Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Transkript

1 Ersdungen Ersdungen F-6 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Under läsåret 2014/2015 har elever och pedagoger utfört ett mycket gott arbete tillsammans. Ersdungen har goda förutsättningar vad beträffar antalet behöriga pedagoger, och tillgång till bra lärmiljöer. Vi äger ett gemensamt förhållningssätt i skolans värdegrundsarbete. Skolans studieresultat har förbättrats jämfört med tidigare år och i jämförelse med Umeå kommun. Vi behöver fortsätta arbeta med elevers förmåga att ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Vi har under läsåret arbetat intensivt för ökad arbetsro i samtliga grupper, vilket för oss är ett ständigt pågående arbete. Vi behöver också med tanke på hur världen ser ut idag, arbeta mera med att öka elevernas kunskaper och insikter i demokratins principer.

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 5 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Bilagor (16)

3 Inledning Ersdungen är en F-6 skola som arbetar för att alla elever ska äga känslan av att jag är här för att lära och låta andra lära, och visar respekt för mig själv och andra. Detta är grunden i vår verksamhet och genomsyrar allt vi gör. Att hitta balansen mellan elevernas trygghet och trivsel och goda studieresultat är vår drivkraft. Ersdungen är en skola med bredd, vi vill att eleverna ska få kunskaper inom många områden och ett lärande för livet. På Ersdungen finns 165 elever, varav 38i förskoleklassen, alla grupper är åldershomogena. Detta är ett val vi gjort med den övertygelsen att inom en ålderhomogen grupp finns en tillräckligt stor variation i mognad. Till varje klass är flera lärare knutna, med anledning av behörighetskraven, och ett nära samarbete mellan skola och fritidshem. 114 barn finns inom fritidshemsverksamheten, 15 av dessa går på fritidsklubb. Fritidshemmen har åldersindelade grupper, vilket innebär att varje årskurs har eget hemvist, detta för att öka tryggheten genom minskad gruppstorlek. Inom enheten finns även 5 avdelningar förskola, samtliga verksamheter leds av en rektor tillika förskolechef. Här finns 51 medarbetare anställda. Ersdungens kvalitetsarbete har sin grund i resultaten från elevenkäter, både egna och kommungemensamma, information från utvecklingssamtal, flera olika diagnoser och nationellaprov. Arbetslagen ansvarar för att utvärdera sin verksamhet kontinuerligt under läsåret. Efter genomförda tester, analyseras studieresultaten inom arbetslaget, och tillsammans med rektor. Läsåret avslutas alltid med en dag för utvärdering och analys. För att säkerställa likvärdig bedömning görs detta tillsammans i arbetslagen, och grundar sig på summativa och formativa studieresultat. Inför utvecklingssamtalen har lärarna gemensam tid för att tillsammans göra bedömningar. 3 (16)

