Kvalitetsredovisning. för verksamheterna. förskola skolbarnsomsorg förskoleklass/grundskola särskola gymnasium vuxenutbildning och SFI

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för verksamheterna förskola skolbarnsomsorg förskoleklass/grundskola särskola gymnasium vuxenutbildning och SFI kalenderåret 2010 Förvaltningschef Bildningsförvaltningen Mona Tolf (förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass/grundskola, särskola, gymnasium) Förvaltningschef Socialförvaltningen Sven Bergelind (vuxenutbildning och SFI) Redaktör Anders P. Pettersson

2 Innehållsförteckning 2(56)

3 1. Inledning Varje kommun, varje skola, varje förskola och varje fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. En gemensam kvalitetsredovisning för hela kommunens verksamhet upprättas också. Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Skolans elever, lärare, ledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringsåtgärder. Elever och föräldrar får bättre underlag för val mellan skolor. Föräldrar, politiker och andra intressenter får en god information om skolan. Detta leder till en ökad insyn och utifrån sina olika roller ökat inflytande. Redovisningarna utgör ett viktigt underlag för politiska beslut. Skolverket kommer att använda kvalitetsredovisningarna vid granskning och tillsyn. Den kommungemensamma kvalitetsredovisningen är uppdelad efter de olika skolformerna och är strukturerad utifrån läroplanens nationella mål med förbättringsåtgärder som utgår från förvaltnings- och nämndspecifika mål för Generella nyckeltal och indikatorer har använts för att tydliggöra verksamhetens omfattning och resultat. Åtgärder som vidtagits under året och analys presenteras också. Vill man veta mer om enskilda förskolor eller skolor så bör man studera de enskilda kvalitetsredovisningarna. Dessa finns beställas hos kommunen eller laddas ned på Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Grunden för den kommungemensamma kvalitetsredovisningen är de olika verksamheternas redovisningar. Dessa har arbetats fram ute i verksamheterna av personalen under ledning av ansvarig rektor. Till sin hjälp har de haft arbetslagsutvärderingar, elevenkäter, föräldraenkäter, mötesprotokoll från arbetsplatsträffar, elevråd och verksamhetsmöten. Mycket av det statistiska underlaget är hämtat från Skolverket och statistiska centralbyrån. Under hösten genomfördes en föräldraenkät i förskolan och på fritidshemmen. En elevenkät genomfördes i grundskolan, särskolan och på gymnasiet. Resultatet från enkäterna utgör en stor del av de indikatorer som använts. Svarsfrekvenserna på enkäterna har varit följande: Svarsfrekvens Föräldraenkät förskolan 71 % Föräldraenkät fritidshem 46 % Elevenkät grundskolan 48 % Elevenkät särskolan 42 % Elevenkät gymnasiet i.u. Vid ett flertal tillfällen används resultaten på enskilda frågor från enkäterna som indikator. Frågorna betygsattes på en skala 1-4. (graderat från 1 instämmer inte alls till 4 instämmer helt). Vid andelen positiva redovisas i procent hur många som svarat med betyg 3 eller 4. 3(56)

4 2. Förskola 2.1 Beskrivning av organisationen/verksamheten I Lilla Edets kommun finns 11 förskolor i alla kommundelar. Det är en mindre än förra året eftersom Groddens förskola stängdes till sommaren. Groddens lokaler har dock utnyttjats av Solrosen under tiden som den har renoverats. Antalet avdelningar var efter sommaren 24 stycken. Under hösten förändrades ledningsorganisationen i kommunen och en verksamhetschef för förskola tillsattes på halvtid, som på andra halvtiden fungerat som rektor för några förskolor. Utöver det har det funnits tre stycken rektorer för förskolorna i kommunen. Två av dessa har även, i olika omfattning, ansvarat för grundskolor i anslutning till förskolorna. Under året har alla barn erbjudits placering efter önskat datum eller inom garantitiden dvs. de har erbjudits plats inom fyra månader. Köunderlaget minskade i den norra kommundelen men ökade samtidigt i den sydvästra delen. Under senare delen av 2010 kunde kommunen pga detta inte tillgodose önskemål och/eller närhetsprincipen. Inför 2011 gjordes förberedelser för att tillgodose det ökade behovet. I Lödöse har också pedagogisk verksamhet kompletterat behovet av förskola och på så sätt har ingen kö uppstått där. Under 2010 genomfördes besparingar på personal i förskolan. Bemanningen minskade med 0,25-0,45 tjänster per avdelning. Barngrupperna har under året samtidigt blivit större. Kommunen behöll servicekvalite vad gäller garantitider och öppettider. Ett flertal organisatoriska förändringar och pedagogiska försämringar har hanterats. Arbetsmiljöaspekter, riskanalyser, handlingsplaner och kris- och akut-planer fick en mycket central roll och betydelse för både pedagoger och chefer under Barnpengens införande i kommunen har inte tillfört något positivt för verksamheten. För cheferna inom förskolan har arbetsbelastningen ökat mycket markant. Budgetarbetet är försvårats eftersom systemet med barnpengen är en styrmodell som ligger just in time. Verksamheten i förskolan kan dock inte styras enligt samma principer. Den främsta orsaken till det är att den ekonomiska styrmodellen inte synkroniserar med lagstiftningen som rör arbetsrätt och anställningsskydd. Vidare försvåras chefernas möjlighet att hålla budget och är nu direkt beroende av den egna kommunalt organiserade chefsstrukturen. Kommunen har under året haft en specialpedagog som arbetat mot förskolan. Dessutom har kommunens IT-pedagoger arbetat aktivt i förskolan under året. Utbildningen av förskollärare till barnskötare, den sk. Valideringsutbildningen, har fortsatt under året med fem studenter. De beräknas bli klara under första halvan av Arbetet med likabehandlingsplanen På samtliga förskolor har man arbetat med att revidera likabehandlingsplanen under året. Exakta former för det har varierat mellan förskolorna. Många av förskolorna har valt att använda sig av redskapet planforskolan.se som tagits fram av Diskrimineringsombudsmannen. Under en av höstterminens gemensamma kompetensutvecklingsdagar var temat Yrkesetik i vardagen. Här togs bland annat upp olika yrkesetiska dilemman som man kan relatera till arbetet med förskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. 4(56)

