a b c d

Transkript

1 1. Om en vara kan produceras utan att man behöver undvara produktion eller konsumtion av någon annan vara, så är a. alternativkostnaden noll b. alternativkostnadsbegreppet irrelevant eller meningslöst c. dess alternativkostnad lika stor som dess pris i kronor d. befinner sig ekonomin på "produktionsmöjlighetskurvan". 2) Om det kostar dig kr i skolavgifter att studera ett år, och om du i stället hade arbetat och tjänat kr, vad är då alternativkostnaden för att studera? a b c d ) Givet nedanstående transformationskurva för produktion av varorna x och y. Vilken är alternativkostnaden för att producera mängden y1? Utgå ifrån x = xo. a. x1-0 b. yo - y1 c. xo - 0 d. xo - x1. 4) a. Utgå från ett två individers efterfrågan på vara x och härled marknadens efterfråga på varan. b. Hur påverkar en inkomstökning marknadens efterfågan på varan. c. Visa hur en individs efterfrågekurva för en vara skiftar om priset på en annan vara ökar.

2 5. Antag att två individer har de efterfrågekurvor som visas nedan. Rita ut den totala marknadsefterfrågan i det tredje diagrammet. 6. Förklara hur marginell betalningsvilja, total betalningsvilja, marknadsbetalningar och konsumentöverskott hänger samman. 7) En varas pris sänks från 5 kr till 4,50 kr. Därvid ökar den efterfrågade kvantiteten från till enheter. Definiera och beräkna efterfrågans priselasticitet. 8) Hur påverkas en varas efterfrågekurva av i) en ökning av varans pris ii) en prisökning på ett substitut iii) en prisökning på ett komplement? 9) Vilket av följande minskar kontinuerligt på kort sikt när produktionen ökar? a. marginalkostnaden (MC) b. genomsnittliga fasta kostnaden (AFC) c. genomsnittliga rörliga kostnaden (AVC) d. totala fasta kostnaden (TFC). 10) När den genomsnittliga kostnaden minskar så måste gränskostnaden (MC) a. minska b. öka c. vara mindre än den genomsnittliga kostnaden (AC) d. vara större - " -

3 11) Diagrammet nedan visar kalla fakta för läskfabriken "Surr", som är ett vinstmaximerande företag på en fri marknad. Fyll i tabellen: Om läsken kostar 3 kr 5 kr 7 kr så produceras flaskor Vid denna producerade mängd är: Totala intäkter totala kostnader Vinsten marginalkostnaden (MC) totala genomsnittskostnaden (AC) Varför kan vi anta att varken 3 kr eller 7 kr är ett långsiktigt jämviktspris? 12) Antag att ett företag producerar 80 fotbollar per dag och säljer för priset 10 kr/st, och att dess totala genomsnittskostnader är 7:50 kr/st och vid sitt minimum. a. Vad är då marginalkostnaden? (MC) b. Gör företaget någon vinst? c. Gör det maximal vinst? d. Borde det ändra den producerade kvantiteten? 13) Efterfrågeöverskott på en vara upphävs i en marknadsekonomi genom följande marknadsförlopp: a. priset höjs, efterfrågan minskar och utbjuden kvantitet ökar b. priset höjs, efterfrågad kvantitet minskar och utbudet ökar c. prist höjs, efterfrågad kvantitet minskar och utbjuden kvantitet ökar d. priset ökar, efterfrågan minskar och utbudet ökar.

4 14) Förklara med hjälp av diagrammet vad som skulle hända med efterfrågan, utbud, pris och kvantitet på marknaden för a. kaffe, om frosten tar hälften av skörden b. olja, om inkomst och befolkningsstorlek växer samtidigt som produktionen av olja minskar. 15) Vilket av följande kommer inte att ändra efterfrågan på SAAB-bilar? a. ändrat bensinpris b. ändrat pris på Volvo-bilar (substitutvara) c. ändrade preferenser hos konsumenterna d. ändrat pris på SAAB-bilar.

5 16) Förklara med hjälp av diagrammet vad som skulle hända med efterfrågan, utbud, pris och kvantitet på marknaden för cyklar, om bensinpriset stiger samtidigt som tunnelbanepersonal är uttagna i strejk. 17) Allt annat lika kommer ett prisfall på tomater att a. öka efterfrågan på tomater b. öka den efterfrågade kvantiteten på tomater c. minska utbudet på tomater d. öka priset på tomatkonserver (substitutvara) 18) Utbudet på tomater påverkas av a. hushållens genomsnittliga inkomst b. priset på produktionsfaktorer, t ex lönen c. teknologin (alltså sättet som tomater produceras på) d. priset på tomatkonserver. 19) Med efterfrågeöverskott på tomater menas a. att tomatpriset är för högt b. att tomaterna har tagit slut c. att tomatpriset är för lågt d. att efterfrågad kvantitet på tomater är större än utbjuden kvantitet vid ett visst pris på tomaterna.