4 Förutsättningar På Ersdungen finns verksamheterna förskola, förskoleklass, fritidshem och skola under samma tak, vilket är goda förutsättningar för samverkan. Skolans pedagoger är i stort sett behöriga i de ämnen de undervisar. Frånvaron bland personalen har varit låg, men när vikariebehov funnits så har tillgången på behöriga lärare varit lägre än tidigare år. Svårigheten att anställa behöriga pedagoger till förskoleklass och fritidshem, ligger konstant. Samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar mycket väl, och lokalerna är ändamålsenliga och av god kvalitet. Tillgången till ett välfyllt skolbibliotek finns inom enheten, tillgången till datorer är god, och ett antal läsplattor är inköpta. I tre av klassrummen, finns interaktiva tavlor. Undervisningen i idrott och hälsa sker på Ersängsskolan cirka tio minuters promenad från skolan, vilket har medfört att vi förlängt våra idrottslektioner. Promenaden är positiv för hälsan, men avståndet kräver att vuxna finns tillgängliga, och går tillsammans med eleverna till och från lokalen. Utemiljön erbjuder goda möjligheter till lek och bollspel med närhet till skogen. Inom Ersdungens närområde finns allt från hyreslägenheter, bostadsrätter till egna villor. De flesta av våra elever kommer från vårt närområde, ca 11 % av våra elever kommer från östra Ersboda och andra stadsdelar. 25 % av våra elever har ett annat modersmål än svenska. Personalkategori på Ersdungen i antal tjänster. År 1-6: Lärare Förskoleklass: Förskollärare 2.10 Fritidshem: Fritidspedagoger 4.0 Fritidshem: Förskollärare 3.65 Barnskötare 0.75 Administratör: 0.5 Resurslärare skola/fritids 0.6 Vaktmästare: 0.5 Specialpedagoger: 1.0 Rektorer delas med förskola 1.0 Fördelning kvinnor och män har varit 19 kvinnor och 8 män under läsåret. Tillgången på utbildade pedagoger med fast anställning, är god inom samtliga verksamheter. Vi försöker så långt det är möjligt att lösa vikariebehoven inom enheten, både på grund av våra ekonomiska förutsättningar, men även för elevernas trygghet. Vi vill att eleverna ska få möta vuxna som de känner i så stor utsträckning som detta är möjligt. Vi har under många år anpassat vår organisation i förhållande till det minskade elevantalet, vilket har inneburit personalminskningar. Men vi ser en succesiv ökning av elever. Kompetensutvecklingsinsatserna har detta läsår har haft stort fokus på Formativbedömning och inom ämnet svenska har vi fokuserat på att höja resultaten i stavning. Det kollegiala lärandet har genomsyrat våra komptensutvecklingsinsatser i samtliga verksamheter. 4 (16)

5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Vår utgångspunkt generellt sett är att vår skolas olika verksamheter bör erbjuda en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med Umeå kommuns medelvärden, med anledning av våra förutsättningar. Ersdungen har behöriga och komptetenta pedagoger inom samtliga verksamheter, vilka har hittat balansen mellan att förmedla kunskaper och värdegrund. Vi definierar styrkor med gemensamma metoder och förhållningssätt som är väl förankrade och ägs av alla medarbetare. En styrka är goda studieresultat över tid, vilket är ett resultat av skolans arbetssätt och inte beroende av en specifik elevgrupp. En ständig pågående vilja att utveckla verksamheten för ökad måluppfyllelse är även det en styrka. Vi definierar svagheter som så, att när eleveras upplevda kvalitet skiljer sig i hög grad från pedagogernas upplevelse av levererad kvalitet. När elevernas studieresultat är låga, när insatser för elever i behov av stöd inte ger resultat. Resultat i elevenkäter är lägre än 80 % är även detta en svaghet och ett utvecklingsområde. Elevers arbetsmiljö Mål: Ökad arbetsro i alla klasser. Svaghet/utvecklingsområde: Förskoleklass; I förskoleklassen bör vi utveckla våra rutiner och struktur ytterligare, för ökad måluppfyllelse. Färdigplanerade aktiviteter redan från terminstart hade bidragit till en ännu bättre arbetsmiljö för eleverna. Fritidshem: Inom fritidshemmet har flera elever upplevt att det är svårt att finna platser där de kan få lugna och ro. I en grupp har det varit svårt att få eleverna delaktiga i verksamhetens innehåll. Skola: Inom årskurs 1-6 har vi inte nått målet ökad arbetsro i samtliga klasser, dock krävs fortsatt arbete för att öka medvetandet och egenansvaret för klassens arbetsro över tid. God kvalitet/måluppfyllelse = tillfredsställande FörskoIeklass: I förskoleklassen har månadens fritidsaktiviteter med anknytning till temaarbetet Mio min Mio gett barnen en lockande och lugn aktivitet att samlas kring, vilket sänkt ljudnivå och tempo i gruppen. Gruppernas storlek har varit gynnsamma, vilket har gett goda förutsättningar att stötta och uppmuntra elever med kort uthållighet. Bra lokaler med många rum har gett möjlighet till varierad lek. Vårens trivselenkät visade att 94 % av eleverna i förskoleklass ansåg att de alltid eller ofta kan få lugn och ro om de vill. Fritidshem: Inom fritidshemmet finns dock många rum och möjlighet till avskildhet för eleverna. 5 (16)

