Marknadsvärde eller bokfört värde?

Transkript

1 Företgsekonomisk institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Mgisteruppsts 10 poäng VT 2006 Mrkndsvärde Förfttre: Nikls Mgnusson Hndledre: Sten Köpniwsky

2 Smmnfttning Studien syftr till tt sök förklr skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess okförd värde. Smt tt sök ök förståelsen kring denn skillnd och dess eståndsdelr. För tt uppfyll studiens syft hr jg, genom ett främst kvlittivt ngreppssätt sök kvntittivt test viss för diskursen relevnt smnd och egrepp. Genom tt grnsk extern ekonomisk rpporter och örskurser för smtlig företg registrerde på stockholmsörsens A-list under perioden 2002 till och med 2005 hr relevnt dt insmlts. Dess dt hr sedn nvänts för tt sök påvis ett mrkndsvärdes uppyggnd och eståndsdelr. Jg hr även sökt vikt olik typer v tillgångr genom tt se på tillgångr som en värdeskpnde del v företget som helhet. Jg menr på tt jg i studien hr lyckts vis på ett mrkndsvärdes eståndsdelr, och då frmförllt vd som utgör skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess okförd värde. I studien hr jg funnit tt ett företgs mrkndsvärde estår v okfört värde i form v eget kpitl och intellektuellt kpitl, vilket inkluderr goodwill och vrumärke. Även tt det finns olik typer v immteriell tillgångr som jg menr idrr till ett företgs mrkndsvärde genom ntingen okfört värde eller den sökt resudilen definiert som intellektuellt kpitl. Jg menr vidre tt en företgsfunktionen med definierd fktor (F) kn ses som vrje enskilt företgs förmåg tt skp värde v sin totl tillgångr. Vilket implicerr tt denn fktor kn ses som en eskrivning v företg som sådnt smt dess värdeförädlingsförmåg. Jg hr funnit tt den sökt skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess okförd värde, procentuellt sätt, ökr under perioden. Det vill säg tt företgens ndel intellektuellt kpitl i dess mrkndsvärde ökt. Vilket implicerr tt mrknden hr funnit skäl för tt uppvärder företgen sert på ders förmåg tt hndh de totl tillgångrn, definiert som intellektuellt kpitl, genom strukturer och humnkpitl enligt definition. Jg menr tt företgens mrkndsvärde därför i öknde grd skps med hjälp v strukturer och personl. Vilks huvudsyfte är tt hndh och förvlt företgens tillgångr och resurser Där företgens tillgångr är de direkt värdeskpnde tillgångrn som förvltr de totl tillgångrn. Vilken kn eskriv företget, dess förmåg tt skp värde v sin tillgångr smt även dess kärnkompetens och i så fll värdet v denn kärnkompetens. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Inledning Prolemformulering Syfte Metod Vetenskpligt synsätt Vetenskplig nsts Angreppssätt Generlisering Metod Empiri Kritisk grnskning Kritik v metodvl Källkritik Kritik v tillämpde modeller Litterturstudier Inledning Mrkndsvärde, en definition Mrknd utud efterfrågn mrkndsvärde som funktion v dess tillgångr Det okförd värdet Tillgångr Företgsförvärv Goodwill Immteriell tillgångr Skillnd melln mrkndsvärdet och okfört värde Book-to-mrket eller mrket-to-ook Intellektuellt kpitl Strukturkpitl Humnkpitl Andr röster kring intellektuellt kpitl Vrumärken Smmnfttning v teori smt teoretisk referensrm Empiri och nlys Inledning Mrkndsvärde Anlys Bokfört värde Anlys Skillnden melln mrkndsvärde och okfört värde Anlys Mrket-to-ook Anlys Tillgångr Anlys Företgsfunktion Anlys Goodwill

4 4.8.1 Anlys Vrumärke Anlys Mrkndsvärdets uppyggnd Anlys Skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess okförd värde Anlys Slutsts Avslutnde diskussion Referenser Tryckt källor Elektronisk källor Bilgor Bilg A Bilg B Bilg C Bilg D Bilg E Bilg F Bilg G Bilg H Bilg I Bilg J Figurförteckning Figur 1: Ett företgs mrkndsvärde. Egen modell v Edvinsson och Mlone (1997) Figur 2: konceptuell ild v ett företgs mrkndsvärde. Egen figur Figur 3: Definition v ett företgs mrkndsvärde och dess eståndsdelr. Egen modifiering v Edvinsson och Mlone Figur 4: Företgens genomsnittlig totl mrkndsvärde i svensk kronor smt ntlet utestående ktier. För fullständig figur se Bilg B Figur 5: Företgens mrkndsvärde per ktie i kronor. För fullständig figur se Bilg C Figur 6: Företgens genomsnittlig Eget kpitl i svensk kronor. För fullständig figur se Bilg D Figur 7: Företgens genomsnittlig intellektuellt kpitl per ktie. För fullständig figur se Bilg E Figur 8: Företgens genomsnittlig ndel intellektuellt och eget kpitl v det totl mrkndsvärdet Figur 9: Företgens genomsnittlig mrket-to-ook förhållnde. För fullständig figur se Bilg F Figur 10: Företgens genomsnittlig totl tillgångr per ktie i svensk kronor. För fullständig figur se Bilg G Figur 11: Företgens genomsnittlig tillgångr per ktie smt dito mrkndsvärde, enhet svensk kronor Figur 12: Företgens fktor (F) under perioden. För fullständig figur se Bilg H Figur 13: Företgens genomsnittlig goodwillndel (%) v de totl tillgångrn. För fullständig figur se Bilg I Figur 14: Företgens genomsnittlig vrumärkesndel v det intellektuell kpitlet. För fullständig figur se Bilg J Figur 15: Företgens förändring v mrkndsvärdets eståndsdelr som eget kpitl, intellektuellt kpitl smt utdelning Figur 16: Skillnd melln mrkndsvärde och okfört värde smt därtill tillhörnde förändring Figur 17: Det genomsnittlig företgets mrkndsvärde och dess eståndsdelr Figur 18: Konceptuell ild v ett företgs mrkndsvärde Figur 19: Genomsnittlig uppyggnd v företgen i studiens mrkndsvärde under perioden Tellförteckning 3

5 Tell 1: Företgens genomsnittlig totl mrkndsvärde smt totl ntlet ktier Tell 2: Företgens genomsnittlig mrkndsvärde per ktie i svensk kronor under perioden Tell 3: Min, medel och mx värdet v företgens eget kpitl i svensk kronor Tell 4: Företgens min, medel och mximl värde v dess intellektuell kpitl Tell 5: Företgens min, medel smt mximl världen v dess mrket-to-ook förhållndet Tell 6: Företgens min, medel och mximl värden v de totl tillgångrn i svensk kronor under perioden Tell 7: Företgens min, medel smt mximl värde på fktor (F) under perioden Tell 8: Företgens min, medel smt mximl goodwillndel i procent Tell 9: Företgens minst, medel smt mximl värden på ndelen intellektuellt kpitl som utgörs v vrumärke Tell 10: Mrkndsvärdet som eget kpitl, intellektuellt kpitl smt utdelning smt min, medel och mx värden v dito Tell 11: Skillnden melln mrkndsvärde och okfört värde smt den därtill hörnde förändringen, min, medel smt mx...39 Tell 12: Det genomsnittlig företgets mrkndsvärde och dess eståndsdelr