6 20) Om p1 i diagrammet sätts som maximihyra på bostäder av regeringen, skulle det leda till a. bostadsbrist och svart bostadsmarknad b. bostadsöverskott c. bostadsransonering d. ökad efterfrågan på villor. 21) a. Rita i ett diagram en marknad där ett efterfrågeöverskott föreligger. Vad händer med priset? Varför inträffar denna förändring? Hur sker den? b. Dito för ett utbudsöverskott c. Vad menas med ett jämviktspris? 22) Statsmakterna önskar av hänsyn till miljön minska de enskilda hushållens konsumtion av villaolja. Hur måste utbudet och/eller efterfrågan på villaolja vara beskaffade för att en avgift på t kr per ton utbjuden villaolja ska kunna minska konsumtionen kraftigt? (Illustrera ditt svar i en figur!) 23) Vilka antaganden karaktäriserar en modell med perfekt konkurrens? 24) En pristegring på tvättmaskinsdelar skulle troligen leda till a. att efterfrågan på tvättmaskiner föll b. att utbudet av tvättmaskiner steg c. att utbudskurvan för tvättmaskiner skiftade d. att efterfrågekurvan för tvättmaskiner skiftade åt vänster. 25) Utbudskurvan för småhus skulle antagligen skifta till vänster om a. byggnadsarbetarnas löner ökade b. befolkningen slutade växa i antal c. efterfrågan på småhus ökade markant d. hyran i lägenheter ökade kraftigt. 26) På lång sikt är vinsten noll på en marknad med fullständig konkurrens, eftersom a. om vinsten var större än noll, skulle nya företag etableras på marknaden, vilket skulle eliminera vinsten b. bolagsbeskattningen eliminerar alla "övervinster" c. konkurrerande företag är för ineffektiva för att vara vinstgivande d. på lång sikt ökar kostnaderna och eliminerar vinsten.

7 27) En marknad, som kännetecknas av perfekt konkurrens, befinner sig i långsiktig jämvikt. En smakförändring inträffar, som gör att efterfrågan på denna vara drastiskt minskar. a. Beskriv marknaden samt kostnads- och intäktssituationen i ett typiskt företag innan efterfrågeförändringen inträffar! b. Vad händer med produktionsvolymen, varans pris och lönsamheten i företagen på kort sikt? c. Vad händer med produktionsvolymen, varans pris och lönsamheten i företagen på lång sikt? 28) Anta att alla företag i en bransch tvingas installera en reningsanläggning som kostar kr i installation men ingenting i driftskostnad. Vad händer med a. marginalkostnaden? (MC) b. genomsnittskostnaden? (AC) c. jämviktspriset och kvantiteten på kort sikt? På lång sikt? d. antag nu i stället att alla företag i branschen tvingas installera en reningsanläggning som innebär att kostnaden per producerad enhet ökar med en krona. Däremot tillkommer det ingen installationskostnad. Hur påverkas då svaren till frågorna a-c? 29) Tag ställning till följande två påståenden? a. Om en marknad under perfekt konkurrens är i jämvikt på kort sikt måste alla företag gå med vinst. b. Privat ägande av produktionsmedlen är en förutsättning för perfekt konkurrens. 30) a. Redogör för nedanstående marknadsformer: i) monopolistisk konkurrens ii) oligopol iii) monopol. Vad skiljer de olika marknadsformerna åt? (Jämför ditt svar med svaret på 5.1) b. Vilken marknadsform anser du karakteriserar följande branscher i Sverige? i) Video-uthyrning ii) Dagstidningar iii) Banktjänster iv) Personbilar v) Livsmedel.

8 31) I nedanstående diagram visas efterfråge- och kostnadssituationen för ett monopolföretag a. Vid vilken tillverkad kvantitet maximerar företaget sin vinst? b. Vilket pris sätter företaget? c. Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst? d. Hur stor är totalintäkten? e. Hur stor är totalkostnaden? f. Hur stor är vinsten? d-f skall besvaras dels grafiskt och dels genom numeriska beräkningar.

9 32) I nedanstående figur återfinner du kostnadsstrukturen i ett företag. Besvara med hjälp av figuren följande frågor: a. EE är efterfrågekurvan för ett företag som arbetar under monopolistisk konkurrens och saluför en differentierad produkt. i) Vilken produktionsstorlek väljer företaget? ii) Vilket pris sätter företaget? iii) Befinner sig företaget i långsiktig jämvikt? Ge en förklaring till varför frikonkurrensföretaget producerar till ACmin till skillnad från företaget som arbetar under monopolistisk konkurrens. 33) Ett företag som verkar på en monopolistisk konkurrensmarknad har bedrivit en mycket lyckosam reklamkampanj. Kostnaden för reklamkampanjen är ej större än företagets normala reklamutlägg, vilket medför att företagets kostnader förblir oförändrade. Beskriv vad som händer med företagets vinst, produktion och pris på kort och på lång sikt.