5 2.1.2 Generella nyckeltal Mätdatum 15 oktober Lå 10/11 lå 09/10 lå 08/09 lå 07/08 lå 06/07 Antal barn Barnens snittid i.u Antal årsanställda 77,0 78,8 Antal barn/årsarbetare 6,3 6,0 5,9 5,4 5,8 Andel personal med pedagogisk utbildning* 54 % 56 % 60 % 55 % 54 % Andel barn med annat modersmål än svenska 10 % 10 % 13 % i.u. i.u. Bruttokostnad per barn kr kr kr * Lärarutbildning med inriktning mot förskolan Nöjd-Kund-Index (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med förskolan som helhet (skala 1-10) Genomsnittligt betyg 2010 Genomsnittligt betyg ,6 8,7 Vårdnadshavarnas syn på förskolan i förhållande till förväntningar (skala 1-10) Genomsnittligt betyg 2010 Genomsnittligt betyg ,5 8,6 Vårdnadshavarnas syn på förskolan i förhållande till en perfekt förskola (skala 1-10) Genomsnittligt betyg 2010 Genomsnittligt betyg ,9 8,0 Beräknat NKI-index NKI 2010 NKI Övergripande förbättringsåtgärder inom förskolan Förskolorna i kommunen har 2010 haft en gemensam kompetensutvecklingsplan som har fokuserat på att arbeta för barns språkutveckling och IT som pedagogiskt verktyg. Kompetensutvecklingsplanen var kopplad till nämndens mål 2010 och förbättringsåtgärderna i förskoleverksamhetens kvalitetsredovisning (56)

6 Målsättningen för 2010 var att med utgångspunkt i läroplanen (Lpfö98) fördjupa kunskaperna kring observation, intervju och dokumentation och därigenom skapa en utökad pedagogisk process på alla avdelningar. Ytterligare en målsättning var att omsätta denna kunskap, såväl i barngrupp som vid planeringen av den egna verksamheten. Under 2010 färdigställdes och lanserades FLEKS Förskolorna i Lilla Edets Kunskaps-System, Sveriges första digital lärplattform speciellt anpassad för förskolan. FLEKS togs fram genom stöd från stiftelsen.se och lanserades i februari FLEKS slutade även på delad andraplats i den prestigefyllda tävlingen Guldlänken, Sverige mest innovativa e-tjänst för offentlig sektor. I FLEKS har varje barn en egen digital portfolio där text, ljud, bild och film kan lagras. Varje avdelning har samtidigt en blogg där de kan presentera och dokumentera verksamheten på avdelningen. I samband med införandet skapades också de teknikiska möjligheterna för varje förskola, varje pedagog och varje barn. Under våren 2010 genomfördes en rad olika utbildningstillfällen för samtlig personal kring digital utrustning. Engagemanget, viljan och förväntningarna var stora. FLEKS var ett resultat av pedagogernas egna krav och kunskaper samt behov för att kunna utveckla verksamheten genom pedagogisk dokumentation. Studiedagar, engagerade chefer och IT-pedagoger utgjorde också grunden för det vidare arbetet. För att FLEKS skulle kunna förankras och stödja det pedagogiska arbetet krävdes också pedagogisk reflektion och utveckling i arbetslagen. Vid systematisk uppföljning ser cheferna att målen inte nåtts. Många av barnen i kommunens förskolor har en skapad digital portfolio men den bygger inte på grunderna som är nödvändiga för att utveckla pedagogisk skicklighet i form av ökad kunskap och verksamhetsutveckling. FLEKS utgör i dagsläget inte grunden för planering av verksamheten ställd mot målen i Lpfö98. Lek och språkutvecklingsarbetet har löpt som en röd tråd i vardagsarbetet på alla förskolor. Portfolio samt TRAS (Tidig Registrering Av Språkutvecklingen) är tänkt som stöd och verktyg i detta arbete och det kändes viktigt att inte lägga till något ytterligare utan att fokusera på det som är fundamentet i vår verksamhet. Analys 2010 tvingades förskolan till besparingar, personalomflyttningar och i viss mån uppsägningar. En förskola lades ner. En av de större förskolorna fick flytta ut ur sina lokaler pga. fukt- och mögelsanering och renovering. Kommunens samtliga förskoleavdelningar fick hantera en minskad bemanning samtidigt som antalet barn per avdelning ökade. Detta utgör i sig inget hinder för ideologisk utveckling men ett kraftigt hinder i den praktiska möjligheten. Chefernas ansvar för arbetsmiljö-, arbetsrätts- och miljölagstiftning har dominerat verksamhetsåret. Möjligheten till pedagogisk utveckling kan troligtvis begränsas av utökad arbetsbelastning och minskad planeringstid för pedagogerna. Viljan och ambitionen till utveckling samt duktiga pedagoger, har under 2010 inte varit nog. FLEKS används inte i sin fulla kraft ännu. 6(56)

7 2.2 Normer och värden Utbildningsnämndens mål för verksamheten Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området normer och värden. Alla barn och vårdnadshavare skall känna sig trygga på förskolan Åtgärder för att nå målen Ett positivt bemötandet mot barnen är ett viktigt förhållningssätt i arbetet för att skapa trygghet. Många förskolor har prioriterat en daglig kontakt med föräldrar vid hämtning och lämning på förskolan. Man har använt böcker som stimulerar dialog och analys av barnen kring värdegrundsfrågor samt arbetat med att skapa bra gruppkonstellationer när barnen leker. Arbetet med likabehandlingsplanen har också varit prioriterat Indikatorer Andelen vårdnadshavare som känner sig lugna och trygga när deras barn är i förskolan 99 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som anser att det förekommer ett vårdat språkbruk på förskolan 95 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen föräldrar som anser att deras barn har goda relationer till de andra barnen på förskolan. 98 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som uppfattar att pojkar och flickor behandlas på lika villkor på förskolan. 99 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät Analys Läroplanens mål vad gäller värdegrundsarbetet på förskolorna utgör basen för alla avdelningars verksamhet. Enskilda pedagoger och varje arbetslag har under året än mer fokuserat på trygghet och säkerhet, för både barn och föräldrar. Det är därför glädjande att föräldrarnas upplevelse av förskolan som en trygg verksamhet har kunnat bibehållas. Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för området normer och värden. Goda relationer och positiva förväntningar i alla led. 2.3 Utveckling och lärande Utbildningsnämndens mål för verksamheten Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området utveckling och lärande. Personalens IT-kompetens skall höjas Alla barn ska ha påbörjat arbetet med en digital portfolio 7(56)