6 1. Inledning I dett vsnitt ämnr jg presenter kgrunds fkt till det forskningsämne studien kommer tt ehndl. Vidre kommer studiens syfte ehndls i vsnittet. 1.1 Inledning Företg och orgnistioner är mer än summn v dess fysisk tillgångr (Bruzelius och Skärvd 1997 & Brt 2001). För tt företg skll kunn dr till sig intressenter är det v ytterst vikt tt de hr något tt erjud som överstigen den riskfri räntn (Ross Westerfield och Jordn 2004). Därför måste företgen, för tt överlev, skp mervärde v sin tillgångr. Dett mervärde är skillnden melln summn v företgets tillgångr och företget som helhet. Det kn de till och med ses som företgens viktigste uppgift är tt skp och eller tillför värde till dess ägre (Brt 2001, Stewrt 1997, Roos et l 1997, Bronwyn 1999, Roerts & Steen 2000 & Kumr 2004). Dett värde måste på något sätt överstig en riskfri vkstning, vilket nnrs vrit en mer fördelktig plcering (Ross, Westerfield och Jordn 2004). Forskre och företgsledre hr länge sökt koncept, modeller och smnd som kn förklr skillnden melln företgs mrkndsvärde och dess okförd värde (Brt 2001). Genom tt etrkt ett företgs mrkndsvärde som en funktion v dess tillgångr så kn företget definiers som den okänd vriel som gör tt företget värders till mer än summn v dess delr (Bronwyn 1999, Sveiy 1995 & 1997 & Stewrt 1997) Där företgets mrkndsvärde estäms genom dglig hndel på någon finnsiell mrknd viket gör tt det estäms på smm sätt som mrkndsvärdet v dess tillgångr, vyttrt vr och en för sig (Bronwyn 1999). Huruvid företg kn skp ett förhållndevis stort värde till sin ägre är eroende v dess verksmhet (Sveiy 1997, Stewrt 1997, Rihi-Belkoui 2003 & Hensmnn 1996). Företg hr viss tillgångr. Dess tillgångr i sig hr ett visst värde men det är företgets verksmhet som ökr värdet på dess tillgångr, genom viss verksmheter, leverntörer och kunder. Företget kn således ses som den funktion som tillför värde till viss tillgångr och därigenom skpr värde för ägre (Bronwyn 1999). Dess, företgets tillgångr utgör en del v företgets mrkndsvärde. Den ndr delen v ett företgs mrkndsvärde kn då sägs utgörs v företgets förmåg tt hndh dess tillgångr. Dett kommer till utryck i olik resonemng kring företgsvärdering och kn ges olik epitet och eräkns på ett flertl olik sätt (Breley & Meyers 2003, Ross, Westerfield och Jordn 2004, Lönnqvist 2004, Bild 1997, Uggl 2003). Där företg normlt värders utifrån ett frmtid perspektiv på historisk dt (Iid.). 5

7 1.2 Prolemformulering Företgs mrkndsvärde och dess okföringsmässig värde överensstämmer generellt inte (Stewrt 1997 & Kpln 1998). Det okföringsmässig värdet styrs v regler och tillämpningr medn det mrkndsmässig värdet styrs v företgets histori, nutid och frmtid smt mrkndens förväntningr om dito (Srivstv 2005, Bild 1998, Stewrt 1997 & Ross et l 1997). Eftersom ett företgs mrkndsvärde är skilt från det okförd värdet kn det vr så tt mrknden värderr företgens förmåg tt hndh de v företget kontrollerde tillgångrn (Bronwyn 1999). Annrs skulle tt företgets mrkndsvärde vr lik med summ v dess tillgångr, vilket generellt inte är fllet (Breley & Meyers 2003, Ross, Westerfield och Jordn 2004, Roos et l 1997, Edvinsson & Mlone 1997 & Sveiy 1995 & 1997). Om nu ett företgs mrkndsvärde utgörs v dess tillgångr kn inte dess tillgångr enrt vr lik med det okförd värdet. Vilket orde implicer tt dess tillgångr kn estå v något nnt än tillgångr som kn okförs smt synliggörs i företgens ekonomisk rpporter. Skillnden melln ett företgs okförd värde och dess mrkndsvärde orde således utgörs v ndr, icke okförr tillgångr, dold reserver, immteriell tillgångr smt ndr företgsspecifik värden. Värden som mrknden mång gånger värdesätter högre än de okförd värden (Stewrt 1997, Sveiy 1995 & 1997, Edvinsson & Mlone 1997 & Roos et l 1997). 1.3 Syfte Syftet med studien är tt sök förklr skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess okförd värde. Smt tt sök ök förståelsen kring denn skillnd och dess eståndsdelr. 6

8 2. Metod I dett kpitel presenters den metod som nvänts för studien. Dess vetenskplig synsätt, tillväggångssätt smt ngreppssätt kommer även tt ehndls. I kpitlet presenters även en kritisk grnskning v metod smt teorier. 2.1 Vetenskpligt synsätt I och med tt studiens syfte är förklrnde så fller sig ett hermeneutiskt synsätt nturligt. Hermeneutiken syftr till tt skp förståelse och förklr smt till tolkning (Gustvsson red. 2004). I studien söker jg utveckl och redogör för viss definitioner och förklringsmodeller, och då i syfte tt tydliggör och tolk dess med hjälp v hermeneutiken. Jg söker även utveckl och om möjligt förklr dess smnd genom tt ök förståelsen för efintlig teorier och definitioner. Att sök tolkningr, förklringr smt tt sök skp förståelse är i sig hermeneutiskt (och kvlittivt, till vilket jg återkommer) vrför jg nser mig sök svr mot studiens syfte med ett dito synsätt Vetenskplig nsts I studien ämnr jg främst studer efintlig teorier smt elys och förklr dess. Smt i och med tt studiens syfte är förklrnde så ygger studien på en deduktiv nsts (Gustvsson red. 2004). Studiens syfte visr på min strävn efter tt sök deducer de teorier som rör ämnet smt tt jg även söker förklr de, i viss fll, komliggnde definitionern. Dock finns det smtidigt en vilj tt sök inducer ny förklringr och teorier, genom prövning, ur de efintlig. Jg menr här tt jg genom inducernde söker idr till diskursen och dess utveckling. Jg ser inget prolem i tt min nsts i studien är något tudeld i och med tt teoritestning, i dett fll leder till viss ny tolkningr och förklringr. Vilket således även fller i linje med mitt hermeneutisk synsätt Angreppssätt Jg hr sökt tt studer mitt ämne med ett kvntittivt ngreppssätt. Dett genom tt strikt sök dt och genom eretning förklr och vis på viss smnd eller icke smnd (Gustvsson red & Brymn 2004). Dock finner mn snrt tt ll tolkning v dt fller under just tolkning vrvid mitt syfte och synsätt idr till (Andersson 1979 & Gustvsson red. 2004). Det vill säg tt jg ämnr kvntittivt styrk en kvlittiv grnskning v teorier. I och med tt jg söker inducer ny tolkningr med hjälp v efintlig teorier så måste de efintlig teoriern först tolks kvlittivt och därefter tests, förklrs och deducers kvntittivt. Där v hr jg sökt ngrip syftet på ett främst kvlittivt sätt. 7

