Årsredovisning. Vård och äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 Årsredovisning Vård och äldreomsorgsnämnden

2 Verksamhet och måluppfyllelse Verksamhet Det gångna året har präglats av utmaningar inom såväl personal som volym och ekonomi. Året startade med ett mycket svagt ekonomiskt utgångsläge där budgetuppräkningen uppgick till 2,0 procent. Förutsättningarna vid samma tid var en stor ökning av hemtjänsttimmar, en kö till särskilt boende där lagens krav på plats inte uppfylldes, brist på korttidsplatser, köp av externa korttider samt betalningsansvar. Under våren tillkom även en oväntad kostnad genom arbetsgivarparternas särskilda lönesatsning för undersköterskor. Tillsammans med ökade arbetsgivaravgifter för unga och ökad vårdtyngd på särskilt boende har detta bidragit till att äldreomsorgsnämnden visar ett negativt resultat för första gången sedan Samtidigt har nämndens nettokostnadsökning varit låg och avvikelsen mot referenskostnaden kommer med stor sannolikhet att minska för verksamhetsår En stor oro under året har varit den ökande svårigheten att rekrytera personal. Utbildningsinsatser har genomförts för att möta utvecklingen men trenden är tydlig och nya strategier krävs för att säkra personalbemanningen. Tillsammans med åtgärder för att möta de fortsatt höga sjukskrivningarna är det en stor utmaning för nämnden under Trots stora påfrestningar visar brukarundersökningarna att äldreomsorgen i Alingsås fått bättre omdöme av sina brukare än rikets genomsnitt. Hemtjänstmottagaren i Alingsås visade en sammantagen nöjdhet som var bland de 50 högsta i Sverige. Årets medarbetarenkät visar att äldreomsorgen, trots hög arbetsbelastning, också i år har ett nöjd medarbetarindex som är högre än andra nämnders och kommunens totala snitt. Genom en aktiv och god vårdsamverkan och i syfte att bättre möta multisjuka äldres behov, har flera nya verksamhetsformer kunnat starta upp under Primärvården har anställt en mobil läkare som arbetar tillsammans med kommunens hemsjukvård. Alingsås lasarett har startar närsjukvårdsteam och nämnden har infört hemgångsteam. Steg har också tagits för att arbeta med förebyggande insatser i hemmiljö, genom nämnden beslut om tillskapande av en Förebyggandeenhet. Under året har nämnden även tecknat landets första IOP-avtal (Idéburet offentligt partnerskap) kring en vårdkedja för personer med demenssjukdom vilket skett genom avtal med Bräcke diakoni. En mångfald digitaliseringsinsatser är startade som involverar såväl brukare som personal, däribland trygghetskamera i hemmet. Särskilt roligt är att nämnden, just innan året årets slut, nått regeringens mål och lyckats digitalisera hela kedjan för trygghetslarm. 2

3 Åtaganden och nyckeltal Mål 2: Alingsås kommuns organisation är miljö- och klimatsmart och på sikt fossilbränslefri Styrindikator: Större andel ekologisk mat Nyckeltal: Öka andelen ekologisk mat inom kommunens äldreboenden Andel ekologisk mat Planering kring åtagandet pågår, men med anledning av att kostupphandlingen försenades kommer arbetet att påbörjas först under Mål 3: Alingsås kommun erbjuder goda möjligheter till arbete och företagande Styrindikatorer: Ökat medarbetarengagemang Bättre arbetsmöjligheter Nyckeltal: Öka andelen tillsvidareanställda Utveckla idéburet offentligt partnerskap (IOP) Andel månadsanställd personal Under 2016 har antalet tillsvidareanställda ökat med drygt fem procent cirka (cirka 40 personer) samtidigt som den totala arbetade tiden endast ökat med endast 1,4 procent. En viktig förutsättning för att lyckas fortsätta öka antalet tillsvidareanställda och minska andelen tid som utförs av timanställd personal är implementeringen av TimeCare och schemaläggningstjänsten scheduler. Införandet har påbörjats under 2016 och under 2017 planeras TimeCare scheduler med automatiserad schemaläggning att införas i samtliga arbetslag som arbetar i särskilt boende och inom hemtjänst. Syftet med införandet är att förbättra personalplaneringen, öka medbestämmandet och minska schemaplaneringstiden. I mars 2016 beslutade Kommunfullmäktige att vård och äldreomsorgsnämnden skulle ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP-avtal) med Stiftelsen Bräcke diakoni, varav ett avtal tecknades i juni Utifrån avtalet fortgår arbetet med att skapa en vårdkedja för äldre personer med inriktning mot demenssjukdom. Vård och äldreomsorgsnämnden gör bedömningen att åtagandena har en indirekt och direkt koppling till utvecklingen av styrindikatorerna Ökat medarbetarengagemang och Bättre arbetsmöjligheter. 3