8 Åtgärder för att nå målen Införandet av FLEKS, Förskolorna i Lilla Edets KunskapsSystem, har varit en stor händelse under året. Utöver själva utvecklingen och införandet har samtliga avdelningar utrustats så att man har tillgång till internetuppkoppling, i det flesta fall trådlöst, en bärbar dator, digitalkamera och videokamera. Samtlig personal har också vid minst två tillfällen fått utbildning för att höja sin ITkompetens. Dessutom har arbetet med att skapa bra och attraktiva lekmiljöer varit prioriterat på många förskolor. Det gäller både ute- och innemiljö. Exempelvis har man skapat rum i rummet där barnen kan leka i mindre grupper Indikatorer Andelen vårdnadshavare som känner till innehållet i förskolans verksamhet. 88 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som anser att förskolan stöttar sitt barns förmåga att uttrycka sig muntligt. 98 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som anser att miljön på förskolans är bra för sitt barns utveckling. 95 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som anser att deras barn får tillräckligt med tid utomhus under sin vistelse på förskolan 97 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som har intrycket att sitt barn erbjuds bra mat på förskolan. 96 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät Analys FLEKS har på de allra flesta förskolor tagits emot väl och positivt både bland barn, föräldrar och personal. Däremot har införandet tagit olika lång tid på olika förskolor. Det gör att alla barn ännu inte har en digital portfolio. Personalens IT-kompetens har höjts markant under året och på många förskolor har man börjat använda IT som ett pedagogiskt verktyg i större utsträckning även på andra sätt än genom FLEKS. Resultaten på föräldraenkäten visar på fortsatt goda resultat i verksamheten med nöjda föräldrar Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för området utveckling och lärande. De nya styrdokumenten skall vara kända i hela organisationen och verksamheten ska bedrivas i enlighet med dessa. En skola för framtiden. Tillgången till IT skall öka för barn och elever Arbetet med ett inkluderande arbetssätt ska fortsätta. 8(56)

9 2.4 Barns inflytande Utbildningsnämndens mål för verksamheten Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området barns inflytande. Fler aktiviteter ska utgå ifrån barnens behov och önskemål Åtgärder för att nå målen Portfolioarbetet och FLEKS, där barnen själva har möjlighet att vara med och påverka innehållet, är en viktig komponent för att öka barnens delaktighet och inflytande i verksamheten. Förskolorna har även en mängd andra olika metoder för att öka barnens inflytande i verksamheten t.ex. väljatavla, barnintervjuer med månadens reflektion, möblering och placering av lekmaterial som gör att barnen själva kan komma åt det med mera Indikatorer Andelen vårdnadshavare som upplever arbetslaget på avdelningen som positivt 98 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som anser att personalen tar hänsyn till barnens åsikter när de planerar verksamheten 92 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som anser att personalen tar tillvara sitt barns nyfikenhet och lust att lära 97 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. Analys Föräldraenkäten visar på fortsatt hög nöjdhet och förskolorna själva upplever generellt att de har hög måluppfyllelse kring barns inflytande. Den personalneddragning som skedde under året har påverkan arbetet negativt och gjort att personalen inte alltid, i den utsträckning som det är önskvärt, har kunnat tillgodose barnens önskemål och inflytande i verksamheten. Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för området barns inflytande. Goda relationer och positiva förväntningar i alla led. 2.5 Förskola och hem Utbildningsnämndens mål för verksamheten Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området barns inflytande. Barnens lärande och utveckling ska vara tillgängligt för vårdnadshavarna Fler vårdnadshavare ska uppleva att de ha inflytande över förskolans verksamhet Åtgärder för att nå målen Alla förskolor i kommunen arbetar aktivt med att skapa en delaktighet och inflytande för vårdnadshavarna i verksamheten. FLEKS har här varit ett viktigt redskap eftersom föräldrarna hemifrån kan ta del av barnens portfolio och nyheter från förskolan via webben. Utöver det har man 9(56)

10 en rad olika metoder som man använder sig av såsom hembrev, förslagslåda, digital fotoram med bilder, regelbundna föräldramöten m.m. De mer formella strukturerna för föräldrainflytande skiljer sig åt mellan förskolorna. I centrala Lilla Edet och Göta har man ett gemensamt föräldraråd för alla förskolorna. I Västerlanda och Hjärtum finns föräldraföreningar (gemensamma med skolan). I Lödöse och Nygård saknas föräldraråd Indikatorer Andelen vårdnadshavare som anser sig på utvecklingssamtalen får den information de behöver för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra sitt barn 93 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som känner förtroende för att det de berättar för personalen stannar där 95 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som tycker att dialog och information mellan förskolan och hemmet fungerar bra 93 % - Betyg i princip oförändrat jämförbart med tidigare enkät. Andelen vårdnadshavare som känner att de kan ha inflytande över förskolans verksamhet 73 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät Analys Föräldraenkäten visar på fortsatta fina siffror vad gäller information och dialog kring verksamheten, men något sämre på inflytandebiten. Målet om att fler vårdnadshavare ska känna att de har inflytande har inte uppnåtts. På ett par förskolor saknar man fortfarande formaliserade former för föräldrainflytande och delaktighet på förskolan, vilket behöver åtgärdas. Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för området förskola och hem. Utvecklingsarbetet inom skolan ska vara synlig, känt och tillgängligt för kommunens invånare. 3 Skolbarnsomsorg 3.1 Beskrivning av organisationen/verksamheten Skolbarnomsorg finns organisatoriskt och lokalmässigt i anslutning till alla kommunens grundskolor. Totalt finns det 11 avdelningar i kommunen. Många som arbetar inom skolbarnsomsorgen arbetar även i skolan. För andra gången genomfördes en föräldraenkät för fritidshemmen. Resultatet presenteras längre ned. Fritidshemmen har under året bedrivit ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete i verksamheten med kompetensutveckling för personalen med hjälp av de statliga kvalitetssäkringspengarna. Personalen på fritidshemmen har haft möjlighet att träffa pedagoger från andra enheter i kommunen för att utbyta kompetens. Det har även varit lärandebesök där personalen har träffat andra fritidshem utanför kommunen. Litteratur och föreläsningar har ordnats. Några besökte även fritidskongressen (56)

