Väg 155. Rapport nr 2:2006. Förslag till åtgärder för väg- och kollektivtrafik. Göteborgs Stad Trafikkontoret ISSN

Transkript

1 Väg 155 Förslag till åtgärder för väg- och kollektivtrafik Rapport nr 2:2006 Göteborgs Stad Trafikkontoret ISSN

2 Rapporten har på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad utarbetats av FB Engineering AB. Trafikkontoret: Ma-Lou Wihlborg, projektledare Trafi kkontoret: FB Engineering AB: Johanna Rödström, uppdragsledare Karin Björsander FB Engineering AB: Uppdragsnummer: Foto: FB Engineering AB där inget annat anges

3 Förord Under 2005 genomförde Vägverket en problemstudie för att belysa trafikproblemen utmed väg 155, delen mellan Lilla Varholmen och Bur, samt redovisa konkreta åtgärdsförslag för att förbättra framkomligheten på kort sikt. Vägverket sände ut rapporten för synpunkter till de organisationer som deltog i arbetet. Trafikkontoret valde att fördjupa frågeställningarna till att tydligare omfatta framkomligheten för samtliga transportslag, bl a med avseende på kapacitet, beläggning i kollektivtrafiken samt restider för kollektivtrafik och bil, vilket har resulterat i föreliggande rapport. I rapporten redovisas framkomligheten för hela väg 155 in till Vädermotet för att få en bättre helhetsbild av problem och möjliga lösningar utmed sträckan. Tidshorisonten i rapporten är fram till år I rapporten föreslår Trafikkontoret en rad åtgärder utmed vägen för att förbättra kapaciteten och därmed framkomligheten för väg och kollektivtrafik varav en stor del överensstämmer med Vägverkets förslag. Vi föreslår dessutom en rad åtgärder för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Samtliga åtgärder, förslag till utbyggnadsordning, ansvarig part samt kostnader framgår av rapporten sid Rapporten behandlades i Trafiknämnden den 15 mars 2006 och nämnden tillstyrkte Trafikkontorets samtliga förslag till åtgärder. Trafiknämnden vill dessutom se över möjligheterna att flödesstyra trafiken mot Hjuvik redan i Torslanda. Trafikkontoret vill understryka vikten av att de åtgärder som framkommit också genomförs om fortsatt exploatering av bostäder och verksamhet skall vara möjlig utmed väg 155 och i angränsande områden. Vad gäller sträckan mellan Lilla Varholmens färjeläge och Gossbydal är åtgärderna i färjeläget samt ombyggnaden i Gossbydalskorsningen en förutsättning för att framkomligheten utmed Hjuviksvägen kan ges en acceptabel nivå. För att klara en prognostiserad trafikutveckling på 1 1,5% per år behöver dessutom kollektivtrafikandelen öka från dagens 19 % till 35 % under maxtimmen. En gemensam satsning med förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken och högre kvalitet på tjänsten kollektivtrafik utmed väg 155 måste därför prioriteras. Lars-Bertil Ekman Trafikdirektör i

4 ii

5 Sammanfattning Bakgrund Trafikproblemen längs väg 155, speciellt utmed Hjuviksvägen, har under senare år ökat och situationen är i dagsläget mycket ansträngd. Problem finns under högtrafiktid, främst under morgontimmarna, med långa köer för både bil- och kollektivtrafik. Andelen kollektivtrafikresenärer i området är låg. Trots att åtgärder kommer att genomföras inom de närmsta åren kommer problemen att accentueras, inte minst i samband med planerad bostads- och verksamhetsexploatering. Föreliggande rapport utgör en fördjupning och komplement till tidigare framtagna rapporter längs väg 155. I rapporten redovisas fördjupade analyser avseende framkomlighet för kollektiv- och biltrafik baserade på nya mätningar. För att få en bra helhetsbild av problemen har studier utförts för hela väg 155 mellan Lilla Varholmen och Vädermotet. Inriktning har varit hur kapaciteten kan ökas och därmed framkomligheten för väg- och kollektivtrafik, och hur kollektivtrafikens attraktivitet kan ökas. I rapporten föreslås en rad åtgärder, varav merparten överensstämmer med Vägverkets förslag. Trafikkontoret föreslår dessutom en rad åtgärder för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Åtgärderna redovisas uppdelade på tre delsträckor. Under arbetets gång har kontinuerliga avstämningar gjorts med Vägverket, Västtrafik, Stadsbyggnadskontoret samt Öckerö kommun. Bostads- och arbetsplatsutveckling samt trafikprognos Bostads- och arbetsplatsutvecklingen i området har sammanställts efter en genomgång av Stadsbyggnadskontorets strukturstudier för västra Hisingen samt översiktsplanen ÖP 99. Västra och södra Hisingen är bland de mest expansiva områdena i Göteborg och ett flertal stora utbyggnadsområden planeras och diskuteras. Fram till år 2010 planeras områden i Torslanda, Amhult och längs Kongahällavägen, samt i bl a Hjuvik, Hästevik och Bur. Trafikprognosen utgår från den förväntade utbyggnaden av bostäder och verksamheter till år För åren 2010 till 2020 har SIKAs (Statens Institut för Kommunikationsanalys) generella prognos använts vilket innebär en trafikökning på 1,5% per år. Kapacitet och köer Kapaciteten utmed sträckorna och i korsningspunkterna har studerats och beräknats för att skapa en förståelse för var trafikproblemen finns idag och var de kommer att uppstå fram till år Kapacitetsproblemen utmed Hjuviksvägen finns framför allt i cirkulationsplatserna. Stora delar av trafikproblemen längs Hjuviksvägen orsakas av det intensiva flödet av trafik från Hönö och Öckerö. På sträckan mellan Gossbydal och Sörredsvägen, som idag har en godtagbar framkomlighet, kommer de största förändringarna att ske fram till år Ytterligare bostads- och handelsetableringar kommer att ge kraftigt ökade trafikmängder. iii