6 Skola: Inom årskurs 1-6 visar många elever på en god vilja till förändring, de enskilda samtalen har bidragit till förbättringar och ökad medvetenhet hos var och en. Styrka = mycket god/mycket tillfredsställande Förskoleklass: I förskoleklassen har goda strukturer för den dagliga verksamheten utarbetats under läsåret. Verksamheten har gått från att likna förskolans verksamhet till att mer närma sig skolan. Detta har medfört att eleverna fått vänja sig in i skolans rutiner i lagom takt, hunnit bli trygga och hittat arbetsro i god tid innan skolstart. I trivselenkäten svarade samtliga elever att de fick arbetsro. Det har funnits tid att kartlägga och observera barnen och kunnat se hur vi ska dela upp gruppen för att nå målen. Fritidshem: Inom fritidshemmet har pedagoger och elever stor förståelse för att alla behöver få vara ifred och ta det lugnt ibland. Fina lokaler vilka ger möjlighet att arbeta i mindre grupper. I några åldersgrupper har vi nått målet att eleverna är delaktiga i att utforma regler för sin arbetsmiljö, vilket medfört ett ökat ansvar och god arbetsro. Skola: Inom årskurs 1-6 har flera klasser visat en stor vilja till att förbättra arbetsron. Elever i de lägre årskurserna har fått en ökad medvetenhet om syftet med varje lektion, och vikten av att bidra till arbetsro. De insatser som är gjorda under läsåret är följande: Gruppindelningar och ökad personaltäthet. Enskilda regelbundna möten med elev och vårdnadshavare. Fler halvklasstillfällen. Regelbundet värdegrundsarbete, livskunskap/samarbetsövningar etc. Konflikthantering, handledning samt tips för framtida konflikter. Belöningssystem där en dag med bra arbetsro belönas med en sol Elevers lärande och skolans studieresultat Mål: Elevernas lust att lära skall öka. Svaghet/utvecklingsområde Förskoleklass: I förskoleklassen borde mera tid hos pedagogerna ha lagts på att välja spännande och angelägna böcker att använda på gemensamma sagostunder. 6 (16)

7 Fritidshem: Inom fritidshemmet krävs fortsatta insatser för att nå alla elever när det gäller att visa respekt för varandra och fritidshemmets material. Skola: Årskurs två ska arbeta mer med att använda sig av exit question i slutet av lektionerna. Detta för att kolla upp vad eleverna lärt sig samt vad vi behöver arbeta vidare med. En tänkbar anledning till att resultatet i ämnesprov C blev sämre än i prov B kan vara att faktatexten C innehöll en, för barnen, inte elevnära text. Den handlade om solur och timglas vilket var okända ting för många. 33 % av klassen har svenska som andraspråk, vilket inverkar på läsförståelsen särskilt vid läsning av faktatexter. En annan anledning är att eleverna är vana vid att använda det reciproka arbetssättet, som innebär att man samtalar om texten samt får svar på sina frågor. Detta sätt kan inte användas vid en testsituation, vilket nationella proven är. Vi tyckte oss se en frustration hos eleverna när de inte fick respons på sina frågor och funderingar. I åk 4 trevar vi oss fortfarande fram i matematiken för att hitta ett bra upplägg och former för en kvalitativ och formativ undervisning då materialet är nytt för läraren. I ämnet matematik har vi fyra elever i åk 4-6 som riskerar att inte nå målen för årskursen. I ämnet svenska är det tre elever i åk 4-5 som riskerar att inte nå målen. I engelska är det fyra elever i åk 4-6 som risker att inte nå målen Att utveckla läroplanens förmågor kommer vi att fortsätta jobba med i samtliga klasser. Samtliga elever behöver träna sina förmågor gällande att tänka kritiskt, analysera, resonera och dra slutsatser i alla ämnen. God kvalitet, måluppfyllelse/tillfredsställande Förskoleklass: I förskoleklassen har pedagogerna arbetat med lässtrategier inom projektet SALT, vilket har bidragit till att eleverna fått ökad läsförståelse. Fritidshem: 100 % av eleverna har svarat i enkäten att de lär sig ständigt nya saker på fritidshemmet. Pedagogerna inom fritidhemmet har också arbetat med SALT projektet i samarbete med klasslärarna, vilket har bidragit till ökad känsla av sammanhang för eleverna. Skola: I jämförelse med höstterminens texter kan vi konstatera att skrivandet har utvecklats i samtliga klasser. Åk 4 och 6 har visat på goda framsteg i de olika förmågorna (The Big Five). Under läsåret har årskurs två infört elevrapportören i klassen. En eller två elever har i början av lektionen fått ansvar att sammanfatta lektionen, lyfta en klasskamrats insatser samt berätta något eleven lärt sig/intressant. Elever i alla årskurser 1-6 har arbetat med koner som är trafikljusfärgade. Detta för att få eleverna mer delaktiga i lektionerna samt att 7 (16)