4 Mål 4: Alingsås kommun använder resurserna effektivt för ekonomisk hållbarhet Styrindikator: Kommunfullmäktige har inte riktat någon styrindikator till vård och äldreomsorgen kopplat till mål 4. Nyckeltal: Verksamhetens nettokostnadsökning ska understiga pris/löne- och volymförändring Äldreomsorgens nettokostnadsavvikelse ska minska Nettokostnadsökningen under 2016 uppgår till 3,7 procent. Nettokostnadsökningen understiger pris-/löne- och volymökningstakten som beräknas uppgå till drygt 5,5 procent (se avsnitt Ekonomi, sidan 13). Nettokostnadsavvikelsen har långsiktigt minskat för nämnden. Med stor sannolikhet kommer minskningen fortsätta när 2016 års siffror publiceras i juni Nettokostnadsavvikelse Alingsås GR-kommuner Kommuner lika 14,0 9,7 13,3 9,3 1,0 2,3 4,4 3,1 2, Mål 5: Alingsås kommun bygger välfärden på god service, tillgänglighet och engagerade medarbetare Styrindikator: Nöjda medarbetare, Nöjda medborgare Bättre bemötande och tillgänglighet Bättre information på hemsidan Fler E-tjänster Utveckling av välfärdsteknologi inom vård och äldreomsorgen Öka andelen utbildad personal Verka för en minskning av sjukskrivningstalen Nyckeltal: Nöjdmedarbetarindex Vård och äldreomsorgsnämnden har med stöd av statsbidrag genomfört en kunskapssatsning under Satsningen innebär att 19 vikarier som ej är utbildade undersköterskor har fått möjlighet att validera sina kunskaper till undersköterskor. Satsningen resulterade i att 15 personer erbjudits tillsvidareanställning i förvaltningen. 4

5 Vård och äldreomsorgsnämnden gör bedömningen att satsningen har en direkt bäring på utvecklingen av styrindikatorn Nöjda medarbetare. För analys av åtagande och nyckeltal kring en minskning av sjukskrivningstalen, se avsnittet om Sjukfrånvaro. Nyckeltal: I samverkan med andra Hsv-aktörer minska glappen i vården övergångar Verka för ökat förtroende för personalen Verka för fortsatt utveckling av förebyggande insatser Sammantagen nöjdhet utifrån Socialstyrelsens brukarundersökningar Nöjdhet med bemötande utifrån Socialstyrelsens brukarundersökning Under 2016 startade ett Hemgångsteam i syfte att säkra och förstärka insatser vid utskrivning från sjukhus. Det första halvåret hade teamet totalt 30 personer inskrivna. Mätningar har genomförts för att bedöma vårdtagarnas upplevelse av trygghet, aktivitetsförmåga samt antal hemtjänsttimmar. Uppföljningen visar på en viss ökad trygghet och att vårdtagarna blir något aktivare i hemmet. Utifrån Socialstyrelsens brukarundersökning arbetar avdelningarna kontinuerligt med att planera och genomföra systematisk verksamhetsutveckling med värdegrundsfokus. Under året har följande större satsningar genomförts enligt plan: o Utbildningssatsning kring Samtalsguiden, ett stöddokument för genomförandeplanen med fokus på värdegrund och ett personcentrerat arbetssätt. o Fortgående utbildning och implementering av BPSD inom äldreboendeavdelningen. Inom kvarboendeavdelningen genomfördes under våren ett pilotprojekt kring BPSD. Arbetet med utbildning och implementering i resterande hemtjänstverksamhet har påbörjats. o Ett reviderat program för vård och omsorg vid demenssjukdom antogs i juni 2016, programmet har implementerats i samtliga avdelningar. Under sommaren genomfördes en förstudie kring samordnade förebyggande insatser. Förstudien utmynnade i planering och uppstart av en förebyggandeenhet inför verksamhetsår Målet med den nya enheten är att skapa goda samverkansvinster inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom äldreomsorgen, med tydliga gemensamma mål för verksamheten. Sammantaget gör vård och äldreomsorgsnämnden bedömningen att ett flertal satsningar har genomförts som har både indirekt och direkt bäring på utvecklingen av styrindikatorerna Nöjda medborgare och Bättre bemötande och tillgänglighet. Socialstyrelsens brukarundersökning visar att vårdtagare inom äldreomsorgen är fortsatt nöjda med verksamheten. Brukarundersökningens resultat har utvecklats på följande vis: 5

6 Hemtjänst Äldreboende riket riket Bemötande Trygghet Sammantagen nöjdhet Även om vissa siffror för äldreboende försämrats något från föregående år, är de svarande inom både hemtjänsten och äldreboende sammantaget nöjdare med verksamheten än rikets medelvärde. Verka för förbättrad information för målgruppen på hemsidan På Alingsås kommuns hemsida ges sedan april 2016 en fördjupad presentation, med viss möjlighet till jämförelse av äldreboendena i kommunen. Nämnden bedömer att åtagandet har ett direkt samband med utvecklingen av styrindikatorn Bättre information på hemsidan. Utveckla E-tjänster Projekten E-tjänst för ansökan om Trygghetslarm och avancerade E-tjänster är ännu inte påbörjade. Verka för införande av fler mobila enheter inom hemtjänst och hemsjukvård, digitala larm, fungerande digital larmkedja samt trygghetskamera Nämnden arbetar aktivt med välfärdsteknologi eftersom en sådan satsning långsiktigt beräknas möjliggöra ökad trygghet för vårdtagare, förbättra arbetsmiljön för personal samt öka verksamheternas effektivitet. Under 2016 har arbete i totalt 14 olika projekt pågått med koppling till välfärdsteknologi, cirka 10 av dessa kommer att fortgå under Större satsningar som har genomförts under 2016 är: o Som en av ett fåtal kommuner i Västra Götaland arbetar vård och äldreomsorgen i Alingsås aktivt med Nationell Patientöversikt (NPÖ). NPÖ möjliggör för hemsjukvården att med den enskildes samtycke ta del av journalhandlingar från sjukhus och primärvård vilket förbättrar planering och samordning mellan vårdgivare samt ökar vårdkvaliteten. o Vård och äldreomsorgen har som en av ett mindre antal kommuner nått upp till regeringens mål att digitalisera alla trygghetslarm under o Under hösten 2016 påbörjades ett pilotprojekt kring digital fjärrtillsyn med trygghetskamera. Projektet kommer att fortlöpa under o Arbete pågår med en fullskalig implementering av mobila enheter till samtlig personal inom hemtjänsten. o I samband med ombyggnationerna införs ny teknik. 6