6 iv Beläggning på kollektivtrafiken och restider med kollektivtrafik och bil Kollektivtrafiken från Hjuviksvägen, Torslanda samt Amhult är idag svår att överblicka även om turtätheten totalt sett kan betraktas som acceptabel under högtrafiktid. Utförda mätningar visar på låg beläggning. Kollektivtrafikandelen totalt sett uppgår till ca 13% (19% under maxtimman på morgonen). Mätningar av restid för kollektivtrafik och bil har utförts och restidskvoter har beräknats för olika delsträckor. Mätningarna avser endast restid där hänsyn inte tagits till gångsträckor mellan målpunkter eller till väntetid vid hållplatser. Både under morgontrafiken och eftermiddagstrafiken ligger restidskvoten för hela sträckan strax under 1,5. Restiderna med kollektivtrafiken skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken busslinje som avses. Som ett komplement till redovisade restidskvoter har ett antal exempelresor framtagits där hänsyn tas till väntetider och gångtider. För många trafikanter ligger restidskvoten på både 2 och 3. Bortsett från långa restider med kollektivtrafiken har många resenärer långa avstånd till hållplatserna. Analys och förslag till åtgärder En rad åtgärder från övergripande till mer detaljerade har specificerats. Nedan beskrivs föreslagna åtgärder uppdelat på tre delsträckor. Mellan Lilla Varholmen och Gossbydal föreslår vi åtgärder på kort sikt, dvs under 2006 och 2007, som består av signalreglering i Gossbydal för att öka kapaciteten samt åtgärder på Lilla Varholmens färjeläge för att skapa ett jämnare flöde av fordon in på Hjuviksvägen. En åtgärd som diskuterats för att förbättra kapaciteten är ombyggnad av cirkulationsplatserna utmed Hjuviksvägen. Vägverket ser idag inte positivt på en sådan ombyggnad. Trafikkontoret föreslår dessutom åtgärder för att öka kollektivtrafikandelen, bl a genom kollektivtrafikkörfält från Hällsvik till Gossbydal, pendelparkeringar, realtidsinformation för kollektivtrafiken, bearbetning av hushåll och företag samt inte minst snabbussar som går direkt till Nils Ericsonsplatsen. Åtgärderna är nödvändiga för att förbättra restidskvoten, höja kvalitén på kollektivtrafiken samt öka möjligheterna att kombinera olika transportmedel. Med den antagna befolknings- och trafikutvecklingen bedömer Trafikkontoret att framkomligheten kan bibehållas på en acceptabel nivå. Detta förutsätter att kollektivtrafikandelen ökar från dagens 19 % till ca 35 % år 2020 i maxtimmen eller att ca 150 bilister av under maxtimman övergår till kollektiva färdmedel. I antagandena ingår en förtätning av bostäder i Hjuvik och Hästevik i storleksordningen mellan bostäder per år, dvs sammanlagt mellan bostäder fram till år 2020.

7 På delsträckan mellan Gossbydal och Bur planeras ytterligare bostäder i Amhult liksom en avsevärd utbyggnad av verksamheter. Här finns möjlighet att öka kapaciteten genom breddning av Gösta Fraenkels väg. Trafikkontoret föreslår dessutom kollektivtrafikkörfält utmed sträckan för att på sikt skapa ett sammanhängande kollektivtrafikkörfält från Hällsvik till Vädermotet. Åtgärderna föreslås på meddellång sikt, dvs inom en femårsperiod. Mellan Bur och Vädermotet planerar Vägverket redan idag en rad åtgärder för att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på vägen. Trafikflödet på vägen kommer att öka avsevärt som en följd av utbyggnad i Torslanda/Lilleby samt planerad utökad verksamhet i bl a Göteborgs Hamn och Volvo. Kollektivtrafikkörfält mellan Bur och Sörredsmotet föreslås färdigställas inom en femårsperiod och resterande tre trafikplatser måste åtgärdas i samband med Vägverkets ombyggnad av trafikplatserna, vilket sker tidigast Trafikkontoret vill understryka vikten av att Vägverket vid ombyggnad av trafikplatserna även tillgodoser behovet av separata kollektivtrafikkörfält. Slutsats En rad åtgärder som kan ge ökad framkomlighet presenteras i rapporten. För att öka kollektivtrafikens attraktionskraft behövs en rad åtgärder där en kritisk faktor handlar om att minska restiderna för kollektivtrafiken jämfört med bil. Viktiga delar är bättre snabbusstrafik samt ett genomgående stråk med separat kollektivtrafikkörfält som kompletteras med åtgärder vid hållplatser. Det är också viktigt att åtgärder för att öka kollektivresandet i anslutning till nya bostadsområden genomförs innan områdena är inflyttade och klara. I anslutning till väg 155 finns ett stort tryck på byggnation av nya bostads- och verksamhetsområden. För att trafiksituationen längs väg 155 inte skall förvärras ytterligare krävs att åtgärder vidtas i takt med all utökning av bostäder och verksamheter i området. Busskörfält mellan Bur och Domarringslänken samt mellan Domarringslänken och Sörredsvägen Omdisponering av färjeläget samt signalprioritering för kollektivtrafik mot Gbg Pendelparkeringar vid bl a Hästevik, Hällsvik, Gossbydal och Torslandakrysset Bevaka utbyggnad till busskörfält i samband med trafikplatsutbyggande Busskörfält mellan Amhults Busstorg och Bur (steg 1) samt mellan Flyghamnsvägen och Amhults Busstorg (steg 2) Busskörfält mellan hållplatserna Hällsvik och Gossbydal Busskörfält mellan hållplatsen Gossbydal och Flyghamnsvägen Förslag till åtgärdsprioritering Åtgärder på kort sikt Åtgärder på mellanlång sikt Åtgärder på lång sikt Åtgärder med prioriteringsordning, större kartbild, se sid 44. v

8

9 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning... 1 Problembeskrivning... 1 Syfte... 1 Rapportens uppbyggnad... 2 Bostads- och arbetsplatsutveckling... 5 Trafik... 7 Trafi kutveckling fram till Fortsatt trafi kutveckling... 7 Kapacitet Var uppstår framkomlighetsproblemen idag?...11 Var uppstår framkomlighetsproblemen i morgon? Dagens kollektivtrafik Busslinjer Turtäthet Beläggning på bussarna Kollektivresandeandelar Planerad kollektivtrafik Restider Biltrafi k Busstrafik Restidskvoter Exempelresor Analys Sammanfattande problembeskrivning Lägre prognos för trafi kutveckling än normalt Ökad kapacitet och utbyggnad av bostäder Räkneexempel, ökad kollektivtrafi k på Hjuviksvägen Var fi nns potentialen för ökat kollektivresande? Åtgärdsförslag Allmänt Delen Lilla Varholmen - Gossbydal Delen Gossbydal - Bur Delen Bur - Vädermotet Övergripande åtgärder Övriga åtgärder BILAGA Dagens planer för busstrafiken på västra Hisingen Tidigare och pågående utredningar

10 Vädermotet Oljevägsmotet Sö rre ds lsv nda Are vä ge Tor s Syrhålamotet lan d avä g en n äge N n Bur Lilleby Gö sta Torslandakrysset Fra en k Amhults Torg els vä g Gossbydal Sandvik Torslanda Hjuvi ks vägen Nötö Hornkamsgatan Hästevik Lilla Varholmen Översiktskarta Hällsvik Hjuvik

