Arbetslösheten är de som till rådande lön vill jobba, men som inte erbjuds arbete.

Transkript

1 Gruppövning 5 5. Vi studerar marknaden för parkarbetare i en medelstor svensk stad. ntalet efterfrågade parkarbetare,, bestäms av stadens efterfrågefunktion enligt följande: = 2.5w, där w är timlönen. Utbudet kan beskrivas med funktionen = 3 + w. a) Beräkna jämviktslönen. 2,5 w = 3 + w 9 =,5 w w = 6 ger = 9 b) ntag att parkarbetarnas fackförening försöker förhandla fram en lägstalön på 8 kr per timme. Beräkna effekten på sysselsättning, arbetslöshet om denna lön skulle införas. Beräkna även hur de totala löneinkomsterna skulle påverkas. Efterfrågad arbetskraft vid den nya lönenivån: = 2,5(8) = 8 rbetslösheten är de som till rådande lön vill jobba, men som inte erbjuds arbete. ntalet som vill arbeta är: S = = ntalet som erbjuds arbete är 8, således kommer 3 personer att vara arbetslösa. De totala löneinkomsterna förändras från 54 SEK vid lönen 6 och antalet anställda 9, till 64 SEK vid lönen 8 och antalet anställda 8, en förändring på SEK. c) Parkarbetarna är oroade över att en del av dem kan bli arbetslösa om lägstalönen införs. ntag att fackföreningen lovar att kompensera de som blir arbetslösa och betala dem motsvarande den gamla timlönen. lla som arbetar bidrar solidariskt till detta. Kommer parkarbetarna att stödja lägsta löneförslaget? Spelar efterfrågans löneelasticitet roll för din slutsats? Kostnaden för stöd: arbetslöshet ( w ) = 3(6) = 8 Pott att utnyttja utan att försämra anställdas lön: ( w) = 8(2) = 6 Det finns således inte anledning att tro på ett stöd för lägsta lönförslaget med solidariskt bidrag till de arbetslösa. Om det bara var de tidigare anställda vid lönenivån 6 som kompenserades skulle kvoten mellan kostnaderna och potentiell ersättningspott kunna betraktas som en approximativ elasticitetskvot. kostnad för stöd av tidigare anställda potentiell ersättningspott pga löneökning w = w w > w = Elasticitet

2 Om kvoten är större än ett, dvs. elastisk så innebär det att volymeffekten är större än värdeeffekten vilket är liktydigt med att vi inte kan finansiera en ersättning till förlorarna. Om kvoten är mindre än ett, dvs. oelastisk gäller motsatsen. Notera att vi här gör detta med hängslen då vi utgår från ursprungsläget i täljaren (kostnaderna) och slutläget i nämnaren (ersättningspotten), dvs. har ett lägre w i förhållande till relaterat till vad vi skulle ha haft om vi hade använt elasticitetsformeln efter dess definition. OBSERVER TT! om den nya mängden arbetskraft ( st) som nu delvis (3 st) definieras som arbetslösa och ges ersättning så kommer finansieringen inte att räcka för att kompensera dessa. Elasticitetsresonemanget bygger på att ersättning endast går till insiders, dvs. tidigare anställda som blivit arbetslösa. d) Beräkna hur stor välfärdsförlust lägstalönen orsakar. Vilken roll verkar efterfrågans löneelasticitet spela här? 24 P Q arbetslöshet 5.2 Betrakta en marknad där det säljs TV-apparater av både hög och låg kvalitet. Innan konsumenterna gör sitt konsumtionsval har de ingen kunskap om kvaliteten på de olika TVapparaterna, vilket säljarna däremot har fullständig information om. Vad händer med andelen högkvalitativa respektive lågkvalitativa TV-apparater som säljs, och med det genomsnittliga priset på TV-apparater, jämfört med en situation där båda parter har fullständig information om TVapparaternas kvalitet? Ett marknaden för citroner - resonemang. Konsumenten har svårt att avgöra vilka TV-apparater som är hög- respektive lågkvalitativa. tt dessa på marknaden upplevs som samma slags vara medför en villighet att betala lika stora belopp oavsett verklig kvalité. Priset relaterar till en genomsnittlig kvalitetsnivå, och sätts således för högt för dåliga TV-apparater och ett lågt för bra. De med bra TV-apparater föredrar därför att inte

3 sälja sina, vilket resulterar i att de genomsnittliga TV-apparaterna på marknaden blir allt sämre. Med en föreställd tidshorisont kommer att fler segment av de högkvalitativa apparaterna att återhållas från markanden alltefter som priset sjunker. På sikt finns bara de absolut sämsta kvar. Hade både köpare och säljare haft fullständig information så hade apparaterna sålts för ett pris som var anpassat efter respektive apparats kvalitet, vilket nu av asymmetrin är ogörligt. 5.3 Seinfeld hyr bil. När han skall hämta bilen får han en Lada istället för en SB 9. Han är missnöjd och förklarar för sina vänner att han ämnar framföra sitt fordon "oaktsamt", då han ändå han tecknat försäkring. Är Seinfelds beteende ett exempel på ett moral hazard-problem (där den ena sidan av marknaden inte kan observera den andra sidans handlingar), eller ett adverse selection-problem (där biluthyraren inte kan observera vilken typ av bilförare Seinfeld är)? Oobserverbart beteende. Det är ett exempel på Moral hazard, då Seinfeld kan behandla hyrbilen hur han vill utan att uthyraren kan observera hans beteende. Bilens framtida eventuella skador kan bero av hans oaktsamhet men kan även vara konsekvenser av olyckliga omständigheter, - vilken orsaken är kan inte avgöras av uthyraren. Om det hade varit ett dverse Selection problem så hade Seinfeld hyrt bilen av andra anledningar. Kanske fick han inte låna en av sina kompisar på grund av hans tidigare dåliga track record med att lämna tillbaka den i ett acceptabelt skick. Hans trafikofärdighet har tvingat honom till hyrbilsmarknaden. På denna finns andra individer som av liknande anledning tvingats dit. Deras samlade ofärdighet har drivit upp försäkringspremierna, så att de mer begåvade billisterna inte längre anser sig ha råd att hyra bil. 5.4 I samband med en internationell bilmässa härom året deklarerade Mercedes att de skulle införa en livstidsgaranti (3 år) på sina bilar. Garantin avses omfatta fabrikationsfel, materialfel, förslitningsskador, motorhaverier och dylikt. Eventuell vagnsskadegaranti antas vara oförändrad. a) Visa i ett diagram över bilmarknaden hur införandet av garantin påverkar marknaden om övriga bilproducenter frivilligt följer Mercedes exempel. Förklara även med egna ord vad som inträffar och visa vilka villkor som måste vara uppfyllda för att övergången till livstidsgaranti skall vara spontan.

