Läsårsplan för Malms skola

Transkript

1 Läsårsplan för Malms skola Verksamhet utanför skolan Studiebesök Studiebesök och exkursioner arrangeras som en del av undervisningen. För dessa krävs en uppgjord utfärdsbeskrivning/plan samt rektors godkännande på förhand. Vissa studiebesök är färdigt inplanerade och andra kan planeras under läsårets gång. Åk 6 deltar i Företagsbyn i Egentliga Finland Företagsbyn är en inlärningsmiljö om ekonomi och arbetslivskunskap riktad till sjätteklassister. I den ingår en dag skolning för lärarna , material för 10 h i klass och ett dagsbesök i Företagsbyn i Åbo för lärare och elever i januari Lärarna i åk 6 ansvarar för arbetet med Företagsbyn. Åk 6 åker till Tuorla planetarium inom ramen för undervisningen i fysik/kemi. Annika Norrgård är ansvarig lärare för utfärden. Åk 5 åker till Brusaby en dag under hösten för att få uppleva och lära sig om lantbruket samt matproduktion, vilket ingår i läroplanen i åk 5. Lärarna i åk 5 ansvarar för besöket. Åk 3 åker på en rundtur i Pargas under temat hembygden. Lärarna i åk 3 ansvarar för detta. Besöket för åk 5 till Brusaby blev av först i maj Utöver det har exkursioner och utfärder gjorts i vår näromgivning. Lägerskolor Malms skolas åk 6 åker på lägerskola till Pensar Syd Sammanlagt kommer vi att vara 60 elever och minst 10 vuxna på plats varje dag. Vi träffas på Granvik brygga på tisdagmorgon, dit föräldrarna ser till att eleverna skjutsas, och reser över till Pensar Syd med Nordic Duck kl Programmet är uppbyggt utgående från läroplanen men med inriktning på det som vi inte kan föreviga i skolmiljö. På tisdag blir det allmän information och inkvartering. Därefter följer teamwork, sjövett och knopar och bärplockning. Onsdagen är uppbyggd med fyra programpunkter; paddling, frivilliga brandkåren, skjorttryck och vildmarksliv. Under torsdagen sysslar vi med första hjälp, historisk vandring, problembana och fysisk fostran. Fredagen går åt till att städa och packa, äta avslutningslunch och promenera ner till förbindelsebryggan. Färjan avgår kl och är i Granvik kl där föräldrarna möter upp och ser till att eleverna kommer hem. Ett övergripande mål för lägerskolan är att få eleverna att trivas tillsammans, komma överens och komma hemifrån och bli litet självständiga. Detta befrämjas genom att sovsalarna bemannas av elever blandat från de olika klasserna och att vi ser till att arbetsgruppernas sammansättning byter varje dag. Huvudansvarig för lägerskolan är lägerskolkoordinator Helge Wikström. Till sin hjälp har han lärarna i åk 6: Ralf Ahlbäck, Helena Lundström Kolari och Carola Eneberg. Rektor deltar 2 dagar likaså specialklasslärare Annika Meller. Därtill finns hjälp att tillgå av föräldrar på plats och andra hjälpsamma personer, t.ex skolhälsovårdare Maria Salo, Daniela Sandell, FBK Marika Engman, Linda Pyy, paddling Niklas Perander. I övrigt finns det också elevassistenter på plats för att stöda och hjälpa elever med specialsvårigheter.

2 Krisplan för Malms skolas lägerskola Huvudansvarig för säkerheten är i första hand lägerskolkoordinatorn Helge Wikström och rektorn för Malms skola. Helge har under år 2012 genomgått skolning och vidareutbildning och ansvarar för att lärare och elever på ett tryggt sätt kan ta sig till Pensar Syd och genomgå en diger UTSKO utbildning där. I andra hand är respektive klasslärare som följer med sina elever ansvarig för en trygg och säkert genomförbar lägerskolvecka ( 3 5 dagar). Eleverna informeras genast när de anländer till lägerplatsen om utrymningsvägar från inkvarteringen, var samling vid utrymning sker, var nödtelefoner finns, var ansvariga vuxna finns och hur de skall gå tillväga vid eventuella ormbett och fästingsbett. De får också reda på koordinaterna för lägerstället för att kunna meddela nödcentralen om exakt läge vid stora olycksfall och akuta behov av hjälp. Med på lägerskolan finns första hjälpmaterial som Helge och skolans hälsovårdare ansvarar för att är i toppskick. Vidare finns det från Pensar Syds sida första hjälpmaterial att tillgå. Under varje lägerskola strävar vi efter att undervisa eleverna i praktisk första hjälp som en programpunkt med utbildade föräldrars hjälp. Vid riktigt stor och akut fara kan man tillkalla Mediheli eller alternativt resa med taxibåt från ön till Granvik där tillkallad ambulans väntar. Vid varje tillfälle som eleverna rör sig vid stranden och bryggorna skall de ha flytväst på och minst en vuxen skall övervaka verksamheten. När eleverna ror eller paddlar är flytvästen ett måste och då skall det också finnas minst en vuxen med båt ute till havs för att garantera säkerheten. Grundlig handhygien betonas också för att inte sprida baciller eller sjukdomar och vid konstaterad sjukdom, typ feber halsont uppkastningar och diarré isoleras eleven från de andra för att undvika smitta. Därvidlag kontaktas också föräldrarna för konsultation huruvida eleven fortsätter läger skolan eller skickas hem för att tillfriskna. Innan eleverna reser iväg på lägerskolan får föräldrarna ett digert infobrev hem där också alla de deltagande vuxnas telefonnummer finns antecknade. Pensar Syd e mail: info@pensarsyd.com GPS koordinater: N E Lägerskola för Malms skola och Pensar Syd hör nära samman. Lägerskolplatsen finns tillräckligt nära för att man skall kunna ta sig dit utan stora resurser och föräldrar kan komma på besök och också hjälpa till för en eller flere dagar. Eleverna får uppleva skärgårdsnatur i sin bästa skrud och skolas till att ta hand om varandra och ta hänsyn till natur, vuxna, gamla byggnader och lära sig områdets spännande historia. Lektionerna som har planerats har kunnat genomföras till fullo och programmet har utkristalliserats till en omtyckt och uppskattad helhet. Fyra dagars lägerskola visade sig vara lämplig längd detta år för vi hann med alla planerade program. Mat och dricka fick vi fem gånger per dag och eleverna är ju alltid hungriga då de är ute i friska luften. Eleverna fick äta så mycket de ville och maten smakade jättegott varje dag med ett extra plus för festmiddagen på torsdag kväll. När det gäller krisplanen kan man konstatera att en elev snubblade så illa att handleden stukades. Eleven transporterades till Granvik brygga och föräldern tog hen till hälsocentralen. När allt var klart kom hen tillbaka till lägerskolområdet och deltog sedan i de programnummer som det var möjligt. Några fästingar plockades bort. Första hjälp material fanns med i vår utrustning och skolning inom området när det gäller stukningar, små blödande sår o.s.v. fick eleverna sig till godo under hjälp av skolhälsovårdare Maria Salos ledning. Som helhet ett mycket lyckat koncept där eleverna nog fick ett kärt minne för livet. Helge Wikström, lägerskolkoordinator Tävlingar Skolans elever deltar, med rektors godkännande, i idrottsdagar och olika tävlingar arrangerade av utomstående. skolmästerskap i olika sportgrenar Stafettkarnevalen, Vasa. Endast åk 5 6 i år eftersom det blir övernattning och lång resa. Ingen hejarklack detta år. övriga tävlingar som under läsåret dyker upp