11 De många korsningarna är en anledning till att köer uppstår längs Hjuviksvägen. Inledning Problembeskrivning Trafiken på väg 155 mellan Lilla Varholmen och Bräckemotet ökar stadigt med växande köer som resultat. Restiderna blir långa, för såväl bil- som kollektivtrafik. Speciellt på de västra delarna har problemen eskalerat på senare år, främst beroende på ett stort bostadsexploaterande. Biltätheten är dessutom hög på västra Hisingen vilket bidrar till att andelen samåkningsresor är liten. Andelen kollektivtrafikresande är låg, ca 13% i höjd med Amhult. Kapacitetsproblemen på Hjuviksvägen har lett till att Byggnadsnämnden har valt att stoppa större bostadsexploateringar väster om Amhult. Det är av största vikt att hitta kapacitetsåtgärder som förbättrar framkomligheten för såväl bil- som kollektivtrafik. Detta skulle ge möjlighet till fortsatt exploatering i ett populärt område. Kollektivtrafikens attraktionskraft måste förbättras för att öka andelen resande med kollektivtrafiken. Det finns två stora anledningar till framkomlighetsproblemen utmed Hjuviksvägen; dels de många korsningarna på sträckan mellan Lilla Varholmen och Gossbydal, och dels den täta och stötvisa trafiken från Hönö och Björköfärjorna (Under högtrafik ankommer 10 ordinarie och 1-2 extrafärjor/timme, med bilar). Turtätheten på bussarna är relativt god på västra Hisingen, främst från Torslandakrysset. Från Lilla Varholmen avgår totalt 9 bussar och från Torslandakrysset 16 bussar mellan kl Valmöjligheterna i resväg är dock små och restiden lång. Ett angeläget förbättringsområde är att minska restidskvoten, dvs förhållandet mellan tiden det tar att åka kollektivt jämfört med bil. Syfte Under 2005 utförde Vägverket en utredning angående framkomligheten på Hjuviksvägen (Problemstudie väg 155 Hjuviksvägen/Gösta Fraenkels väg delen Lilla Varholmen - Bur, daterad ). Förslag på åtgärder presenteras i rapporten enligt Vägverkets s k fyrstegsprincip, där man i de första stegen tittar på hur det är möjligt att påverka människors transportbehov och 1

12 2 transportsätt och att utnyttja det befintliga vägnätet mer effektivt. Först därefter kommer fysiska åtgärder såsom begränsad utbyggnad eller nyinvesteringar. I rapporten presenterades förslag inom steg 1-3. Utredningen är nu ute på informell remiss och ska besvaras av bl a Trafikkontoret. Föreliggande rapport är en fördjupning av frågeställningarna i Vägverkets problemstudie som görs i syfte att ge Trafikkontoret en bra grund för sitt remissyttrande på Vägverkets rapport. Trafikkontoret har även tyckt att det har varit viktigt att utreda framkomligheten för såväl bil- som kollektivtrafiken längs hela väg 155 in till Vädermotet för att få en bättre helhetsbild av trafikproblemen, samt att hitta möjligheter för olika typer av lösningar. I rapporten redovisas hur åtgärder kan genomföras parallellt inom vägtrafikområdet och kollektivtrafiken, för att på så sätt ge bäst sammantagen effekt och valmöjlighet för trafikanterna utmed sträckan. Rapportens uppbyggnad För att kunna föreslå åtgärder som ger bäst effekt för en rimlig kostnad är det av största vikt att bakgrundsmaterial, prognoser och analyser blir ordentligt genomarbetade. Den förväntade befolknings- och arbetsplatsutvecklingen har sammanställts efter genomgång av Stadsbyggnadskontorets strukturstudier för västra Hisingen samt översiktsplanen ÖP 99. När det gäller trafikutvecklingen så har först en sammanställning gjorts av de uppmätta trafikmängder som finns att tillgå. Uppgifter från både Vägverket och Trafikkontoret har använts. Det har inom ramen för två olika utredningar gjorts separata trafikprognoser fram till år Dessa prognoser har jämförts, bedömts som i stort sett likvärdiga, och jämkats samman till en prognos som vi har använt i denna rapport. Trafikmängderna har räknats upp till 2015 och 2020 genom att använda SIKAs (Statens Institut för Kommunikationsanalys) prognossiffror.

13 3 Utifrån trafikprognoserna har även maxtimmestrafiken räknats ut. Detta har gjorts med hjälp av mätningar på plats samt tidigare mätningar från Vägverket. Kapaciteten längs sträckorna och i korsningspunkterna har studerats och beräknats för att få en förståelse för var trafikproblemen finns. Restidsmätningar gjordes i januari vilka har gett en god förståelse för hur köerna rör sig utefter Hjuviksvägen under maxtrafik och var trafikproblemen uppkommer på sträckan in mot Vädermotet. Därefter beskrivs hur dagens kollektivtrafik ser ut på västra Hisingen och vilka planer som finns för framtiden. Restider till olika målpunkter i Göteborg har studerats och jämförts med restiden för bil. Detta har tillsammans med kapacitetsberäkningarna gett en grund för de åtgärdsförslag som presenteras. behövs ett sammantaget åtgärdspaket för att nå bästa effekt och kunna erbjuda trafikanterna olika resmöjligheter. Åtgärdsförslagen kan byggas etappvis och skall i slutändan innebära att vägens kapacitet kan klaras fram till år 2020 utifrån de befolknings- och trafiksiffror som redovisas i rapporten. Åtgärderna är dessutom kostnadsbedömda. Åtgärderna som föreslås är oberoende av vilket beslut som fattas angående en ny Öckeröförbindelse. Sist i denna rapport finns en bilaga som dels innehåller en beskrivning över hur kollektivtrafiken i dagsläget planeras trafikera västra Hisingen när Amhults busstorg har färdigställts, och dels en kort beskrivning av de utredningar som rör väg 155 och dess närområde. De åtgärdsförslag som läggs fram rör olika frågor - allt från signalreglering, utökad kapacitet genom fler körfält, separata kollektivtrafikkörfält, realtidsinformation, bearbetning av hushåll och företag samt byggande av pendelparkeringar. Det

14 4

15 1068 pers 1442 pers 1435 pers 2240 pers Totalt antal boende: 6185 Totalt antal bostäder: 1908 Boende på västra Hisingen, Bostads- och arbetsplatsutveckling Västra och södra Hisingen har varit bland de mer expansiva områdena i Göteborg under senare år. På kortare sikt (före 2015) planeras även expansion av befintliga, samt nya, bostadsområden i Torslanda, Amhult och längs Kongahällavägen. På längre sikt (efter 2015) diskuteras möjligheten till nya bostäder i bl a Hjuvik, Hästevik och Bur. I Stadbyggnadskontorets strukturstudier för västra Hisingen studeras närmare hur stora dessa tillskott kan bli. Utöver det som Stadsbyggnadskontoret planerar bebyggs ca 15 tomter/år på västra Hisingen. Detta som ett resultat av privata avstyckningar av tomter, omvandling av sommarstugor mm. I Torslanda SDN var befolkningsmängden vid utgången av 2005 ca personer. Väster om Gossbydal är befolkningsmängden personer uppdelade på totalt bostäder, se karta ovan. Befolkningen inom SDN Torslanda bedöms av Stadsbyggnadskontoret kunna öka med ca 35% fram till år 2010 och närmare 50% till år 2015 med utgångspunkt från år Delar av denna befolkningsökning berör väg 155 och finns med i rapporten, t ex hela Amhultområdet och de planerade bostäderna längs Kongahällavägen. Befolkningsmängden på Öckerö är idag ca personer och ökningstakten är måttlig. År 2015 bedöms befolkningen ha vuxit till ca personer. Det är främst på den västra delen av Hisingen som bostadsexploateringen skapar trafikproblem med köer. Som en följd av detta har Byggnadsnämnden i Göteborg valt att tills vidare inte gå vidare med några utbyggnadsplaner väster om Amhult. Som ett teoretiskt exempel kan nämnas att 1000 nya bostäder väster om Gossbydal skulle ge en befolkningsökning på ca 50% i området förutsatt att antalet boende per hushåll är ungefär detsamma som idag, vilket skulle ge en mycket stor påverkan på trafiksituationen längs Hjuviksvägen. Översiktsplanen visar stora utbyggnadsmöjligheter för verksamheter på Hisingen. På södra och västra delarna kommer den största expansionen ske i närheten av befintliga industrier och anläggningar, främst utefter hamnarna och runt Volvo. Ytterhamnsområdet är markerat som ett viktigt utvecklingsstråk för verksamheter inom

