Stenkulans förskolor

Transkript

1 Stenkulans förskolor Stenkulans förskolor består av fyra förskolor med tillsammans nio avdelningar, 29 pedagoger, varav 19 förskollärare och 10 barnskötare och en förskolechef. Förskolorna är en del av Stenkulans enhet med barn och elever från 1-16år. Vi arbetar utifrån en gemensam vision för den röda tråden: På Stenkulans enhet utvecklas alla barn och elever till upptäckare, upplevare, uppfinnare och uppträdare och lämnar oss med självkänska, handlingskraft och framtidstro. Ölslanda förskola har fyra avdelningar med sammanlagt 64 barn i åldrarna 1-5 år och ca 11,6 pedagoger. Från och med ht-12 arbetar vi med ålderhomogena grupper enligt följande: 1-2 år. 2-3 år, 3-4 år och 4-5 år. Personalen följer barnen och bildar ett system med roterande arbetslag. Arbetssättet har som utgångspunkt att skapa de bästa förutsättningarna för att möta barnen där de befinner sig och utmana dem vidare med hjälp av varandra, pedagogerna och en stimulerande utforskande miljö. Vårt fokus är att alla barn är allas barn. Det skapar vi dels med hjälp av att arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma rutiner men också genom de roterande arbetslagen. För att skapa en trygghet hos föräldrarna ser även rutiner och information likadant ut oavsett vilken avdelning deras barn går på. Tigeröga har två avdelningar med 22 barn i åldrarna 1-3 år och ca 4,35 pedagoger. Under större delen av dagen samarbetar avdelningarna i olika grupper och konstellationer utifrån barnens behov och intresse. Vår pedagogiska utgångspunkt är miljön som den tredje pedagogen. Miljön är föränderlig utifrån barnens intresse men skapas också för att utmana dem utifrån ett förutbestämt fokus. Vi inspireras till viss del av Reggio Emilias filosofi genom att läsa litteratur, ha handledning och reflektion utifrån pedagogisk dokumentation. Tigeröga bildar tillsammans med Solstenen Stenkulans förskola. Solstenen består av två avdelningar med 42 barn i åldrarna 3-5 år och 6 pedagoger. Vi har sedan augusti-12 flyttat verksamheten från skolans lokaler till en nybyggd paviljong. Vår pedagogiska utgångspunkt har fokus på barns inflytande och delaktighet. IT som dokumentation är ett viktigt verktyg i verksamheten både utifrån barnens och pedagogernas lärande. Barnen filmas och filmar varandra för att sedan titta på filmerna och reflektera tillsammans över vad de har lärt sig.utveckling av arbetet med Ipads som ett pedagogiskt verktyg har påbörjats. I det arbetet är samspel och kommunikation grundpelare. Lindénska Villan är en enavdelning med 16 barn i åldrarna 1-3 år och 3 pedagoger. Verksamheten bedrivs i en gammal villa med en stor härlig trädgård. Utevistelse tillsammans med det ekologiska kretsloppet är två viktiga delar som genomsyrar verksamheten. Barnen kan följa årstiderna genom bl a äppleträden och potatisodling som avslutas med en skördefest tillsammans med föräldrarna. De arbetar för hållbar utveckling där barnen lär sig att ta ansvar för sig själva och sin miljö.