9 2.1.3 Generlisering Det finns prolem tt få gehör för llt för vidlyftig generliseringr (Andersson 1979). Därför vill jg här återigen återkoppl till studiens syfte. Jg söker i studien förklr och tolk efintlig, mer eller mindre vedertgn, modeller smt tt ök förståelsen med dess. I och med tt jg söker inducer ny teorier ur efintlig, genom tolkning smt testning nser jg tt en generlisering kn vr möjlig för företgen i urvlet. Jg ämnr inte skp exkt definitioner utn söker möjlig förklringr och tolkningr till smt ny definitioner. I och med dett förhållningssätt inneär inte studien ett försök från min sid till generliseringr utn till förklrnde enligt syftet. Teoriern som tests kn ses som förklrnde och generlisernde i sig och jg söker i studien utveckl smt kompletter dess. Dett åstdkoms genom tt smmnlänk teoriern och sök skp en teori, eller förklring till teori om mn så vill. 2.2 Metod För tt kunn svr upp mot studiens syfte hr jg sökt finn på de teorier som söker förklr skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess okförd värde. Dett hr jg gjort genom tt sök i företgsekonomisk kurslittertur, rtikeldtser, lexikon, smt nnn ämnesrelevnt littertur. Teoriern hr sedn genomgått en först prövning. Det finns således en uppsjö teorier i ämnet vr vid jg sökt de mest vedertgn. Dett urvl är gjort genom tt sök upphovsmkrn till teoriern, vr och hur de pulicerts smt hur frekvent de hänviss till v ndr förfttre, forskre smt ndr. genom dett urvlssätt hr jg sökt slipp test teorier som inte är vedertgn v den så kllde forskrfronten, i de fll en sådn existerr. Dess teorier hr sedn presenterts i studiens litterturstudie och skll ses som en teoretisk referensrm till empirin, till vilken jg återkommer nedn. Teoriern hr jg sökt eskriv med hjälp v olik röster. De är således presenterde, i de fll det är möjligt, v upphovsmkre/upphovsmkrn, ndr förfttre och forskre genom rtiklr, rpporter smt nnn littertur. Jg hr även sökt smmnlänk dess teorier med ndr teorier inom ndr ämnesområden Dett för tt sök skp en red ild v hur teoriern presenters och ämns nvänds, smt hur de kn tänks nvänds Empiri Jg hr således genom empirisk testning sökt uppfyll studiens syfte. Dett hr gjorts genom tt ett urvl hr gjorts v ett ntl företg på vilk teoriern tests. Dess test är designde genom tolkningr v efintlig teorier genom min tolkning. Även resultten hr tolkts v mig vilket implicerr tt den därtill hörnde nlysen ygger på min förmåg tt tolk de givn resultten smt teoriern. Företgen i studien är smtlig företg registrerde på stockholmsörsens A-list åren 2002, 2003, 2004, Smt tt informtion kring dess företgs resultt och lnsräkningr smt örskurser under perioden vrit tillgänglig. På grund v dett hr Old Mutul undntgits då informtionen inte vrit tillgänglig, dett på grund v tt företget inte vrit registrert på A- listn under perioden, vilket således även diskvlificerr företget v fler nledningr. Jg hr sedn yggd upp en dts med informtion kring företgen i urvlet, se Bilg A (käll smt Affärsdt tillgängligt melln 20 pril och 28 pril 2006). I de fll där företgen redovisr i nnn vlut än svensk kronor hr okslutsdgens kurs i respektive 8

10 vlut vlts som omräkningsvlut för respektive företg och år (Käll tillgängligt den 28 pril 2006). Jg hr vlt tt nvänd mig v pulik ktieolg därför tt de dels utsätts för kontinuerlig värdering genom dglig hndel, vilket etyder ett, i någon mån ktuellt och eller relevnt mrkndsvärde, smt tt det möjliggör en insyn i desss räkenskper. Jg hr vlt tt studer stockholmsörsen A-list på grund v tt de är vld mrknds mest omstt företg, vilket förhoppningsvis etyder ett de utsätts för kontinuerlig grnskning smt dglig hndel. Med hjälp v dt från dess företg hr sedn de vld teoriern testts utifrån studiens syfte. Jg hr vlt tt främst ehndl företgen per ktie. Det vill säg tt jg jämfört de olik företgen och dess olik värden per ktie. Jg hr vlt tt dett ngreppssätt för tt låt smtlig företg idr på lik villkor. Hde företgens totl värden vlts hde studiens resultt påverkts till stor del v de förhållndevis stor företgen. Då jg ämnr skp en generell ild v företgens mrkndsvärde finner jg denn metod som den mest lämpde. Då den tillåter en lik stor påverkn från smtlig företg i urvlsgruppen. 2.3 Kritisk grnskning Kritik v metodvl Det finns en risk i tt sök teorier genom urvl då dett inneär tt teoriern väljs utifrån ett sujektivt förhållningssätt. Det är i princip omöjligt tt sök teorier genom tt eliminer viss utn tt själv påverk urvlet. Jg hr dock sökt undvik min egen påverkn i så hög grd som möjligt genom tt låt dtser smt rtiklr gör viss v vlen åt mig genom tt studer referenser smt let ny rtiklr genom referensspårning. De vld teoriern hr jg sedn sökt eskriv utifrån fler olik vinklr med hjälp v olik röster. Dett i syfte tt elys de vld teoriern ur fler spekter. Dock hr ju ll dess spekter filtrerts genom mitt eget vilket således påverkt ojektiviteten i teori vlet enligt ovn smt hur dess teorier frmställts. I och med tt jg i studien vlt tt studer företgen i urvlet genom ett per ktie värde så kommer studiens resultt tt påverks v dett vl. Genom tt studer företgens totl mrkndsvärden, egn kpitl och tillgångr så kommer resulttet inte tt påverks v företgens ntl utestående ktier. Jg menr dock på, enligt ovnstående tt denn påverkn ligger i linje med mitt syfte. Nämligen tt sök skp en generell ild v skillnden melln företgs mrkndsvärde och okförd värde. Dett genom tt låt denn ild påverks lik mycket v stockholmsörsens jättr som de företg med något mindre totlt mrkndsvärde. Mitt syfte med denn studie är tt sök konceptuell förklringr smt förklringsmodeller till skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess okförd värde. Trots de prolem som föreligger i och med dtinsmling v smtlig värden per ktie så finner inte tt dett kommer tt påverk studien negtivt. Jg är medveten om de prolem som med dett ngreppssätt kn uppkomm, jg menr dock på tt dett inte kommer tt påverk studien negtivt. 9