11 3.1.1 Generella nyckeltal Mätdatum 15 oktober lå 10/11 lå 09/10 lå 08/09 lå 07/08 lå 06/07 Antal barn Antal barn per årsanställd 22,9 18,6 18,25 19,1 16,9 Andel pers. med relevant högskolexamen 34 % 58 % 51 % 57 % i.u. Bruttokostnad per barn kr kr kr Nöjd-kund-index Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med fritidshemmet som helhet (skala 1-10) Genomsnittligt betyg 2010 Genomsnittligt betyg ,5 8,4 Vårdnadshavarnas syn på fritidshemmet i förhållande till förväntningar (skala 1-10) Genomsnittligt betyg 2010 Genomsnittligt betyg ,3 8,3 Vårdnadshavarnas syn på fritidshemmet i förhållande till ett perfekt fritidshem (skala 1-10) Genomsnittligt betyg 2010 Genomsnittligt betyg ,0 7,8 Beräknat NKI-index Genomsnittligt betyg 2010 Genomsnittligt betyg (56)

12 3.2 Mål för verksamheten Utbildningsnämndens mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål. Personalens IT-kompetens skall höjas Öka delaktigheten och informationen till vårdnadshavarna Skapa lugnare miljöer 3.2 Åtgärder för att nå målen Fritidshemmen erbjuder barnen en meningsfull fritid genom att barnen får inflytande över fritidshemmets verksamhet. Barnen ges möjlighet till att önska och ge förslag på aktiviteter utifrån barnets egna intressen. En stor del av fritidshemmens verksamhet utgår från de olika skolornas profiler/inriktningar och närmiljöns resurser. Barnen får genom leken möjlighet att utveckla sin fysiska, sociala och psykiska kompetens vilket ger ökade förutsättningar att klara kunskapsmålen i skolan. Under året har ett ökat samarbete skett mellan fritidshemmen i kommunen. Man har genomfört lärande besök mellan enheterna för att kunna lära av varandra. En gemensam planering för kompetensutveckling har funnits. Gemensamma föreläsningar har genomförts med fokus på fritidshemmens uppdrag. Personalen har arbetat med att höja sin IT-kompetens och har, med hjälp av IT-pedagogerna, genomgått utbildning i bland annat lärplattformen Ping Pong. Man har genom Ping Pong börjat lägga upp information om verksamheten som föräldrarna kan ta del av. Man har även på andra sätt försökt inkludera och öka delaktigheten för vårdnadshavarna med t.ex. drop-in kvällar och föräldramöten. På några av enheterna har man organiserat om verksamheten rent lokalmässigt, vilket medfört positiva förändringar för miljön på fritidshemmen. Ett samarbete med Lödöse museum har utvecklats med fritidshemmet på Tingbergsskolan. Förhoppningen är att erfarenheterna från det samarbetet ska kunna spridas till andra skolor och fritidshem. 3.3 Indikatorer Andel vårdnadshavare som känner mig lugna och trygga när deras barn är på fritidshemmet 89 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som uppfattar att pojkar och flickor behandlas på lika villkor på fritidshemmet 91 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som anser att det förekommer ett vårdat språkbruk på fritidshemmet. 63 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som anser att miljön på fritidshemmet är bra för sitt barns utveckling. 79 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som är nöjda med de aktiviteter som anordnas på fritidshemmet. 75 % - Betyg sämre jämfört med tidigare enkät. 12(56)

13 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar hänsyn till barnens åsikter när de planerar verksamheten. 67 % - Betyg sämre jämfört med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som känner att de har inflytande över fritidshemmets verksamhet. 41 % - Betyg sämre jämfört med tidigare enkät.. Andel vårdnadshavare som anser att deras barn har goda relationer till de andra barnen på fritidshemmet. 95 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. 3.4 Analys Trots en upplevd hög måluppfyllelse bland enheterna så visar tyvärr föräldraenkäten på klart sämre resultat rakt över. En förklaring kan vara det ökade antalet barn i verksamheten utan motsvarande ökning av personal. Tyvärr har inte insatserna med Ping Pong riktigt burit frukt ännu. Föräldraengagemanget för att ta del av verksamheten via nätet är ännu så längre lågt, men det finns förhoppningar om att den ska förbättras under Vi ser i nyckeltalen att andelen med relevant pedagogisk högskoleexamen (fritidspedagoger) har minskat. Det kan vara en förklaring till att kvalitén upplevs som sämre. Det är svårt att rekrytera fritidspedagoger, vilket är den yrkesgrupp som har rätt yrkeskompetens för att arbeta på fritidshem. Många tjänster på fritids är kombinerade med att arbeta i förskoleklass eller grundskolan. De gemensamma ansatser som gjort under året med gemensamma kompetensutvecklingsinsatser har upplevts som positiva och bra för verksamheten. Förhoppningen är att resultatet från årets arbete ska synas under nästa år. 3.5 Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för skolbarnsomsorgen. Samliga enheter ska bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete med hjälp av webbverktyget för en attraktiv skola med goda resultat Goda relationer och positiva förväntningar i alla led. Ett samstämmigt ledarskap i alla led med fokus på barns och elevers lärande. 13(56)