2 Lokaler och utrustning Ölslanda förskola är byggd som en traditionell förskola med fyra avdelningar på rad med genomgång mitt i avdelningarna. Gården är relativt stor och kan även den ses som en traditionell gård med lekredskap såsom gungor, rutschkana, sandlådor. Lindenska Villan är en gammal villa med två våningar. Verksamhet bedrivs på bottenplan. Lokalerna har anpassats för att bli ändamålsenliga för pedagogisk verksamhet. Dock saknas överblickbara ytor till viss del. Övervåningen används till kontor, samtalsrum och personalrum. Utemiljön består av en gammal trädgård med stora ytor, äppleträd och odlingsmöjligheter men också lekredskap som gungor och klätterställning. Gården är en stor del i verksamhetens arbete med det ekologiska kretsloppet. Dock är inte underlaget anpassat efter många barn så vid regn blir den väldigt kladdig och en stor del behöver stängas av varje höst. Solstenen är en nyetablerad paviljong med två avdelningar. Den är rymlig och bra planerad för den pedagogiska verksamheten. Mottagningsköket ligger mitt i byggnaden separerad från avdelningarna. Kontor och personalrum är i samma rum vilket ibland upplevs som störande. Tillgång till både personalrum och kontor finns också på Lindenska Villans övervåning några meter ifrån. Gården är under uppbyggnad efter etableringen och upplevs nu som väldigt geggig. Även här har avspärrningar fått göras nu under hösten. En stor del av gården är naturlig skog med utmaningar utöver det vanliga och en del består av lekredskap som klätterställning och sandlådor. Tigeröga är en paviljong med två avdelningar. Köket ligger mitt i verksamheten på båda sidorna och upplevs som ett hinder i verksamheten. Rummen är små och kvaliteten känns som en tillfällig lösning. Gården är omväxlande gröna ytor och planerad miljö med små vägar, rutschkana, gungor och sandlåda. Utrustning: Vi har börjat arbeta med Ipad som ett pedagogiskt verktyg på tre av äldre avdelningarna, Regnbågen, Solen och Stenen. På Regnbågen är tanken först och främst att använda den som ett hjälpmedel i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utbildning i form av föreläsningar och workshops pågår. Arbete med särskilt stöd Vi arbetar utifrån Stenkulans barn- och elevhälsoplan. Verksamheten planeras, genomförs och utvärderas med fokus på de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilt stöd i sin utveckling. Om de pedagogiska strategierna inte ger önskad effekt kontaktas barnets vårdnadshavare. Det är väldigt viktigt att ha vårdnadshavarnas förtroende när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. När ytterligare stöd och handledning behövs kontaktas förskolechef och specialpedagog. Vi har en specialpedagog som arbetar mot förskolorna 25%. Vid behov kontaktas även övriga resurser som t ex skolspykolog och centrala teamet. En handlingsplan utarbetas i samarbete med specialpedagog. Åtgärderna ska

3 syfta till att utveckla arbetslagets metoder och strategier för att arbetet med hela barngruppen ska passa för det barn som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Vi deltar med två pedagoger i Mini-pinocchio, ett samverkans projekt mellan förskolor (pedagoger & specialpedagoger), Bvc och Stöd och omsorg (socialsekreterare). Syftet är att uppmärksamma normbrytande beteende så tidigt som möjligt för bästa insats samt att skapa förutsättningar för samverkan mellan olika myndigheter. Inflytande och samråd Varje förskola/avdelning har föräldramöte en gång per termin där några av de stående gemensamma punkterna är likabehandlingsarbete, mål för verksamheten och hemsidan. Därefter planerar och genomför varje avdelning sina föräldramöten utifrån behov. Vi arbetar utifrån Lerums modell för formellt inflytande för vårdnadshavare bestående av arbetsenhetsråd och enhetsråd. Varje förskola har föräldrarepresentanter till arbetsenhetsråden som väljs och utses i samband med det första föräldramötet i september. Ölslanda har Ae-råd tillsammans och Solstenen, Tigeröga och Lindénska Villan har tillsammans. De träffas två gånger per termin. I detta forum finns möjlighet för föräldrar att ta upp egna frågor och funderingar rörande verksamheten, praktiska frågor samt vara delaktiga och kunna påverka beslut. Pedagogerna lyfter om det är någon förändring som planeras eller om det är något speciellt de vill starta samverkan kring. Förskolechefen skickar ut diskussionsfrågor utifrån kvalitet, delaktighet och inflytande med grund i våra styrdokument, främst Läroplanen för förskolan (LPFÖ-98). Tanken är att skapa en gemensam förståelse och ytterligare tillfällen till delaktighet. En del frågor behandlas enbart på Ae-rådet, några lyfts direkt till berörd part för åtgärd och några frågor tas med till Enhetsrådet. Representanter till enhetsrådet väljs på Ae-råden. Enhetsråd har vi två gånger per termin i nära anslutning till Ae-råden. Här träffas valda föräldrarepresentanter, en pedagog samt förskolechef. Vid behov har vi gemensamma möten med skolan men en del av tiden är alltid avsatt för förskolefrågor. Även här lyfter vi diskussionsfrågorna för att försöka hitta ytterligare en nivå till delaktighet och samförstånd. Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Fortlöpande samtal om barnets trygghet och trivsel sker dagligen vid lämning och hämtning. Samtal med fokus på utveckling och lärande erbjuds en gång per termin. Här träffas ansvarspedagog och vårdnadshavare med utgångspunkt i barnets digitala dokumentation, Unikum. Dokumentation över den pedagogiska verksamheten finns uppsatt inne på avdelningen och i en digital fotoram som föräldrarna är välkomna in att ta del av. Modersmål