16 50 Låsbyförbindelsen 8 Domarringsförbindelsen Amhults Busstorg Förutsättningar/ Föreslagna åtgärder Bostäder på kort sikt (före 2010, med i trafikprognoser) Bostäder på mellanlång sikt ( , ej med i trafikprognoser ) Bostäder på lång sikt (efter 2015, ej med i trafikprognoser) Verksamheter/handel på kort sikt (före 2010, med i trafikprognoser) Verksamheter/handel på mellanlång sikt ( , ej med i trafikprognoser) Verksamheter/handel på lång sikt (efter 2015, ej med i trafikprognoser) Pendelparkeringar på kort sikt Vägutredning Tre trafikplatser Omdisponering av Lilla Varholmens färjeläge Ny alt ombyggd korsning med signalreglering Förutsättningar och föreslagna åtgärder som ligger till grund för trafikuuppräkningen. logistik och transporter. I övrigt anges bl a områden vid Oljevägsmotet samt norr och väster om Volvo. I dagsläget pågår utbyggnad av verksamheter söder om väg 155, i anslutning till det nybyggda Syrhålamotet. Sammanlagt 5000 anställda kan komma att sysselsättas inom verksamheter som är starkt knutna till Volvos produktion. Förutsättningarna för bostäder och verksamheter framgår av kartan ovan Bostäder 1400 st Enl SIKA s prognos Verksamheter kvm 1,5%/år Faktorer som har påverkat trafikuppräkningen längs väg 155.

17 Trafik Trafikutveckling fram till 2005 Vägverkets trafikflödesmätningar år 2005 visar att trafiken på Hjuviksvägen väster om Gossbydal har ökat något mindre än SIKAs prognos mellan 2001 och 2005, medan trafiken öster om korsningen har ökat mer än prognosen (2,5% resp 4,6%/år jämfört med SIKAs prognos på 2,8%/år). Samtliga korsningspunkter utmed väg 155 framgår av kartan på sid 8. Före 2001 ökade trafiken väster om Gossbydal betydligt mer än SIKAs prognoser, främst beroende på stor befolkningsökning. Att ökningen har planat ut beror till stor del på att bostadsexploateringen har avstannat något. Bilinnehavet i områdena är redan högt och befolkningsökningen på Öckerö sker i långsam takt, vilket också bidrar till den lägre trafikökningstakten. Anledningen till de större trafikökningarna utefter väg 155 öster om Gossbydal är bostadsbyggande i Amhult och i Torslanda, samt ökad trafik till och från Göteborgs Hamn och Volvo. Fortsatt trafikutveckling I Vägverkets problemstudie för Hjuviksvägen har trafikmängderna räknats upp till år 2010 utifrån 2001 och 2003 års mätningar. Hänsyn har tagits till SIKAs prognoser, fortsatt låg bebyggelseutveckling och låg bebyggelseutveckling i Öckerö kommun.i den uppräkningsfaktor som använts (1-1,5% på sträckan) inryms ett fåtal nya bostäder/år, ett visst ökat resande liksom ett visst ökat bilinnehav. I denna utredning har samma uppräkning av trafiken till år 2010 använts. För uppräkningen av trafiken till 2015 och 2020 har endast SIKAs prognostal använts i denna rapport. Ingen uppräkning gjordes för åren efter 2010 i Vägverkets problemstudie. Om byggnadnämnden skulle ompröva sitt ställningstagande att inte tillåta nya bostäder väster om Gossbydal (förutom privata avstyckningar) måste trafikuppräkningen ses över, då den skulle ge en trafikutveckling långt över SIKAs prognoser. En ökad bostadsutveckling och därmed mer trafik från Öckerö skulle kunna öka årsdygnstrafiken något. Förutsatt samma 7

18 Lilla Varholmen Hjuviks Bryggväg Torslanda Hästeviks väg Långrevsv. Övre Hällsviksv. Hällsviksv. Flyghamnsv. Kongahällav. Amhult Syrhålamotet Raffinaderiv. Rödjan Arendalsv. Sörredsv. Oljevägsmotet Hisingsleden Vädermotet Cirkulationsplats Signalreglerad korsning Planskild korsning 8 Befi ntliga korsningspunkter längs väg 155. turtäthet på färjorna och bibehållen kapacitet i färjeläget kan dock inte fler fordon från Hönö och Björkö anlöpa Lilla Varholmen under högtrafik, då beläggningen på de färjorna som trafikerar idag är full. Färjerederiet bedömer att det skulle vara möjligt att frakta ytterligare 150 bilar/ timme över farleden med de färjor som finns att tillgå idag, genom att sätta in ytterligare två extraturer, utöver de två turer som går utanför tidtabellen i dagsläget. Med ytterligare anslag för fler färjor och upprustning av reservfärjelägena befömer färjerederiet att de kan öka kapaciteten med 100% över Björköfjorden under högtrafik. För väg 155 öster om Bur har två separata trafikprognoser utförts det senaste året. I vägutredningen för tre trafikplatser har en detaljerad resematris gjorts där hänsyn har tagits till förväntad bostadsbebyggelse samt de större industriernas utökade transportbehov. Uppräkningar har endast gjorts till år 2010 då företagen har svårt att se sin framtida utveckling efter denna tidpunkt. Stadsbyggnadskontoret har låtit utföra en trafikprognos i samband med upprättande av ett planprogram för Amhult II samt utredningen om ny tvärförbindelse mellan Kongahällavägen och väg 155. Prognosen visar något större trafikmängder än de som finns redovisade i vägutredningen för de tre trafikplatserna. Årsdygnstrafiken (ÅDT) är beräknad till ca 1500 fler fordon längs hela sträckan i denna utredning. Anledningen till detta är troligtvis att handelsytorna genererar fler resor än vad som är bedömt i vägutredningen för de tre trafikplatserna. Bedömningen i denna rapport är att trafikflödena som är beräknade av Stadsbyggnadskontoret kan användas, med viss justering och omfördelning av trafiken i de östra delarna mellan Sörredsvägen och Vädermotet, där en mycket detaljerad trafikprognos har gjorts inom ramen för vägutredningen för de tre trafikplatserna. Då inga mer detaljerade prognoser finns framtagna längre än till 2010 används SIKAs prognoser (1,5%/år) även på denna delsträcka för att räkna upp trafikflödena till år 2015 och 2020.

