Fäbodens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Fäbodens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Chef, pedagogista, likabehandlingsansvariga pedagoger och avdelningsansvariga lärare. Vår vision Wåga & Wiljas förskolor ska vara mötesplatser för dialog och samtal kring ämnen som jämställdhet, demokrati, delaktighet och förskolans roll i samhället. Wåga & Wilja ska vara en demokratisk organisation där alla barn, föräldrar och pedagoger har rättighet att uttrycka sina tankar, handlingar och åsikter. Umgängestonen ska präglas av lyhördhet och ömsesidig respekt. Ingen ska behöva utsättas för diskriminering, trakasserier eller krängningar. Som grund för arbetet har vi våra värdeord det vi stävar efter som förskola: Subjekt varje människa är en unik person som är i relation med sin om-givning, tillsammans med andra. Varje barn kommer till förskolan som en unik person. De kvalitéer och erfarenheter varje barn har ska få utvecklas och delas med andra under förskoletiden. Skillnad olikhet berikar, att få möta andras tankar och teorier är nödvändigt för att vidga sina egna perspektiv. Pedagogerna ska skapa förutsättningar för möten mellan barnen, där olika tankar, erfarenheter och strategier får möjlig-heter att berika varandra. Pedagogerna kan då belysa skillnader och olikheter i mötet mellan barnen. Barnen får därmed möjlighet att omvärdera sitt eget sätt att tänka och handla och utveckla ett nyanserat sätt att se på omvärlden. Ömsesidigt beroende delaktighet, där alla deltar utifrån sina villkor, erfarenheter och kvalitéer. Pedagogerna ska skapa förutsättningar till möten där ömsesidighet kan ske. Lärande som förändring lärande är föränderligt och situationsbundet, det är beroende av sammanhanget. Lärande sker i processer och i upprepande, där erfarenheter blir till nya möjligheter och nya perspektiv. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Genom samlingar, boksamtal och forumteater där de olika diskrimineringsgrunderna tas upp för diskussion, problematisering så att barnen själva kan komma med olika förslag till lösningar som känns bra för alla inblandade. Samtal med enskilda barn och i grupp Pedagogisk dokumentation- bilder, filmer som ges tillbaka och synliggörs tillsammans 1

2 barn/pedagoger Barnen visar-och berättar -möten med familjerna (gemensam utvärdering av verksamheten) Föräldrarnas delaktighet Diskussioner i mindre grupper vid föräldramöten Genom avdelningens veckobrev och terminssammanfattning Genom kommunens föräldraenkät Genom att få pröva samma metoder som barnen, dvs vara med om samlingar, boksamtal och forumteater. Personalens delaktighet I det dagliga arbetet pedagoger emellan och genom att reflektera över observationer/dokumentationer Alla pedagoger deltar regelbundet i pedagogiska samtal/nätverk där likabehandlingsfrågor också belyses, totalt 9 tillfällen per termin. Arbetslagens konferenser (ALK) en gång/månad Pedagogmöten Förankring av planen Förankring hos barnen: Genom samlingar, boksamtal och forumteater Samtal med enskilda barn och i grupp Förankring hos föräldrarna På utvecklingssamtal Diskussioner i mindre grupper vid föräldramöten Genom avdelningens dokumentationer, veckobrev och terminssammanfattning Förankring hos pedagogerna Alla avdelningsansvariga informeras om Likabehandlingsplanens innehåll och formuleringar vid husmöten. Alla pedagoger blir informerade om Likabehandlingsplanens innehåll och formuleringar vid PM i januari. Det är varje pedagogs skyldighet att läsa och ta till sig förskolans Likabehandlingsplan och arbeta utifrån den! Varje arbetslag gör pedagogiska ställningstaganden, PS, utifrån de främjande insatser och förebyggande åtgärder som utgör förskolans mål för likabehandlingsarbetet Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogernas tankar och synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete diskuterades i olika samtals- och mötesformer. Föräldrarnas tankar och synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete fångades upp på avdelningarnas föräldramöten, samt på enskilda utvecklingssamtal. 2