7 Vård och äldreomsorgsnämnden gör sammantaget bedömningen att åtagandet och de genomförda satsningarna har en direkt bäring på utvecklingen av styrindikatorn Utveckling av välfärdsteknologi inom vård och äldreomsorgen. Mål 6: Alingsås kommun ger möjlighet för alla barn och ungdomar att växa upp i en trygg och utvecklande miljö Styrindikator: Tryggare Alingsås Nyckeltal: I samverkan med andra aktörer arbeta för att öka tryggheten för äldre Nöjdhet med tryggheten utifrån Socialstyrelsens brukarundersökning För analys av åtagandet och nyckeltal kring ökad trygghet för äldre, se åtaganden inom mål 3 och 5. Mål 7: Alingsås kommun utvecklar samhället tillsammans med den enskilde Styrindikator: Större påverkan från medborgare Nyckeltal: Verka för ett ökat inflytande för äldre och anhöriga Delaktighet i utformandet av genomförandeplaner i särskilt boende, korttids och för hemtjänst Nämnden arbetar systematiskt och kontinuerligt med att genom äldreomsorgens värdegrund skapa förutsättningar för ökat inflytande och brukardelaktighet. Under hösten har ett strukturerat arbete genomförts för att förtydliga ett personcentrerat förhållningssätt i utredningsmallar och dokumentationsmaterial. Arbetet är i princip slutfört och under 2017 kommer fokus att skifta till utbildning och implementering kring de reviderade dokumentationsstöden i syfte att skapa ett gemensamt synsätt i hela nämnden. Utbildningssatsningen kring Samtalsguiden har varit ett verktyg i detta arbete (se mål 5). Vård och äldreomsorgsnämnden bedömer att ett systematiskt arbete för ökad brukardelaktighet har en indirekt koppling till utvecklingen av styrindikatorn Större påverkan från medborgare. Mål 8: I Alingsås kommun finns attraktiva boendemöjligheter för alla Styrindikator: Bättre bostadsutbud Nyckeltal: Verka för fler äldreboendeplatser och fler trygghetsboenden Antal äldreboendeplatser och trygghetsboenden Nöjdhet med lägenhet och utemiljön på särskilt boende utifrån Socialstyrelsens brukarundersökning 7

8 Arbete fortgår med att tillskapa totalt ca 85 nya kostnads- och verksamhetseffektiva boendeplatser på Brunnsgården, Bjärkegården och Ginstgården genom förtätning av befintliga lokaler och nybyggnation. Vård och äldreomsorgsnämnden bedömer att åtagandet har en direkt koppling till utvecklingen av styrindikatorn Bättre bostadsutbud. Internkontrollplan Internkontrollplanen sammanfattar de riskområden som uppmärksammats inför verksamhetsår Åtgärder och uppföljning av riskområdena följs upp och presenteras löpande till nämnd, budgetansvariga och till berörd personal. Inför 2016 har månadsstatistik till nämnden reviderats med utgångspunkt från den interna kontrollen. Kontroll utifrån internkontrollplanen har påbörjats och i samband med flerårsstrategin för uppdateras har internkontrollpunkterna uppdaterats utifrån hur riskområden förändrats under verksamhetsår Rätt volym äldreboendeplatser Under 2016 har kön till äldreboende uppgått till 49 personer per månad i genomsnitt Bristen på platser har medfört att fler personer bor på korttidsplats i avvaktan på boende vilket medfört brist på korttidsplatser och ökade kostnader för externa korttidsplatser Medelkö till särskilt boende Kostnad för externt köpta korttidsplatser Situationen är inte under kontroll men nämnden har bevakat utvecklingen, tagit till åtgärder (se omedelbar åtgärd, sid 10) och planerar för utökning av cirka 80 kostnads- och verksamhetseffektiva äldreboendeplatser på Ginstgården, Hagagården, Bjärkegården och Brunnsgården under de kommande 3-4 åren. Förändring av hemtjänst Hemtjänsttimmarna har ökat under de senaste åren utifrån att fler blir äldre och att platserna på särskilt boende varit oförändrade. En projektgrupp har under 2016 arbetar för att bromsa ökningstakten av hemtjänst. Arbetet har inriktats mot att se över nattinsatser, samordna beslut mellan Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Samtidigt som hemtjänsttimmarna ökat med cirka tre procent under 2016, har ökningstakten minskat och under andra halvåret 2016 har timmarna minskat jämfört med första halvåret jan-juni 2016 juli-dec Hemtjänsttimmar per månad

