Study visit in Wales

Transkript

1 Study visit in Wales LIFELONG LEARNING Tove Heinonen Cardiff 8. maaliskuuta 2013

2 Mitt studiebesök i Cardiff var en upplevelse jag rekommenderar för alla som arbetar med utbildning på olika stadier. Besöket gav, förutom en stor dos information om ett annat lands utbildningssystem, många nya kontakter runtom i Europa. Det öppnar ögonen för det som fungerar i vårt eget system och det lär en också att uppskatta det vi har i våra egna skolor på ett annat sätt. Under veckan hade vi många föreläsningar av lokala myndigheter, rektorer, inspektörer och andra tjänstemän inom skolvärlden. Vi besökte skolor och fick följa med på lektioner, samt prata med både elever och lärare. Bilden vi fick var heltäckande. Dagarna var långa nio, tio timmar i skolbänken och efter det fortsatte diskussionerna längs med kvällen. Förutom att ta del av allt detta, skrev vi också en rapport tillsammans, där vi samlade alla våra gemensamma tankar, erfarenheter och upplevelser. Rapporten kommer att finnas på Cedefops hemsida och är definitivt värd att läsa! Vi inledde med att bekanta oss med varandra i s.k. speed dates där vi presenterade oss i ca fem minuter innan vi gick till följande person. SIVU 1

3 Karl Napieralla, utbildningschef i Neath Port Talbot, och en av våra värdar, gav oss bakgrunden till de förändringar som håller på att ske i Wales just nu. Pisa-resultaten 2006 var en chock för dem och det gjordes en del förbättringar för att få bättre resultat i följande omgång. Tyvärr gav 2009 inte önskat resultat, och nu arbetar man hårt för att få till stånd förändringar. Speciellt oroliga är man för elevernas matematiska kunnande, där man konstaterat att de högst presterande eleverna i Wales är ungefär ett år efter genomsnittsnivån i OECD-länderna. Undervisningsministern har sex punkter han kräver åtgärder för: bättre prestationer i skolorna höja standarden och kräva bättre resultat av eleverna bättre stöd för skolor som behöver det, utmana dem att höja standarden utveckla och stärka ledarskapet och kvaliteten av undervisningen försäkra att resurserna används effektivt utveckla samarbetet med andra myndigheter De lokala myndigheterna har svarat med att prioritera följande i skolorna: DATAINSAMLINGEN: För att kunna fungera måste reell data finnas tillhanda. Datainsamlingen måste vara effektiv och mångsidig. Skolans ledning ansvarar för datainsamlingen. Överlag samlar skolorna mycket information om sina elever. Informationen ska finnas till för eleverna och föräldrarna för att kunna följa med skolframgången, men rektorn och de lokala myndigheterna behöver kunna följa med och utveckla sin skola m h a de data de har tillhanda. Inspektionerna bygger mycket på analysering av data. LEDARSKAP: Skolan leds av professionella ledare, oftast med lärarbakgrund. Skolan bör ha en klar utvecklingsplan, ledarskapet bör kunna delge personalen var de står, vart de är på väg och hur. Utbildningstjänsterna ska stöda skolorna för att ge dem möjligheter att nå sina utvecklingsmål. Skolorna måste fås att öppna sig utåt, tillmötesgå varandra och lära av varandra. KLASSRUMMET: en utmärkt lärare presterar med sina elever 40 % bättre än elever med lärare som inte är tillräckligt engagerade. I vissa fall har det visat sig upp till 50%. Lärarna bör belönas för gott arbete. Fortbildning av lärare krävs. SIVU 2