3 I november deltog eleverna i åk 3 6 i en lekfull handbollsturnering i PIUG som ordnades av PIF deltog hela skolan i fotbollsturneringen "Spela med hjärtat". Även flera andra Pargasskolor deltog, både svenska och finska deltog åk 5 6 (de som ville) i Stafettkarnevalen i Vasa. Allt löpte väl. Årskursvisa utedagar har ordnats två gånger. Friidrott som tema på hösten och skidning på vintern. Samarbete med andra skolor övriga instanser Med Hem och Skola föreningen och hemmen: Skolan stöder aktivt föräldraföreningen i dess verksamhet. Två lärarrepresentanter sitter med i föreningens styrelse. Föreningen brukar under hösten i samband med årsmötet ordna en träff för alla klassombud där rektor är närvarande. Med Koivuhaan koulu: Lärarutbyte så att två av våra lärare en dag auskulterar hos dem och sedan auskulterar två av deras lärare hos oss. Tanken finns att det samarbetet även leder till elevkontakter. Eventuellt kunde en utedag vara gemensam för en årskurs. Även samarbete mellan språklärarna i våra skolor fortsätter och i.o.m. det också ett samarbete mellan eleverna. Församlingen: Församlingen håller ca 1 gång/månad morgonsamling i skolan. Vissa klasser gör även studiebesök till kyrkan. Skolgudstjänst i december och maj. Utöver det planerade hade vi ett gemensamt lärarmöte i Koivuhaan koulu med temat: Läroplansarbetet. Mycket givande för oss alla. Annan verksamhet untanför skolan Tyngdpunktsområden och mål för läsåret Tyngdpunktsområden för enheten för svenskspråkig utbildning Gemensamma tyngdpunktsområden för de svenskspråkiga skolorna läsåret Läroplansarbete Arbetet med revideringen av läroplanen för den grundläggande utbildningen pågår under hela läsåret, för att tas i bruk i augusti Under hösten 2015 påbörjas arbetet med den ämnesvisa delen och avsnittet om bedömning. I skolornas arbete fokuseras redan nu på framtida kompetenser och mångvetenskapliga lärområden. Också gymnasiets läroplan revideras. IT IT strategin för den grundläggande utbildningen revideras och anpassas till den nya läroplanen. Projektet PROFFS kring programmering i den grundläggande utbildningen fortsätter med delprojekt 2. I gymnasiet fortsätter förberedelserna för digitaliseringen av studentexamen.

4 Läsprojekt För att på lång sikt förbättra inlärningsresultaten fortsätter skolorna sin satsning på läsning. Det här läsåret fokuseras i synnerhet på högläsning och muntlig framställning. Se närmare utvärdering under Skolans egna målsättningar där också ovanstående tyngdpunkter finns med. Skolans egna målsättningar Skolans tyngdpunktsområden sammanfaller med de gemensamma tyngdpunktsområdena för svenskspråkig utbildning. Läroplansarbete Arbetet med revideringen av läroplanen för den grundläggande utbildningen pågår under hela läsåret, för att tas i bruk i augusti I skolan tas de allmänna delarna upp under föräldramötena på hösten. Rektor redovisar resultatet från förfrågan om elevsyn och värdegrund. Dessutom informeras föräldrarna om läroplansarbetet, de mångsidiga kompetenserna och mångvetenskapliga lärområdena. På lärarmöten och vid andra tillfällen jobbar lärarna tillsammans med grunderna för läroplanen. Bildningschef Ulrika Lundberg har tillsatt ämnesvis arbetsgrupper som vartefter informerar och hör de övriga lärarna. Alla skall vara delaktiga i arbetet med den nya läroplanen. IT ITK strategin för den grundläggande utbildningen revideras och anpassas till den nya läroplanen. Projektet PROFFS kring programmering i den grundläggande utbildningen fortsätter med delprojekt 2. Klasslärare Sebastian Ekholm fortsätter som IT pedagog och besöker inom ramen för det alla skolor regelbundet under året. Han jobbar också med IT strategin som skall anpassas till den nya läroplanen. Vår lärplattform är Google och under året kommer vi att kunna förse alla elever med en personlig chromebook. Inom ramen för PROFFSprojektet finns det pengar för anskaffning av programmeringsmaterial samt möjlighet för lärarna att få fortbildning via de lärare som deltar i projektet. Från vår skola är det Helena Lundström Kolari och Ralf Ahlbäck som är med i projektet och som kan ge den fortbildningen. Läsprojekt Det här läsåret fokuserar vi i synnerhet på högläsning och muntlig framställning. Läsgruppen planerar arbetet och vi försöker involvera förutom modersmål även övriga ämnen i detta. Högläsning och muntlig framställning genomsyrar hela året. Läsning är nyckeln till allt Program där biblioteket engageras: Åk 1: Låna och läsa av glädje och lust Åk 2: Bokprat (författare) en gång/månad Åk 3: Låneglädje och författarbesök (t.ex. Carina Wolff Brandt) Åk 4: Bokprat så in i Norden Åk 5: Läser och skapar, elevarbeten till bibban för utställning Åk 6: Introduktion till klassikernas värld Skolans månadsvisa läsprogram: Hela året: Alla klasser har hela tiden en högläsningsbok på gång! September: biblioteksbesök, läshörnan, pulpetbok i gång Oktober: höstlöv för lästa böcker (varje korridor får ett bokträd) November: fr.6.11 kl alla läser på annat ställe än i klassrummet December: Ljusläsning, läsgruppen tipsar om högläsningsböcker Vårens program planeras i december. KiVaSkola Under inkommande läsår gör vi en satsning på KivaSkola och trivseln i skolan. Vår KiVa koordinator Melker Rejström kommer tillsammans med rektor att ge puffar och idéer till kollegiet under hela läsåret för att