11 De teorier som testts hr testts på ett sätt som jg tolkt vr ett lämpligt sätt tt test dem på. Urvlet v företg hr speglts v min förståelse för ämnet smt min förmåg tt tolk tillgänglig informtion. Dett hr inneurit tt den tolkning som studien ygger på är min tolkning och inte kn nses enrådnde. Den dt som ligger till grund för studien är sekundär dt. Dett kn vr ett prolem i och med tt det inneär fler steg v tolkningsprocessen. Genom tt jg tolkr dt som redn tolkts v ndr, genom eretning smt pulicering, uppstår fler steg v tolkning Källkritik De källor som nvänts är v vriernde ålder. Dett för tt teoriern hr uppkommit och diskuterts under olik tider. Dock nser jg tt dess källor väl speglr de vld teoriern. Även tt teoriern elysts och lyfts frm på olik sätt menr jg ökt studiens vliditet. Dett genom tt jg på så sätt förhållit mig till gängse teoriildning och sökt klrgör olik teorier och egrepp i diskursen. Dtmterilet hr hämtts från en v Sveriges mest välrenommerde ffärstidsskrifter smt en välrenommerd dts. Dess källor redovisr åd sin källor vrvid jg finner dess åd källor som tillförlitlig Kritik v tillämpde modeller De modeller som jg vlt är enligt mig åde de mest väl nvänd och vedertgn. Jg hr självklrt ingen möjlighet tt kunn täck in smtlig modeller smt tt påstå tt mitt resultt är llmängiltigt eller kn gäll som snning. Teoriern hr vlts i syfte tt test dem smt tt skp och ök förståelse smt idr till tolkning kring skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och okförd värde. Därför ser jg inte tt teoriern kn ses som ett prolem i dett fll då det i mångt och mycket är dem jg ämnr test. Dock vill jg smtidigt elys tt den inducernde teorin ygger på dess teorier vrvid jg inte vill generliser utn mer påvis dess smnd. Smt om möjligt utveckl, tolk smt ök förståelsen för diskursen. Jg söker i studien konceptuell förklringr på ett komplext prolem. För tt gör dett hr jg vlt tt prolemtiser, presenter och lnd olik teorier förknippde med diskursen. Jg är medveten om de risker och prolem som dett kn led till. Dess prolem kn främst utgörs v flertydig definitioner, viss dueltydig egrepp smt tt teorier presenters och fördjups på olik sätt i olik smnd. Jg finner dock tt ändmålen i dett fll helgr medlen vrvid jg menr på tt dett är nödvändigt för tt sök fördjup och förklr ämnet som sådnt. Dett därför tt de kn idrg till tt ök förståelsen kring ämnet smt diskursens komplexitet. Vrvid jg lämnr upp till läsren tt ild sig en egen uppfttning kring ämnet smt de slutstser jg kommer frm till. 10

12 3 Litterturstudier Dett kpitel eskriver resulttet v litterturstudien som studien ygger på. Litterturen hr även kompletterts med rtiklr för tt sök spegl ktuell forskning i ämnet. Delrn presenters vr för sig där dess egrepp och uppyggnd förklrs. Även viss opertionliseringr och egreppsdefinitioner förekommer. Kpitlet vsluts med en smmnfttning v presenterde teorier som skll ses som en teoretisk referensrm till studiens kommnde delr. 3.1 Inledning Litterturstudien ygger på olik teorier kring vd som utgör och estämmer ett företgs mrkndsvärde. Jg hr vlt tt presenter dess teorier utifrån olik perspektiv med hjälp v olik röster, genom upphovsmkre, förfttre smt forskre genom littertur och rtiklr. Litterturstudien söker krtlägg de mest vedertgn definitionern kring de spekter som uppstsen ämnr ehndl. Smt tt jg här sökt prolemtiser kring de olik eståndsdelrns relevns smt ntgit hänvist till ktuell forskning. 3.2 Mrkndsvärde, en definition Priset på ett företg utgörs v mrkndens värdering v företgets ktier (Breley & Myers 2003, Ross Westerfield och Jordn 2004, Lönnqvist 2004, Bild 1997, Roos et l 1997, Edvinsson och Mlone 1997, Bronwyn 1999 Sveiy 1995 & 1997 & Stewrt 1997). Och där priset utgör företgets värde. Där vrje ktie speglr en del i företgets okförd värde. Ett företgs mrkndsvärde estäms v ntl utestående ktier * pris per ktie (Iid.). Ett företgs mrkndsvärde kn vr fler gånger högre dess okförd. Dett menr lnd nnt Stewrt (1997) eror på tt företgs värde inte enrt utgörs v de okföringsmässig tillgångrn. Företgs mrknds och okföringsmässig värden överensstämmer generellt inte. Vilket eror lnd nnt på rådnde redovisningsregler, vilk möjliggör tt företg inom viss rmr kn påvis ett ättre resultt och eller en högre räntilitet (Stewrt 1997, Engström 2000 & Kpln 1998). Det finns vidre en påverkn v företgs histori, nutid och frmtid reflektert i företgens mrkndsvärde (Srivstv 2005). Om företget värders högre än dess okförd värde implicerr det tt mrknden värderr förväntde resultt från företget högre än dess nuvrnde okförd värde. Alltså tt värdet på företget är eroende v mrkndens förväntningr på kommnde resultt (Sveiy 1997, Bild 1997 & Ross Westerfield och Jordn 2004). 11

13 Ett företgs mrkndsvärde kn vr fler gånger högre dess okförd. Dett menr Stewrt (1997) eror på tt företgs värde inte enrt utgörs v de okföringsmässig tillgångrn. Börsens uppvärdering v företgs mrkndsvärde kn även sägs eror v tt mrknden värderr företg efter dess lönsmhet på synligt kpitl (Sveiy 1995). Mrknden kn då sägs utjämn denn lönsmhet genom tt uppvärder mrkndsvärdet. Mrknden sätter lltså ett värde på de osynlig tillgångr som idrr till lönsmheten men, som sgt inte är synlig. Sveiy (1995) hävdr tt det är därför som världens företg är värderde till ett högre värde än det synlig kpitlet, eller det okförd värdet. Det finn lltså ett värde som inte går tt mät i rent finnsiell termer men som ändå värders lik, och ilnd mer, än de rent finnsiell. Det viktigste för företgets mrkndsvärde är hur ledningen lucks gör synlig vinster v sin osynlig tillgångr (Sveiy 1995 s. 45). Investerre tillskriver företgens immteriell tillgångr, så som företgsledning, kundstruktur, unik kompetenser och imge, ett så pss stort värde tt det kn mångdul det totl värdet på företget (Sveiy 1995 & 1997, Edvinsson och Mlone 1997, Ross Westerfield och Jordn 2004, Bglieri et l 2001 & Bronwyn 1999) Mrknd utud efterfrågn På en mrknd som på ett relevnt sätt skll estämm ett företgs mrkndsvärde så måste det finns en köpre för vrje säljre (Srivstv 2005). Dessutom så sk på en effektiv mrknd redn de förväntningr som finns återspegls i det mrkndsmässig priset (Ross Westerfield och Jordn 2004 & Srivstv 2005). På en välfungernde mrknd sk det dgsktuell priset på en vr återspegl dess historisk och frmtid värde (Ross Westerfield och Jordn 2004 & Srivstv 2005). Där det dgsktuell priset utgörs v det pris som den hndls för på någon mrknd (Bronwyn 1999). Genom tt nvänd det värde som företg vrje dg hndls för på någon finnsiell mrknd som dess mrkndsvärde kn vi etrkt företgen som vilken nnn heterogen produkt som helst (Bronwyn 1999). Dett gör tt vi kn definier ett företgs totl mrkndsvärde som det pris det hndls för dgligen på någon finnsiell mrknd så som pris per ktie * ntlet utestående ktier (Stewrt 1997, Sveiy 1995 & 1997, Ross Westerfield & Jordn 2004, Brely & Myers 2003 med fler) mrkndsvärde som funktion v dess tillgångr Genom tt etrkt ett företgs mrkndsvärde (MV) som en funktion v dess tillgångr enligt MV(A 1, A 2,.A n ) = ƒ (A 1, A 2,.A n ) menr Bronwyn (1999) tt företgen kn ses som värdeskpre. Där ƒ är en okänd funktion som eskriver på vilket sätt företget kominerr dess tillgångr för tt skp värde, eller företgens mrkndsvärde vid någon tidpunkt (Bronwyn 1999 & Rihi-Belkoui 2003). Genom tt företget investert i tillgångrn A 1, A 2 An så kommer företgets mrkndsvärde (MV) återspegl dess tillgångrs historisk, nutid och frmtid värde, dessutom kommer företgets förmåg tt skp mervärde v dess tillgångr tt återspegls just i dett mrkndsvärde (Bronwyn 1999). Ett företgs mrkndsvärde definiers som priset per ktie vid någon tidpunkt gånger ntlet utestående ktier. Dett mrkndsvärde kn även definiers som en funktion v ett företgs 12

