då vi tar in kortare projekt där emellan. Röris och Chilla använder Folkhälsans program med rörelse och avslappning till musik samt satsar på olika sorters sagogymnastik och enklare dramaövningar. Klubbarnas innehåll får leva och utformas under året för att kunna ta tillvara barnens behov och önskemål samt ledarnas egna intressen. Kortare projekt Vi jobbar för att kunna erbjuda barnen mera musik detta år och hoppas på att återigen besöka seniorstugan för att tillsammans med dem sjunga julsånger. Fun Friends är ett 12 träffars program som Stationens barn i Finland tagit fram där barnen tränar sina emotionella och sociala förmågor på ett roligt sätt. Vårt Eftis fungerade som pilot-eftis våren 2015 och handledare Nina Borgström besökte oss för att handleda tre av våra egna ledare i

16 programmet samt dra vissa av träffarna med barnen. Vi fick fina arbetsböcker på svenska åt alla 45 barn och alla inblandade upplevde programmet som mycket lyckat och passande för oss. Nu har tre av våra ledare behörighet att dra programmet och vi fick tilldelat 30 arbetsböcker gratis, så det räcker åt alla våra förstaklassister detta eftisår. Vi ansöker om kulturpaket för eftisar från Svenska Kulturfonden för att kunna genomföra ett höst-/vårprojekt. Verksamhetens riktlinjer Verksamheten sker på svenska. Vi månar om en bra språkanvändning och tar tillvara barnens intresse för språket genom att läsa, leka med ord och skriva egna sagor. Vi fokuserar på läsning och berättande genom att erbjuda barnen mångsidiga möjligheter att skapa berättelser och ord. Ute ordnar vi tipspromenader och leker ordlekar. Eftis är barnens fritid. Vi kommer detta år att ytterligare utveckla barnens delaktighet så barnen känner att det är deras intressen och behov som styr innehållet i vår verksamhet. Genom att vi nu prövar på ett gruppledarsystem där en ledare följer varje grupp kommer vi förhoppningsvis ha ännu lättare att fånga upp barnens önskemål. Barnen måste inte delta i den planerade ledda verksamheten som klubbarna erbjuder utan även alternativ sysselsättning erbjuds om de så önskar. Verksamhetens byggstenar Trygghet. Barnen känner att de är trygga på Eftis, att personalen är närvarande och strävar till att ingripa före konflikter uppstår samt hjälper barnen att hitta vänner. Gruppledarna kommer att göra det lättare för barnen att vänja sig vid vår verksamhet och vid varandra vid terminsstarten och öka känslan av trygghet och kontinuitet. Positivitet. Personalen och barnen har ett trevligt, vänligt och uppmuntrande sätt att fungera tillsammans. Delaktighet. Barnen kan själva påverka sin eftisvardag, får gå ut och springa av sig eller vara inne och vila efter egna önskemål. Hälsosamma levnadsvanor. Personalen har diskuterat med Centralköket och önskat hälsosamma mellanmål. Vi diskuterar med barnen kring vad som är nyttigt/onyttigt, håller smakskolor och bjuder in utomstående aktörer för att inspirera barnen. Aktivitet och rörelse. Personalen uppmuntrar barnen till rörelselekar ute på gården och i sportklubben ges barnen en möjlighet att pröva på olika motionsformer och sporter. Lugn och avslappning. Att varva ner och hitta lugnet är en viktig del av vår eftisverksamhet. Vi kommer bl. a. att lära barnen de avslappningsövningar som finns i Folkhälsans Chillaprogram. Barnen får lära sig att medvetet slappna av samt sänka stressnivån och orkar då bättre med det sociala umgänget på Eftis. Barnen har uppskattat detta program och upplevt sig ha användning av färdigheterna i sin vardag.