9 Införande av Timecare Internkontrollplanen avser att granska ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter av införande av schemaläggningssystemet TimeCarePlanering (TCP) och automatisk schemaläggning (scheduler, TCS). Införandet av TCP påbörjades 2014 och införandet av TCS Under införandet har vissa praktiska/verksamhetsmässiga problem uppkommit vilket försvårar processen. Målsättningen är att under 2017 implementera hela schemaläggningsförfarandet med TCP och TCS i samtliga arbetslag som arbetar i särskilt boende och inom hemtjänst. Syftet med införandet är att förbättra personalplaneringen, öka medbestämmandet och minska schemaplaneringstiden. Nämnden kommer fortsätta bevaka effekterna av införandet av TimeCare planering och TimeCare scheduler Uppföljning av förebyggande verksamheter En förstudie har gjorts om det förebyggande arbetet och en förebyggandeenhet har planerats och uppstartas inför verksamhetsår Förebyggandeenheten samlar all personal inom anhörigstöd, träffpunkts- och frivilligverksamhet, fixartjänst, syn- och hörselinstruktör, stödperson vid demenssjukdom samt uppsökande verksamhet. Målet med den nya enheten är att skapa goda samverkansvinster inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom äldreomsorgen, med tydliga gemensamma mål för verksamheten. Utveckling av välfärdsteknologi Vård och äldreomsorgsnämnden har verkat för införande av fler mobila enheter inom hemtjänst och hemsjukvård, digitala larm, fungerande digital larmkedja, trygghetskamera med mera under Sammantaget har 14 projekt inom välfärdsteknologiområdet varit aktiva under året varav fem är fullföljda och övriga fortgår under Långsiktigt beräknas en satsning på välfärdsteknologi förbättra arbetsmiljö, möjliggöra ökad trygghet och öka verksamheternas effektivitet. Tillgång på personal Inom äldreomsorgen har det uppstått en brist på personal med rätt kompetens till verksamheten. Detta sker samtidigt som de äldre med omvårdnadsbehov blir allt fler och behovet av personal med rätt kompetens ökar. Nämnden har beslutat att lämpliga vikarier som ej är utbildade undersköterskor ska kunna erbjudas tillsvidaretjänst. Detta mot att personerna accepterar att utbilda sig parallellt med arbete i förvaltningen. En kunskapssatsning har påbörjats under hösten där 19 vårdbiträden valideras till undersköterskor. Personer som ingår i satsningen har varit vikarier men har nu fått en tillsvidareanställning i förvaltningen. 9

10 Sjukfrånvaro Nämnden riktar med början 2016 ett särskilt fokus mot att minska sjukskrivningstalen och nämnden följer månadsvis den korta och den totala sjukfrånvaron. För att intensifiera arbetet med att minska sjukskrivningstalen har HR-funktionen förstärkts under I den centrala Arbetsmiljögruppen har man under 2016 startat ett arbete med att förtydliga och förbättra riktlinjerna för rehabilitering i Alingsås kommun, på förvaltningen har rehabiliteringsriktlinjerna diskuterats på chefsdagarna. Vilket i kombination med ett utökat HR-stöd och ett mer fokuserat arbete gällande kompetensförsörjningen, förväntas leda till att sjukfrånvaron under 2017 kommer minska. Omedelbar åtgärd Under början av 2016 köptes cirka 220 korttidsdygn per månad externt till en kostnad om i genomsnitt 590 tkr per månad under januari till april. För att minska kostnadsökningen som de externt köpta korttidsplatserna medförde, minimera underskottet 2016 och erbjuda kommuninvånarna korttidsplatser i hemkommunen öppnades upp till sju korttidsplatser på Brunnsgården under april De nya platserna öppnades inom befintliga lokaler och samordnades personalmässigt med befintlig verksamhet till en kostnad av cirka 230 tkr per månad. Redovisning av uppdragsföretag Frösunda Omsorg AB, Stiftelsen Bräcke diakoni, Hemtrevnad Service & Omsorg Väst AB, Extramamman & Ugglans hemhjälp AB, 24h Vård och Omsorg i Alingsås HB, Team Assistans i Göteborg AB, Homemaid AB, ISS Facility Services AB, AB Mjörnviksholms Sjukhem, Mellbygård vård och gruppboende, Mogården omsorg AB, Salstad Gästhem AB, Västtrafik AB. Uppdragsföretagen AB Mjörnviksholms sjukhem, Salstad Gästhem AB, Mellbygård vård och gruppboende och Mogården omsorg AB granskas årligen av IVO (inspektionen för vård och omsorg). Övriga ovanstående uppdragsföretag anlitas genom upphandlingar, idéburet offentligt partnerskap eller genom att de är aktiva inom vård och äldreomsorgsnämndens tillämpning av LOV (Lagen om Valfrihet). Dessa uppdragsföretag gör vård och äldreomsorgsförvaltningen regelbundna granskningar av. 10

11 Ekonomi Belopp i tkr Budget 2016 Bokslut 2016 Avvikelse helår Bokslut 2015 Differens 2015/2016 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lokalhyror Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avsk rivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Vård och äldreomsorgsnämnden redovisar ett underskott med 6,7 mnkr för verksamhetsår Efter många år av budgetbalans för nämnden har framförallt volymökningar och relativt höga kostnadsökningar per arbetad timma medfört ett budgetunderskott för Nämndens nettokostnadsökning om 3,7 procent för 2016 är lägre än pris-/löne- och volymökningen mellan 2015 och 2016 när hänsyn tas till särskild lönesatsning på undersköterskor, höjning av arbetsgivaravgifter och ökningen av äldre invånare. Kommentarer till årsbokslut Vård och äldreomsorgsnämnden påbörjade verksamhetsåret 2016 med ett mycket svagt ekonomiskt utgångsläge, budgetuppräkningen 2016 uppgick till 2,0 procent justerat för förändrad hantering av kapitalkostnader. Samtidigt som nämnden stod utan reserver för volymökningar startade året med att antalet vårdtagare ökade, dels ökade antalet hemtjänsttimmar och dels uppkom stora kostnader för köp av externa korttidsplatser. Under april förhandlade därtill arbetsmarknadens parter fram ett löneavtal med en särskild satsning på undersköterskor som för 2016 medförde en oförutsedd kostnadsökning om cirka 2,0 mnkr. För att minska underskottet har nämnden höjt avgifter, arbetat för att minska antalet hemtjänsttimmar samt minskat köpen av externa korttidsplatser genom att tillskapa en kostnadseffektiv korttidsavdelning i kommunal regi. Trots ansträngningar har inte åtgärder uppvägt de kostnadsökningar som volym- och löneökningar sammantaget medförde. 11