14 4 Förskoleklass och grundskola 4.1 Beskrivning av organisationen/verksamheten I Lilla Edets kommun finns det skolor i kommunens alla delar. Den organisatoriska uppdelningen med tre områden förändrades delvis under året. Den tidigare områdesorganisationen, med områdeschefer, ersattes vid hösttermin 2011 med en organisation där hela kommunen betraktas som ett område med en verksamhetschef för grundskolan istället. Rektorsteam finns fortsatt ute på de tidigare områdena som samverkar ut ett 1-16 års perspektiv. Den nya organisationen har tagits emot positivt och en ökad samverkan mellan skolorna har skett. Under året skedde en tillbyggnad av kommunens största skola, Fuxernaskolan. I tillbyggnaden, som består av två plan, finns en administrativ del och ett nytt uppehållsrum. Skolstrukturen i kommunen hade vid höstterminens start följande utseende: Västerlandaskolan (F-3) Hjärtumskolan (F-3) Strömsskolan (F-6) Ryrsjöns Montessoriskola (F-6) Fuxernaskolan (F-9) Nygårdsskolan (F-3) Tingbergsskolan (F-9) Under 2010 har det minskade elevunderlaget tydligt märkts i verksamheten med kostnadsanpassningar som följd. Elevunderlaget har minskat dels naturligt men också genom att allt fler elever valt att utnyttja möjligheten att gå i en skola utanför kommunen. En konsekvens av detta var att personal fick sägas upp på grund av arbetsbrist under året. De uppsägningar som genomfördes under 2009 har i många fall gett effekt först 2010 på grund av uppsägningstid. I många fall har uppsägningarna påverkat lärarbehörigheten negativt. Arbetet med kommunens övergripande utvecklingsarbete, Attraktiv skola med goda har resultat, har påbörjats under året. På våren genomfördes en omfattande kartläggning av GR Utbildning, Kunskapssyn i Lilla Edets kommun, som baserades på intervjuer med elever, personal, chefer, politiker och föräldrar med flera. Kartläggningen identifierade 11 stycken förbättringsområden för skolan i Lilla Edet. Utifrån dessa förbättringsområden fastställdes av Utbildningsnämnden fyra övergripande penseldrag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Dessa är Ledarskap, Goda relationer, Målrelaterat arbetssätt och En skola för framtiden. Under hösten fortsatte utvecklingsarbetet med ett stort antal aktiviteter samt fyra stycken arbetsgrupper, en för varje penseldrag, med representanter från elever, föräldrar, lärare, personal, chefer och politiker. Arbetsgrupperna arbetade vidare med de olika penseldragen och definierade dess betydelse. Parallellt arbetades ett nytt webbverktyg fram för att hantera arbetet med attraktiv skola med goda resultat. Kunskapsresultaten i kommunen är generellt sett låga vilket SKLs öppna jämförelser bekräftar. Detta trots att resurserna i skolan bara är något under riksgenomsnittet. Ett problem är att måluppfyllelsen skiljer sig mellan kommunens skolor. 14(56)

15 4.1.1 Arbetet med likabehandlingsplanen Alla enheter har under 2010 arbetat aktivt med att revidera sina likabehandlingsplaner och planer mot hot och kränkande behandling. Den exakta modellen skiljer sig något mellan skolorna. Likabehandlingsplanen används både i det förebyggande arbetet och som stöd vid uppföljningar och incidenter. På flera skolor finns en årlig plan upprättad där det förebyggande arbetet finns specificerat. Några skolor har arbetat med att revidera ordningsreglerna. På en skola har trygghetsvandringar införts där elever och personal deltar har skett i syfte att identifiera otrygga platser på skolans område. Lärarna har arbetat med att konkretisera och göra skolans likabehandlingsplan levande hos eleverna. De allra flesta skolor arbetar med kamratstödjare i olika former. Hur de utses och deras exakta arbetsuppgifter varierar. Gemensamt för alla är att de inte används till att utreda mobbingärenden utan enbart med att arbeta förebyggande mot mobbing Generella nyckeltal Mätdatum 15 oktober lå 10/11 lå 09/10 lå 08/09 lå 07/08 lå 06/07 lå 05/06 Antal elever Andel elever med skolskjuts 37 % 39 % 38 % 37 % 36 % 37 % Antal lärare/100 elever 7,1 7,8 8,4 8,3 8,1 8,1 Andel behöriga lärare 95 % 93 % 96 % 91 % 90 % 90 % Antal personal*/100 elever 7,8 8,1 8,5 8,7 9,0 8,9 Andel elever med annat modersmål än svenska 14 % 10 % 9 % i.u. i.u. i.u. Bruttokostnad per barn kr kr i.u kr i.u. i.u. * som personal inräknas lärare, elevassistenter, skolvärd Nöjd-Kund-Index (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med skolan som helhet (skala 1-10) 7,0 Vårdnadshavarnas syn på skolan i förhållande till förväntningar (skala 1-10) 6,9 Vårdnadshavarnas syn på skolan i förhållande till en perfekt skola (skala 1-10) 6,3 Beräknat NKI-index 64 15(56)