14 tillgångr. Där företgets förmåg tt hnter dess tillgångr kn ses som en oeroende vriel eller funktion som är unikt för vrje företg. Det finns således något som skpr ett, oft, mång gånger större värde v företgets tillgångr än tillgångrns värde vr och en för sig. 3.3 Det okförd värdet Den extern redovisningens syfte är tt förmedl informtion om företgets ekonomi till olik nvändre och främst till nvändre utnför företget (Smith 2005) Det finns således ingen redovisningsteori som enhetligt kn förklr innehållet i företgs ekonomisk rpporter, utn teorier med fokus på ntingen resultt eller lnsräkningen är lik ccepterde och vnligt förekommnde (Flkmn 2000). Redovisningens mål är tt tillgodose ll företgens intressenter med informtion (Olsson 2001). Där informtionen från företgen skll vr relevnt, det vill säg egriplig och ktuell, tillförlitlig och överensstämm med verkligheten smt vr jämförr åde melln ojekt och över tid (Smith 2005). Under senre år hr investerrperspektivet förstärkts, vilket främst kn hänförs till en ökd interntionlisering med en öknde ndel utländskt ägnde som följd (Almroth 2006, Thorell 1999 & Holmqvist 2004). Det finns en konflikt melln lgstiftrns fokus på orgenären och ett interntionellt fokus på investerre (Thorell 1999). Företgsledningr i olik företg kn vis på olik sker i sin rpporter eroende på vilken intressentgrupp de vänder sig till. Beroende v vilk redovisningsprinciper som tillämps snedvrider dess jämförrheten och diskvlificerr därför viss mätverktyg (Roos et l 1997). Vilket kn skp prolem med tt se redovisning och eller ekonomi som värdegrund respektive värdegrundre (Hll & Drummel 1999). Dock skll påpeks tt de redovisnings smt värderingsprinciper som företg nvänder sig utv tydligt skll frmgå i de extern ekonomisk rpportern Tillgångr En tillgång är en resurs som kontrollers v företget till följd v inträffde händelser och som förvänts inneär ekonomisk fördelr för företget i frmtiden (Smith 2006). Trditionellt hr tillgångr värderts enligt försiktighetsprincipen där redovisningsregler stt ett högst värde och lgstiftningen, eller skttelgstiftningen definiert ett minsk (Smith 2006 & Holmquist 2004). Idg skll de flest tillgångr värders till verkligt värde (Smith 2006 & Holmqvist 2004). Det kn ses som ett försök tt lyft in så kllde dold värden i redovisningen, och knske ännu ett steg mot tt skjut fokus i de ekonomisk rpportern från orgenärern och mot investerre (Holmqvist 2004 & Thorell 1999). De dold värden i företg hr i princip tidigre endst vrit synlig vid företgsvärderingr i smnd med företgsförvärv eller liknnde (Smith 2006 & Lönnqvist 2005) Företgsförvärv Vid företgsförvärv så värders företg generellt v säljre och köpre (Bild 1998). Meningen är tt företget skll värders utifrån ett fktiskt värde (Lönnqvist 2004 & Smith 2006). Dett implicerr tt företget kommer värders på fktisk värden och således oeroende v företgets redovisning smt ekonomisk rpporter. 13

15 Vid förvärvsnlys söker mn identifier företgens dold värden och tillgångr genom tt värder företgens tillgångr och skulder utifrån ett ktuellt, verkligt värde och inte ett okfört. Skillnden däremelln tillskrivs dold reserver (Lönnqvist 2004 & Smith 2006). Företgets tillgångr plus dess dold reserver utgör generellt inte hel värdet på företget (Bild 1998). Det uppstår då en odefinierr del i företgets värde som tillskrivs ett värde. Dett värde utgör skillnden melln företgets mrkndsvärde och dess tillgångr plus dold värden och enämns goodwill, till vilket jg återkommer senre (Bild 1998, Lönnqvist 2004 & Smith 2006). Pfeil (2003) pekr på en ökd generell prolemtik vid värdering v företg på historisk och redovisningsmässig grunder. Denn värderingsprolemtik kn koppls smmn med dels okföringens sujekt smt en öknde irrelevns v trditionell finnsiell mått (Pfeil 2003). Även dett kn således påverk och skp dold reserver. En generell definition v ett företgs mrkndsvärde (MV) vid företgsförvärv kn ges v MV = tillgångr + dold reserver + goodwill Blnd nnt Bild (1998), Ross Westerfield och Jordn (2004) smt Breley Myers (2003) visr dock på tt det generellt är förväntningr på frmtid kssflöden som estämmer ett företgs värde vid företgsförvärv. Där då denn förmåg tt skp dess frmtid kssflöden kn tillskrivs företget som helhet Goodwill En potentil v kommnde resultt förvndls enligt Sveiy (1997) till goodwill vid företgsförvärv i den köpnde prtens okföring. Det finns lltså någon tillgång i företget som någon gång i frmtiden nses kunn ge högre vkstning än den riskfri räntn eller enrt tillgångrn i sig. Till posten goodwill räkns generellt de v företgets tillgångr som inte syns i trditionell redovisning (Edvinsson & Mlone 1997, Uggl 2003, Sveiy 1997 & Stewrt 1997). Det kn lltså sägs tt goodwill utgörs v företgets immteriell tillgångr. Dett implicerr tt ett företgs mrkndsvärde, enligt resonemnget ovn utgörs v ett företgs tillgångr värderde till verkligt värde plus företgets immteriell tillgångr, i form v goodwill. All goodwill får enligt interntionell redovisningsstndrd inte ktivers och eller erkänns (Smith 2006 & Pfeil 2003). Dett medför prolem med värdering v exempelvis internt uppretd goodwill (Pfeil 2003). Där generellt goodwill endst ktivers i en köpnde prts lnsräkning enligt ovnstående resonemng, dett visr på prolemtiken med tt korrekt värder och mät internt uppretd goodwill så som vrumärken till vilket jg återkommer nedn. Eftersom internt uppretd goodwill inte erkänns v redovisningen så idrr det till tt underminer etydelsen v densmm (Pfeil 2003). Smt tt diskvlificer viss mätverktyg och underygg jämförrheten melln företg och dess redovisning (Pfeil 2003, Kpln 1998 & Roos et l 1997). 14