12 Kommentarer till avvikelse mot budget Under 2016 har framförallt följande ekonomiska händelser påverkat ekonomin. Intäkter - Statliga bidrag som använts i verksamheten har ökat med cirka 5,7 mnkr 2016, i huvudsak beror ökningen på att Socialstyrelsens stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen ökat från 4,0 mnkr 2015 till 8,3 mnkr Avgiftsintäkter för kost, hyra, omvårdnad, larm och hälso- och sjukvård har ökat med 5,0 procent från 53,0 mnkr till 55,6 mnkr. Orsaken är hög beläggning, fler vårdtagare, höjd larmavgift och höjd maxtaxa för omvårdnadsinsatser. Personalkostnader - Ordinarie löneökning uppgår till cirka 7,0 mnkr 2016, särskild lönesatsning på undersköterskor i avtalsrörelsen 2016 medförde därtill en riktad satsning som översteg ordinarie löneökning med cirka 2,0 mnkr. - Höjda arbetsgivaravgifter för framförallt anställda under 26 år har medfört att arbetsgivaravgifterna ökat från 36,4 procent till 38,4 procent mellan 2015 och Ökningen motsvarar en kostnadsökning om cirka 4,8 mnkr. - Arbetade timmar i nämndens verksamhet har under 2016 ökat med 1,4 procent, framförallt beror ökningen på att hemtjänsttimmarna ökat samt på att ny korttidsavdelning uppstartades på Brunnsgården under våren Förändring Totala personalkostnader ,5% Antal arbetade timmar ,4% Personalkostnad per arbetad timma ,0% Övriga kostnadsposter - Lokalkostnader har ökat med 1,3 procent under Inklusive ökade hyresintäkter har nettokostnaden för lokaler minskat under Mellan 2015 och 2016 har nettokostnaden för lokaler minskat från 6,0 procent till 5,8 procent av nämndens totala nettokostnader. - Kostnaden för köp av tjänster har ökat med 7,5 mnkr under året. Ökade kostnader för privat utförd hemtjänst 3,3 mnkr, ökade kostnader för externa korttidsplatser 2,4 mnkr och ökade kostnader för IT och kost är huvudorsaker till kostnadsökningen. - Övriga kostnader har minskat jämfört med föregående år, minskningen beror framförallt på att kostnader för bilar och för personliga hjälpmedel minskat med sammanlagt 0,6 mnkr. - Avskrivningskostnader flyttades till kommuncentralt konto under Dessa kostnader är exkluderade i samtliga kommentarer kring ekonomin

13 Jämförelse med föregående år Verksamhetens nettokostnader har 2016 ökat med 3,7 procent justerat för förändrad hantering av kapitalkostnader. En jämförelse mellan verklig nettokostnadsökning och pris- /löne och volymökning visar att nettokostnadsökningen är lägre än pris-/löne och volymökning mellan åren. Även justerat för de ökade statliga bidragen som nämnden kunnat tillgodogöra sig är nettokostnadsökningen lägre än pris-/löne- och volymökningen. Pris- löne och volymökningar jämfört med nettokostnadsökning 2016 Pris- och löneökning 2016 (cirka 2,0 %) Särskild satsning undersköterskor Höjda arbetsgivaravgifter för unga Volymökning utifrån befolkningsstatistik 2016* Totalt Pris- löne och volymökning Nettokostnadsökning enligt bokslut 2016 ca: 8,8 mnkr ca: 2,0 mnkr ca: 4,8 mnkr ca: 10,0 mnkr ca: 25,6 mnkr 16,2 mnkr *Antal invånare år har preliminärt ökat med cirka 1,0 procent och antal invånare över 90 år har preliminärt ökat med 6,3 procent mellan 2015 och Utifrån det kommunala utjämningssystemets metod att beräkna hur mycket äldreomsorgen kostar motsvarar denna befolkningsökning en volymökning om 2,3 procent (10,0 mnkr). Prognossäkerhet Siffror i tkr Prognos Avvikelse från bokslut Delårsbokslut Vårbokslut Bokslut Under våren 2016 ökade volymerna i verksamheten samtidigt som en särskild lönesatsning på undersköterskor medförde ökade kostnader. Utifrån dessa förutsättningar prognostiserade nämnden ett underskott om 5,5 mnkr vid vårbokslutet. Högre upplevd vårdtyngd för framförallt korttids och särskilt boende medförde att prognosen försämrades till ett underskott om 8,0 mnkr vid delårsbokslutet. Under slutet av året har en större ekonomisk återhållsamhet i verksamheten och återbetalningar för bilar, lokaler och färdtjänst minskat underskottet som uppgår till 6,7 mnkr för helåret Prognoserna bedöms ha återspeglat hur verksamhetens ekonomi utvecklats under 2016 och bedöms ha gett nämnden en rättvisande bild över det ekonomiska läget. Vårbokslutet bedömde helårsnettokostnaden 2016 knappt 0,3 procent för lågt och delårsprognosen bedömde helårsnettokostnaden knappt 0,3 procent för högt. 13