10 34) Vilken av följande egenskaper betraktas vanligtvis inte som en källa till ineffektivitet på en marknad där monopolistisk konkurrens råder? a. Priset överstiger marginalkostnaden. b. Överskottskapacitet. c. Produktdifferentiering. d. Långsiktig styckkostnad är inte minimerad. 35) Om prisdifferentiering förekommer på en monopolmarknad så är produktionen a. större än om prisdifferentiering inte förekommer b. mindre - " - c. lika stor som under fri konkurrens. 37) Vid första gradens prisdiskriminering (perfekt prisdiskriminering) är det marginella tillskottet till intäkterna a. större än priset om företaget möter en nedåtlutande efterfrågekurva. b. lika med marginalintäkten om företaget är monopolist. c. lika med priset som betalas för varje försåld enhet. d. mindre än marginalinäkten för en "icke-diskriminerande" monopolist. 38) En monopolist kan producera i två olika produktionsanläggningar.vid en närmare granskning visar det sig att marginalkostnaden för att producera i anläggning 1 är 30 kr medan marginalkostnaden i anläggning 2 är 20 kr. Marginalintäkten är 25 kronor. För att maximera vinsten bör företaget: a. producera mer i anläggning 1 och mindre i anläggning 2. b. inte göra någonting innan man har utförligare information om intäkterna. c. producera mindre i anläggning 1 och mer i anläggning 2. d. producera mindre i båda anläggningarna, tills dess att marginalintäkten är noll.

11 39) Producenterna inom jordbruksnäringen försöker ofta bilda egna organisationer i syfte att förbättra sin situation. Man blir på så sätt en starkare förhandlingspartner gentemot staten och allmänheten, såtillvida att man skaffar sig inflytande över jordbrukspolitiken, man skaffar sig förutsättningar för bättre och rikstäckande planering av produktionen och inte minst kontroll över marknaden (ungefär som monopolföretag). Trots fördelarna med en producentkooperation är det inte alltid en problemfri uppgift att upprätthålla en sådan. Övningen är avsedd att ge en bild av de problem som kan uppstå vid sådana s situationer samt de förutsättningar som krävs för att en kooperation skall bli lyckad. Anta en marknad i vilken väldigt många företag (bondefamiljer) producerar en homogen produkt t ex spannmål. För enkelhetens skull antas alla företag vara likadana. I början av historien "rådde ordning och reda", dvs perfekt konkurrens. Bönderna fattade sina beslut oberoende av varandra och marknadsmekanismen skötte det hela. Anta att följande diagram beskriver en långsiktig jämvikt på spannmålsmarknaden. Företag Marknad a) Vilka förutsättningar ska vara uppfyllda för att jämvikten ska vara långsiktig? b) Hur stor är den totala produktionen och hur mycket producerar varje företag? Bönderna är missnöjda med sin situation och försöker förbättra den genom att gå ihop i producentkooperation. Som monopolist har man nu möjligheter att höja priset genom att minska den utbjudna kvantiteten. c) Vilken kvantitet bjuder man ut och till vilket pris, om målet är att vinstmaximera? d) Hur stor skall produktionsminskningen vara när det gäller varje enskild producent? Alla skall rimligen drabbas lika mycket? e) Hur stor är vinsten för varje enskild producent? Jämför med ditt svar i a). f) Undersök om företagen vinstmaximerar under de nuvarande förutsättningarna. Om inte, vilken kvantitet ger vinstmaximering för varje enskild producent? g) Vad tror du kommer att hända om producenterna försöker att vinstmaximera? Beskriv med egna ord det som ofta kallas för "producenternas dilemma". Under vilka förutsättningar kan en kooperation lyckas?

12 40) Se figuren nedan. Hur stort är konsumentöverskottet under perfekt konkurrens? a. nfh b. hjk c. mjno d. ngj 41) Efter monopolisering, hur mycket reduceras det totala konsument- och producentöverskottet? a. hij b. fghi c. fnh d. hjk 42) Överföringen till monopolisten från konsumentkollektivet är således a. kij b. fghi c. fhjg d. hij

13 43) En monopolist känner av efterfrågan D och har marginalkostnaden MC enligt figuren nedan. Välj den kvantitet som maximerar a. Monopolistens vinst b. Monopolistens intäkt c. Välfärden i samhället. 44) Ett företag med två produktionsanläggningar har satt marginalkostnaden lika i sina två anläggningar. Genom att göra detta har man: a. maximerat vinsten. b. minimerat kostnaderna givet produktionsvolym. c. maximerat intäkterna givet produktionsvolym. d. åstadkommit allt ovanstående (alternativ A-C). 45) Kan politik av följande slag motiveras med någon form av marknadsmisslyckande? a. Gränser för miljöföroreningar b. Fri sjukvård c. Väderrapportering d. Försvar e. Studielån f. Subventioner till forskning g. Krav att ange effektiv ränta vid försäljning på kredit h. Lagstiftade minimilöner i. Kvotering av rättigheter att fånga fisk. 46) a. Visa att förekomsten av en negativ extern effekt leder till att den spontana marknadslösningen blir ineffektiv. b. Visa att en miljöavgift kan få marknaden att återgå till en samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning. 47) Förklara begreppen Nashjämvkt och dominerad strategi.