5 hela tiden hålla oss påminda om det viktiga förebyggande arbete vi behöver göra. Se närmare under: Verksamhet för främjande av trygghet och trivsel. Temadagar och andra specialarrangemang Vi har i skolan tillsatt arbetsgrupper (se skolans organisation) och fördelat ansvarsområden så att alla lärare är engagerade. Tanken med arbetsgrupperna och ansvarsområdena är att mera jämnt dela på ansvaret och att man inte skall behöva engagera sig i allting fullt ut. Årskursvisa aktiviteter som genomförs under året: Åk 1: Samarbete med förskolan, pepparkaksbak, biblioteksbesök, månadssång, Mini OS. Åk 2: Bokprat i biblioteket 1 ggr/månad, tandinformation, ljusstöpning, KiVaSkola, månadssång, lantgårdsbesök. Åk 3: Cykeldag med Folkhälsan, ringlekar, Bibeläventyret, Pargas rundtur, besök i fullmäktigesalen. Åk 4: Tandinformation, ansvar för juldekorationerna, gårdsfestaktiviteter, första hjälp och FBK, utfärd till Lenholmen. Åk 5: Lucia, KiVaSkola, uteliv med Folkhälsan, besök till Brusaby. Åk 6: Lägerskola, ringlekar, tandinformation, samarbete med Sarlinska skolan inför övergången till åk 7, projektet Företagsbyn, skiddag i Havstykö, besök till Tuorla observatorium. Kulturvecka v.11 (se närmare under Skolans projekt) Läroplansarbetet Alla lärare, elevassistenter och även i viss mån eleverna har involverats i läroplansarbetet. Det har varit ett digert men givande arbete, vilket inte ännu kan räknas som helt färdigt. Under våren höll Malms skola och Koivuhaankoulu en gemensam träff där temat var läroplanen. Nyttigt och intressant att ta del av varandras tankegångar. IT I år har alla elever haft tillgång till en egen chromebook, vilket har möjliggjort för alla att jobba även digitalt. Sebastian Ekholm fortsatte på hösten med sina uppskattade skolbesök men under våren har han mest varit involverad i läroplansarbet vilket vi alla är tacksamma för. Helena Lundström Kolari och Ralf Ahlbäck har under året gjort anskaffningar för programmering med pengar från Proffs projektet. Vi har inrett ett klassrum för programmering och fysik/kemi. Vi kallar rummet Makerspace och kommer under sommaren att få det målat och fixat. Tanken är att det skall vara ett "upplevelserum" samtidigt. Läsprojekt Alla har tagit det på allvar och genomfört programmet med sina klasser. Lilla ordboets kappsäck som var hos oss v.9 15 gav extra idéer och inspiration åt både lärare och elever. Vårens program för läsprojektet Hela terminen: Alla klasser har en högläsningsbok på gång! Januari: biblioteksbesök, pulpetboksläsning, läshörnan Februari: tidningsveckan v.5 Mars: Lilla ordboet (v.9 15) Vuxnas bokutställning eleverna gissar läsaren (Melker, Helge, Jonny, Kalle, Tomas) April: Lilla ordboet Maj: läspicknick (med vänelever) Temadagar och andra specialarrangemang Alla genomfördes planenligt förutom att ringlekarna för åk 6 uteblev. Projekt Skolans projekt Kulturvecka Temat för Kulturveckan som infaller under våren är under planering..

6 Skolgården Ett av årets projekt för skolans ledningsgrupp är att utveckla och förbättra skolgården. Inom ledningsgruppen är det Heidi Österman och Tomas Barkar som huvudsakligen ansvarar för projektet. Arbetet genomförs i samarbete med Hem och skola föreningen, stadens grönenhet samt skolans övriga personal. Kulturveckan inföll v.10. Vi erhöll pengar från Svenska kulturfonden för vår vecka. Temat var: Starka tillsammans varje individ är en del av en större helhet. Alla elever tillverkade en fisk som sedan ställdes ut i skolan. Åk 3 gjorde lerskulpturer i lera under ledning av Anna Nyréen. Åk 6 fick måla akrylmålning under ledning av Sandra Nyberg. Det blev en fantastisk utställning med alla verk efter vår vecka. Skolgården Elevrådet har tillsammans med Heidi ordnat ett loppis för att samla in pengar till skolgården. För pengarna byggdes ett bollplank på talko och så kördes det stora stenar till gården att klättra på. Under våren beviljades vi 5000 för lekredskap av Brita Maria Renlunds stiftelse. Anskaffningen görs under hösten Gemensamma projekt PROFFS (Programmering i förskolan och skolan) Pargas stad är huvudman för projektet som startades upp under hösten Malms skola är den deltagande skolan från Pargas men även skolor från Kimitoön, Åbo och Österbotten deltar i projektet. Linda Mannila från Åbo Akademi leder projektet som fortsätter under läsåret Pengar finns för materialanskaffningar under hösten 2015 samt för skolning av personalen i skolan under hela läsåret Från Malms skola har Helena Lundström Kolari och Ralf Ahlbäck varit med i projektet. De har för Proffspengar gjort anskaffningar för programmeringsundervisning, inrett ett Makerspacerum och hållit skolning för sina kolleger, speciell fokusering på code.org i år. Samarbete med andra instanser Internationella samarbetsprojekt Skolans egna modeller I samband med utvärderingsdagen i juni ordnas någon form av UUA aktiviteter för vilka vi anhåller om medel från personalfonden. Det ordnas informella fester med jämna mellanrum. Rektor håller utvecklingssamtal med alla i personalen i januari februari. Handledning för nya lärare ges i en mentorsgrupp som leds av Carola Rantala Lindholm. Alla i personalen informeras om möjligheten till företagshälsovård och hälsogranskning. Personalen bjuds på kaffe och kaka vid terminens slut och samtidigt avtackas de som slutar. Rektor tillsammans med säkerhetsansvarig håller kontakten till arbetarskyddet vid behov.