16 3.3.4 Immteriell tillgångr I och med industriliseringen och tylorismens intåg i produktionen i örjn v 1900-tlet så ökde produktiviteten krftigt, fokus låg då på rutinrete och upprepning smt ett genomgripnde chefen vet äst tänknde (Stewrt 1997). Dgens synsätt inneär ett större fokus på kunskp, där medretre edöms utifrån sin presttioner i stället för retsuppgifter (Stewrt 1997). I slutet v 1900-tlet örjde fler och fler intresser sig för företgens immteriell tillgångr, dett eftersom mn såg tt dess oft vr en viktig orsk till företgens resultt (Sullivn 2000 Bglieri et l. 2001). Sveiy (1997) hävdr tt priset på ett företg utgörs v mrkndens värdering v företgets ktier. Och där priset utgör företgets värde. Där vrje ktie speglr en del i företgets okförd värde. Om företget värders högre än dess okförd värde implicerr det tt mrknden värderr förväntde resultt från företget högre än dess nuvrnde okförd värde (Sveiy 1997). Alltså tt värdet på företget är eroende v mrkndens förväntningr på kommnde resultt. Denn potentil v kommnde resultt förvndls enligt Sveiy till goodwill vid företgsförvärv i den köpnde prtens okföring. Det finn lltså någon tillgång i företget som någon gång i frmtiden nses kunn ge högre vkstning än den riskfri räntn (Sveiy 1997 & Ross, Westerfield och Jordn 2004). Sådn tillgångr kllr Sveiy (1995 & 1997) för immteriell. Hn hävdr vidre tt de flest företgs immteriell tillgångr överstiger värdet på dess mteriell. En immteriell tillgång är generellt en tillgång som kvlificerr som tillgång enligt IASB men hr så pss osäkr frmtid kssflöden tt den inte ktiverts v företget (Smith 2006). Dett implicerr således tt företgen själv i stor utsträckning hr möjligheten tt ktiver sin immteriell tillgångr. Huruvid de väljer tt gör det eror således på vilk intressenter, eller sujekt mn hr för sin externredovisning (Engström 2000 & Smith 2006). 3.4 Skillnd melln mrkndsvärdet och okfört värde Ett företg eller en orgnistion är mer än summn v dess delr (Bruzelius & Skärvd 1997 & Brt 2001). Dett återspegls äst genom tt etrkt ett företgs mrkndsvärde (MV) som en funktion eroende v dess tillgångr (A) och en funktion ƒ genom MV(A 1, A 2,.A n ) = ƒ (A 1, A 2,.A n ) Där således skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess tillgångr eller okförd värde kn definiers som en okänd funktion ƒ (Bronwyn 1999). Denn funktion hr definierts v Sveiy (1997) som företgsledningens förmåg tt skp synlig vinster v osynlig tillgångr. Där den okänd funktionen ƒ ses som en osynlig tillgång (jämför Rihi- Belkoui 2003). Det är v vikt för företget tt det som helhet etrkts som mer än summn v dess delr i syfte tt dr till sig kpitl från investerre, krediter från kreditgivre och kunder et ceter. Dett eftersom ett företg som enrt ses som summn v dess delr enrt kn erjud en större risk än tillgångrn vr och en för sig (Ross Westerfield och Jordn 2004). 15

17 3.4.1 Book-to-mrket eller mrket-to-ook Ett sätt tt sök identifier ett företgs värde är enligt Stewrt (1997) tt studer dess mrketto-ook eller ook-to-mrket rtio. Det visr på ett företgs förhållnde melln dess okförd värde och det värde som mrknden stt på företget. Ett företgs mrket-to-ook rtio speglr mrkndens förväntningr på företget genom hur väl det nses förvlt sin tillgångr till ggn för dess ägre (Simon 1999 & Ross Westerfield och Jordn 2004). Företgs förhållnde melln dess okförd värde och dess mrkndsvärde orde utgörs v företgets immteriell tillgångr smt de förväntningr på frmtid fri kssflöden som investerre förväntr sig. Där skillnden melln dess okförd och mrkndsvärde ökr i och tt de immteriell tillgångrn tillskrivs ett större värde v exempelvis investerre. Förhållndet kn även sägs utgör ett mått på hur pss tillförlitlig ett företgs finnsiell rpporter är (Ross Westerfield och Jordn 2004). Där stor skillnder melln ett företgs okförd och dess mrkndsvärde då kn tillskrivs mrkndens förmåg tt identifier företgens dold reserver (Roos et l 1997 & Smith 2006) Intellektuellt kpitl Ett företgs intellektuell kpitl kn definiers som resudilen melln ett företgs okförd värde och dess mrkndsvärde enligt Intellektuellt kpitl = Mrkndsvärde Finnsiellt kpitl Sveiy (1995) delr in det intellektuell kpitlet i tre huvudgrupper. Intern strukturer, estående v ptent, dtsystem smt dministrtiv system, ll vilk kn ägs v företget. Extern strukturer, kundreltioner, vrumärken och imge. Viss delr v de extern strukturern kn enligt civilrättslig trdition sägs ägs v företget. Personlens kompetens tillvrts i de extern strukturern när kunders prolem löses eller reltioner skps eller underhålls. Personlens kompetens, hur personlen gerr i olik situtioner. Denn kompetens kn även nvänds till tt skp, underhåll eller förändr den intern strukturen. Enligt Edvinsson och Mlone (1997) utgörs ett företgs mrkndsvärde v finnskpitl och intellektuellt kpitl. Där företgets värde kn definiers som dess tillgångr. Tillgångrn går tt del upp i fyr olik former v tillgångr, vrv tre v dess är precis och mätr och den fjärde oprecis och icke mätr. De två först formern v tillgångr definiers som likvid och fst. De likvid tillgångrn kommer nvänds eller vyttrs inom det kommnde året så som tillexempel vrulger och kundfordringr. De fst, eller vrktig tillgångrn hr en livslängd eller vrktighet på över ett år. Sådn tillgångr förruks under ett ntl redovisningsperioder. Ders kostnd fördels på ett systemtiskt sätt i en följd v lnsräkningr, det vill säg tt de skrivs v. Den tredje formen v tillgångr som Edvinsson och Mlone (1997) diskuterr är de finnsiell. Till finnsiell tillgångr räkns till exempel innehv v ktier och oligtioner. Denn tillgång, frmhåller de, är mer instil än de ovnstående två men kn trots det värders och mäts på ett systemtiskt sätt, genom tillexempel ett mrkndsvärde genom värkligt värde. Den fjärde och sist formen v tillgång som de diskuterr är de immteriell. Denn typ v tillgång sknr fysisk existens men hr trots det ett värde för företget. De känneteckns enligt Edvinsson och Mlone (1997) v tt de är långtfristig och inte kn värders förrän de säljs. Edvinsson och Mlone (1997) menr på tt det är köprens uppgift tt estämm värdet på de olik tillgångrn och ders vrktighet. 16