14 48) Betrakta nedanstående spel. Två företag ska bestämma om de ska samarbeta i en kartell eller konkurrera. Siffrorna anger deras vinster (företag 1 ; företag 2). Företag 1 Företag 2 Kartell Konkurrens Kartell 5,5 1,6 Konkurrens 6,1 2,2 Vilket av nedanstående alternativ är sant? a. Utfallet att båda företagen väljer kartellsamarbete är Nashjämvikt. b. Utfallet att båda företagen väljer konkurrens är Nashjämvikt. c. Utfallet att företag 1 väljer kartellsamarbete och företag 2 väljer konkurrens är Nashjämvikt. d. Utfallet att företag 1 väljer konkurrens och företag 2 väljer kartellsamarbete är Nashjämvikt. 49) Två företag överväger att introducera var sitt nytt märke av exklusiva Inlines. Marknaden klarar bara av ett ytterligare märke.vinstmatrisen ser ut som följer för de två företagen: Företag 1 Introducera Företag 2 Introducera -10,-10 50,0 Introducera ej 0,50 0,0 Introducera ej Tråkigt nog för företag 2, så har företag 1 redan tagit fram en liknande produkt och kan därför med största sannolikhet komma ut med den nya modellen på marknaden snabbare. Vad blir det roligaste utfallet i denna situation (Ledning: Sök Nashjämvikten)? a. -10, -10 b. 0, 50 c. 50, 0 d. 0, 0

15 50) Företag 2 bestämmer sig nu att genast sätta igång en dyr reklamkampanj för det nya märket. Båda företagen inser att reklamkampanjen, givet att företag 2 lyckas ta fram den utlovade produkten, kommer att öka företag 2:s vinst med 10. Om man däremot inte lyckas att introducera den nya produkten kommer företag 2:s rykte att skadas och vinsten kommer att sjunka med 10. Vilka är de rationella strategierna i denna situation? a. Båda företagen introducerar det nya varumärket. b. Inget av företagen introducerar den nya produkten. c. Bara företag 1 introducerar den nya produkten. d. Bara företag 2 introducerar den nya produkten. 51) På en perfekt konkurrensmarknad införs en stycksubvention. Subvention fördelas enligt följande på kort sikt : a. Ju större efterfrågans priselacticitet är, desto större är producenternas del av subventionen och desto mindre är välfärdsförlusten. b. Ju större efterfrågans priselacticitet är, desto större är producenternas del av subventionen och desto större är välfärdsförlusten. c. Ju större efterfrågans priselacticitet är, desto större är konsumenternas del av subventionen och desto mindre är välfärdsförlusten. d. Ju större efterfrågans priselacticitet är, desto större är konsumenternas del av subventionen och desto större är välfärdsförlusten 52) Figuren visar effekten av en subvention av veteproduktion med hi kr per ton. Detta leder till att den kortsiktiga utbudskurvan skiftar från S till S'. Vilket pris får konsumenterna betala efter subventionen? Med hur mycket ökar konsumentöverskottet? Hur stor är den totala kostnaden för subventionen?

16 53) Vilket av följande påståenden om momsen är sant? a. Den bärs helt och hållet av konsumenterna, eftersom dessa måste betala moms ovanpå varornas pris. b. Den bärs helt och hållet av producenterna, eftersom dessa måste sänka priserna med samma belopp som momsen för att kunna sälja samma kvantitet. c. Bördan av skatten fördelas mellan konsumenter och producenter beroende på efterfrågans respektive utbudets elasticitet. 54) Diagrammet nedan visar utbudet av och efterfrågan på en vara i avsaknad av skatter. jämviktspris och jämviktskvantitet är då 3 kronor resp 30 enheter. Antag nu att en styckskatt på 2 kronor införs. a. Antag att skatten läggs på producenterna. (i) (ii) (iii) (iv) (v) (vi) Rita den effektiva utbudskurvan, så som den upplevs av konsumenterna. Vilket pris kommer konsumenterna att betala? Vilket pris kommer producenterna att få? Skattebördan (incidensen) per enhet för producenterna kan definieras som skillnaden mellan det ursprungliga priset (innan skatten infördes) och det nettopris som producenterna får efter skatt. Vad blir då producenternas totala skattebörda? Vilken blir konsumenternas totala skattebörda (incidens)? Hur stora blir regeringens skatteintäkter? b. Antag i stället att skatten läggs på konsumenterna. (i) Rita den effektiva efterfrågekurvan, så som den upplevs av producenterna. (ii) Vilket pris kommer konsumenterna att betala? (iii) Vilket pris kommer producenterna att få? (iv) Hur stor blir producenternas skattebörda per enhet? (v) Hur stor blir konsumenternas skattebörda? (vi) Hur stora blir regeringens skatteintäkter?