4 Vårdnadshavare till barn med annat modersmål än svenska ansöker via förskolechefen om modersmålsundervisning. När modersmålsläraren kommer till förskolan arbetar hon/han så långt det är möjligt integrerat i den ordinarie verksamheten och ibland enskilt med barnet. Förskolan arbetar med att stärka människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald genom att samtala och uppmärksamma olikheter. Tex välkomnas man av en skylt där det står VÄLKOMMEN på alla olika språk som barnen talar på en av förskolorna. Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Vi arbetar med att levandegöra Likabehandlingsplanen i våra olika forum, t ex Apt och THG genom samtal, diskussioner och olika värderingsövningar, för att det i sin tur ska leda till att arbetet med barnen skall utvecklas och bli en del i vardagen. Varje förskola arbetar utifrån en egen årlig plan utifrån en kartläggning av deras specifika behov. Strategisk del Vi har börjat förändringen från tid och arbetsbelastning till förhållningssätt och tilltro till det kompetenta barnet. Genom att arbeta utifrån en helhetssyn kring LPFÖ-98 med fokus på Barns inflytande ser och möter vi i större utsträckning barnen med ett förhållningssätt att de är kompetenta vilket ger resultat även på andra områden. Slutsatsen blir att olika åtgärder samverkar med varandra och att upplevelsen av god kvalitet är beroende av flera olika områden. Att arbeta med barns inflytande är en pågående process och arbetet måste hållas levande och utvecklas kontinuerligt. Några tycker att det är svårt att arbeta med barns inflytande och att komma vidare i det arbetet. De vill arbeta vidare med praktiska tips, diskussioner om förhållningssätt osv. Vi har kommit en bit på väg mot målen då vi ser att arbetet med barns inflytande är en pågående process som måste hållas levande och utvecklas kontinuerligt. Vi är medvetna om att det till stor del handlar om vårt förhållningssätt och vår vilja att våga utmana oss själva. Det vi behöver arbeta vidare med är att lyfta det ytterligare en nivå och hitta strategier så att vi verkligen använder oss av barnens tankar, idéer och erfarenheter i vår planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Ytterligare ett utvecklingsområde som har uppmärksammats är att vi behöver bli ännu bättre på att se oss som en enhet som kan lära med och av varandra. Både inom förskolan och tillsammans med skolan. För att möjliggöra det arbetet har vi tillsammans på enheten tagit fram tre utvecklingsfokus som vi ska arbeta med fram till Ett utvecklingsområde som har uppmärksammats är att vi behöver bli ännu bättre på att se oss som en enhet som kan lära med och av varandra. Förskolan är i och med nya skollagen (2010:800) första ledet i utbildningsstegen. Vi ser det som en fördel med att arbeta på en F-9 enhet så vi kan samverka och lära med och av varandra över gränserna. Vi ska arbeta framåt med att hålla diskussioner levande hur eleverna ska nå målen i år 9 och hur vi redan i