4 IKT: The Hwb är en nätplattform som samlar alla och allting inom skolvärlden omkring sig. Något som jag tycker att vi saknar i Finland. Hwb är en plattform som delvis motsvarar vårt wilma, där lärare ska skriva in frånvaron och anmärkningar och liknande, men samtidigt är det en plattform där lärare och elever kan kommunicera. Elevarbeten skickas till lärarna, som ger repons, innan eleven printar ut och hämtar sitt slutliga arbete till skolan. Det är också en plattform lärare emellan, samt en plats där utbildningstjänsterna gör sig synliga. Plattformen täcker hela skolväsendet i Wales, vilket betyder att också skolor sinsemellan kommer åt varandras material. T ex kan lärarna sätta in sina lektionsplaner och på så sätt sprida sina goda idéer och vilken annan lärare som helst kan använda materialet man satt ut. Inom en snar framtid kommer också föräldrarna att tas med i denna plattform, de ser redan elevresultat och dyl, men de ska också ha en möjlighet till kommunikation. IKT, i skolorna vi besökte, spelade en viktig roll. Det fanns flera datasalar i skolorna där eleverna kunde sitta och arbeta även efter skoltid. Utmaningar Utmaningarna i skolvärlden är de samma som vi kämpar med; elevernas förmåga att förstå det lästa (literacy) och matematiskt tänkande (numeracy). I flera skolor kämpar man också med stora skillnader bland eleverna beroende på social ställning, familjernas svåra situationer p.g.a arbetslöshet och dylikt. Att engagera föräldrar och vårdnadshavare i skolarbetet är en viktig prioritering. Man behöver bli bättre på att lyssna till familjernas behov och genom multiprofessionellt samarbete hitta de bästa lösningarna för eleverna. För att höja elevernas läsförmåga och matematiska kunnande ska skolorna satsa på utvärdering av lärarnas arbete och satsa på lärarnas fortbildning. Läroplanen för matematik och modersmål ska ses över och eleverna ska testas med jämna mellanrum. Skolbesök Den allra viktigaste delen av veckan var nog besöken ute i skolorna och kontakten till barnen. Vi blev väldigt väl emottagna i skolorna och barnen var inte det minsta blyga, många fina minnen därifrån. SIVU 3

5 En av skolorna vi besökte var Newport High School. En fin ny skola med egen sportplan, gym och simhall. Skolan fungerade även som fritidscenter och sportsakademi för det lokala rugbylaget. Många av eleverna var inriktade på sport. Skolan hade i sin förra inspektion fått dåliga resultat och nu arbetat hårt och jobbat upp sig till utmärkta resultat. Skolans styrka ligger i väldigt aktivt samarbete med eleverna. Elevrådet är aktivt och deltar i beslutsfattningen. De har också varit aktivt involverade då skolan byggdes, elevernas önskemål har beaktats. Det andra speciella var deras sätt att lägga upp planerna för varje elev i ett åldersintegrerat system. Alla elever hade individuella planer, så i samma klassrum kunde elever från olika klasser arbeta, beroende på deras nivå. Stoltheten över sin skola strålade ifrån alla elever vi mötte. Hur ska vi kunna nå upp till det? SIVU 4

6 Inspektioner Det finska skolsystemet är nog ganska unikt. Som lärare förstår jag att uppskatta den tillit och respekt man har för vår professionalitet i vårt land. De flesta andra länder som deltog hade någon form av inspektioner i skolorna. I vissa länder fruktades de, i andra ansågs de som ett stöd. I Wales var de definitivt ett stöd. Inspektionsrundorna är skolornas evaluering. De görs i regel vart sjätte år. Om inspektionen visar dåliga resultat, får skolan ett år tid på sig att förbättra resultaten. Om inget sker under den tiden kommer inspektörerna tillbaks varje termin tills de är nöjda! Inspektioner görs på alla undervisningsnivåer allt från dagis till lärarutbildningen. Även utbildningstjänsterna i kommunerna utvärderas. En inspektion i de lägre klasserna räcker 3 dagar med 3-4 inspektörer, i högre klasser 4 dagar med 5-6 inspektörer. Vad gör man då: analyserar buntvis med data gör jämförelser mellan skolor i samma familj (beroende på gratis skolluncher) jämförelser flickor-pojkar fattiga-rika inflyttade analysera rapporten från de lokala myndigheterna, som har sin egen synpunkt om skolan går igenom böckerna går igenom elevernas arbeten går igenom lärarnas lektionsplanering intervjuar elever och lärare avlyssnar och utvärderar lektioner Lektionerna väljs slumpvis, ibland utgående från något speciellt man letar efter. Man försöker få en överblick av alla ämnen i olika klasser. Efter inspektionen får rektorn ett muntligt svar genast och senare en hel rapport med ett vitsord. SIVU 5

7 Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag redan en halv vecka efter att jag kommit hem, har kunnat dela med mig viktigt kunnande till mina kolleger här hemma. Kvaliteten i undervisningen höjer vi genom att öppna samarbetet mellan varandra och till andra skolor. Det walesiska skolsystemet har kanske inte kunnat åstadkomma likadana resultat i PISA som vi i Finland. Men det eleverna där har, och som jag ibland saknar hos oss, är lusten och glädjen att lära sig, stolthet över sitt egna kunnande och stoltheten över sin skola samt positivt tänkande och sportsmannaanda. Samarbetet från högsta nivå ner till klassrummen ser ut att fungera. Pengarna för utbildning anses så viktiga, så de är skyddade och får inte röras i budgeten (höjas nog, men inte tas ifrån). Stora satsningar görs för att eleverna ska få den bästa möjliga undervisningen oberoende var i Wales man bor. SIVU 6