19 Lilla Varholmen 7450 Hjuviks Bryggväg Torslanda Hästeviks väg Långrevsv. Övre Hällsviksv. Hällsviksv Flyghamnsv. Kongahällav. Amhult Syrhålamotet Raffinaderiv. Rödjan Arendalsv. Sörredsv Hisingsleden Oljevägsmotet Vädermotet ÅDT 2003, 2005 (ÅDT= Årsdygnstrafik) Gröna siffror är från VV s mätningar 2005 Svarta siffror är Trafikkontorets mätningar från Sifforna är omräknade från ÅMVD (ÅDT=0.9xÅMVD) Lila siffror är från VV s slangmätningar från Lilla Varholmen 8400 Hjuviks Bryggväg Torslanda Hästeviks väg Långrevsv Övre Hällsviksv. Hällsviksv Flyghamnsv. Kongahällav. Amhult Syrhålamotet Sörredsv Hisingsleden Vädermotet Ytterhamnsmotet ÅDT 2015 (ÅDT= Årsdygnstrafik) Lilla Varholmen Hjuviks Bryggväg Torslanda Hästeviks väg Hällsviksv Flyghamnsv. Kongahällav. Amhult Syrhålamotet Sörredsv Hisingsleden Ytterhamnsmotet Vädermotet ÅDT 2020 (ÅDT= Årsdygnstrafik) Uppmätta trafi kmängder 2003 och 2005, samt beräknade trafi kmängder 2015 och 2020.

20 Hjuviks Bryggväg Torslanda Hästeviks väg 890 Hällsviksv Flyghamnsv. Kongahällav. Amhult (enl korsnräkning ) Syrhålamotet Sörredsv Hisingsleden Ytterhamnsmotet Vädermotet Andel trafik i riktning mot Gbg maxtimme, morgon 9 % 9 % 9 % 7 % 8 % Max timtrafik mot Göteborg morgon kl Max timtrafi k mot Göteborg, morgon kl Kapacitet Den teoretiska kapaciteten på en väg med en hastighetsbegränsning på 70 km/h och en tidlucka mellan bilarna på 2 sekunder är ca 1600 bilar/timme. Är hastighetsbegränsningen 50 km/h minskar kapaciteten till strax över 1500 fordon/timme. Denna teoretiska siffra gäller utmed en lång sträcka utan många korsningar, varför det kan antas att den verkliga kapaciteten på Hjuviksvägen, mellan korsningarna, är mellan 1400 och 1500 fordon/timme. Kapaciteten ökar något på sträckorna öster om Hällsviksvägen. Vid en mätning av kapaciteten genom cirkulationsplatserna på Hjuviksvägen 1998 uppmättes att mellan bilar kom ut ur cirkulationerna per minut vid full belastning. Detta innebär mellan 1200 och 1500 fordon under en timmes maxbelastning, vilket tydligt visar att kapaciteten i vissa korsningar är betydligt lägre än på själva sträckan. Lägst kapacitet har cirkulationsplatsen vid Skalkorgarna (Långrevsvägen) som endast släpper ut 20 bilar/minut. Detta ger en kapacitet på 1200 fordon/timme vid jämt flöde. Anledningen till att det dagligen ändå uppstår köer i korsningen är att många bilar anländer samtidigt till Lilla Varholmen/Hjuviksvägen med färjorna från Hönö och Björkö. Genomströmningen av fordon i korsningen blir då låg i förhållande till behovet som då uppstår. Mellan färjorna kan det stundtals vara fritt i korsningen. En räkning av antalet fordon genom cirkulationsplatsen vid Gossbydal gjordes i maj Resultatet visar att 350 fordon kom ut ur cirkulationen under maxkvarten (275 av dessa kom från Hjuviksvägen), vilket innebär en kapacitet på ca 1400/timme. Antalet fordon som i snitt trafikerar väg 155 under maxtimmen redovisas i bilden ovan. Kapaciteten på en väg med två körfält i en riktning har normalt inte fullt dubbel kapacitet som en väg med ett körfält i varje riktning. Väg 155 öster om Bur har låg standard med smala körfält och vägrenar. Dessutom saknas det mitträcke. Detta innebär att kapaciteten sänks ytterligare och bedöms vara ca 1500 fordon per körfält och riktning per timme. Längs väg 155 finns dessutom ett flertal signalreglerade korsningar som sänker kapaciteten.

21 11 Färjornas inverkan på belastningen på sträckorna och i korsningarna längs Hjuviksvägen. Nuläge. Årsdygnstrafiken för år 2005 framgår av karta på sid 9, där också prognoserna för år 2015 och 2020 redovisas. Var uppstår framkomlighetsproblemen idag? Orsaken till framkomlighetsproblemen längs Hjuviksvägen är främst att det är mycket tätt mellan korsningarna samt att färjetrafiken kommer stötvis. Detta ger periodvis en mycket hög belastning på vägen och cirkulationerna (se resonemanget om korsningen vid Skalkorgarna samt diagrammet ovan). Öster om Gossbydal ger inte färjetrafiken någon tydlig påverkan på trafiken men de signalreglerade korsningarna på väg 155 minskar kapaciteten öster om Syrhåla in mot Vädermotet. Genom de restidsmätningar som utfördes under totalt 7 dagar vecka 2-4 år 2006 mellan Lilla Varholmen och Nils Ericsonsplatsen har det kunnat konstaterats vilka korsningspunkter som är mer störningskänsliga än andra. De som är extra känsliga (skapar lätt långa köer i tillfarterna) är Skalkorgarna, Hällsviksvägen och Arendalsvägen samt i viss mån även Torslanda Hästeviks väg, Gossbydal samt Sörredsvägen. Samtidigt har vi genom restidsmätningarna kunnat utläsa att köproblemen främst orsakas av den trafik som kommer med färjorna från Hönö och Björkö, då det under vissa tidsperioder lossas ett stort antal bilar under ett fåtal minuter. Mellan färjornas ankomster är det dock möjligt att ansluta till Hjuviksvägen och passera 2-3 korsningar utan att fastna i köer. Det kan ändå konstateras att de allra flesta bilisterna fastnar i någon eller några korsningar under högtrafik (kl ), eftersom framförvarande köer körs ikapp, se diagram ovan. De sträckor som har bäst framkomlighet längs väg 155 i dagsläget är från Gossby-

22 Lilla Varholmen Hjuviks Bryggväg Torslanda Hästeviks väg Långrevsv. Övre Hällsviksv. Hällsviksv. Flyghamnsv. Kongahällav. Amhult Syrhålamotet Raffinaderiv. Rödjan Arendalsv. Sörredsv. Hisingsleden Oljevägsmotet Vädermotet 12 Köernas utbredning under morgontrafi ken 2006 dalskrysset, förbi Bur och Syrhåla fram till Sörredsvägen, samt efter Arendalsvägen. Mellan Sörredsvägen och Arendalsvägen är det främst de många trafikljusen med stora trafikandelar som svänger av mot Volvoområdena som bidrar till köbildningen. Vid vidare färd in mot Nils Ericsonsplatsen fastnar inte trafiken i några speciella punkter, men det går allmänt långsammare under högtrafiktimmarna, på grund av de stora trafikmängderna. Kapaciteten beräknad som årsdygnstrafik idag samt med en prognos till år 2015 och 2020 redovisas på sid 13. Hur detta påverkar köerna framgår av bilden ovan. Var uppstår framkomlighetsproblemen i morgon? Enligt de tidigare resonemangen kring trafikutvecklingen längs Hjuviksvägen kommer inte antalet bilar öka så mycket på den sträckan. Men med tanke på att det är den delen av väg 155 som är mest störningskänslig idag krävs det inte mycket för att framkomligheten ska försämras jämfört med dagens situation. I de punkter, framför allt korsningarna, som i dag Köernas utbredning 2006 Baserat på restidsmätningar, ÅDT samt okulärbesiktning Köer uppstår dagligen under högtrafik Punkten eller sträckan är mycket störningskänslig Streckad linje innebär att påverkan av färjornas ankomst är stor och att köerna är ryckiga ligger precis på gränsen till godtagbar framkomlighet kan situationen förvärras snabbt om t ex nya bostäder byggs. Sträckan mellan Gossbydal och Sörredsvägen, som i dag har fullt godtagbar framkomlighet, är där de största förändringarna kommer att ske på kort sikt (2010). Den stora planerade inflyttningen till nya bostadsområden längs Kongahällavägen samt ytterligare bostads- och handelsetablering vid Amhult II kommer att ge kraftigt ökade trafikmängder, inte minst under högtrafiktid. Utfarten från det nya busstorget samt Amhult II till Gösta Fraenkels väg, som planeras bli signalreglerad, kommer att minska framkomligheten på Gösta Fraenkels väg då mycket trafik kommer att belasta korsningen. Den nya Domarringsförbindelsen kommer även att omfördela en del av trafiken som tidigare körde på Kongahällavägen. På sikt kommer förbindelsen att ansluta väg 155 via en ny planskild trafikplats och därmed avlasta cirkulationen vid Bur. I dagsläget finns ingen finansiering till en planskildhet varför det finns planer på att i en första etapp ansluta förbindelsen till