14 Investeringar Budget 2016 Bokslut 2016 Avvikelse helår Bokslut 2015 Differens 2015/2016 Tkr Reinvestering Inventarier IT-utrustning Vårdarhjälpmedel Sängar Anpassningsinvestering Inventarier IT-utrustning Vårdarhjälpmedel Sängar Totalt utgifter Vård och äldreomsorgsnämnden har 2016 investerat för 2,8 mnkr vilket är en ökning med 0,1 mnkr jämfört med Nämnden redovisar 2016 ett överskott med 0,5 mnkr för investeringsbudgeten. Överskottet beror på lägre inventarieinvesteringar än budgeterat. Investeringarna är 0,5 mnkr lägre än prognosen vid delårsbokslutet, minskningen beror framförallt på att kostnaderna för återstående investeringar under augusti - december underskattades kostnadsmässigt i delårsbokslutet. Vid utbyggnad av särskilt boende behöver nya avdelningar utrustas vilket belastar investeringsbudgeten. De senaste åren har utbyggnad av platser på särskilt boende förskjutits och i dagsläget är tidplanen för nya platser på särskilt boende enligt nedan. Planering för nya platser på särskilt boende 2017: Tillskapande av åtta nya platser på särskilt boende på Ginstgården samt tillskapande av cirka åtta evakueringsplatser på Hagagården 2018: Tillskapande av 27 nya platser på särskilt boende på Bjärkegården samt konvertering av 11 platser från särskilt boende till trygghetsboende : Om- och tillbyggnation på Brunnsgården, vilket medför ett tillskott om cirka 50 platser på särskilt boende 14

15 Personalredovisning Personal och kompetensförsörjning Antal anställningar 1 i november 2016 Antal Antal Antal Medelåldegrad Sysselsättnings- personer anställningar årsarbetare (snitt) AID-struktur ,3 44,5 85% Administration (inkl chefer) ,7 48,9 94% Socialt och kurativt arbete ,3 50,2 89% Teknikarbete 4 4 3,8 52,0 94% Vård- och omsorgsarbete ,3 44,0 85% Totalt har antalet årsarbetare i förvaltningen ökat med 2,8 % vilket motsvarar 19 årsarbetare mellan 2015 och Ökningen har skett inom Vård- och omsorgsarbete där antalet årsarbetare ökat med 3,0 %, huvudorsaken bedöms vara ökad volym hemtjänst och ny korttidsavdelning på Brunnsgården från april Fördelning arbetad tid 2016 Andel av totalt arbetad tid Andel månadslön 76,2% 74,6% 74,6% Andel Timlön 19,7% 21,5% 21,4% Andel Fyllnadslön 3,1% 2,9% 2,9% Andel Övertid 1,0% 1,0% 1,0% Andelen timlön uppgår 2016 till 21,4 %, vilket är något mindre än 2015 då andelen var 21,5 %. Under 2016 har antalet tillsvidareanställningar ökat med drygt fem procent samtidigt som den arbetade tiden endast ökat med 1,4 procent. Andelen månads- och timanställda skiljer sig åt inom nämndens två största avdelningar. Andel månadsanställda inom avdelning boende är 73,4 procent och andel timanställda är 22,5 procent. I avdelning kvarboende är andelen månadsanställda 68,0 procent och andelen timanställda 27,3 procent. En anledning till skillnaderna är sannolikt att hemtjänsten av tradition haft en större beredskap i sin bemanning för att hemtjänsten kan minska, därtill har hemtjänsten haft vissa svårigheter att rekrytera personal. Personalförsörjning Det finns ingen särskild yrkesgrupp som har större omsättning än andra och prognosen kan likställas med det nationella utgångläget. Bristen på undersköterskor fortsätter och nämnden kommer att behöva arbeta aktivt med frågan. En annan yrkeskategori som varit 1 Redovisningen ingår tillsvidareanställningar i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt beredskapsavtalet (BEA), PAN-avtalet, förtroendevalda, uppdragstagare m fl samt tidsbegränsad, inkl timavlönad, personal ingår inte. Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningar, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade. 15

16 svårt att rekrytera är biståndshandläggare. Statistiken nedan visar en minskning av inkomna ansökningar för undersköterskor och biståndshandläggare. Ansökningar i nedan tabeller är inte rensade från den relativt stora andel obehöriga ansökningar som inkommit. Undersköterkor År Antal lediga tjänster Antal inkomna ansökningar Antal ansökningar per tjänst , ,4 Biståndshandläggare År Antal lediga tjänster Antal inkomna ansökningar Antal ansökningar per tjänst , , , Personalomsättning Personalomsättningen under 2016 var 8,46 procent vilket är något högre än 2015 då personalomsättningen uppgick till 8,40 procent. Under 2016 hade förvaltningen 61 externa avgångar varav 26 pensionsavgångar. Vilket är en ökning från 59 externa avgångar och 22 pensionsavgångar under Sammanfattning personal- och komptensförsörjning Nämnden har haft svårt att rekrytera utbildade undersköterskor i den utsträckning som behovet föranlett. Under våren startades en kunskapssatsning där 19 personer varav 15 personer från Vård- och Äldreomsorgsförvaltningen tillsvidareanställdes och påbörjade en valideringsutbildning i samarbete med Vård- och omsorgscollege. Deltagarna är färdigutbildade undersköterskor under vintern 2016/2017. För att kompetensutveckla och behålla befintlig personal har kost- och hygienutbildningar inom både hemtjänst och äldreboenden genomförts. Därtill har BPSD-registret implementerats och utbildningar för administratörer och vårdpersonal genomförts. BPSD är ett verktyg för att förebygga beteendepsykiska symtom vid demenssjukdomar. Det har också genomförts handledarutbildning för att kompetensutveckla samt arbeta med arbetsgivarmärket i syftet att attrahera, rekrytera, utveckla samt behålla befintlig personal. Nämnden har under 2016 fokuserat på målgruppen undersköterskor och vårdpersonal. Insatser har riktats mot denna målgrupp i form av en valideringssatsning. Under året har även initiativ tagits till ett ökat samarbete med bemanningsservice i syfte att öka möjligheterna att rekrytera vårdpersonal till verksamheten. Samt har rutiner för samarbete. 16