17 55) Förklara betydelsen av "excess burden" och illustrera i ett diagram. 56) På en perfekt konkurrensmarknad införs en stycksubvention. Subvention fördelas enligt följande: a. Ju större efterfrågans priselacticitet är, desto större är producenternas del av subventionen och desto mindre är välfärdsförlusten. b. Ju större efterfrågans priselacticitet är, desto större är producenternas del av subventionen och desto större är välfärdsförlusten. c. Ju större efterfrågans priselacticitet är, desto större är konsumenternas del av subventionen och desto mindre är välfärdsförlusten. d. Ju större efterfrågans priselacticitet är, desto större är konsumenternas del av subventionen och desto större är välfärdsförlusten 57) Tag ställning till följande påstående: Det är bra att beskatta nödvändighetsvaror, exempelvis livsmedel, eftersom en samhällsekonomiska kostnaden ("excess burden") av sådan beskattning är låg. 58) Per vet ej om han ska satsa sina ärvda pengar i säkra obligationer eller i lite mer spekulativa aktier. Obligationerna ger en säker avkastning på kr på satsade kr. Aktierna ger en avkastning på med 40% sannolikhet och kr med 60% sannolikhet. Per bestämmer sig slutligen för aktierna.vad har han för inställning till risk? a. Riskavers med avtagande marginalnytta av pengar. b. Riskavers med ökande marginalnytta av pengar. c. Riskälskare med avtagande marginalnytta av pengar. d. Riskälskare med ökande marginalnytta av pengar. 59) Förklara begreppen adverse selection och moral hazard. Exemplifiera med de problem som kan uppstå på försäkringsmarknaden. Hur påverkas dessa problem av en ökad självrisk? 60) För att det ska vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i ett projekt som kännetecknas av stordriftsfördelar, så måste; a. konsumentöverskottet vid samhällsekonomisk effektiv prissättning vara större än förlusten vid samhällsekonomiskt effektiv nivå på pris och kvantitet. b. den marginella betalningsviljan vara lika med marginalkostnaden. c. projektet gå ihop, företagsekonomiskt sett, vid åtminstone någon produktionsvolym. d. konsumenternas subjektiva värdering av projektet ska vara lika med projektets totala rörliga kostnad. 61) En Paretosanktionerad åtgärd måste innebära a. att åtminstone en får det sämre när en annan får det bättre. b. att alla får det bättre c. fler får det bättre än de som får det sämre d. att åtminstone någon får det bättre utan att någon annan får det sämre

18 62) Produktion av elkraft sker ofta med hjälp av förbränning av fossila bränslen (olja, kol eller gas). Det är allmänt bekant att en sådan förbränning ger upphov till skador på miljön. Dels bidrar man till växthuseffekten via ökade koldioxidutsläpp, dels ökar försurningen på grund av utsläpp av svaveldioxid. Anta att ekonomin i övrigt kan karaktäriseras av perfekt konkurrens. Anta vidare, som en förenkling, att all elkraft produceras med hjälp av fossila bränslen och all svaveldioxid som släpps ut härrör från denna verksamhet. a) Visa, med hjälp av lämpligt diagram, den spontana marknadslösningen för produktion av elkraft. Är denna lösning samhällsekonomiskt effektiv? Om inte, hur stor är välfärdsförlusten? Motivera ditt svar noggrant! b) Visa och motivera hur du med hjälp av en miljöavgift kan uppnå en samhällsekonomiskt effektiv situation. c) Föreställ dig att naturvårdsverket och koncessionsnämnden gemensamt föreslår miljödepartementet att en reglering av svaveldioxidutsläppen är mycket angelägen och att den bör genomföras så fort som möjligt. Regleringen bör, enligt sagda instanser, utformas så att samtliga kraftproducerande företag minskar sina svaveldioxidutsläpp till hälften. Vår miljöminister, som i sin ungdom läst nationalekonomi, är inte riktigt övertygad. På grund av alla problem med Hallandsåsen har han dock inte tid att närmare granska frågan utan kallar in dig som miljöekonomisk konsult.vad blir ditt expertutlåtande? 63) Anta att en arbetsgivare har tillgång till både hög- och lågproduktiv arbetskraft. Om det inte är möjligt för företagen att skilja på hög- och lågproduktiv arbetskraft, så kommer troligen ett av nedanstående alternativ att inträffa. a. Samtliga anställda kommer att erbjudas en lön som motsvarar värdet av deras marginalprodukt. b. Samtliga anställda kommer att erbjudas en lön som motsvarar värdet av den genomsnittliga produktiviteten i hela arbetskraften. c. Samtliga anställda kommer att erhålla en lön som motsvarar värdet av de högproduktivas marginalprodukt. d. Inget av ovanstående alternativ är ett tänkbart utfall. 64) Betrakta en marknad där det säljs TV-apparater av både hög och låg kvalitet. Innan konsumenterna gör sitt konsumtionsval har de ingen kunskap om kvaliteten på de olika TV-apparaterna, vilket säljarna däremot har fullständig information om. Jämfört med en situation där båda parter har fullständig information om Tvapparaternas kvalitet, så kommer den asymmetriska informationen att leda till att a. andelen högkvalitativa respektive lågkvalitativa TV-apparater som säljs ej kommer att förändras. b. andelen högkvalitativa TV-apparater som säljs ökar. c. andelen lågkvalitativa TV-apparater som säljs ökar. d. det genomsnittliga priset på TV-apparater kommer att öka.