23 13 Punkter och sträckor med kapacitetsproblem 2005, 2015 samt 2020.

24 14 cirkulationen i Bur. Detta är ytterst olämpligt då korsningen inte kommer att klara belastningen från en extra länk. Köerna på Gösta Fraenkels väg kommer även att påverkas negativt då fordon måste lämna företräde åt de andra anslutningarna. Av dessa skäl har vi i denna rapport förutsatt en planskild korsning från Domarringslänken mot väg 155. Vägverket föreslår i vägutredningen för de tre trafikplatserna att de signalreglerade korsningarna vid Sörredsvägen, Arendalsvägen m fl anslutningsvägar byggs bort och ersätts med nya trafikplatser, vilket kommer innebära ökad framkomlighet på de östra delarna av väg 155. Det bör dock påpekas att det även fortsättningsvis kan komma att bildas köer i rusningstrafik på grund av de ökade trafikmängderna.

25 Vädermotet Oljevägsmotet Sö rre ds lsv nda Are vä ge Tor s Syrhålamotet Bur Lilleby 15 lan d avä g en n äge N n Gö sta Torslandakrysset Fra en k Amhults Torg els vä g Gossbydal Sandvik Torslanda Hjuvi ksväg en Nötö Hornkamsgatan Hästevik Lilla Varholmen Översiktskarta Hällsvik Hjuvik

26 *ËRNTORGET #ENTRALEN.ILS %RICSONSPLATSEN %KETRËGATAN (JALMAR "RANTINGSPL 3KRA "RO 6ËDERMOTET 16 4ORSLANDA KRYSSET,ILA,ILLA 6ARHOLMEN Busslinjerna som trafikerar västra Hisingen idag.,inje,inje,inje,inje,inje,inje,inje,ila %XPRESS

27 Linje Hållplats Lilla Varholmen Gossbydal Amhult Hornkamsgatan (Torslanda) Sillvik (Lilleby) Sandvik Torslandakrysset Sörredsvägen Vädermotet Eketrägatan Hjalmar Brantingsplatsen 21 x x x x x x x 23 x x (x) (x) (x) (x) 25 (X) (X) (X) x x (via skra Bro) 26 x x x 121 x x x 240 x x x x x x x x x 241 x x x Lila x x x x x x x x x Kungssten Järntorget Nils Ericsonsplatsen Hållplatser som trafi keras av busslinjerna på västra Hisingen. (Kryss inom parantes innebär att inte samtliga turer stannar vid hållplatsen.) Dagens kollektivtrafik Busslinjer Från Lilla Varholmen, Hjuviksvägen Vid kollektivtrafikresor mot Göteborg från Öckerö kommun eller områdena kring Hjuviksvägen finns det tre busslinjer att välja mellan. Linje 241 kommer från Burö och går direkt in till Nils Ericsonsplatsen via Volvoområdet efter att endast ha plockat upp passagerare vid Lilla Varholmen. Linje 240 går till Nils Ericsonsplatsen via Eketrägatan och Hjalmar Brantingsplatsen. Lila Express går till Nils Ericsonsplatsen via Kungsten och Järntorget. Från Gamla hangaren, Sandvik går linje 26 till Torslandakrysset via Flyghamnsvägen och Amhult. Vid Torslandakrysset kan resenärerna byta buss för vidare färd mot Göteborg. Från Torslanda och Lilleby Från Hornkamsgatan i Torslanda går två busslinjer mot Göteborg. Linje 21 går till Nils Ericsonsplatsen via Torslandakrysset, Eketrägatan och Hjalmar Brantingsplatsen. Linje 121 är en snabbusslinje som efter Torslandakrysset går direkt till Nils Ericsonsplatsen. Linje 23 som går från Lilleby har Hjalmar Brantingsplatsen som ändhållplats och går via Torslandakrysset och Eketrägatan Linje 25 går från Torslandakrysset (några turer på morgonen går från Lilla Varholmen) till Nils Ericsonsplatsen via Kongahällavägen och Skra Bro. Från Amhult Det går idag inga bussar som har Amhult som starthållplats, men samtliga bussar från Hjuviksvägen och Sandvik, förutom linje 241, stannar idag vid Amhults Torg. Samtliga busslinjer som trafikerar västra Hisingen inklusive stopp vid större hållplatser framgår av figur ovan. Linjenätskartan redovisas på motstående sida. Turtäthet Från Lilla Varholmen, Hjuviksvägen Vid resa mot Göteborg under morgontimmarna från Lilla Varholmen och Hjuviksvägen finns det mellan kl och sju st bussar att åka (två st 241 som inte stannar längs Hjuviksvägen, tre stycken 240 och tre stycken Lila Express). 17