18 Företgets värde kn lltså dels upp i företgets likvid, fst och finnsiell tillgångr smt dess immteriell. Där de tidigre utgör dess finnskpitl och det senre dess intellektuell kpitl. Enligt figur 1 nedn estår det intellektuell kpitlet v två delr, strukturkpitl och humnkpitl. Strukturkpitlet kn sägs utgör den delen v företget som inte frmgår i okföringen men som ändå ligger i företgets strukturer. Företgets humnkpitl däremot kn sägs gå hem tillsmmns med personlen. Det är lltså den styrk och de fördelr som företget hr i och med sin personl och dess kompetens (Edvinsson & Mlone 1997). Det intellektuell kpitlet kn genom dess eståndsdelr, genom dess värdeskpnde egenskp definiers som företgens kompetens och då särskilt kärnkompetens (Edvinsson och Mlone 1997 & Hensmnn 1996). Där företgen söker fokuser och kpitliser smt möjliggör dption till förändring (Ahrne och Ppkosts 2002 & Mnhke 2000). mrkndsvärde Finnsiellt kpitl Intellektuellt kpitl humnkpitl Strukturkpitl Figur 1: Ett företgs mrkndsvärde. Egen modell v Edvinsson och Mlone (1997) Strukturkpitl Strukturkpitl kn ses som en enämning på företgets förmåg tt tillhndhåll verktyg nödvändig för tt mximer nyttn v humnkpitlet. Till strukturkpitlet räkns hårdvrn, mjukvrn, dtser, orgnistionsstruktur, ptent och vrumärken. Strukturkpitlet kn, till skillnd från humnkpitlet, ägs och därmed görs ffärer med (Edvinsson & Mlone 1997). Strukturkpitlet är svårt tt värder och sätt ett okföringsmässigt värde på. Mång gånger så frmkommer det endst i situtioner vid företgsförvärv och då i den köpnde prtens okföring under posten goodwill (Uggl 2003, Smith 2006 & Lönnqvist 2005). Det är lltså svårt tt värder och frmhåll vd strukturkpitlet är värt och hur det idrr till ett företgs värde. Smt tt klrgör för extern, så väl som intern, intressenter hur det idrr till företgets fortlevnd och lönsmhet (Edvinsson och Mlone 1997). I mångt och mycket så påminner strukturkpitl om vd som rukr definiers immteriell tillgångr. Dock ligger det i definitionen tt dess skiljs åt genom huruvid de ktiverts i lnsräkningen. Där strukturkpitl, per definition inte ktiverts utn kn sägs utgörs v icke ktiverde immteriell tillgångr (förfttren). 17

19 3.4.4 Humnkpitl Det som företgens personl idrr med till orgnistionen kn enämns humnkpitl. Det vser komintionen v den kunskp, skicklighet, innovtionsförmåg hos företgets nställd tt utför sin uppgifter. Humnkpitl kn inte ägs och därför inte görs ffärer med (Edvinsson & Mlone 1997). Humnkpitl hr även definiers v Aretsgruppen Konrd (1989). De hr vlt tt definierr humnkpitlet som summn v vrje individs utildning, erfrenheter, färdigheter, socil kompetens och förmågn tt omsätt dett i hndling. Aretsgruppen Konrd etonr tt eftersom det i kunskpsföretgen är de nställd som är tillgångrn är det viktigt för dess företg tt kunn vis på dett i årsredovisningen. Det finns ett intresse från investerre och nlytiker tt kunn spår och identifier dett i företgens finnsiell rpporter Andr röster kring intellektuellt kpitl Hudson (1993) definierr intellektuellt kpitl som komintionen v individens, genetisk rv, utildning, erfrenheter smt ttityder om livet och ffärer. Det intellektuell kpitlet påverks vidre v tre fktorer som krkteriserr en orgnistion och som individen är en del v, nämligen, system, kultur och forskning. Individen hr en hög grd v intellektuellt kpitl, dock måste företget tillhndhåll verktyg för tt kunn optimer nyttn v dett intellektuell kpitl Sullivn (2000) identifierr prolemet med tt definier intellektuellt kpitl på grund v vem som är nvändren. Generellt så definiers det intellektuell kpitlet som skillnden melln ett företgsmrkndsvärde och dess okförd värde. Där dess eståndsdelr är humnkpitl, kundkpitl och strukturkpitl. Men även ndr element kn identifiers och läggs till definitionen, eroende på vem nvändren är. Exempel på sådn element nger Sullivn (2000) intellektuelle tillgångr och egendomr, forskning och utveckling, informtionsteknologi, kodifierd och tyst kunskp smt innovtionsförmåg. Vd som utgör det intellektuell kpitlet estäms således v de olik intressentern och de perspektiv som kn läggs på egreppet. Enligt Ross et l (1997) kn det sägs finns två genertioner v intellektuellt kpitl prktisernde. Den först genertionen vsåg systemtiskt åskådliggör och mät företgens osynlig tillgångr eller intellektuell kpitl. Den ndr genertionen intellektuellt kpitl prktisernde hr utvecklt den först genom tt skp ett index för mätning v intellektuellt kpitl. Enligt Ross et l (1997) kn intellektuellt kpitl eskrivs som skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och okförde värde Vrumärken Fernndes (2001) hr eskrivit olik metoder utformde v konsultfirmor och teoretiker för tt definier och värder vrumärken. Dess definierr vrumärken som: Mrkndsvärdet på företgets ktier Skillnden melln mrkndsvärdet och det okförd värdet v företgets ktier Skillnden melln mrkndsvärdet och det okförd värdet v företgets ktier minus intellektuellt kpitl Märkets åternskffningskostnd 18

20 Skillnden melln värdet på det vrumärkesägnde företget och ett företg som säljer liknnde produkter utn vrumärke. Nuvärdet v företgets frmtid fri kssflöden minus sysselstt kpitl gånger den krävd vkstningen Möjligheten tt edriv verksmheten på ett nnt, eller lterntivt sätt tck vre vrumärket Enligt Simon och Sullivn, forskre vid University of Chicgo, återspeglr mrkndspriset på ett företgs ktier värdet på dess vrumärken (Aker 1991). Enligt dett resonemng kommer mrknden tt juster värdet utefter frmtid förväntde resultt reltert till värdet på dess vrumärken. De väljer tt del in immteriell tillgångr i tre klsser där vrumärkets värde utgör den först, värdet på företgets tillgångr som inte är knutn till vrumärket den ndr och slutligen rnschfktorer som den tredje klssen. Syftet med dett är tt sök skp ett mått som gör det möjligt tt relter vrumärken till den, som de nser vr den äst metoden för företgsvärdering, nämligen frmtid kssflöden (Aker 1991, jämför Fernndes 2001). När ett vrumärke skll värders är det v ytterst vikt tt definier vem är sujektet och sujektets motiv kom en värdering (Fernndes 2001). Dett eftersom ett och smm vrumärke kn h olik värden för det ägnde företget, en konkurrent med ett konkurrernde vrumärke eller ett nnt företg med en icke konkurrernde verksmhet. Motivet kom en värdering vgör hur det skll värders. Vid förvärv så kn vrumärken värders olik v köpnde respektive säljnde prter exempelvis (Fernndes 2001). Vrumärken och dess värde uppkommer generellt vid företgsförvärv och då under posten goodwill i den köpnde prtens finnsiell rpporter (Uggl 2003, Fernendes 2001 & Smith 2006). Så vid inte det ägnde företget vlt tt sök kpitliser det, ktiver det i sin lnsräkning och sedn sök skriv v det (Fernndes 2001). Ovsett vilket syftet är med tt sök värder ett vrumärke så kn det ur ovnstående resonemng härleds till den oestämd funktionen ƒ som skpr mervärde ur de tillgångr över vilk företget förfogr. 19