19 65) Seinfeld hyr bil. När han skall hämta bilen får han en Lada istället för en SAAB Han är missnöjd och förklarar för sina vänner att han ämnar framföra sitt fordon "oaktsamt", då han ändå han tecknat försäkring. Vilket av följande påståenden beskriver korrekt den marknadsimperfektion som Seinfelds beteende är ett exempel på? a. Ett s.k "Bad Behavior"- problem där ena delen av marknaden tycker att den andra delen av marknaden beter sig illa. b. Ett s.k " Moral Hazard" - problem där ena sidan av marknaden inte kan observera den andra sidans handlingar. c. Ett s.k. "Adverse Selection" - problem, där biluthyraren inte kan observera vilken typ av bilförare Seinfeld är. d. Ett problem med kollektiva varor. 66) Man brukar ibland förknippa marknaden för begagnade bilar bilar med ett s.k adverse selection problem. Vad är förklaringen till detta? a. Säljarna av begagnade bilar kan inte urskilja kvaliteteten på sin egen bil. b. Köpare av begagnade bilar kan inte med säkerhet urskilja kvaliteteten på säljarnas bilar. c. Det finns för många säljare av bilar på marknaden. d. Inget av ovanstående alternativ. 67) I samband med en internationell bilmässa härom året deklarerade Mercedes att de skulle införa en livstidsgaranti (30 år) på sina bilar. Garantin avses omfatta fabrikationsfel, materialfel, förslitningsskador, motorhaverier och dylikt. Eventuell vagnsskadegaranti antas vara oförändrad. a) Visa i ett diagram över bilmarknaden hur införandet av garantin påverkar marknaden om övriga bilproducenter frivilligt följer Mercedes exempel. Förklara även med egna ord vad som inträffar och visa vilka villkor som måste vara uppfyllda för att övergången till livstidsgaranti skall vara spontan. b) Ett frivilligt införande av garantin torde implicera att den är effektivitetshöjande. En åtgärd införd till följd av tvingande lagstiftning torde däremot vara effektivitetssänkande. Visa i ett diagram hur införandet av livstidsgarantin påverkar välfärden för två olika grupper av konsumenter. Är övergången Paretosanktionerad? Hänvisa till diagrammet och definiera använda begrepp. c) Ett substitut till garantier skulle kunna vara försäkringar tecknade av konsumenterna. Kan du, med hjälp av de diagram och/eller de begrepp du lärt dig under kursen, motivera varför en bilägare som är riskavert väljer att teckna en försäkring? 68) Redogör, gärna med andra ord an kurslitteraturens, för innebörden av: a) effektivitet, ineffektivitet b) Paretoeffektiv situation c) Paretosanktionerad åtgärd c) potentiellt Paretosanktionerad åtgärd

20 69) Redogör för innebörden av nyttomöjlighetskurvan. Visa med utgångspunkt från en ineffektiv situation området/möjligheten för Paretosanktionerade omallokeringar. 70) Vad är det som kan förhindra att en punkt på nyttomöjlighetskurvan nås? Konkretisera! 71) Danska fiskebåtar har vid ett stort antal tillfällen de senaste åren ertappats med att bedriva olovligt fiske på svenska vatten. Man kan tänka sig att svenska fiskare får lika mycket fisk på svenskt som på danskt vatten, och lika mycket som danska fiskare får på eget vatten. Av någon anledning får dock danska fiskare dubbelt så mycket på svenska vatten. Finns det förutsättningar för ett för båda parter fördelaktigt avtal? Rita kontraktskurvan! 72) Redogör med egna ord för innebörden av: a) substitut b) komplement c) efterfrågans respektive utbudets priselasticitet d) elastisk resp oelastisk efterfrågan e) fullkomligt elastisk resp fullkomligt oelastisk efterfrågan 73) Härom året slog potatisskörden fel i Sverige, vilket medförde ett produktionsbortfall om ca 10% jämfört med normalproduktionen. Potatispriset steg med ca 50%. En ledarskribent kritiserade odlarna för att de höjde priset mer än i proportion till produktionsbortfallet. Diskutera det rimliga i denna bedömning! Rita ett diagram som visar situationen dels vid en normal potatisskörd, dels vid ett 10-procentigt produktionsbortfall, och beräkna potatisefterfrågans priselasticitet! 74) Vi undersöker marknaden för spannmål i ett fattigt u-land. Både utbud från de inhemska bönderna och inhemsk efterfrågan är något priskänslig. Eftersom tendenser till svält råder, börjar svenska regeringen sända regelbundna spannmålsgåvor till u-landet, där det säljs av myndigheterna. Hur påverkas bönderna där? Med hänsyn till konsekvenserna för bönderna, är det risk för att spannmålshjälpen kan bli till nackdel för konsumenterna i u-landet på längre sikt? 75) Skatterna på sprit och tobak är alltid aktuella. Ser vi mer generellt på dessa båda skatter (som är konstruerade som punktskatter) kan de sägas ha bland annat följande huvudsyfte: 1) Att ge staten inkomster (samtidigt som den privata köpkraften dämpas). 2) Att minska inköpen av de skadliga varorna sprit och tobak. a) Efterfrågan på såväl sprit som tobak har antagligen låg priselasticitet. Visa noggrant att denna egenskap befrämjar syfte 1) men ej syfte 2) b) Visa också att den låga priselasticiteten tenderar att göra genomslaget av skattehöjningen på konsumentprisnivå förhållandevis kraftigt! c) När man från politikerhåll motiverar en sådan här skattehöjning brukar de säga att eftersom det gäller umbärliga varor och att det därför inte drabbar konsumenterna så hårt. Kommentera motiveringen umbärlig mot bakgrund av efterfrågans låga priselasticitet!