5 förskolan kan arbeta utifrån de tankarna. Vi ser tydligt kopplingen mellan att arbeta med barns inflytande och de entreprenöriella kompetenserna. Stenkulans vision och utvecklingsfokus 2015 Stenkulans vision: På Stenkulan utvecklas barn och elever till upptäckare, upplevare, uppfinnare och uppträdare och lämnar oss med självkänsla, handlingskraft och framtidstro. För har vi gemensamt för enheten tagit fram 3 utvecklingsfokus: Att bedriva en framgångsrik hälsoprofil i samarbete med idrottsklubbar och kulturskolan. Steg 1. Alla blir ambassadörer för profilskolan. Steg 2. Under året arbeta fram vad vår hälsoprofil ska innebära. Att våra barn och elever utvecklar de entreprenöriella kompetenserna i arbetsformer som enas med vår vision. Steg 1. Alla på skolan går EL-utbildning. Förskolan diskuterar sin gemensamma riktning. Steg 2. Definiera förhållningssätt, systematiken i utvecklandet av kompetenserna, samt bestämma hur vi organiserar för att entreprenöriellt lärande ska ske. Bedriva en forskningsbaserad utbildning i framkant. Steg 1. Använda det ni redan kan och har läst och ta del av det andra kan och har läst. Då vi planerar och diskuterar verksamheten är teorier och forskningsresultat en del som ska in tillsammans med beprövad erfarenhet. Steg 2. Bedömning för lärande vt -12 (skolan). Dessa tre fokusområden är centrala för oss och vi menar att de ger framgång då: Hälsoprofilen skapar ett fokus på välmående som forskning visar är kopplat till måluppfyllelse. Det entreprenöriella lärandet är en viktig grund i en modern utbildning och vi förväntar oss att det ger effekt på måluppfyllelse samt utjämnar skillnaden mellan könen. Att

6 tydligt vila vår utbildning på forskningsgrund är inte bara en fråga om professionalitet och god kvalitet utan handlar också om det förtydligade uppdraget i vår nya skollag. Detta förväntar vi oss höjer måluppfyllelsen. Utifrån dessa tre områden formulerar arbetslag och pedagoger sina mål de arbetar med under läsåret. Specificerade förbättringsområden: Ett utvecklat och förtydligat systematiskt kvalitetsarbete Detta är kopplat till utvecklingsfokus "en forskningsbaserad utbildning". Som ett viktigt led i vårt förbättringsarbete kommer vi att utveckla och förtydliga vårt systematiska kvalitetsarbete. Skolan fick vid Skolinspektionens tillsyn i maj positiv uppmärksamhet för vårt systematiska kvalitetsarbete. Det är en så stark framgångsfaktor att vi vill fortsätta att utveckla detta arbete ännu mer, främst grundat i att våra kunskapsresultat fortfarande är för varierande. Vi kommer att vidareutveckla oss inom dessa tre delar utifrån verksamhetsformens behov: Dokumentation: Att förändra skolans/förskolans dokumentation till fastlagd lokal arbetsplan och ett mer praktiknära arbete med arbetslagsmålen. Att bli mer professionella i den dokumentation som görs. Att använda den dokumentation som görs i analyser. Förhållningssätt: Våra pedagoger har redan i dag i stor utsträckning en vilja att granska och utvärdera sin egen undervisning. Det är fullkomligt avgörande för att kunna utveckla undervisningen och därigenom nå högre resultat. Denna vilja ska byggas på med mer stöd för analys. Den systematiska uppföljningens röda tråd: Det är svårt att överblicka alla delar och insatser som görs under läsåret och det är lätt att man inte uppfattar sammanhanget. Därför ska vi skapa en tydlig översikt över vårt utvecklade systematiska kvalitetsarbete över läsåret. Utifrån de nya allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete och dess rubriker kommer vi att skapa en översikt. Se bilaga. Vi avser med detta utvecklingsarbete att skapa tydlighet i skolans och förskolans arbete och bli bättre på att analysera vårt arbete och våra resultat för att hitta framgångsfaktorer.