8 de får träna sin förmåga att förklara och hjälpa varandra. En till fördel är att läraren snabbt ser om eleverna kört fast och inte kommer vidare. Resultaten i nationella ämnesprov i matematik årskurs 3 visar på goda resultat i alla delprov förutom delprov c, geometri där 81 % av eleverna uppnådde kravnivå för godkänd. I ämnet svenska var resultaten goda förutom delprov C, där faktatexten innehöll en för eleverna, icke elevnära text. Den handlade om solur och timglas vilket var okänt för många. 33 % av eleverna i klassen har annat modersmål än svenska, vilket inverkar på elevernas läsförståelse särskilt vid läsning av faktatexter. En annan anledning är att eleverna är vana vid att använda det reciproka arbetssättet, som innebär att man samtalar om texten samt får svar på sina frågor. Detta kan inte användas vid en testsituation, som de nationella ämnesproven. Under matematiklektionerna i åk 5 och 6 får eleverna regelbundet skattat sig själva på en skala från 1-10 i vilken utsträckning de tycker de varit lärande eller ej, reflektera över varför och vad de tänker förändra för att utvecklas maximalt. Här märks en tydlig utveckling vad gäller motivationen och viljan att förstå/lära sig. I ämnet svenska har läslusten ökat i både åk 4 och åk 6, men framför allt i åk 6. Styrka = mycket god/mycket tillfredsställande Förskoleklass: Arbetet med händelseböcker, där eleverna fått återberätta något de gjort i skolan föregående vecka, har bidragit till att synliggöra elevernas eget lärande. Screening som genomförts i matematik och svenska visar på genomgående höga resultat i grupperna. Detta tillskriver vi det tematiska arbetet vilket gjort främst matematiken allt mer spännande och involverat eleverna. Under våra arbetspass i svenska hade vi goda förutsättningar att variera gruppkonstellationer vilket medfört ökad anpassning till varje elevs behov. Mio har genomsyrat hela verksamheten och gett eleverna en röd tråd, skapat sammanhang. Fritidshem: Alla elever tycker att de lär sig saker på fritids, både socialt och kunskapsmässigt. Eleverna har varit delaktiga i planering av verksamheten. Skola: Skolans stora satsning på läsning i vårt projekt SALT = skolan där alla läser tillsammans, har medfört att 61 % av eleverna upplever att deras intresse för läsning har ökat. Satsningen på intensivperioder läsning avkodning har medfört förbättrade resultat för samtliga elever som deltagit med upp till 100 %. Resultaten i matematik, taluppfattning har förbättrats i samtliga klasser utifrån mätningar enligt McIntosh. Årskurs 4 visade upp ett genomsnitt på 87 % av max vid första tillfället och 89 % vid det andra. Årskurs 5 visade upp ett genomsnitt på 72 % och vid andra testillfället 82 %. Årskurs 6 visade ett genomsnitt på 69 % av max vid första tillfället och 77 % vid det andra testtillfället. 8 (16)