21 76) Subventionerna till producenter av nöt- och fläskkött har ökat utan att broileruppfödarna fått motsvarande subventioner. a) Visa med hjälp av ett diagram för nöt- och fläskköttsmarknaden och ett diagram för broilermarknaden konsekvenserna av denna subventionspolitik! b) Broilermarknaden domineras av ett fåtal företag. Diskutera möjligheterna för dessa fföretag att genom kartellbildning öka totalintäkterna! c) Anta att myndigheterna bestämmer ett högsta pris på broilermarknaden. Diskutera effekterna av detta med hjälp av ett diagram! 77) Beskriv med egna ord: a) förväntad kostnad, förväntad skadekostnad b) riskaversion c) riskälskare 78) A skall för kommunens räkning gräva för fjärrvärme längs en gata med 100 fastigheter. A har rika erfarenheter av sådana arbeten och vet att man träffar på en ledning utanför i genomsnitt var fyrtionde fastighet. Sker det ankommer det på A att stå för extrakostnaderna som uppgår till 6000 kr per skadad ledning. När A gör sin kostnadskalkyl för hela jobbet, vilken förväntad skadekostnad (förväntad skadeersättning) räknar han med? 79) På marknaden för hantverkstjänster utförda i hemmet (måleri, snickeri, vvs-arbeten etc.) tycks den praxis ha utvecklats att hantverkaren inte behöver infinna sig vid den tidpunkt han sagt att han skulle komma. Frågar man varför får man veta att han hade så många andra saker att göra att han inte hann. Jag kommer nästa tisdag i stället. Försök förklara varför knappast någon hantverkare försöker skaffa sig fler kunder genom att i annonser oförbehållsamt lova att han alltid skall komma på utlovad tid. 80) Kanske kan det hävdas att expropriation och liknande åtgärder oftast icke utgör genuin rådighetsförlust, eftersom var och en köper en fastighet vet att viss expropriationslagstiftning gäller och därför ser risken att rådigheten kan gå förlorad. Diskutera problemet i strikta termer genom att se på fastighetsmarknaden vid det tillfälle lagstiftning om expropriation införs! 81) Ett OFTA diskuterat amerikanskt rättsfall (Helling v Carey, i staten Washingtons Högsta domstol 1974) gällde ett fall där en ögonläkare gav en 32-årig patient råd om kontaktlinser. Han gjorde inget test för grön starr. Patienten återkom senare och klagade över irritation. Det visade sig längre fram att patienten haft tendenser till grön starr, och blindhet utvecklades undan för undan de följande åren. Hade detta upptäckts i första skedet hade regelbunden enkel behandling kunnat uppskjuta blindheten under lång tid. Vetenskapliga undersökningar visar att risken att en person under 40 år får grön starr är ungefär 1/ Efter 40 år stiger risken snabbt till 1 à 2 på 100. Ögonläkare brukar därför inte ouppmanade testa yngre personer som råkar komma under behandling. Antag att ett test medför att läkaren förlorar 30 dollar därför att han avstår från mer inkomstbringande verksamhet. Samma domstol hade i ett annat mål utdömt ett skadestånd om dollar för skada (uppkommen på ett helt annat sätt) som ledde till blindhet, även då till en person i 30-årsåldern. Fallet lämpar sig för en analys i direkt anknytning till Hands regel. Utför analysen!

22 82) Redogör med egna ord för innebörden av: a) externa effekter d) regleringsmetoden (i miljöpolitiken) e) avgiftsmetoden (d:o) f) bubbelmetoden (d:o) 83) FRIADES FÖR UTSLÄPP I ÖRESUND (Svd 1979) Det blev en friande dom för den fd verkställande direktören i helsingborgsföretaget Aluflour, dotterbolag till Boliden Kemi, som åtalats för brott mot miljöskyddslagen av länsåklagare Lennart Eliasson. Åtalet gällde utsläpp av ca 300 ton flour och 85 ton aluminium till Öresund från Aluflour - utsläpp som skedde 1976 och 1977 och som vida översteg de tillstånd som Koncessionsnämnden för miljöskydd hade angivit för verksamheten: Moderbolaget, Boliden, som till hälften äger Aluflour, släppte samma tid ut flera tusen ton flour men nådde ändå inte upp till de mängder de hade tillstånd att släppa ut. Eftersom Aluflours utsläpp skedde genom samma avloppsledning hävdade direktören och representanter för Boliden att överutsläppen från Aluflour rymdes inom Bolidens tillåtna utsläppsmängder: Detta gick Helsingborgs tingsrätt med på i sin dom. a) Presentera regleringsmetodens för- och nackdelar och diskutera tänkbara ekonomiska effekter av domstolens synpunkter på överlåtelserättigheter av föroreningskvoter inom koncernen. b) En alternativ metod att nedbringa föroreningsutsläppen är avgiftsmetoden. Diskutera denna metods för- och nackdelar samt hur föroreningsutsläppet kunde ha påverkats om denna metod hade tillämpats på ovanstående problem! 84) En källa till marknadsmisslyckanden är asymmetrisk information. En typisk sådan situation är ett principal-agent förhållande där principalen inte känner till agentens ansträngning utan bara kan observera utfallet. Detta kan vara ett problem om utfallet beror både på yttre omständigheter (tur/otur) och agentens ansträngning. Anta att agenten kan välja ansträngning a=0 eller a=1. Anta vidare att sannolikheten för tur respektive otur är 50%. Kostnaden för att anstränga sig 1 enhet (a=1) är 20. Kostnaden för att anstränga sig 0 enheter (a=0) är 0. Om agenten inte anstränger sig uppgår intäkterna att till 40(tur) respektive 2 (otur). Om agenten anstränger sig kommer uppgår intäkterna till 80 (tur) respektive 40 (otur). Vi antar att agentens mål är att maximera den "förväntade nettobetalningen" (dvs.förväntad lön minus kostnader för ansträngning). Principalen vill givetvis maximera förväntad vinst. Börja med att visa utfallet av ett kontrakt där lönen är 0 oavsett utfall.vilken ansträngning kommer agenten att välja? Vilken blir den förväntade lönen? Vilken blir den förväntade vinsten? Är utfallet effektivt? Jämför detta med följande löneschema: Lönen är lika med 0 om intäkten är 20 eller 40. Lönen är lika med 48 om intäkten är 80. Vilken ansträngning kommer agenten att välja? Vilken blir den "förväntade nettobetalningen"? Vilken blir den förväntade vinsten? Är utfallet effektivt?