21 3.5 Smmnfttning v teori smt teoretisk referensrm I den här delen ämnr jg smmnftt den genomförd litterturstudien. Dett för tt kunn presenter en teoretisk referensrm kring vilken studiens fortstt delr kommer tt koncentrers. Ovn hr jg sökt tt redogör för vd som utgör och estämmer tt företgs mrkndsvärde och okförd värde smt skillnden däremelln. Där skillnden kn definiers enligt figur 2 nedn. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totlt mrkndsvärde 1 sökt värde kn utgörs v intellektuellt kpitl, goodwill eller vrumärke okfört värde Figur 2: konceptuell ild v ett företgs mrkndsvärde. Egen figur. Jg kommer tt utgå från de teorier som förklrr skillnden som eskrivs enligt figur 2 ovn genom intellektuellt kpitl, goodwill smt vrumärke. Det vill säg tt jg kommer tt förhåll mig till denn resudil som ovn. För tt kunn svr upp mot studiens syfte hr jg ntgit viss definitioner. Som mrkndsvärde hr jg vlt tt definier pris per ktie * ntlet utestående ktier. För tt kunn jämför företgen sinsemelln hr jg vlt tt jämför företgens mrkndsvärde utifrån mrkndsvärde per ktie. Där således pris per ktie * ntlet utestående ktier definierr företgets totl mrkndsvärde. Det okförd värdet hr jg definiert som eget kpitl. Det egn kpitlet visr tydligt på företgets fktisk egn resurser vrvid de utgör ett lämpligt mått på företgets värde. För tt kunn redogör för skillnden melln ett företgs mrkndsvärde och dess okförd värde hr jg således ntgit det okförd värdet vr eget kpitl. Företgets totl tillgångr kn mång gånger vr lånefinnsierde vrvid de skiljer sig från det egn kpitlet, ortsett från oeskttde reserver. De totl tillgångrn speglr dock smtlig företgets tillgångr. Jg hr vlt tt definier företgens totl tillgångr som de tillgångr företget, genom sin funktion ƒ, nyttjr för tt skp ett mrkndsvärde (MV). 20

22 Jg hr vlt tt definier skillnden melln okfört värde och mrkndsvärde som intellektuellt kpitl. Genom tt nt denn definition så följer tt jg kn plcer de ndr teoriern och egreppen, enligt ovn smt figur 2, inom det intellektuell kpitlet. Dett därför tt de ryms under definitionen. Denn definition tillåter mig även tt se på mrkndsvärde (MV) som MV = Eget kpitl + Intellektuellt kpitl Intellektuellt kpitl definiers således som Mrkndsvärde Eget kpitl = Intellektuellt kpitl mrkndsvärde Finnsiellt kpitl (eget kpitl) Intellektuell kpitl humnkpitl Struktur kpitl Figur 3: Definition v ett företgs mrkndsvärde och dess eståndsdelr. Egen modifiering v Edvinsson och Mlone. Enligt figur 3 ovn så inkluders ll företgets immteriell tillgångr i det intellektuell kpitlet. Det finnsiell kpitlet hr ett mrkndsvärde som är summ v tillgångrn. Vd som skpr det totl mrkndsvärdet v företget förutstt är dett är skilt från det finnsiell kpitlet är således företgets immteriell tillgångr eller intellektuell kpitl. Alltså kn goodwill, vrumärken, personlkompetens, ptent, register, kunder et ceter inkluders i denn skillnd och ses som det som hndhr det finnsiell kpitlet på ett sådnt sätt företgets mrkndsvärde är större än det finnsiell. Jg hr även vlt tt erkänn immteriell tillgångr på två sätt. Dels direkt som ktiverde poster genom totl tillgångr, men även genom företgens strukturkpitl. Dett för tt de immteriell tillgångrn kn åd kn ktivers och inte ktivers. Där dett tydligst illustrers med hjälp v ovnstående resonemng melln internt uppretd, smt förvärvd goodwill. Där den förvärvde kn kpitlisers men den internt uppretde endst kn ses som en del v företgens intellektuell kpitl genom dess strukturkpitl. Ett företgs mrket-to-ook förhållnde kn ses som en för vrje företg unik multipel. Som således visr på hur företget hndhr sin tillgångr genom tt förhållndet visr på hur mång gångr det okförd värdet är det redovisde. Dett värde kn sägs likn förhållndet melln (MV) och ƒ enligt MV(A 1, A 2,.A n ) = ƒ (A 1, A 2,.A n ) Där såldes företgens mrket-to-ook förhållnde kn ses som företgets förmåg tt skp värde v dess, i dett fll egn kpitl. Det vill säg tt ingen hänsyn ts till företgets smtlig tillgångr smt hur dess förvlts. 21

23 Enligt ovn så kommer företgets mrkndsvärde v en funktion v dess tillgångr. Jg hr redn definiert företgets mrkndsvärde som intellektuellt kpitl och eget kpitl smt företgens totl tillgångr som hel tillgångsposten i en lnsräkning. För tt kunn värder skillnden melln mrkndsvärde och okfört värde som goodwill krävs det tt goodwill definiers som denn resudil. Enligt redovisningsprxis så uppkommer goodwill vid förvärv och då som skillnden melln mrkndsvärde och okfört värde enligt Goodwill = mrkndsvärde eget kpitl dold reserver Företg hr generellt olik prxis vd eträffnde ktivering v goodwill smt tt internt uppretd goodwill inte erkänns som tillgång. Ett företgs vrumärke kn enligt ovnstående resonemng definiers som ntingen intellektuell kpitl eller kpitliserts vid förvärv. Således måste åd dess spekter ts i ektnde vid den empirisk studien. Jg hr dock vlt tt utgå från smt tt definier vrumärken i enlighet med ovn. Där en del erkänns under intellektuellt kpitl smtidigt som jg skll sök definier vrumärke som en värdeskpnde del v företget och då genom dess utdelning. Då syftet med studien är tt sök förklr och skp förståelse för skillnden melln företgs mrkndsvärde och okförd värde så hr jg vlt tt sök vikt de olik prmetrrn mot vrndr. Dett för tt sök vis på hur det okförd värdet idrr till företgens mrkndsvärde smt tt sätt denn resudils eståndsdelr i reltion till vrndr. Genom tt studer hur de olik spektern redoviss smt de vedertgn definitionern ovn kommer jg sök ett sätt vikt dess enligt MV(A 1, A 2,.A n ) = ƒ (A 1, A 2,.A n ) Där skillnden melln mrkndsvärdet (MV) och den unik företgsfunktionen ƒ nts utgör företgens förmåg tt skp värde v dess tillgångr. Denn förmåg kommer i studien tt ehndls som ett liknnde mrket-to-ook förhållnde smt tt eteckns med (F). 22