17 Kravlöshet. Alla barn, men i synnerhet barnen med specialbehov gynnas av en lugn verksamhet där man inte behöver prestera eller kommunicera. Alla kan alltid vara med, på sitt sätt och med det stöd de behöver. Klubb- och fritidsverksamhet (kvalitetskort 13) Följande klubbar är inplanerade för läsåret: Läxklubb - dragaren ännu oklar. Lekfinska för åk 1-2, endast för de enspråkigt svenska. Dragare är Annika Norrgård och Peggy Wallin. Två grupper; den ena på måndagar kl och den andra på tisdagar kl Klubben hålls 10 ggr på hösten och 10 ggr på våren. Stafettklubb. Ansvariga dragare och planerare är Patrik Forsman, Diana Blomster-Lindberg, Heidi Österman, Annika Meller, Carola Rantala-Lindholm, Annika Norrgård och Juanita Heikius. Inom ramen för stafettklubben övar vi inför Stafettkarnevalen som i år går av stapeln i Vasa. Simklubb för elever som inte ännu lärt sig simma. Dragare är Heidi Österman. Infaller då vi har simbassängen i gång i januari till mars. Skolans mål beträffande klubbverksamheten Att erbjuda eleverna kompletterande eftermiddagsverksamhet. Utöver skolans egna klubbar ordas det även annan eftermiddagsverksamhet för elever i skolans utrymmen. Skolskjutsar Ansvarsperson trafikassistent Eivor Suominen, tfn Skolskjutsar Skolskjutsprinciper Spelregler i taxi och buss Delaktighet och inflytande (kvalitetskort 8) Elevråd/Elevkår Elevrådet leds av klasslärare Heidi Österman. Elevrådet har under det här läsåret 10 deltagare. Deltagarna är representanter för sin egen klass och för sin vänklass/-klasser. I år finns det också en representant för lk 3-4 samt lk A Benjamin Furu 4B Emilia Johansson 4C Anni Gratschev 5A Emil Strömsnäs 5B Walter Fredenberg Personalrepresentant: Kalle Malm 5C Matilda Grangvist Lk 3-4, Lk 5-6 Olivia Abrahamsson 6A Yolanda Kindstedt 6B Carl Kjellman 6C Noel Bahne Målet är att mötas en gång /månad. På ett möte diskuteras ärenden som kommit från personalen och ärenden från de olika klasserna. Om mötet inte kommer till ett beslut så bestämmer vi vem av representanterna som för frågan vidare. Övriga förtroendeuppdrag för elever 20 elever i åk 5 deltar i en s.k. rastisskolning under hösten tillsammans med rastansvariga läraren Jessica Engroos. Skolningen ordnas via Skolan i rörelse. Skolan i rörelse är ett program som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och som

18 ingår i regeringsprogrammet. Det genomförs i samarbete mellan Utbildningsstyrelsen, regionförvaltningsmyndigheter och organisationer. Syftet med programmet Skolan i rörelse är att öka aktiviteten och trivsamheten under skoldagen. Varje skola formar på sitt eget sätt skoldagarna så att de innehåller mer motion. Eleverna kommer sedan under ledning av Jessica att ordna regelbundna rastaktiviteter under veckorna enligt ett uppgjort schema. Vi vill på detta sätta låta eleverna vara med och ansvara för rastaktiviteter. Vänelevsverksamheten Eleverna i åk 4-6 har vänelever från de yngre klasserna enligt fäljande: Åk 4 - åk 1 Åk 5 - åk 2 Åk 6 - åk 3 Skolans mål beträffande delaktighet och inflytande Alla elever skall få känna sig delaktiga och veta att deras röst hörs. Tyngdpunkten i år ligger på skoltrivsel och delaktighet. Samarbete Hem-Skola (kvalitetskort 9) Förbundet Hem och Skola Samarbete på skol- och årskursnivå Hem och Skola-dagen firas i Malms skola kl , som ett familjejippo. Eleverna planerar programmet och HoS styrelse sköter arrangemangen. Varje klass håller minst två föräldramöten under läsåret, varav det ena kan ske via utvärderingssamtal. Höstens första möte håller hela årskursen gemensamt så att rektor inleder med aktuell information om läsåret och därefter samlas man klassvis. I alla klasser väljer man klassföräldrar/klassombud. Under höstens möten deltar någon från HoS styrelse och informerar om lägerskolan som inte längre får understöd från staden. Senast i åk 4 men gärna tidigare behöver årskursen bestämma om de åker på lägerskola. Nytt är att HoS styrelse tar över det ekonomiska ansvaret vad gäller de insamlade medlen. Åk 4 arrangerar Gårdsfest i maj och åk 5 står för glöggservering på julfesten. Båda för att dryga ut lägerskolekassan. Flera nya förslag på aktiviteter för insamling av pengar är på kommande. I mars ordnas ett föräldramöte för de nya ettornas föräldrar. Skolans hemsida uppdateras och via den kommer föräldrarna att informeras om vad som är på gång i skolan. Rektor meddelar via Wilma om viktiga saker. Wilma är den främsta kanalen för kontakten mellan hem och skola. Via Wilma kan vi informera och hålla kontakt med föräldrarna över nätet. Till hem där man inte är Wilma-anslutna, ges papperskopior på allmän info som getts via Wilma. Många klasser har egna klassbloggar via vilka man får information om klassens aktiviteter, andra igen sköter informationsgången via andra kanaler. Samarbete på klassnivå Föräldramöten ordnas klassvis på våren. Flera klasser arrangerar familjeaktiviteter under året. I åk 1 inbjuds föräldrarna inom ramen för utvärderingen att vara med i skolan under en dag. Samarbete på familjenivå I november ordnas utvärderingssamtal för å 2-6 där elev och vårdnadshavare deltar. Vårdnadshavare till elever i åk 1 kommer på ett utvärderingssamtal i februari. Föräldrar inbjuds att delta i olika möten som berör deras barn och deras skolgång. Om en elev inte dyker upp då skoldagen börjat och ingen anteckning finns i Wilma kontaktar läraren hemmet för att utreda frånvaron.