7 Utvärderingsdagen förlades till PensarSyd. En tanke med detta var att alla i kollegiet skulle få bekanta sig med vår nuvarande lägerskoleplats. En lyckad dag med utvärdering, planering, lägerskolprogram (bl.a. historisk vandring och problembana) och festmiddag på kvällen. Fortbildning Tyngdpunktsområden för fortbildningen Tyngdpunkten i år ligger på läroplansarbete i första hand men även modersmål med högläsning som tema och Itfortbildning finns med i planerna. Fortbildningsplan För lärarna: halv dag med tyngdpunkten på planering av läsåret heldag med tema: Arbete med nya läroplanen i olika grupper samt workshops planerade av våra itkoordinatorer tillsammans med Sebastian Ekholm. En eftermiddag valfritt, men med rektors godkännande. En eftermiddag med läroplanen som tema halv dag med tyngdpunkten på utvärdering av läsåret. För elevassistenterna: hel dag gemensam för alla svenska elevassistenter i Pargas stad hel dag, förmiddagen tillsammans med lärarkåren med tyngdpunkt på läsårsplaneringen. Eftermiddagen planering tillsammans med rektor, ansvariga eftisledaren och om tid finns med den egna klassläraren halv dag tillsammans med lärarkåren med tyngdpunkt på utvärdering av läsåret. Utöver dessa obligatoriska fortbildningar kan man med rektors godkännande delta i annan extern fortbildning. Den valfria fortbildningen har bl.a. handlat om programmering, "Vi i klassen" och "Må bra". Även modersmål och samarbete med biblioteket fanns med på PensarSyd blev en dag med planering och läroplansarbete. Utvärderingen av läsåret gjorde vi tidigare. Utvärdering Läsårets utvärderingar

8 Opekaenkäten Inom september 2015 skall alla lärare besvara Opekas enkät angående användningen av ITK i undervisningen. Resultaten granskades och vi funderade på fortbildningsmöjligheter för dem som är i behov av det. Sebastian gjorde sina skolbesök och då kunde de som var i behov av hjälp få det via honom. Även våra it ansvariga i skolan har bistått personalen. Inlärningsresultaten i matematik och modersmål De klasslösa speciallärarna ansvarar för specialpedagogiska kartläggningar som görs i skolan. Kartläggningarna syftar till att utreda såväl styrkor som behov av stöd hos eleverna. Regelbundna kartläggningar i läsning och skrivning samt matematiska färdigheter genomförs med hela årskurser enligt följande: Läs och skrivfärdigheter Åk 1 Under inskolningsperioden Kjell Staffans Läsprotokoll för att kartlägga bokstavskännedom och avkodning April DLS bas för skolår 1 och 2 (läslust, läsning och skrivning) Åk 2 Februari KSS diktamen 2 (rättstavning) Frida och djuren kartläggning i läsförståelse för årskurs 2 (läsförståelse) Åk 3 Oktober DLS för skolår 2 och 3 (2013) (rättstavning, bokstäver och meningar, självrapport) November Fyra toner kartläggning av läsförståelse i åk 3 Åk 5 Oktober Ida och Filip kartläggning av läsförståelse i årskurs 5 (läsförståelse) KSS diktamen 5 (rättstavning) DLS för skolår 4 6 (läshastighet) Matematikfärdigheter Åk 1 Augusti/september(höst) & januari/februari(vinter) LukiMat:s identifiering av stödbehov. Bedömning i matematik höst/vinter Åk 2 Augusti/september(höst) & april/maj(vår) LukiMat:s identifiering av stödbehov. Bedömning i matematik höst/vår Åk 5 September MAKEKO Prov i det centrala lärostoffet i matematik för årskurserna 1 9 Vid behov kan ytterligare utredning göras med RMAT Test av räknefärdighet hos elever i åldern 9 12 år

9 Elevernas trivsel Elevernas trivsel utvärderas enligt följande: Oktober Sociogram i klasserna November Utbildningsstyrelsens Trivselprofil i åk 3 6 Egen skolenkät för åk 1 2 Februari Sociogram i klasserna April maj KiVaSkolas trivselundersökning I år har nyckelorden Starka tillsammans fått vara vårt rättesnöre. Under läsåret har klasslärarna gjort två sociogram för att kartlägga klassens sociala kontakter. Inför vänelevsveckorna har vänklassernas lärare fått ett tema att låta eleverna samlas kring. Före sportlovet fick elever utmana sig själva genom att visa upp sina talanger då "Malms Talang" gick av stapeln i februari. Trivselundersökningen för åk 1 3 visade att eleverna trivs väl i skolan och med de vuxna men att de inte får matro. Trivselundersökningen för åk 4 6 i november visade att eleverna trivs i skolan och med dess personal, system och utrymmen. Däremot lämnar själva maten en del att önska såväl som städningen. Personalen är nöjd med ledarskapet men upplever att arbetsbördan tydligt har ökat och städningen är undermålig. KiVa kartläggningen visade en positiv utveckling i mobbningsstatistiken från tidigare år och stöder tidigare nämnda resultat. Även elevrådet har med sina initiativ ökat känslan av samhörighet. KiVa teamet har rett ut mobbningsfall men varje vuxens förebyggande arbete är viktigast. Kort föräldraenkät (inte samma år som omfattande) Personalens trivsel Alla i personalen svarar inom november på utbildningsstyrelsens Trivselprofil. I samband med utvecklingssamtalet, som rektor håller i januari/februari med alla i personalen, utvärderas personalens trivsel. Glädjande nog har 41/43 i personalen svarat på undersökningen i år. Malms skolas personalsvar är även mer positiva än hela landets personalåsikter. Mycket positivt upplevs arbetskamraterna, lätt att komma överens med kolleger, rektorn, elever och föräldrar, att ha vänner och att bli accepterad. Största delen känner att de uppmuntras till att säga sin åsikt. Andelen som känner sig uppskattade i sitt arbete är i år uppe i samma storlek som i övriga landet men det är fortfarande inte andelen som upplever att de räknas.