23 85) a) Ångbåtsbryggan på Trätö har pga den hårda vintern fått så svåra skador att Waxholmsbolagets båtar ej längre kan trafikera densamma. Detta har väckt förstämning bland de bofasta och sommargäster på ön vilka ej själva har möjlighet att ombesörja transporter till och från ön. Det krävs en betydande resursinsats för att anlägga en ny brygga och det finns inga rimliga möjligheter att utestänga några personer från att använda bryggan även om de inte bidrar till finansieringen av den. Precisera, med utgångspunkt i ekonomisk teori, vilka besluts- och avtalsproblem som är förknippade med denna situation. Diskutera särskilt under vilka omständigheter den rådande situationen är ineffektiv. b) Antag nu att det finns en förening på ön, med obligatoriskt medlemskap, och med rätt att av medlemmarna utkräva avgifter för anläggandet och underhåll av en ångbåtsbrygga. Beslut huruvida en ny brygga skall byggas eller ej fattas med enkel majoritet, dvs det räcker att minst hälften röstar för ett förslag för att det skall gå till beslut. En sommargäst, som läst nationalekonomi på juristlinjen, hävdar att det inte är säkert att denna beslutsordning leder fram till ett lämpligt beslut. Varför? 85) Samarbete kan vara samhällsekonomiskt effektivt men svårt att upprätthålla om möjligheten att skriva exigibla kontrakt (enforceable contracts) ej föreligger. Detta kan illustreras i spelteoretiska termer. Anta att vi har en investerare som kan välja mellan att investera eller inte investera i ett projekt som genomförs av en entreprenör. Entreprenören kan nu välja att samarbeta/anstränga sig eller appropriera/maska. Investeraren investerar 4 miljoner. Om entreprenören samarbetar kommer nettovinsten att bli 2 miljoner var för de båda aktörerna. Vid utfallet investera/appropriera kommer investeraren att förlora sin investering till entreprenören. Om investeraren inte investerar kommer givetvis utfallet att bli 0 för båda parter oavsett om entreprenören anstränger sig eller inte. Rita spelmatrisen. Finn Nashjämvikten. Är Nashjämvikten Paretoeffektiv? Kommer samarbete att uppstå? b) Utgå från speletet i a) och anta att det är möjligt att skriva ett exigibelt kontrakt på ett sådant sätt att investeraren vid kontraktsbrott ( dvs. fallet där entreprenören inte anstränger sig) får kompensation för den approprierade investeringen samt den uteblivna andelen av den förväntade vinsten. Detta kallas hos Cooter & Ulen för perfect expectation damages. Rita den nya spelmatrisen och finn Nashjämvikten. Är Nashjämvikten Paretoeffektiv? Kommer samarbete att uppstå? c) Anta nu att det, när kontraktet skrivs, råder osäkerhet om entreprenörens kostnader för att samarbeta. De kan komma att bli antingen 5 eller 0. Leder perfect expectation damages till effektiva incitament för kontratsbrott. Rita upp spelet och analysera resultatet. d) Ibland kan det förekomma att en investerare kan öka sin vinst vid samarbete genom att genomföra investeringar som entreprenören ej känner till. Detta leder oftast till att investerarens förväntade förlust vid kontraktsbrott blir större. Ger den naiva formen av perfect expectation damages, där vi alltid ersätter principalen för investeringen plus förlorad förväntad vinst, effektiva incitament för att investera i hög tillit ( reliance ) till att kontraktet fullföljs? Motivera och förklara verbalt (du behöver ej rita upp spelet)! Hur bör kontraktet se ut i detta fall? 86) Huruvida en rättsregel för skadeståndsansvar är att anse som samhälls-ekonomiskt effektiv eller ej, beror på vilka förutsättningarna är. Redogör, gärna med ett eget exempel, för när strikt ansvar, strict liability, resp. inget ansvar, no liability, är att anse som en samhällsekonomiskt effektiv rättsregel.