19 Skolans mål beträffande samarbetet med hemmen Vi strävar till att ha en öppen kommunikation och att i god tid föra fram eventuell oro som uppstår kring en elev. Samarbetet med hemmen är viktigt. Den fysiska lärmiljön (kvalitetskort 10) Utvecklingsbehov för skolans lärmiljö Skolgården är i behov av utveckling och förnyelse. Önskas bl.a. fler möjligheter för även utomhusundervisning, s.k. "klassrum" i naturen. Även lekredskapen på gården behöver förnyas, till stor del med förhoppning att locka fler elever till rörelse under rasterna. Under året kommer att inredas ett s.k. makerspace i den ursprungliga vaktmästarbostaden nere på gamla sidan. Detta görs för att bättre kunna svara på behovet av att få in programmering i undervisningen (nya läroplanen). Utrymmet kommer även att användas för undervisningen i fysik och kemi. Hur hållbar utveckling beaktas i skolans vardag Inom undervisningen diskuteras sopsortering, avfallshantering och hur man kan värna om miljön. Konkret i skolvardagen märks detta bl.a. genom insamling av returpapper, sortering av matrester samt återanvändning av läroböcker och skolmaterial. Säkerhet i lärmiljön (kvalitetskort 11) Krisberedskap Arbetarskyddet Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Krisplan som bilaga till Läroplanen för den grundläggande utbildningen. Krismappen med räddnings- och krisplan finns i lärarrummet och på driven under Malms skolas personal och krislådan finns i valvet. Krisgruppens medlemmar är: Rektor Saga Isaksson / vicerektor Helena Lundström-Kolari Ralf Ahlbäck Jonny Randström Nea Kronberg Ställföreträdare Patrik Forsman Samma personer ingår i Skyddsorganisationen. Säkerhetsansvarig: Tomas Barkar Utrymningsövningar några gånger per läsår, både förberedda och oförberedda. Behandling och utvärdering av läsårsplanen Läsårsplanen utvärderas under året men också på utvärderings- och planeringsdagen i juni. På planeringsdagen i augusti planerar vi inför det kommande året och läsårsplanen gås igenom på de första lärarmötena på hösten. Den finns att tillgå i Wilma för lärarna och personalen. Bildningsnämndens sv. sektion godkänner läsårsplanen. Skolans mål vad beträffar behandlingen av läsårsplanen

20 Målet är att alla som berörs av läsårsplanen skall delta i utformningen av den. Lärare får tillgång till den elektroniska planen och kan bearbeta valda avsnitt. Alla förbinder sig att följa det vi kommit överens om. Bilagor som skickas till bildningsbyrån separat Lärarblanketter (augusti) Elevstatisik (20.9) Skolans förslag till timresurs och hur den skulle användas (februari-mars) Nyckeltal (maj)