9 Resultaten på de nationella ämnesproven årskurs 6 visar på goda resultat; i ämnet svenska 100 % godkända, Matematik 93 % godkända, Engelska 93 % godkända So 100 % godkända och No 100 % godkända. Medelbetygspoängen för årskurs 6 ligger högre än Umeå Kommuns resultat, Ersdungens elever årskurs 6 = 14.4 poäng och Umeå kommun 13.9 poäng. Resultaten i stavning har under läsåret förbättrats från ett medelvärde 4.4 stanine, till 5.16, för elever årskurs 2-6. Insatser för elever i behov av särskilt stöd har mycket goda resultat. Elevernas personliga och sociala utveckling; Mål: Rasterna skall vara trygga och roliga för alla elever. Svaghet/utvecklingsområde Förskoleklass: Pedagogerna tränar eleverna i att vara självständiga och att lära sig lösa konflikter själva, och att be om hjälp av vuxen när så behövs. Pedagogerna behöver i högre grad kommunicera sitt arbetssätt med vårdnadshavare. Fritidshem: Några yngre elever känner sig rädda för äldre elever på skolgården, på skolans fotbollsplan och i kapprum. Skola: I årskurs två känner några elever sig otrygga på fotbollsplanen och på skolans toaletter. Några av eleverna i årskurs två upplever att några vuxna inte säger till när de hör fula ord. I årskurs tre är det sju elever som känner sig otrygga eller rädda. Korridoren och toaletterna tycks vara de otryggaste platserna. I åk 4, 5 och 6 är språkbruket inte tillfredsställande men åk 6 visar att de har insikt i detta. I årskurs två upplever många elever att det inte alltid finns någon vuxen att prata med på rasterna. I åk 4-6 måste vi jobba vidare med att stävja det allt grövre språkbruket, se till att alla känner sig trygga och jobba förebyggande med kränkningar på nätet. God kvalitet, måluppfyllelse Tillfredsställande Förkoleklass: Massagesaga är god träning för eleverna i att bli trygga med varandra. 89 % av eleverna är trygga på rasten. 9 (16)

10 Fritidshem: Pedagogerna har stukturerat sina ansvarsområden på skolagården vilket ökat eleverna känsla av trygghet. Skola: I årskurs 2 känner samtliga elever att de har kompisar i klassen och har oftast någon att leka med. De känner att de vuxna bryr sig om klassen. Eleverna i årskurs två känner även att de vuxna tar tag i situationer som uppstår. Alla elever i årskurs två upplever att lärarna bryr sig om klassen. I årskurs två har klassen regelbundet arbetat med elevsamtal både enskilt och i grupp. I dessa samtal har vi pratat om konsekvenser av sitt handlande och hur man kan lösa liknande situationer i framtiden. Vi har även sammanfattat veckan, berätta hur man mår, belyst positivt handlande som kamrater gjort. Styrka mycket god/mycket tillfredsställande Förskoleklass: Arbetet med veckans reporter har utvecklat elevernas förmåga att ta ansvar. Genom denna dokumentation har vi tillsammans med eleverna kunnat se verksamheten utifrån deras perspektiv. Pedagogerna har spelat dilemmateater för eleverna i förskoleklassen, en konfliktsituation spelas upp och eleverna föreslår lösningar. Detta har gett eleverna en verktygslåda för konfliktlösning och stärkt deras värdegrund. Ersdungens skolgård är även den ett fint redskap för att träna samarbete och arbeta med värdegrunden. Fritidshem: Rastaktiviteterna som fritidspersonalen ansvarar för har fungerat utmärkt. Samtliga eleverer fångas upp under rasten, vilket ökat antalet elever som känner sig trygga på rasten. Skola: Trivselenkäten visar att övervägande del av eleverna i åk 4-6 känner sig trygga i skolan. Av 53 elever tycker 51 att det är roligt i skolan. Alla svarar att de har kompisar i klassen och någon att leka med på rasterna. Av 53 elever känner 52 att lärarna bryr sig om dem. 3 av 53 upplever att det inte finns vuxna ute på rasterna. I åk 4 upplever 3 elever att de känner sig otrygga på många av skolans platser men särskilt toaletterna och på internet. Ett gemensamt förhållningssätt och metoder för ökad trygghet är Ersdungens styrka. För nå målet har vi använt praktiska verktyg t. ex, visuella samtal: sociala berättelser och seriesamtal. Det är arbetsmetoder som med pennans hjälp förtydligar sociala situationer, oskrivna regler och sociala normer. Det ger insikt om orsak och verkan och sätta händelser i ett sammanhang. De kan ge nycklar och skapa möjlighet att förstå sig själv och andra. För att kunna göra dessa insatser fordras kunskap om arbetssättet. Få av oss i personalen behärskar teknikerna. Fortbildning inom området behövs. Även samtalsgrupper så kallade tjejsnack och killsnack är en bra väg för att nå självinsikt 10 (16)