16 4.2 Normer och värden Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området normer och värden. Skadegörelse och klotter skall minska Åtgärder för att nå målen En del enheter har haft problem med skadegörelse och klotter och arbetat aktivt med att motverka detta. På Fuxernaskolan har man kompletterat med ytterligare kameraövervakning och Tingbergsskolan har under året fått kameraövervakning. Det har resulterat i minskad skadegörelse. En dialog med fastighetsägaren är här viktig. Ommålningar av vissa klassrum och gemensamma utrymmen har skett. Arbetet med normer och värden är på många sätt kopplat till arbetet med likabehandlingsplanen som beskrivs närmare ovan. På Tingbergsskolan ledde flytt av elevskåp till ett färre antal incidenter på rasterna. Arbetslagen har tänkt över organisation, placering och gruppindelningar inför läsårstarten för att förebygga problem och öka tryggheten i grupperna. Flera av skolorna har livskunskap på schemat där man arbetar med värdegrundsarbete. Klassråd och mentorstid används ofta till värdegrundsdiskussioner. Det har också anordnats flera temadagar med bl.a. poängpromenad, film och värderingsövningar mot mobbning och kränkningar Indikatorer Andel vårdnadshavare som anser att sitt barns skola är trygg och trivsam 72 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som anser att de får tillräcklig information om hur sitt barn trivs i skolan 78 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som anger att de får tillräckligt med information om hur mobbing och okamratlighet förebyggs och bekämpas 53 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät Analys Föräldraenkäten visar på ungefär oförändrade resultat. Andelen som anger att de anser att deras barns skola är trygg och trivsam är fortsatt för låg. 3 av 10 föräldrar som besvarat enkäten, anser att den inte är det. Trots ett omfattande arbete med likabehandlingsplanerna så kanske inte tillräckligt med arbete har gjorts för att kommunicera dessa till vårdnadshavare. I vårt kommande kvalitetsverktyg (LEKUS) är det viktigt att vi når ut med arbetet tydligt. GR:s rapport visade att det finns en omfattande brist på positiva förväntningar bland personalen på eleverna. Det är en mycket trolig orsak till den dåliga måluppfyllelsen i verksamheten och ett viktigt utvecklingsområde att arbeta vidare med. Det är bra att skadegörelsen och klottret har minskat, men för att långsiktigt nå bra resultat krävs även andra insatser än kameraövervakningen. Elevernas eget ansvar för sin miljö behöver stärkas genom ett ökat inflytande över sin lärandemiljö. 16(56)

17 4.2.6 Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för normer och värden. Goda relationer och positiva förväntningar i alla led. Ett samstämmigt ledarskap i alla led med fokus på barns och elevers lärande. 4.3 Elevers kunskap och lärande Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området elevers kunskap och lärande. Personalens IT-kompetens skall höjas Resultaten på de nationella proven skall förbättras Åtgärder för att nå målen IT-satsningen från förra året har fortsatt under året. Med hjälp av läsa-skriva-räkna pengar från staten har samtliga klasstum åk 1-3 utrustats med interaktiva skrivtavlor. Lärarna har även fått utbildning i hur dessa ska användas. Samtliga lärare i kommunen har utrustats med varsin bärbar dator som används i planering och i undervisningen. Vår lärplattform Ping Pong används allt mer av både elever och personal. Från och med HT2010 skriver lärarna sina skriftliga omdömen och upprättar Individuella Utvecklingsplaner i lärplattformen. Införandet skedde i samband med en gemensam studiedag. Under året har samarbetet mellan skolorna ökat och man har anordnat flera gemensamma studiedagar och arbetet med pedagogiska caféer har genomförts. En studiedag för alla lärare åk 7-9 kring individualisering genomfördes med underlag från Skolverkets forskning kring vad som ger goda resultat. Kommunen beviljades under året ett matematikprojekt för åk 4-6 på alla skolor samt åk 1-3 på Ryrsjöns montessoriskola. Projektet startade hösten 2010 med att utveckla nya metoder för undervisningen i matematik. En gemensam studiedag på Mötesplats Skola, på svenska mässan genomfördes inom ramen för projektet som pågår till och med våren Den nya ledningsorganisationen har lett till ett ökat samarbete mellan skolorna där man har möjlighet att lära av varandra i störe utsträckning Indikatorer Andel vårdnadshavare som anger att de får tillräcklig information om vad sitt barn arbetar med och lär sig i skolan. 85 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som vet vad sitt barn skall kunna i skolan och vilka kunskapsmålen är 87 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som är nöjda med kvalitén på senaste utvecklingssamtalet 91 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät. 17(56)

18 Andel vårdnadshavare som anser att sitt barn får tillräckligt stöd i skolan 81 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät. Andel vårdnadshavare som anser att skolan har en bra fysisk miljö 56 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät. Resultat från de nationella proven i åk 9 Matematik andelen som uppnått minst godkänt som provresultat Skola Fuxernaskolan 65 % 59 % 64,4 % >70,3 % Tingbergsskolan 91 % 90 % 82 % >82,7 % Strömsskolan - 72 % 66,7 % 64,2 % Totalt i kommunen 72 % 75 % 72,2 % 79 % Om andelen elever för ett visst provresultat understiger 10 st redovisar Skolverket ej dessa siffror. Exakt siffra på andelen kan därför ej redovisas exakt. Svenska andelen som uppnått minst godkänt som provresultat Skola Fuxernaskolan >88 % 94 % >87,8 % >88,6 % Tingbergsskolan >88 % 93 % 98,5 % >88,9 % Strömsskolan - 79 % >84,3 % >93,6 % Totalt i kommunen 91 % 89 % 95,2 % >90,7 % Om andelen elever för ett visst provresultat understiger 10 st redovisar Skolverket ej dessa siffror. Exakt siffra på andelen kan därför ej redovisas exakt. Engelska andelen som uppnått minst godkänt som provresultat Skola Fuxernaskolan >83 % 90 % >84,3 % >70,5 % Tingbergsskolan >91 % 100 % 97 % >80,7 % Strömsskolan - 78 % 81,4 % >87,9 % Totalt i kommunen 93 % 89 % 90,9 % 91 % Om andelen elever för ett visst provresultat understiger 10 st redovisar Skolverket ej dessa siffror. Exakt siffra på andelen kan därför ej redovisas exakt. 18(56)

19 Slutbetyg åk 9 i svenska, matematik och engelska Andelen elever som nått målen i svenska (%) Fuxernaskolan Tingbergsskolan Strömsskolan Totalt i kommunen Riket , ,3 94,9 96, , ,5 95,3 96, , ,6 96,4 19(56)

20 Andelen elever som nått målen i matematik (%) Fuxernaskolan Tingbergsskolan Strömsskolan Totalt i kommunen Riket ,9 93,9 81,7 87,2 92, , ,5 94,2 93, ,9 88,4 93,4 Andelen elever som nått målen i engelska (%) Fuxernaskolan Tingbergsskolan Strömsskolan Totalt i kommunen Riket , ,3 91,1 94, ,3 92,5 91,9 93, ,3 98,5 92,1 94,1 20(56)