10 Malms skolas personal har en stark känsla av att de kan jobba självständigt och resultatet visar enbart positiva svar på frågan ifall de får stöd av rektorn och av arbetskamraterna och också i frågan om att skolarbetet intresserar mig. Arbetstakten tycker 50% att är godtagbar medan alltså 50% inte tycker så. Det är en försämring med 7 procentenheter och en signal om att arbetsbördan ökar. Klassrummens ventilation, belysning samt arbetsbord och stolar upplevs fungera bättre jämfört med hela landet. Städningen upplevs dock fortfarande som totalt undermålig bland personalen. Läroplanen (kvalitetskort 5) Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Implementering Alla lärare vet att det är läroplanen som styr vår verksamhet inte läroböckerna. Varje lärare är skyldig att bekanta sig med läroplanen och följa den. Läroplanen är verktyget vid samplaneringen. Skolans mål beträffande hur läroplanen genomförs På planeringsdagen påpekas alltid att läroplanen är vårt styrdokument. Vårt mål är att alla elever får en läroplansenlig undervisning. Undervisning och undervisningsarrangemang (kvalitetskort 6) Flexibel grundläggande utbildning Övrigt i anslutning till hur undervisningen är ordnad För oss är det nu första året som alla elever har tillgång till en egen chromebook i klassen. I den nya läroplanen som tas i bruk hösten 2016 talas det mycket om digital kompetens. Under året försöker vi nu hitta nya sätt att arbeta digitalt över hela linjen. Alla lärare har också en egen chromebook till sitt förfogande. Även närmiljön och närsamhället utnyttjas på olika sätt i undervisningen. Chromebookarna har varit i flitig användning i klasserna och alla elever har också under året fått testa på programmering via programmet code.org. Gemensamma undervisningsarrangemang med andra skolor

11 Samarbete med Sarlinska skolan i ett Läsa sagor projekt. Det har varit uppskattat av både lärare och elever då elever från åk 7 kommit och läst för åk 1. Stöd för inlärning, tillväxt och välmående (kvalitetskort 7) Elevvård Elevvård Plan för det svenskspråkiga elevvårdsarbetet (bilaga till läroplanen) Se närmare i den skolspecifika elevvårdsplanen. Stödformer för inlärning Stödformer för inlärning beskrivs i kapitel 4 i Läroplanen för den grundläggande utbildningen Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Trestegsstödet behandlas i den skolvisa pedagogiska stödgruppen. Medlemmar i gruppen är: Rektor Saga Isaksson Skolhälsovårdare Maria Salo Berörda speciallärare Berörda klass /ämneslärare Ev. vårdanshavare och elev. Trestegsstödet anordnas i samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården. Rektor för anteckningar under mötet och handlingarna samlas i elevregistret i skolan. Skolans mål beträffande stöd för inlärningen Målet är att alla elever skall få det stöd och de stödåtgärder han eller hon har rätt till. Samarbete vid stadieövergångar

12 Med förskolan: Alla klasser i åk 1 samarbetar med varsin förskolegrupp. I maj ordnas ett bekantningstillfälle för de nya ettorna här i skolan. Rektor/speciallärare besöker under våren alla förskolegrupper. Även de nya lärarna för kommande åk 1 bereds möjlighet att auskultera i förskolegrupperna. I september oktober kallar vi till ett möte i Malms skola där förskollärarna från läsåret träffar årets lärare i åk 1 samt rektor, speciallärare och kurator. Före mötet inbjuds förskolelärarna att auskultera i åk 1. Med Sarlinska skolan: I början av terminen ordnas en träff för klassföreståndarna för åk 7 samt alla lärare som föregående läsår hade en klass i åk 6. Utöver detta ordas 1 2 gemensamma möten. Samarbete och lärarutbyte mellan skolorna rekommenderas varmt. I maj ordnas en bekantningsdag för åk 6 i Sarlinska skolan. Eleverna skall på så sätt få uppleva skolvardagen på högstadiet. Skolans mål beträffande samarbetet vid stadieövergångarna Skolans mål är att göra övergången från ett stadium till ett annat så tryggt och smidigt som möjligt för eleven. Handledning av elever, företagsamhet Skolans mål beträffande handledning och fostran till företagsamhet Verksamhet för främjande av trygghet och trivsel Mobbningsförebyggande plan samt Plan för det svenskspråkiga elevvårdarbetet KiVa skola Skolan är ansluten till KiVaSkola och jobbar förebyggande utgående från det och även andra förebyggande program används som t.ex. Friends, Fred och Frida, Vi i klassen, Lions Qest, Stegvis m.fl. Skolfreden utlystes i gymnastiksalen och samtidigt hade vi en presentation av hela personalen så att alla elever vet hur många vuxna som finns i skolan. Efter det gick vi ut och "kramade" vår skola och sedan dansade vi ännu tillsammans på gården. Genomgång av skolans regler i alla klasser. Nolltolerans Elevernas delaktighet via elevrådet och vänelevsverksamhet. Gemensam morgonsamling varje vecka. I Malms skola försöker vi förebygga mobbning och våld.hela kollegiet följer nedanstående KiVa plan så att vi blir medvetna om de problem som tyvärr finns och så att vi genom integrerade samarbetsövningar kan förbättra kamratskap och tolerans för varandra. I årskurs 2 och 5 fokuserar vi extra mycket på detta. Kivakoordinatorn tipsar och plockar fram material under året och fyller på KiVa planen efter hand. KiVa plan