17 Löner Medianlön 10:e percentil 2016 Medianlön :e percentil 2016 Kvinnor Män Totalt Medianlönen uppgår till : - per månad 2016, vilket är cirka nio procent lägre än Alingsås Kommuns medianlön. Mellan 2015 och 2016 har medianlönen ökat med 2,2 procent. Samtidigt har personalkostnaden per arbetad timma inklusive arbetsgivaravgifter ökat med cirka 4,0 procent. En lönekartläggning kommer genomföras från centralt håll efter löneöversynen är klar i år och kommer då kunna ge en mer detaljerad bild gällande befattningar och eventuella osakliga löneskillnader. Arbetsmiljö Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten 2016 uppgick till 84,4%. Det är den högsta svarsfrekvensen någonsin för nämnden, vilket bedöms ge en god indikation på den upplevda arbetsmiljön. Resultatet visar att kategorierna Arbetsbelastning och Attraktiv arbetsgivare fick lägst resultat. Kategorin Arbetsbelastning har dock ett något högre resultat än tidigare mätning, medan Attraktiv arbetsgivare ligger oförändrat. Mångfald, Motivation, Ledarskap och Styrning gavs höga resultat och nämndens NMI-värde på 3,9 är fortsatt högre än kommunens totala resultat och högre än samtliga andra nämnders resultat. Arbetet med att ta fram handlingsplaner för att hantera resultatet av årets medarbetarenkät har uppstartats och kommer mynna ut i en uppdaterad handlingsplan. Nämnden har åtagit sig att arbeta för minskad sjukfrånvaro och minska tiden som utförs av timanställd personal vilket förväntas leda till en ökad kontinuitet för personal och vårdtagarna (se avsnitt Sjukfrånvaro ). Nämnden arbetar för att öka förtroendet genom ett professionellt personcentrerat arbetssätt. Under 2016 har arbetsmiljöarbetet fokuserat på implementering av demensprogram, utbildning för chefer i det goda samtalet, Arbetsmiljöverkets nya föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) samt rehabiliteringsrutinerna. Utöver det har förvaltningen fortsatt arbetet med implementeringen av BPSD. Systematiskt arbetsmiljöarbete Under 2016 har enkätundersökning genomförts gällande systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtliga 19 (svarande) chefer uppger sig känna till rutinerna för rehabilitering, och samtliga (utom en som dock delvis instämmer) följer regelbundet upp sin enhets sjukfrånvarostatistik och svarar att de startar upp rehabiliteringsutredningar om de har medarbetare med sjukfrånvaro som överstiger 14 dagar eller har fler än 6 frånvarotillfällen. 17

18 Från förvaltningens sida ser vi dock inte att det görs i den utsträckningen, varför utbildningsinsatser är planerade till våren. På frågan Anser du dig ha tillräckliga arbetsmiljökunskaper för att kunna ta ditt arbetsmiljöansvar som chef? svarar 16 ja och 3 delvis, samtidigt som endast 8 svarar ja (2 nej och 9 delvis) på frågan om man som chef anser sig ha förutsättningar att omsätta arbetsmiljöansvaret i praktiken. Samverkan med skyddsombud kan förbättras och också förbättra förutsättningarna, då en tredjedel uppger att man som chef inte samverkat med det lokala skyddsombudet inom det systematiska arbetsmiljöarbetet under Vidare har en chef kommenterat att det är många frågor att arbeta med, en del system är krångliga och att en stor fråga är om det är rimligt att vara chef med medarbetare och samtidigt en stor verksamhet som ska skötas. Om alla riktlinjer och rutiner ska följas. Vad lägger man på cheferna för uppdrag? Vad är rimligt? Vad finns för stöd från HR?. Det är en intressant reflektion, vilket visar på vikten av att kommunicera ut och tydliggöra vilket uppdrag cheferna har samt vilket stöd de kan förvänta sig. Chefen belyser också något som varit uppe i bl.a. Mönsterarbetsgivarprojektet: att inleda ett arbete med inriktning att antalet medarbetare per chef inte ska överstiga 30 tillsvidareanställda. Däri kan också en del i den upplevda problematiken gällande förutsättningarna till att omsätta arbetsmiljöansvaret i praktiken ligga. Sjukfrånvaro 2 Tabell, Totalt sjukfrånvaro i % Differens dagar 3,25 3,36 0,11% 1-59 dagar 4,79 4,79 0,00% > 60 dagar 5,81 5,24-0,57% < 29 år 5,87 6,80 0,93% år 8,97 8,01-0,96% år 9,72 12,03 2,31% år 11,56 9,77-1,79% > 56 år 13,09 9,90-3,19% Kvinnor 10,78 9,88-0,9% Män 4,85 6,38 1,53% 2 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 18