21 Relation mellan nationella prov och slutbetyg i åk 9 Svenska Engelska Matematik Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket Högre betyg 29 % 23 % 12 % 9 % 25 % 26 % Lika betyg 70 % 74 % 84 % 84 % 75 % 73 % Lägre betyg 2 % 3 % 5 % 7 % - 1 % Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan åk 9 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% Fuxernaskolan Tingbergsskolan Strömsskolan Totalt i kommunen Riket % 96% 84% 88% % 95% 78% 85% 88, ,4% 93,9% 69,8% 80,4% 88,9% ,0% 98,3% 86,8% 88,1% 89,1% ,1% 91,2% 0,0% 83,5% 89,5% För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Siffrorna anger FÖRE sommarskola. 21(56)

22 Genomsnittligt meritvärde i åk Fuxernaskolan Tingbergsskolan Strömsskolan Totalt i kommunen ,7 198,9 182,2 189,7 209, ,4 212,3 197,5 200,6 207,3 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320. Siffrorna som visar är EFTER genomflörd sommarskola. Riket Andel elever som nått målen i åk 9 Riket Totalt i kommunen Tingbergsskolan Fuxernaskolan % 20% 40% 60% 80% 100% Andel som nått målen i alla ämnen Andel som ej nått målen i två eller flera ämnen Andel som ej nått målen i ett ämne Andel som saknar betyg i alla ämnen 22(56)

23 Salsavärden åk 9 SALSA är Skolverkets analysverktyg för att bedöma kommunernas och skolors betygsresultat i ett riksperspektiv. Hänsyn tas till elevsammansättning avseende könsfördelning, andel utlandsfödda och föräldrars utbildningsnivå. Utifrån det får man ett modellvärde ( bör-värde ) som sedan kan jämföras med det faktiska värdet. SALSA - Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Modellberäknat värde 75% 74% 70% 74% 75% 73% 63% 64% 61% 62% % 74% 74% 75% 73% Faktiskt värde 63% 70% 64% 61% 62% Modellberäknat värde Faktiskt värde SALSA - Genomsnittligt meritvärde Modellberäknat värde Faktiskt värde Modellberäknat värde Faktiskt värde (56)

24 Resultat på nationella prov i åk 5 Andelen som nått målen (%) ma sv eng ma sv eng ma sv eng ma sv eng Fuxerna Ryrsjön Ström Tingberg Resultat på nationella prov i åk 3 Skola ma sv Fuxernaskolan 86 % 86 % Tingbergsskolan 96 % 92 % Strömsskolan 87 % 72 % Ryrsjöns m. 74 % 90 % Västerlandaskolan 100 % 100 % Hjärtumskolan 60 % 100 % Nygårdsskolan 100 % 100 % Analys Årets indikatorer visar att behörigheten till gymnasiet före sommarskola är under riksgenomsnittet. Tar man hänsyn till sommarskolan ligger kommunen över riksgenomsnittet, vilket är mycket glädjande. Meritvärdena är fortsatt låga i kommunen. Det är stor skillnad på måluppfyllelsen mellan de båda högstadieskolorna, vilket inte är bra. På Fuxernaskolan når endast 53 % av eleverna målen i alla ämnen, vilket är långt under riksgenomsnittet på 77 %. Andelen högpresterande elever med mycket högt meritvärde är fler på Fuxernaskolan. Resultaten på de nationella proven skiljer sig mellan skolorna för åk 9. Resultaten skall utgöra ett stöd vid lärarens betygssättning. För att arbeta med en utveckling i betyg och bedömning har lärarna mellan skolorna träffats. Resultaten för de nationella proven för åk 5 visar att resultaten blivit bättre på Fuxernaskolan, men försämrats på Ryrsjöns montessoriskola. För Strömsskolan och Tingbergsskolan är de oförändrade. För åk 3 har vi generellt sett bra resultat på de nationella proven. 24(56)

25 Det är glädjande att många föräldrar är nöjda med utvecklingssamtalet. Det är ett viktigt tillfälle för föräldrarna att vara delaktiga i elevernas lärande. De är även bra att många är medvetna om sina barns kunskapsmål och vad de ska kunna i skolan. En förklaring kan vara den lya lärplattformen som möjliggör insyn och dialog med hemmet. Den fysiska miljön upplevs inte som god av föräldrarna. Endast 56 % av föräldrarna anger i enkäten att de tycker att skolan har en bra fysisk miljö. Detta är i linje med vad eleverna har svarat tidigare år Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för elevers kunskaper och lärande De nya styrdokumenten skall vara kända i hela organisationen och verksamheten ska bedrivas i enlighet med dessa. Andelen behöriga till gymnasiet ska öka Meritvärdet i åk 9 skall öka Tillgången till IT skall öka för barn och elever 4.4 Elevers inflytande och ansvar Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området elevers inflytande och ansvar. Alla elever ska kunna följa sin kunskapsutveckling i skolan Åtgärder för att nå målen Arbetet med de nya kommungemensamma mallarna för IUP och skriftliga omdömen i Ping Pong är ett viktigt redskap för att göra eleverna mer delaktiga i sitt lärande. Se mer ovan för mer information. Skolorna har använt lite olika metoder för att skapa delaktighet för eleverna i undervisningen och arbetsformerna. Exempel på detta är att de får vara med i att göra veckoplaneringen och redovisningsformer samt innehåll i friluftsdagar etc. Arbetet mot ogiltig frånvaro är fortsatt viktigt på högstadiet. Det digitala frånvarosystemet som använts för att följa upp olovlig frånvaro är av dålig kvalité och kommer att ersättas under Flera av skolorna har arbetat med att tillsammans med eleverna tydliggöra och diskutera läroplanens mål och förväntningar. Syftet har varit att öka elevernas ansvar och inflytande över sitt lärandet. Eleverna har under året varit delaktiga i arbetet med attraktiv skola med goda resultat bland annat deltog samtliga elever i åk 9 samt utvalda elever i åk 2 och 5 i kartläggningsarbetet som genomfördes av GR. Eleverna fick då möjlighet att tycka till kring sin skola och sitt lärande. 25(56)