13 Nyckelord: Starka tillsammans Augusti: Bekantning i klassen + samarbetsövningar. Ettorna får sina vänelever Fyrorna är förberedda på sin ansvarsfulla uppgift. Redan i maj senaste läsår har de blivande fyrorna fått träffa rektor och KiVa koordinator i syfte att tänka till kring vad en vänelev är och dennes ansvar. Under höstterminens första vecka träffade KiVa koordinatorn samtliga klasser i åk 4 för att ge eleverna verktyg för var och hur de kan stöda sina vänelever i åk 1. v.36 vänelevsvecka September: Rektor berättar om KiVaSkola på föräldramötena. Material finns på (under material/åk/ övrigt material). v.40 vänelevsvecka Oktober: Sociogram görs i alla klasser v.44 vänelevsvecka November: Skolans egen trivselundersökning, åk 1 2 i skolan, åk 3 6 gör Utbildningsstyrelsens trivselprofil. Båda görs i skolan 20.11, Barnkonventionens dag. Vi lyssnar till en streamad Sibeliuskonsert. v.48 vänelevsvecka December: v.51 vänelevsvecka. Januari: v.2 vänelevsvecka Februari: Sociogram görs i klasserna v.6 vänelevsvecka v.7 skolans Talanger Mars: v.10 vänelevsvecka April: v.14 vänelevsvecka Maj: KivaSkolas trivselenkät för åk Spela med hjärtat dag. ALLA deltar v.18 vänelevsvecka Juni: v.22 vänelevsvecka I år har nyckelorden Starka tillsammans fått vara vårt rättesnöre. Under läsåret har klasslärarna gjort två sociogram för att kartlägga klassens sociala kontakter. Inför vänelevsveckorna har vänklassernas lärare fått ett tema att låta eleverna samlas kring. Före sportlovet fick elever utmana sig själva genom att visa upp sina talanger då "Malms Talang" gick av stapeln. Trivselundersökningen för åk 1 3 visade att eleverna trivs väl i skolan och med de vuxna men att de inte får matro. Trivselundersökningen för åk 4 6 i november visade att eleverna trivs i skolan och med dess personal, system och utrymmen. Däremot lämnar själva maten en del att önska såväl som städningen. Personalen är nöjd med ledarskapet men upplever att arbetsbördan tydligt har ökat och städningen är undermålig. KiVakartläggningen visade en positiv utveckling i mobbningsstatistiken från tidigare år och stöder tidigare nämnda resultat. Även elevrådet har med sina initiativ ökat känslan av samhörighet. KiVa teamet har rett ut mobbningsfall men varje vuxens förebyggande arbete är viktigast. Skolans mål beträffande mobbning, våld och missbruk Målsättningen är att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier. Morgon /eftermiddagsverksamhet (kvalitetskort 12)

14 Morgon och eftermiddagsvård I Malms skola har vi både morgon och eftermiddagsverksamhet i skolans regi. Rektor ansvarar för verksamheten och Sabina Sundqvist är ansvarig ledare för verksamheten. Övrig personal är en del av de elevassistenter som arbetar i skolan. Detta år har vi 30 barn i morgonverksamheten och 45 barn inom eftermiddagsverksamheten. Vi har endast ett utrymme till förfogande för verksamheten, vilket gjort att planeringen krävt mycket tid och nytänkande. Morgonverksamheten sker kl och handhas av elevassistenter som jobbar i skolan. Kristin Lindström, Maria Fjäder och Helena Mäenpää är de som sköter verksamheten i år. Vi utgår från att stunden på morgonen skall vara lugn och trivsam. Högläsning, pyssel och spel finns på agendan. för Malms skolas Eftis läsåret Antal barn: 45 Antal ledare: 7+1 Sabina Sundqvist (ansvarig eftisledare) Helena Mäenpää Linda Vuorinen Minna Futtari Maria Fjäder Agneta Rosenqvist Erika Ulfsson Kristin Lindström Annika Stubb 15h/v personlig assistent (via socialen) Verksamhetens struktur Barnen är indelade i tre grupper a 15/grupp. Eftis har ett eget utrymme för fri lek och kreativ verksamhet. I eftisrummen vistas max 15 barn åt gången. Övriga utrymmen som används under året är skolans läshörna/bibliotek som lämpar sig för lugn verksamhet som t.ex. högläsning eller lugna lekar och spel. Klassrummet i anslutning till eftisutrymmet används för att leka, spela, pussla och pyssla. Där finns även ett kök som kommer att användas vid bakning. Gymnastiksalen är bokad för Eftis onsdagar kl och fredagar kl Handarbetssalen finns till förfogande på onsdagar från kl samt på fredagar från kl Eftisverksamheten sker till stor del utomhus och den fina närmiljön används flitigt. Skogen bakom sportplanen blir naturklubbens plats där barnen får lyssna på sagor samt utforska naturen genom att leka på olika sätt. I Eftis tänker vi även på allemansrätten och värnar om att röra oss försiktigt i naturen. Sportklubben kommer att använda sig av ishallen, friidrottsplanen och övriga sportplaner i vår närhet samt simma i skolans bassäng. Promenader till Centralparken, gruvans utsiktsplats samt Kvarnbackens lekpark står även på programmet. Mellanmål Vi vill erbjuda barnen ett nyttigt och mättande mellanmål. Vi äter i skolans matsal kl eller packar med mellanmålet och äter ute. Naturklubben tar med sig sitt mellanmål till skogen. Vi uppmuntrar barnen att smaka på det som bjuds men erbjuder alternativ om mellanmålet inte smakar så att alla barn får vara mätta under eftermiddagen. Vi lär barnen ett gott bordsskick och vikten av att alla får äta i lugn och ro. Då barnen ätit får de gå från matsalen. Eftisklubbar Eftis vill erbjuda barnen varierande, roliga och meningsfulla aktiviteter som komplement till den fria leken. Syftet med klubbarna är att lyfta fram personalens styrkor och intressen för att på så vis höja arbetsmotivationen och skapa en eftisverksamhet som erbjuder barnen olika upplevelser, god stämning med glada barn och ledare. Under hösten inleds följande klubbar inom Eftisverksamheten: Naturklubben besöker sin skogsplats för att bl. a. lyssna på sagor, lära sig om allemansrätten samt utforska naturen och djurlivet på olika sätt. Fixaklubben håller till i handarbetssalen och kommer det här läsåret att satsa på varierande pyssel och småslöjdsprojekt som alla barn klarar av. Sportklubben är aktivitetsklubben där barnen leker samt simmar, skrinner och friidrottar, utan tävlingsmoment. Gymnastiksalen är bokad för Eftis onsdagar kl Hur var det förr? klubben är en klubb som besöker hembygdsmuseet för att delta i programmet de ordnar för oss där. Klubben är ännu under planering men kommer att hållas i 6 veckors perioder med pauser då vi tar in kortare projekt där emellan. Röris och Chilla använder Folkhälsans program med rörelse och avslappning till musik samt satsar på olika sorters sagogymnastik och enklare dramaövningar.