3 Barnens tankar om likabehandlingsfrågor fångas upp i pedagogernas observationer och dokumentationer av verksamheten(med hjälp av bilder, film, observationer av verksamheten) De äldre barnen är även delaktiga i utvärderingen genom reflektion på olika sätt. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barn, föräldrar, pedagoger, pedagogista och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi ser i vår utvärdering av vårt arbete att: Under höstterminen har vi sett att barnen behövt "landa" på sin nya avdelning och sina vänner efter en lång sommarledighet. Under vårterminen har vi erbjudit barnen möten mellan åldersindelade grupper genom fadderverksamhet inne på avdelningarna och ute på gården, gemensamma traditioner, samt gemensamma sångsamlingar. Vi har en gemensam öppnings och stängningsavdelning som också främjat möten mellan åldrarna. Vi har satt upp gruppfotografier på alla förskolans barn i matsalarna. Vi ser hur barnen möts och samtalar kring dessa, men behöver en mer central placering och även inne på vardera avdelning för att främja samtal Genom intersektionella analyser på alla avdelningens böcker, spel, pussel och utklädningshörnor fick vi fatt i att utklädningskläder är något som behöver kompletteras och fyllas på. Efter efterlysning av sagor, sånger, musik mm från familjerna har vi kommit fram till att: Vi på förskolan behöver erbjuda olika berättelser, sånger och musik utifrån olika etiska perspektiv. Vi behöver ta tillvara på våra språkpraktikanter genom att ge barnen möten med traditioner, språk och kultur. En världskarta är inköpt och de äldsta barnen använder denna inne på avdelningarna. Mångkulturella almanackan har använts när det funnits barn med denna nationalitet eller firar en specifik tradition/händelse. Vi har lånat musik och litteratur från biblioteket, vilket vi vill fortsätta med och utöka till fler avdelningar FN dagen har inte uppmärksammats i den utsträckning som vi tänkt. Pedagoger går TAKK kurs, vilket genererat i kommunikation mellan barnen med hjälp av tecken. Genom varierade gruppkonstellationer har barnen skapats tillfällen att se olikheter som en 3

4 tillgång, komplettera och utmana varandra. Vi har erbjudit ateljén som en mötesplats i mindre gruppkonstellationer, men behöver erbjuda detta i större utsträckning Barnen har utifrån sina olika förutsättningar fått individuellt anpassade utmaningar Berättarbio, en metod för de äldre barnens samlingar; lyssnandets, frågandets och reflektionens plats. Svårt att utesluta barnens namn helt i samband med "Stopp", men vi försöker i största mån detta. Vi har i år valt att förskjuta upprättandet av ny likabehandlingsplan till april månad. Därmed passar arbetet med att utvärdera och kartlägga inför upprättandet av ny plan bättre med förskolans pedagogiska år. Vi kan använda utvecklingssamtal, föräldramöten och skrivandet av avdelningens pedagogiska ställningstaganden och terminssammanfattning som forum för att utvärdera, kartlägga och implementera. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje arbetslagsmånadskonferens. De äldre barnen involveras i utvärderingen av likabehandlingsarbetet genom samtal om det i mindre samlingar. Föräldrarna involveras i utvärderingen av likabehandlingsarbetet genom att vi pedagoger delger främjande och förebyggande insatser, samtal och diskussionsfrågor vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Varje avdelning följer upp sitt likabehandlingsarbete på mittermins-utvärderingen. Alla avdelningar delar erfarenheter, summerar och utvärderar tillsammans senast Ansvarig för att årets plan utvärderas Likabehandlingsansvariga Nina Granberg, Eva Dahlén och förskolechef 4

5 Främjande insatser Främja möten mellan olika åldrar utifrån barn som resurser för varandra. Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Erbjuda barnen möten mellan våra åldersindelade grupper för att ge tillfällen till att låna och låna ut kompetenser, ställa frågor samt reflektera. Synliggöra alla barn i vår förskola månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Utvärdera verksamheten och Likabehandlingsarbetet med familjerna minst 1ggn/termin i samband med utvecklingssamtal och föräldramöten. Insats Erbjuda barngrupperna faddrar från olika åldrar som kan tillföra sina kompetenser. Vi sätter upp alla gruppfotografier i matsalen för att skapa en mötesplats och bjuda in till möjligheter till möten mellan barnen och avdelningarna. Ansvarig likabehandlingsansvariga Eva och Nina, avdelningsansvariga lärare Främja barns lika rätt att lyckas Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn ska ges samma förutsättningar att lyckas Alla familjer ska mötas med respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar Alla pedagoger ska delta regelbundet i pedagogiska samtal/nätverk kring Likabehandlingsfrågor; i det dagliga arbetet pedagoger emellan, arbetslagens konferenser (ALK), pedagogmöten, regelbundet reflektera över observationer/dokumentationer, terminsammanfattningar, handlingsplaner, utvecklingssamtal, samarbete med yttre stödinsatser, forumteater, boksamtal samt barnintervjuer/samtal månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Insats Vi vill fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt där vi lyfter och synliggör varje barns kompetenser I samarbete med familjerna öka vår kunskap och kring metoder som stödjer. Erbjuda ateljén som en mötesplats, mindre gruppkonstellationer Erbjuda varierande gruppkonstellationer för att främja att se olikheter som en tillgång Barnen ska få möta en Extra Påhittig pedagog Vi använder oss av TAKK- tecken för att främja barnens kommunikation och språkutveckling. 5