26 4.4.3 Relevanta indikatorer Andel och antal elever med ogiltig frånvaro vid fler än 25 lektionstillfällen F-3 0 % 0 elever % 6 elever % 75 elever Andel och antal elever med mer än 10 h ogiltig frånvaro F-3 0 % 0 elever % 7 elever % 109 elever Analys Arbetet med IUP och skriftliga omdömen har varit ett viktigt steg i att öka elevernas inflytande och ansvar över sitt lärande. Arbetet påbörjades under hösten och har inte fått genomslag fullt ut i verksamheten ännu. Här behöver vi arbeta vidare med att få eleverna delaktiga. I samband med de nya styrdokumenten som träder ikraft under 2011 kommer de nationella målen att behöva förankras och diskuteras med eleverna. Elevernas medverkan i GR:s rapport var mycket bra och bidrag positivt till slutsatserna i rapporten och det fortsatta arbetet. Åtgärder måste tas fram för att minska den ogiltiga frånvaron bland högstadiets elever. Eleverna måste känna mer studiemotivation. GR:s nulägesanalys lyfter bl.a. dessa faktorer som ett förbättringsområde för skolan i Lilla Edets kommun. Undervisningen måste i framtiden organiseras och planeras så att den väcker intresset hos eleverna och att de tydligt kan se nyttan med att gå i skolan. Detta är en förutsättning för att öka närvaron Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för elevers inflytande och ansvar De nya styrdokumenten skall vara kända i hela organisationen och verksamheten ska bedrivas i enlighet med dessa. Andelen behöriga till gymnasiet ska öka Meritvärdet i åk 9 skall öka Tillgången till IT skall öka för barn och elever 4.5 Skola och hem Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området skola och hem. Alla vårdnadshavare skall kunna följa sina barns kunskapsutveckling Alla vårdnadshavare skall känna till skolans arbete mot mobbing och kränkande behandling 26(56)

27 4.5.2 Åtgärder för att nå målen Det nya IUP-verktyget som togs i bruk under hösten är en viktig del i att öka vårdnadshavarnas möjligheter att följa sina barns kunskapsutveckling. Utöver att börja använda verktyget har flera skolor även haft speciella föräldramöten där man visat på hur man arbetar med att dokumentera elevernas kunskapsutveckling i lärplattformen och hur föräldrarna kan ta del av den. Alla enheter har haft olika former föräldrainflytande genom t.ex. öppet hus, föräldramöten och liknande. Några enheter har provat på nya former för föräldramötena. Utvecklingssamtalen som genomförs en gång per termin är en viktig del i föräldrakontakterna. En större del av dialogen med vårdnadshavarna sker via webben, i lärplattformen eller via e-post Relevanta indikatorer Andel vårdnadshavare som anger att de har möjlighet att påverka verksamheten i skolan 40 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät Andel vårdnadshavare som anser att de har tillräcklig kontakt med sitt barns lärare/mentor 87 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät Andel vårdnadshavare som anser att skolan är viktig för sitt barns utveckling 99 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät Andel vårdnadshavare som i sin helhet är nöjd med skolans verksamhet 78 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät Andel vårdnadshavare som anger att de får tillräckligt med information om hur mobbing och okamratlighet förebyggs och bekämpas 53 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät Analys IUP-verktyget har inte under året fått genomslag fullt ut i verksamheten och används inte i den utsträckningen som det är möjligt i dialogen med vårdnadshavarna. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för framtiden och man får ha förståelse för att införande av ett nytt stöd tar lite tid. Engagemanget ute i verksamheterna upplevs generellt som högt. Det är fortfarande en för låg andel vårdnadshavare som anger att de känner till hur skolorna arbetar mot mobbing och okamratlighet. Detta trots att mycket görs (se normer och värden). Här behöver skolorna bli bättre på att informera, via t.ex. föräldramöten och andra forum. Det är också en låg andel föräldrar som anger att de har möjlighet att påverka verksamheten, medan de generellt är positiva vad gäller den viktiga dialogen med sina barns lärare/mentor Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för skola och hem Andelen elever som väljer att inte gå i kommunens grundskolor ska inte vara högre än riksgenomsnittet. Utvecklingsarbetet inom skolan ska vara synlig, känt och tillgängligt för kommunens invånare. 27(56)

28 4.6 Skolan och omvärlden Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området skolan och omvärlden. Elever och personal ska känna stolthet över sin skola Åtgärder för att nå målen Nästa alla skolor har under året anordnat öppet hus på ett eller annat sätt. I samband med öppet hus har man chansen att visa upp skolan och dess verksamhet för allmänhet och föräldrar. Hjärtumskolan har på Hjärtumfestivalen visat upp elevarbeten och liknande insatser har skett även på andra skolor. De flesta skolor försöker att involvera och informera media om positiva saker som sker på skolan. Det gäller speciellt när det är olika typer av aktiviteter. På Fuxernaskolan har man på mellanstadiet tagit bort profiltid och ersatt det med elevens val. All personal är nu medvetna om hur viktigt det är att prata väl om sin verksamhet och skola och den frågan har behandlats på personalmöten m.m Relevanta indikatorer Andel elever i åk 9 som har besökt studie- och yrkesvägledare 100 % Analys Att få elever och personal att känna stolthet över sin skola är ett kontinuerligt och pågående arbete i verksamheterna. Det är viktigt att skolan öppnar sig för att inkludera så mycket som möjligt av omvärlden i undervisningen. Idag har man på alla skolor olika former av utåtriktade aktiviteter som syftar till att göra skolan en del av samhället Förbättringsåtgärder Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden för 2011 som är relevanta för skola och omvärlden Utvecklingsarbetet inom skolan ska vara synlig, känt och tillgängligt för kommunens invånare. Ett gott samarbete med möjlighet till praktik- och lärlingsplatser för elever hos kommunens företag. 28(56)