15 Klubbarnas innehåll får leva och utformas under året för att kunna ta tillvara barnens behov och önskemål samt ledarnas egna intressen. Kortare projekt Vi jobbar för att kunna erbjuda barnen mera musik detta år och hoppas på att återigen besöka seniorstugan för att tillsammans med dem sjunga julsånger. Fun Friends är ett 12 träffars program som Stationens barn i Finland tagit fram där barnen tränar sina emotionella och sociala förmågor på ett roligt sätt. Vårt Eftis fungerade som pilot eftis våren 2015 och handledare Nina Borgström besökte oss för att handleda tre av våra egna ledare i programmet samt dra vissa av träffarna med barnen. Vi fick fina arbetsböcker på svenska åt alla 45 barn och alla inblandade upplevde programmet som mycket lyckat och passande för oss. Nu har tre av våra ledare behörighet att dra programmet och vi fick tilldelat 30 arbetsböcker gratis, så det räcker åt alla våra förstaklassister detta eftisår. Vi ansöker om kulturpaket för eftisar från Svenska Kulturfonden för att kunna genomföra ett höst /vårprojekt. Verksamhetens riktlinjer Verksamheten sker på svenska. Vi månar om en bra språkanvändning och tar tillvara barnens intresse för språket genom att läsa, leka med ord och skriva egna sagor. Vi fokuserar på läsning och berättande genom att erbjuda barnen mångsidiga möjligheter att skapa berättelser och ord. Ute ordnar vi tipspromenader och leker ordlekar. Eftis är barnens fritid. Vi kommer detta år att ytterligare utveckla barnens delaktighet så barnen känner att det är deras intressen och behov som styr innehållet i vår verksamhet. Genom att vi nu prövar på ett gruppledarsystem där en ledare följer varje grupp kommer vi förhoppningsvis ha ännu lättare att fånga upp barnens önskemål. Barnen måste inte delta i den planerade ledda verksamheten som klubbarna erbjuder utan även alternativ sysselsättning erbjuds om de så önskar. Verksamhetens byggstenar Trygghet. Barnen känner att de är trygga på Eftis, att personalen är närvarande och strävar till att ingripa före konflikter uppstår samt hjälper barnen att hitta vänner. Gruppledarna kommer att göra det lättare för barnen att vänja sig vid vår verksamhet och vid varandra vid terminsstarten och öka känslan av trygghet och kontinuitet. Positivitet. Personalen och barnen har ett trevligt, vänligt och uppmuntrande sätt att fungera tillsammans. Delaktighet. Barnen kan själva påverka sin eftisvardag, får gå ut och springa av sig eller vara inne och vila efter egna önskemål. Hälsosamma levnadsvanor. Personalen har diskuterat med Centralköket och önskat hälsosamma mellanmål. Vi diskuterar med barnen kring vad som är nyttigt/onyttigt, håller smakskolor och bjuder in utomstående aktörer för att inspirera barnen. Aktivitet och rörelse. Personalen uppmuntrar barnen till rörelselekar ute på gården och i sportklubben ges barnen en möjlighet att pröva på olika motionsformer och sporter. Lugn och avslappning. Att varva ner och hitta lugnet är en viktig del av vår eftisverksamhet. Vi kommer bl. a. att lära barnen de avslappningsövningar som finns i Folkhälsans Chillaprogram. Barnen får lära sig att medvetet slappna av samt sänka stressnivån och orkar då bättre med det sociala umgänget på Eftis. Barnen har uppskattat detta program och upplevt sig ha användning av färdigheterna i sin vardag. Kravlöshet. Alla barn, men i synnerhet barnen med specialbehov gynnas av en lugn verksamhet där man inte behöver prestera eller kommunicera. Alla kan alltid vara med, på sitt sätt och med det stöd de behöver. En separat verksamhetsberättelse har inlämnats till bildningschef Ulrika Lundberg. Klubb och fritidsverksamhet (kvalitetskort 13) Följande klubbar är inplanerade för läsåret: Läxklubb dragaren ännu oklar.

16 Lekfinska för åk 1 2, endast för de enspråkigt svenska. Dragare är Annika Norrgård och Peggy Wallin. Två grupper; den ena på måndagar kl och den andra på tisdagar kl Klubben hålls 10 ggr på hösten och 10 ggr på våren. Stafettklubb. Ansvariga dragare och planerare är Patrik Forsman, Diana Blomster Lindberg, Heidi Österman, Annika Meller, Carola Rantala Lindholm, Annika Norrgård och Juanita Heikius. Inom ramen för stafettklubben övar vi inför Stafettkarnevalen som i år går av stapeln i Vasa. Simklubb för elever som inte ännu lärt sig simma. Dragare är Heidi Österman. Infaller då vi har simbassängen i gång i januari till mars. Klubbarna förvekligades förutom läxklubben som inte blev av p.g.a. för få deltagare. Skolans mål beträffande klubbverksamheten Att erbjuda eleverna kompletterande eftermiddagsverksamhet. Utöver skolans egna klubbar ordas det även annan eftermiddagsverksamhet för elever i skolans utrymmen. Delaktighet och inflytande (kvalitetskort 8) Elevråd/Elevkår Elevrådet leds av klasslärare Heidi Österman. Elevrådet har under det här läsåret 10 deltagare. Deltagarna är representanter för sin egen klass och för sin vänklass/ klasser. I år finns det också en representant för lk 3 4 samt lk A Benjamin Furu 4B Emilia Johansson 4C Anni Gratschev 5A Emil Strömsnäs 5B Walter Fredenberg 5C Matilda Grangvist Lk 3 4, Lk 5 6 Olivia Abrahamsson 6A Yolanda Kindstedt 6B Carl Kjellman 6C Noel Bahne Personalrepresentant: Kalle Malm Målet är att mötas en gång /månad. På ett möte diskuteras ärenden som kommit från personalen och ärenden från de olika klasserna. Om mötet inte kommer till ett beslut så bestämmer vi vem av representanterna som för frågan vidare. Tio elevrådsrepresentanter, från åk 4 6, har haft 6 föredragna möten tillsammans med Heidi, elevrådskoordinatorn och vaktmästare Kalle Malm. Dessutom har de träffats till flera arbetsmöten i samband med olika projekt. Alla representanter höll möten i den egna klassen och i vänklassen (åk 1 3) innan mötena.