11 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Utveckla elevernas förmåga att ta ett ökat ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Utveckla elevernas kunskaper i demokratins principer. Utveckla elevernas förmåga att lösa problem. Utveckla elevernas förmåga att utforska och arbeta självständigt Rektor Elisabeth Jonsson Ersdungen skola F-6 11 (16)

12 FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPROCESSER MÅLUPPFYLLELSE / RESULTAT Bilagor Bilaga 1: Bedömning av förskolans kvalitet och måluppfyllelse Grundskolans (alt. F-klassens, fritidshemmens) kvalitet och måluppfyllelse BEDÖMNINGSSCHEMA Lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET TILLFREDS- STÄLLANDE GOD KVALITET TILLFREDS- STÄLLANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDS- STÄLLANDE Ej påverkbara Påverkbara... på kort sikt (1 år) på längre sikt Varje kvalitetsområde innehåller flera kvalitetsindikatorer (=kännetecken på kvalitet) som kan totalbedömas med utgångspunkt i hela ert underlag, t ex betyg, observationer, ped.dok, enkäter och självskattning med BRUK. Miljö för utveckling och lärande Mycket bra lokaler It behöver förstärkas Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Undervisning Anpassningar och stöd Bedömning och betyg Gem förhåll. Goda resultat enkät tryggh utv.område, delaktighet i alla klasser Hög kvalitet kollegialt lärande Hög kompetens alternativa verktyg utv. Område, skapa forum för samarbete Kunskaper /studieresultat Svenska åk 3, 5/6 och 9 Åk 6 100% uppnått Åk 3 87% uppnått mål Matematik åk 3, 5/6 och 9 Åk 6, 93% Åk 3, 94% Modersmålsunderv, studiehandledning, SvA Åk 6 100% uppnått X Kunskaper i alla andra ämnen Åk 6 100% uppnått Personlig och social utveckling Elevers självskattning Hälsa och livsstil Utv, område språkbruk. Likvärdig utbildning 12 (16)

13 Resultat elevenkäten Ersdungens skola Sammanfattning Tabell 1 - Elevers arbetsmiljö (%) Ersdungens skola Umeå kommun Åk 4 Åk 5 Åk 6 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Trygghet och trivsel Inflytande Arbetsklimat Arbetsbelastning Medelvärde Tabell 2 - Elevers lärande (%) Ersdungens skola Umeå kommun Åk 4 Åk 5 Åk 6 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Lärarna/undervisningen Individanpassning Utvecklingssamtal och bedömning Individuell hjälp/stöd Medelvärde Tabell 3 - Elevers personliga och sociala utveckling (%) Ersdungens skola Umeå kommun Elevers skattning av sin utveckling, t.ex. ansvarstagande, samarbetsförmåga m.m. Åk 4 Åk 5 Åk 6 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Medelvärde Kommentar: Samtliga tabeller redovisar de positiva svarsalternativen utav två till fyra svarsalternativ. Max och Min är de högsta och lägsta resultat för en 4-6 skola i undersökningen. SO = Skolans skolområde. UK = Umeå kommun. Fördjupningstabeller Tabell 4 - Trygghet och trivsel (%) Ersdungens skola Umeå kommun Åk 4 Åk 5 Åk 6 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Trygg i skolan Trivs i skolan Inte kränkt/mobbad av elev/ lärare/vuxen Inte rädd för andra elev/lärare/vuxen Medelvärde Tabell 5 - Inflytande (%) Ersdungens skola Umeå kommun Åk 4 Åk 5 Åk 6 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Eleven/klassen får vara med och påverka Eleven/klassen får delta i utvärdering Lärarna bryr sig om vad jag säger Får påverka innehållet i klassrådet Medelvärde Tabell 6 - Arbetsklimat (%) Ersdungens skola Umeå kommun Åk 4 Åk 5 Åk 6 Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Arbetsro under lektionerna Positiv/trevlig stämning på lektionerna Får beröm när jag gör något bra Medelvärde (16)