28 18 Lilla Varholmens hållplats har många påstigande passagerare med de tidiga turerna, de fl esta passagerarna kommer med färjorna från öarna. Mellan kl och går det nio st bussar (två st 241, fyra st 240, tre st Lila Express). Turtätheten avtar något efter kl och mellan kl och går 4 st bussar mot Göteborg (tre st 240, en Lila Express) Från Torslanda och Lilleby Från Lilleby/Sillvik avgår bussarna mot Hjalmar Brantingsplatsen en gång i halvtimmen under morgontrafiken , dvs 5 bussar under tidsperioden. Från Hornkamsgatan i Torslanda avgår totalt 8 bussar under den mest trafikerade timmen , fyra st 21 och fyra stycken 121. Mellan klockan avgår tre st buss nr 21 mot Göteborg. Från Amhult/Torslandakrysset, bussar från Hjuviksvägen, Torslanda och Lilleby Då Amhult ännu inte har blivit någon knutpunkt för busstrafiken på västra Hisingen fungerar Torslandakrysset idag som den större knutpunkten i området, se karta på sid 16. Samtliga busslinjer på västra Hisingen, förutom linje 241 går in till Torslandakrysset före fortsatt resa mot Göteborg. Väljer resenären att åka mot Göteborg från Torslandakrysset via väg 155 går det tio st bussar mellan kl och (fyra st 21, en 121, en 23, två st 240 samt två st Lila Express). Utöver dessa går tre st linje 25 mot Göteborg via Kongahällavägen och Skra Bro. Mellan kl och avgår, förutom fyra st linje 25, 16 bussar mot Göteborg från Torslandakrysset (fyra st 21, tre st 121, två st 23, fyra st 240 samt tre st Lila Express). Även mellan kl och är turtätheten god, med 12 bussturer mot centrum (tre st 21, en 121, två st 23, fyra st 240 samt två st Lila Express). Sträckan via Skra Bro trafikeras med fyra turer med linje 25. Sammanfattningsvis kan man säga att turtätheten är relativt god längs väg 155, på sträckorna öster om Torslandakrysset, där flera linjer går med kvartstrafik under högtrafiktimmarna. Däremot är valmöjligheterna vad gäller olika målpunkter sämre. Alla busslinjer som trafikerar Hjuviksvägen kör in till Torslandakrysset (förutom 241 som inte tar upp passagerare utefter vägen) vilket tar mycket extra tid. Även alla bussar som kommer från Torslanda

29 Lilla Varholmen Gossbydal Torslanda Torg Torslandakrysset Linje Lila Express 240 Lila Express Lila Express :55-07:00 59 (3) 15 (1) 36 (3) 77 (3) 54(3) 37 (4) 18 (1) 45 (2) 30 (2) 47 (4) 25 (1) 07:00-08: (4) 68(2) 50 (3) 122 (4) 75 (3) 82 (4) 77 (3) 135 (3) 45 (3) 75 (4) 60 (2) 08:00-09:00 74 (2) - 22 (1) 115 (3) 30 (1) 44 (3) 13 (1) 110 (4) 15 (1) 60 (3) 20 (1) Totalt antal passagerare på bussarna vid avgång från hållplats/timme. Antalet bussar inom parantes. 19 passerar Torslandakrysset, fast det är mer naturligt då bytespunkten ändå ligger längs färdvägen. Restid för respektive buss i snitt under maxtimmen samt beläggning på bussarna framgår av diagrammet på sid 27. Beläggning på bussarna Under vecka 8 utförde Trafikkontoret beläggningsmätningar på bussarna längs Hjuviksvägen och Kongahällavägen. Fyra punkter valdes ut, där på- och avstigande räknades. Antalet passagerare, samt andelen skolungdom, på bussen räknades också. De fyra punkterna som valdes ut var Lilla Varholmen, Gossbydalsvägen, Torslanda torg samt Torslandakrysset. Mätresultaten är sammanställda i tabellen ovan. Bussarna som trafikerar västra Hisingen är till största delen led- eller boggiebussar som båda tar ca 100 passagerare, varav ca 50 sittande. Medelantalet resenärer under maxtimmen mellan kl och är passagerare (ungefär samma vid samtliga observationspunkter). Den enda turen som går full (70-80 passagerare) är linje 240 från Lilla Varholmen kl Vid Torslandakrysset där möjligheter finns att byta buss är antalet på- och avstigande lågt på samtliga linjer, oftast 2-5 passagerare/buss. Merparten av passagerarna har de mer centrala delarna av Göteborg som målpunkt. Observationerna visade att de bussar som kom från Öckerö (linje 241) hade en något högre beläggning än övriga bussar längs Hjuviksvägen. Snabbusslinjen 121 hade inte en högre beläggning än övriga bussar från Torslandakrysset. Utöver detta visade observationerna att det var fler skolungdomar än vuxna på de bussturer som hade högst beläggning. Flest kollektivresenärer var det på bussarna mellan klockan och Andelen skolungdomar på bussarna längs Hjuviksvägen var då ca 50%. Vid Torslanda torg och Torslandakrysset var andelen skolungdomar lägre, ca 15%. Detta beror på att det inte finns några skolor på denna sträcka. På bussarna mellan kl och var andelen skolungdom på bussarna högre (ca 80% längs Hjuviksvägen och 25-25% vid Torslanda torg respektive Torslandakrysset). Anledningen till detta är att det inte är så många förvärvsar-

30 Delsträcka ÅDT Max tim Antal Bilresenärer Antal Kollresande Andel Kollresande 1, V155 Öster om Lilla Varholmen ,28 2, V155, Gossbydal ,19 3, Kongahällavägen, söder om Torslanda Torg ,14 4, V155, öster om Bur , Kollektivresandeandelar i olika snitt längs väg 155 och Kongahällavägen under maxtimmen. ÅDT avser trafi k i båda riktningar medan övriga uppgifter är trafi k under maxtimma morgon i riktning mot centrum. Antalet passgerare i en bil antas vara 1,1 baserat på studier utmed vägen. betande som reser hemifrån vid denna tidpunkt. Slutsatsen är att det är få vuxna som reser med kollektivtrafiken på västra Hisingen. Ytterligare en notering som gjordes är att bussarna är mycket försenade redan vid Torslandakrysset vid högtrafik, främst från Hjuviksvägen. Det är inte ovanligt att bussarna ligger 10 minuter efter tidtabellen. Det finns heller ingen realtidsinformation på hållplatserna för att underlätta för resenärerna Kollektivresandeandelar Andelen kollektivtrafikresenärer över kommungränserna till Göteborg är 17% sett över hela dygnet. Under morgontimmarna är kollektivresandeandelen högre. Längs väg 155, öster om Bur, är kollektivresandeandelen lägre än genomsnittet, eller ca 13% enligt resvaneundesökningen som gjordes år Siffran är enligt våra bedömningar relevant även idag. Tabellen ovan visar på andelen kollektivtrafikresenärer under maxtimmen längs Hjuviksvägen, kl , i några punkter längs väg 155 och Kongahällavägen. Beräkningen baseras på de beläggningsmätningar som gjordes på bussarna vecka 8, samt på de årsdygnstrafikmätningar som Vägverket utförde år Resultatet av beräkningarna visar att andelen kollektivtrafikresenärer är låg på västra Hisingen. Som tidigare rapporter har visat är andelen högre vid kommungränssnittet vid Öckerö/Lilla Varholmen än längs sträckan i övrigt. Det ska dock noteras att samtliga påstigande i Lilla Varholmen är medräknade i andelen. Det kan alltså vara några Hisingsbor som går på bussen vid Lilla Varholmen.

31 Det är mest skolungdomar som reser med bussarna som trafi kerar Hjuviksvägen. Antalet bytande/ påstigande resenärer vid Torslandakrysset är litet. Planerad kollektivtrafik I augusti 2006 kommer en ny busslinje (126) att gå från Lilla Varholmen till Hjalmar Brantingsplatsen via Torslandakrysset, Arendal samt Lindholmen. Bussen kommer att trafikera med 15- alternativt 30-minuterstrafik (endast på vardagar) och förkortar restiden till Norra Älvstranden avsevärt. 21 Från Öckerö kommer en ny busslinje som går med färjorna att börja trafikera väg 155 i augusti Den kommer att gå till Nils Ericsonsterminalen via södra Älvstranden och Götatunneln, och stanna enbart vid Järntorget. Busslinjen kommer alltså inte att komma kollektivtrafikresenärerna längs Hjuviksvägen tillgodo, förutom att befintliga busslinjer avlastas. Bussen kommer att i ett första skede gå med tre turer på morgonen och tre på eftermiddagen. Kartan på nästa sida visar hur de olika linjerna planeras att trafikera västra Hisingen när Bussterminalen i Amhult tas i bruk. För mer detaljerad information om de olika linjerna samt turtätheten i de olika punkterna, se bilagan sist i rapporten.