17 Under det första mötet räknade vi upp goda saker med vår skola och fick en lång lista.sen hjälptes vi åt att samla in idéer på hur vi kunde röra på oss mera i skolan, inne och ute.för att kunna köpa mera utrustning till att röra på oss ville elevrådet ordna ett loppis i skolan just innan jul. För de pengarna har inhandlats bl a handredskap till rasterna, material till ett bollplank och scootar och skydd att använda i skateparken. Gruppen diskuterade sig till att hela skolan ska ha en röd färgdag före julen och ansiktsmålningar till påsken. Elevrådet samlade från klasserna in idéer på hur "Malms Talang" (i februari) kunde genomföras, både för artister och publiken. Det största projektet blev vår vårdag som planerades i sin helhet av elevrådsgruppen.dagen före valborgsmässoafton bjöds hela skolan på skattjakt på gården, ballongdekorerad skola, grillad lunch ute på gården och hattparad. Då det kom hälsningar från klasserna om något som är trasigt eller i oskick så kunde vi skicka reparationsuppmaning till vaktmästaren eller via honom till fastighetsverket och saken fixades. Elevrådsrepresentanterna utvärderad sin uppgift under det sista mötet och avtackades av elevrådskoordinatorn på skolans våravslutning inför hela skolan. Elevrådskoordinator Heidi Österman Skolans mål beträffande delaktighet och inflytande Alla elever skall få känna sig delaktiga och veta att deras röst hörs. Tyngdpunkten i år ligger på skoltrivsel och delaktighet. Samarbete Hem Skola (kvalitetskort 9) Förbundet Hem och Skola Samarbete på skol och årskursnivå Hem och Skola dagen firas i Malms skola kl , som ett familjejippo. Eleverna planerar programmet och HoS styrelse sköter arrangemangen. Varje klass håller minst två föräldramöten under läsåret, varav det ena kan ske via utvärderingssamtal. Höstens första möte håller hela årskursen gemensamt så att rektor inleder med aktuell information om läsåret och därefter samlas man klassvis. I alla klasser väljer man klassföräldrar/klassombud. Under höstens möten deltar någon från HoS styrelse och informerar om lägerskolan som inte längre får understöd från staden. Senast i åk 4 men gärna tidigare behöver årskursen bestämma om de åker på lägerskola. Nytt är att HoS styrelse tar över det ekonomiska ansvaret vad gäller de insamlade medlen. Åk 4 arrangerar Gårdsfest i maj och åk 5 står för glöggservering på julfesten. Båda för att dryga ut lägerskolekassan. Flera nya förslag på aktiviteter för insamling av pengar är på kommande. I mars ordnas ett föräldramöte för de nya ettornas föräldrar. Skolans hemsida uppdateras och via den kommer föräldrarna att informeras om vad som är på gång i skolan. Rektor meddelar via Wilma om viktiga saker. Wilma är den främsta kanalen för kontakten mellan hem och skola. Via Wilma kan vi informera och hålla kontakt med föräldrarna över nätet. Till hem där man inte är Wilma anslutna, ges papperskopior på allmän info som getts via Wilma. Många klasser har egna klassbloggar via vilka man får information om klassens aktiviteter, andra igen sköter informationsgången via andra kanaler.

18 Det blev inget föräldramöte specifikt för de nya ettornas föräldrar. Istället ordnade vi i april två föräldrakvällar. En för föräldrarna till elever i åk 0 2 och en för föräldrar till elever i åk 3 5. Föräldrar och elever i åk 6 deltog i Sarlinska skolans informationsmässa i maj. Under våra kvällar ordnade vi med föreläsningar och demonstration av programmering och så hade vi ett informationstorg i gymnastiksalen där vi presenterade allt från nya läroplanen, specialundervisningen, elevrådet, skolhälsovård, skolkurator, skolskjutsinformation m.m. Hem och skola ornade med traktering under kvällarna. Ett lyckat koncept men nästa läsår kommer vi att ordna en kväll för alla eftersom deltagandet under kvällen för åk 3 5 inte var så stort. Många har också barn i flera klasser. Samarbete på klassnivå Föräldramöten ordnas klassvis på våren. Flera klasser arrangerar familjeaktiviteter under året. I åk 1 inbjuds föräldrarna inom ramen för utvärderingen att vara med i skolan under en dag. Planen förverkligades delvis. Det blev inga klassvisa föräldramöten. Se föregående utvärdering under Samarbete på skol och årskursnivå. Samarbete på familjenivå I november ordnas utvärderingssamtal för å 2 6 där elev och vårdnadshavare deltar. Vårdnadshavare till elever i åk 1 kommer på ett utvärderingssamtal i februari. Föräldrar inbjuds att delta i olika möten som berör deras barn och deras skolgång. Om en elev inte dyker upp då skoldagen börjat och ingen anteckning finns i Wilma kontaktar läraren hemmet för att utreda frånvaron. Skolans mål beträffande samarbetet med hemmen Vi strävar till att ha en öppen kommunikation och att i god tid föra fram eventuell oro som uppstår kring en elev. Samarbetet med hemmen är viktigt. Den fysiska lärmiljön (kvalitetskort 10) Utvecklingsbehov för skolans lärmiljö

19 Skolgården är i behov av utveckling och förnyelse. Önskas bl.a. fler möjligheter för även utomhusundervisning, s.k. "klassrum" i naturen. Även lekredskapen på gården behöver förnyas, till stor del med förhoppning att locka fler elever till rörelse under rasterna. Under året kommer att inredas ett s.k. makerspace i den ursprungliga vaktmästarbostaden nere på gamla sidan. Detta görs för att bättre kunna svara på behovet av att få in programmering i undervisningen (nya läroplanen). Utrymmet kommer även att användas för undervisningen i fysik och kemi. Uteklassrum har inte förverkligats. Elevrådet har varit aktivt och samlat pengar via ett julloppis, för att förbättra gårdsaktiviteterna. Pengarna har använts till ett bollplank och stora stenar som man kan klättra på. Hur hållbar utveckling beaktas i skolans vardag Inom undervisningen diskuteras sopsortering, avfallshantering och hur man kan värna om miljön. Konkret i skolvardagen märks detta bl.a. genom insamling av returpapper, sortering av matrester samt återanvändning av läroböcker och skolmaterial. Frågor Säkerhet i lärmiljön (kvalitetskort 11) Behandling och utvärdering av läsårsplanen Läsårsplanen utvärderas under året men också på utvärderings och planeringsdagen i juni. På planeringsdagen i augusti planerar vi inför det kommande året och läsårsplanen gås igenom på de första lärarmötena på hösten. Den finns att tillgå i Wilma för lärarna och personalen. Bildningsnämndens sv. sektion godkänner läsårsplanen. Skolans mål vad beträffar behandlingen av läsårsplanen Målet är att alla som berörs av läsårsplanen skall delta i utformningen av den. Lärare får tillgång till den elektroniska planen och kan bearbeta valda avsnitt. Alla förbinder sig att följa det vi kommit överens om.

20