14 Bilaga 3: Kunskapsresultat Kunskaper åk 3 Bilaga 3 Matematik 94 % Svenska 87 % Engelska 100 %, So 100 % No 100 % Teknik 100 % Bild 100 % Idrott 100% Musik 100 % Resultat Nationella ämnesprov åk 3 Svenska delprov A B C D E F G H Antal rätt max/mede l grupppro v Läsförst. 18/15,5 Läsförs t 18/14,5 Enskild högläsn. Enskilt textsam -tal Skriva berättand e text Stavning interpunk - Tion Skriva faktatex t Mängden godkända i % 100% 81% 71% 86% 95% 100% 81% 81% Matematik delprov A B C D E F G Antal rätt muntligt algebra taluppf. geometri taluppf. geometri problemlös max/medel gruppprov 24/22 10/9 10/7,6 14/12,8 20/16,3 10/8,9 Mängden godkända i 100% 100% 95% 81% 100% 81% 100% % 14 (16)

15 1 Kunskaper i åk 6 Ersdungens skola Engelska Matematik Svenska Nat. prov Betyg Nat. prov Betyg Nat. prov Betyg Genomsnittlig betygspoäng: Totalt 14,0 14,2 12,7 14,8 0,0 13,7 Flicka 12,9 12,9 11,3 14,2 0,0 15,0 Pojke 14,7 15,0 13,6 15,3 0,0 12,8 Andel elever som ej uppnått betyget E (%): Totalt 6,7 6,7 6,7 Flicka 16,7 16,7 16,7 Pojke Ersdungens NP åk 6 VT-15 Andel elever som uppnått godtagbara kunskaper på nationella prov i åk 6 Antal elever sv/sva 100% 15 ma 93% 15 eng 93% 15 so 100% 15 no 100% 15 Betyg årskurs 6 vårterminen 2015 Medelbetygspoäng Upp Årskurs 6 MBP EN MA SV BI FY KE TK GE HI RE SH BL HKK IDH MU SL Ersdungens skola 14,4 14,2 14,8 13,7 14,5 14,5 14,2 14,0 14,5 15,0 14,5 15,0 14,2 13,8 16,5 14,3 13,0 1 Särskilt stöd åk 1-6 I årskurs 1-3 hade 7 elever åtgärdsprogram vid vårterminens slut, 7 elever i ämnet svenska och 2 elever i matematik, varav 2 elever i både matematik och svenska. 15 (16)

16 I årskurs 4-6 hade 10 elever åtgärdsprogram vid vårterminens slut, 6 elever i svenska, 7 elever i matematik, varav 4 i både svenska och matematik. 1 elev hade åtgärdsprogram i engelska och matematik. Modersmålsundervisning, SvA och studiehandledning i åk 1-9 Under läsåret var 33 elever berättigade till modersmålsundervisning och 31 av dessa har deltagit. 14 elever som har läst SvA under läsåret varav 10 uppnått kravnivån. 5 elever med studiehandledning i modersmål. Elever har upplevt studiehandledningen och undervisningen i modersmål positivt i de flesta fall, dock har det förekommit synpunkter gällande modersmålet. Några elever har inte varit nöjda med innehåll och tidpunkt för sin modersmålsundervisning. 16 (16)