19 Den totala sjukfrånvaron har minskat från 10,4 procent till 9,6 procent mellan 2015 och 2016 medan korttidssjukfrånvaron ökat något från 3,3 procent till 3,4 procent. Trots en låg ökning av korttidssjukfrånvaron har kostnaderna för sjuklön ökat med 13 procent från 5,1 till 5,7 mnkr exklusive arbetsgivaravgifter mellan 2015 och Orsaken till ökningen är framförallt ökade kostnader för långtidssjukfrånvaro beroende på att Försäkringskassan drar in sjukpengen för fler långtidssjuka som kan vara berättigade upp till 180 dagars sjuklön från arbetsgivaren medan arbetsgivaren fullgör sin rehabiliteringsskyldighet. Under 2016 har vi haft 12 personer som fått sjuklön vid indragen sjukpeng under 2016, varav fem aktiva i nuläget. Sett till män och kvinnor har kvinnornas sjukfrånvaro minskat från 10,8 procent till 9,9 procent, medan männens sjukfrånvaro ökat till 6,4 procent. Eftersom cirka 90 procent av alla arbetade timmar inom äldreomsorgen utförs av kvinnor och kvinnor i större utsträckning arbetar i vårdnära arbete som generellt har en högre sjukfrånvaro är det svårt att göra relevanta jämförelser av sjukfrånvarostatistiken mellan män och kvinnor. Anställda i åldersgruppen år har 2016 ökat sin sjukfrånvaro mest och har även högst total sjukfrånvaro av samtliga åldersintervall. Störst korttidssjukfrånvaro har anställda i åldersgruppen under 29 år. För att minska sjukskrivningstalen behöver samarbetet med såväl Företagshälsovård som Försäkringskassan fortsätta och förbättras, samt behöver uppmärksamhet riktas mot utbildning och stöttning gentemot cheferna i rehabiliteringsfrågor. Förvaltningen startade upp ett arbete under hösten och planerar utbildningstillfällen i rutiner och riktlinjer för rehabilitering och friskfaktorer samt i beställarprocessen mot företagshälsovården. Arbetsskador och tillbud Typ Differens Tillbud Arbetsskador /-0 Antalet inrapporterade arbetsskador var 46 stycken varav åtta resulterade i sjukskrivning under Det innebär ett oförändrat antal anmälda arbetsskador jämfört med Av arbetsskadorna klassificerades sju som allvarliga händelser. Bland dessa skiljer sig skadetyperna åt i samtliga fall. Om man däremot tittar på de åtta arbetsskador som resulterade i sjukskrivning var hälften färdolycksfall. Antalen inrapporterade tillbud var 74 stycken under Det innebär sex färre tillbud än Av tillbuden klassificerades tolv som allvarliga händelser, samt en som mycket allvarlig. Bland tillbuden är tillbud kring att bli skadad av person vanligast, åtgärder är handlingsplaner och nya arbetssätt/direktiv kring arbetet runt dessa vårdtagare. 19

20 Sammanfattande analys för året Under 2016 har invånarna över 65 år i Alingsås kommun ökat med cirka 200 personer. Befolkningsförändringen mellan 2015 och 2016 sammanvägt med utjämningssystemets beräknade kostnader per invånare i olika ålderskategorier motsvarar en demografiskt motiverad volymökning av äldreomsorg med cirka 2,3 procent under verksamhetsår Äldre invånare år år > 90 år I Alingsås kommun Alingsås tätort Bjärke Hemsjö Totalt Personer med behov av äldreomsorg kommer öka under de kommande åren, ökningen av äldreomsorgen har påbörjats och behovet av boendeplatser har varit större än tillgången. Under 2016 har nämnden fortsatt planera för en ökning av cirka 80 platser på särskilt boende under de närmaste åren. Samtidigt är trenden att en mindre andel av de äldre får sin omvårdnad på särskilt boende och för att möjliggöra för äldre att kunna bo kvar längre i sin hemmiljö har hemgångsteam uppstartats, en förstudie om förebyggande insatser genomförts och beslut har tagits att skapa en förebyggandeenhet inom äldreomsorgen. Därtill har planering fortgått inför utbyggnad av välfärdsteknologi i verksamheterna. Vård och äldreomsorgsnämnden har under 2016 fortsatt sin strävan mot en god kvalitet i äldreomsorgen. Under de senaste åren har trenden varit att kvaliteten i verksamheten förbättrats. Socialstyrelsens brukarundersökning 2016 visar att cirka 90 procent av vårdtagarna i Alingsås sammantaget är ganska eller mycket nöjda med omsorgen. Resultatet visar att Alingsås äldreomsorg har en god kvalitet i en nationell jämförelse. En stor utmaning under 2016 har varit att balansera de ökade behoven i äldreomsorgen med en budget som inte kompenserar för det ökade omsorgsbehovet. Under 2016 har nämnden fortsatt arbeta för en effektivare verksamhet men på grund av ökade omvårdnadsbehov, höjda arbetsgivaravgifter och särskild löneesatsning på undersköterskor redovisar nämnden ett budgetunderskott om 6,7 mnkr för verksamhetsår Att utmana och tänka utanför den egna organisationen för att bättre tillgodose äldres behov av vård och omsorg blir allt viktigare. Det blir även allt tydligare att nya arbetssätt i den egna organisationen behövs men också att förändringar måste ske i samverkan med andra sjukvårdshuvudmän och civilsamhällets organisationer. Allt för att alingsåsaren även framåt ska känna sig nöjd och trygg med vården och omsorgen. Inlämning Slutlig årsredovisning mailas senast måndagen den 3 februari 2017, kl till sandra.burman@alingsas.se, erik.stenkilolsson@alingsas.se och maria.wallmyr@alingsas.se 20