32 *ËRNTORGET #ENTRALEN.ILS %RICSONSPLATSEN (JALMAR "RANTINGSPL!MHULT #ENTRUM 4ORSLANDA KRYSSET 3KRA "RO 6ËDERMOTET %KETRËGATAN 22,ILA,ILLA 6ARHOLMEN Busslinjerna som planeras trafikera västra Hisingen från 2007.,INJE,INJE,INJE,INJE,INJE,INJE,INJE,INJE,INJE,INJE LINJENUMMER EJ FASTSTËLLT,ILA %XPRESS GÍR EV VIA!MHULT #.Y LINJE!MHULT!MHULT #

33 Bil Linje 21 Min Restid Max Restid Medelrestid Restid enl Antal hpl på tidtabell sträcka Lilla Varholmen - Bur 8,00 18,42 14, Bur - Nils Ericsonsplatsen 17,10 25,30 21, Lilla Varholmen - Nils Ericsonsplatsen 29,00 42,53 34, Lilla Varholmen - Bur Bur - Nils Ericsonsplatsen 24,00 31,51 27,14 26,00 13 Lilla Varholmen - Nils Ericsonsplatsen Linje 121 Linje 240 Lilla Varholmen - Bur Bur - Nils Ericsonsplatsen 16,35 23,14 22,00 17,00 2 Lilla Varholmen - Nils Ericsonsplatsen Lilla Varholmen - Bur 13,23 24,35 19,07 13,00 10 Bur - Nils Ericsonsplatsen 24,00 31,51 27,14 23,00 13 Lilla Varholmen - Nils Ericsonsplatsen 37,23 57,26 46,21 37,00 23 Linje 241 Tabellen visar restider för olika busslinjer och bil mellan olika punkter längs väg 155 och Nils Ericsonsplatsen. Ett streck innebär att busslinjen inte trafi kerar och/eller inte stannar utmed sträckan. Restider Biltrafik Lilla Varholmen - Bur Bur - Nils Ericsonsplatsen Lilla Varholmen - Nils Ericsonsplatsen ,00 8 Under sju dagar i januari 2006 utfördes restidsmätningar för bil mellan Lilla Varholmen och Nils Ericsonsterminalen. Under högtrafiktid, kl och körde två bilar sträckan fram och tillbaka. Mellan kl körde en bil sträckan. Utefter vägen har mellantider tagits för att vi ska kunna studera utmed vilka delsträckor restiderna förändras över dagen. Restiderna från Lilla Varholmen och Torslanda med bil varierar naturligtvis under dygnet. Restidsmätningarna visar på en liten ökning av restiden längs Hjuviksvägen strax efter kl Den största restidsförändringen sker dock mellan kl med en topp vid Detta beror på att trafiken från bostadsområdena längs Hjuviksvägen är som mest intensiv vid denna tiden. Enligt färjepersonalen går färjorna med full beläggning mellan kl Om slutmålet är Nils Ericsonsterminalen går det något snabbare att köra över Hisingen och Lundbyleden än via Älvsborgsbron och Götaleden. Restiderna med bil in till Nils Ericsonsterminalen från Lilla Varholmen varierar under maxtimman mellan ca 34 minuter (Lundbyleden) och 36 minuter (Götaleden), vilket är ett medeltal av de resor som kördes under tidsperioden. De bilresor som tog längst tid uppmättes till 43 resp 47 minuter. Bilresor under dagtid är betydligt snabbare - i snitt tar det 25 resp 27 minuter att ta sig till Nils Ericsonsterminalen. Busstrafik Mellan Lilla Varholmen och Gossbydal samt mellan Bur och Vädermotet förlorar inte bussarna särskilt mycket tid gentemot bilarna, då de kör samma väg. T ex så förlorar bussarna totalt ca 1 min på hållplatsstoppen på sträckan Bur - Vädermotet. Bussarna från Lilla Varholmen förlorar dock ca 5 minuter på att svänga in till Torslandakrysset (i framtiden till Amhults busstorg) och sedan ut på väg 155 igen, se tabellen på sid 24. Från Torslanda går bussarna från Hornkamsgatan och stannar vid många hållplatser vilket innebär att den relativa restidsförlusten är ganska stor på en så kort sträcka som fram till Bur. En viss 23

34 Medelrestider under högtrafik ,08 10,30 17:24 11:06 37,03 52,23 34,50 47,50 11:30 14:10 6:10 2:05 Gossbydal Bur Vädermotet 22:00 (enl. tidtabell) Nils Ericsonsplatsen 12:49 Total restid Total restid via Södra Älvstranden via Norra Älvstranden Observera att den streckade linje visar bussarnas linjesträckning, där denna är annorlunda än bilarnas resväg. Restider Bil, enligt restidsmätningar Restider Buss, enligt kom-framsystemet, om inget annat anges Medelrestider under dagtrafik ,22 9,10 14:00 9:21 7:017:00 44:00 36:00 27:05 25:23 Gossbydal 6:00 1:50 Bur Vädermotet 11:57 22:00 Nils Ericsonsplatsen Total restid Total restid via Södra Älvstranden via Norra Älvstranden Observera att den streckade linje visar bussarnas linjesträckning, där denna är annorlunda än bilarnas resväg. Restider Bil, enligt restidsmätningar Restider Buss, enligt tidtabell Restider med bil och buss från Lilla Varholmen till Nils Ericsonsterminalen. tidsförlust sker också vid angöring till Torslandakrysset. De största tidsförlusterna som bussarna gör gentemot biltrafiken är från Vädermotet in till Nils Ericsonsplatsen, detta oavsett om man väljer att åka via Eketrägatan eller Järntorget. Främsta skälet till detta är att bussarna åker en betydligt längre väg än bilarna för att nå så många målpunkter som möjligt. T ex går Lila Express via Kungssten som har bra bytesmöjligheter till målpunkter söder- och västerut. Linje 21, 240 m fl går via Eketrägatan och Hjalmar Brantingsplatsen. många och resan därför tar 10 min. Med bil tar samma sträcka ca 5 minuter. Både KomFram-systemet och de observationer som gjordes under vecka 8 för att studera beläggningen på bussarna visar att bussarna har mycket svårt att följa tidtabellerna, speciellt längs Hjuviksvägen. Redan vid Torslandakrysset ligger de många bussar 10 minuter efter tidtabellen under maxtimmen. Observationerna sammanfattas i tabellen på sidan 27. Den enda busslinjen som verkligen kan konkurrera med bilen i tid till centrala Göteborg är linje 121. Den går direkt till Nils Ericsonsterminalen efter Torslandakrysset. Däremot tappar den en del tid på vägen mellan Hornkamsgatan och Torslandakrysset, där hållplatserna är