4 P P S S Producenternas kostnadsökning av att införa en livstidsgaranti. P D D Konsumenteras ökade värdering av produkten efter införandet av en livstidsgaranti. Q Q Q Om prisökningarna är lägre än konsumenternas ökade värdering, och högre än producenternas kostnadsökning så kommer både konsumentkollektivet och producentkollektivet att tjäna på att införa livstidsgarantin. b) Ett frivilligt införande av garantin torde implicera att den är effektivitetshöjande. En åtgärd införd till följd av tvingande lagstiftning torde däremot vara effektivitetssänkande. Visa i ett diagram hur införandet av livstidsgarantin påverkar välfärden för två olika grupper av konsumenter. Innebär övergången en Paretoförbättring? Hänvisa till diagrammet och definiera använda begrepp. U Nyttoförändringen för två individer som upplever den spontant införda försäkringen. lla upplever inte nödvändigtvis en högre nytta i och med försäkringen. Individ B föredrar i detta fall att köpa sin bil utan försäkring och får således lägre nytta av att denna införts. Givet det i diagram återgivna så kan individ B potentiellt kompenseras av individ, då nyttonivån endast sjunker lite i relation till :s nyttoökning. U B 5.5 Ångbåtsbryggan på Trätö har pga. den hårda vintern fått så svåra skador att Waxholmsbolagets båtar inte längre kan trafikera ön. Detta har väckt förstämning bland bofasta och

5 sommargäster. Det krävs en betydande resursinsats för att anlägga en ny brygga och det finns inga rimliga möjligheter att utestänga några personer från att använda bryggan även om de inte bidrar till finansieringen av den. a) ntag nu att det finns en förening på ön, med obligatoriskt medlemskap, och med rätt att av medlemmarna utkräva avgifter för anläggandet och underhåll av en ångbåtsbrygga. Beslut huruvida en ny brygga skall byggas eller ej fattas med enkel majoritet, dvs det räcker att minst hälften röstar för ett förslag för att det skall gå till beslut. En sommargäst, som läst nationalekonomi, hävdar att det inte är säkert att denna beslutsordning leder fram till ett lämpligt beslut. Varför? Det kan vara så att hälften av föreningens medlemmar anser det värt att anlägga bryggan, men att deras samlade värdering av den inte är tillräcklig för att finansiera byggprojektet. Om så är fallet kommer projektet att drivas igenom av en majoritet som behöver finansieringshjälp av en majoritet som inte anser det vara värt kostnaderna. b) Vilken information skulle behövas för att bedöma om den nya bryggan ska byggas? Hur bör den finansieras? Det skulle behövas information om föreningsmedlemmarnas samlade (och verkliga) betalningsvilja. Om denna överstiger bryggans värde så är det ekonomiskt motiverat att bygga den. Betalar alla lika mycket av bryggans kostnader så kommer inte alla att samtycka till byggnation men deras betalningsbidrag är ändå motiverat då kollektivets samlade värderingar motiverar projektet. Om ingen individ skall bli missnöjd så bör hela kollektivet ange sin betalningsvilja och, om dessa uppgår till en summa högre än kostnaderna för bryggan, betala efter denna, - eller i proportion till denna, så att bryggans kostnader täcks. 5.6 Kommunen Brantemo överväger att anlägga en klättervägg åt sina medborgare. Var och en av de 2 medborgarna har en betalningsvilja på 3 kr för klätterväggen. Kostnaden för att bygga klätterväggen är 24 kr. Kommunen bestämmer sig för följande beslutsmekanism. Varje medborgare får ange hur mycket hon eller han är villig att betala. Om totalsumman täcker byggkostnaden anläggs klätterväggen, annars inte. Om klätterväggen byggs betalar alla vad de angett och eventuella överskott slösas bort i kommunens interna administration. Tillämpa definitionen av Nashjämvikt och undersök för vart och ett av följande fyra fall om det är en Nashjämvikt eller ej. a) lla anger betalningsviljan noll. Nashjämvikt b) lla anger betalningsviljan 2 kr. Nashjämvikt c) Sex personer anger betalningsviljan 3 kr, tre anger 2 kronor och de övriga två noll. Nashjämvikt d) lla anger betalningsviljan 25 kr. EJ Nashjämvikt Endast i uppgift d) har någon incitament att ändra sitt val givet de andras val. I d) har alla trätöbor incitament att ange betalningsviljan noll givet de andras val. I de övriga deluppgifterna har ingen ett incitament att ändra sitt val, då detta får tillföljd att klätterväggen inte blir byggd trots att deras angivna betalningsvilja motiverar detta.