6 Barn med särskilda rättigheter skall ha rätt till en närvarande pedagog/resurs under hela dagen Vi främjar en dämpande ljudnivå i miljön genom att byta ut innertaken, ljuddämpande dokumentationstavlor, "tassar på stolar", olika ljuddämpande material och textiler. Ansvarig Likabehandlingsansvariga Eva och Nina och Avdelningsansvariga lärare Främja respekt för varierande familjekonstellationer Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla familjer skall känna sig välkomnade och respekterade Insats Vi skriver "föräldrar" på barnens hallpresentationer istället för "mamma och pappa" för att främja respekt för olika familjekonstellationer Ansvarig Likabehandlingsansvariga, Nina, Eva, avdelningsansvarig lärare Främja möten mellan barn med olika etiska tillhörigheter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Göra barnen nyfikna och uppmärksamma på människors likheter och olikheter. månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Insats Använda barnlittertur i likabehandlingssyfte för att samtala och diskutera med barnen i boksamtal. Använda de dockor vi har i olika typer av samlingar. Vi gör oss nyfikna på den mångkulturella almanackan genom att en pedagog från varje avdelning läser in sig på denna och lyfter det aktuella i sin barngrupp utifrån ålder. I samarbete med familjerna uppmärksammar fester och traditioner i olika kulturer som vi har representerade i våra familjer och bland pedagoger. Ta emot språkpraktikanter på våra förskolor Samarbeta nära familjer och språkpaktikanter med annan etnisk tillhörighet för att öka vår 6

7 förståelse och kunskap. Berika vår gemensamma bild-, sång- och musikskatt ur etniskt perspektiv genom att bjuda in familjernas bidrag med musik, sånger och dans från andra länder och kulturer kopplat till vårt projekterande. Använda världskartan på förskolan som en mötesplats kring etnicitet. Göra oss nyfikna på familjernas traditioner i samtal, samt synliggöra traditioner utifrån pedagogers olika kulturer Ansvarig Likabehandlingsansvariga, Eva och Nina, Avdelningsansvariga lärare Likvärdigt bemötande oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Alla barnen, oavsett kön, skall känna sig likvärdigt bemötta månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Insats Vi lyfter barnens olikheter som en tillgång och påminner även oss vuxna (pedagoger och föräldrar) om hur vi använder oss av olika begrepp i samband med barnens olikhet av kön tex liten och söt, stor och duktig Ansvarig Likabehandlingsansvariga Eva, Nina och Avdelningsansvariga lärare Kartläggning Kartläggningsmetoder Reflektion på pedagogiska samtal i smågrupper Reflektion under arbetslagskonferenserna 1 ggn/månad (ALK) Observationer/dokumentationer av verksamheten. Samtal med barnen, enskilt och i grupp. Forumteater. Intersektionella anlyser av litteratur, spel, pussel och utklädningskläder Utvecklingssamtal. Föräldramöten. Föräldrarådet. 7

8 Samtal med enskilda föräldrar. Enkäter Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats genom samtal på samlingar, genom "forumteater", i samtal både enskilt och i grupp, boksamtal, pedagogisk dokumentation, Barnen visar-och berättar -möten med familjerna (gemensam utvärdering av verksamheten), Berättarbio Familjerna har involverats genom diskussioner på föräldramöten, genom veckobrev, avdelningens terminssammanfattning, på föräldramöten och i föräldrarrådet. Hur personalen har involverats i kartläggningen I det dagliga arbetet pedagoger emellan Arbetslagens konferenser (ALK) en gång/månad Pedagogmöte Regelbundet reflektera över observationer/dokumentationer Barn med särskilda rättigheter skall ha rätt till en närvarande pedagog/resurs under hela dagen Välja metod för kartläggning i sitt arbetslag/barngrupp, synliggöra för alla pedagoger samt delge förebyggande åtgärder Resultat och analys I kartläggningen har vi sett: Hur de äldre barnen kommer i konflikt med de yngre barnen vid rutschkanan vid upp- och nergång ute på förskole gården Vi har uppmärksammat att barnen puttar varandra när de "menar stopp" Platser som vi observerat kränkningar vid; ruschkana inne och ute, Äldre barn kränker yngre barn både verbalt och genom kroppsspråk Hur talar vi till, om och med varandra, barn, föräldrar och pedagoger Hur fördelar vi pedagoger oss ute på gården? Vi ser att maten skiljer sig mellan barn och pedagoger med olika religioner/allergier Genom observationer och föräldrasamtal har vi hört att barn pratar nedvärderande om varandras utseende Vi har inte använt oss av ateljén för mindre gruppkonstellationer i så stor utsträckning som vi tänkt 8

9 Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder mot kränkningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål Att alla barn ska känna sig inkluderade, sedda och lyssnade till Barnen har rätt att få utveckla respekt för varandras olikheter. Att alla föräldrar ska känna sig inkluderade, sedda och lyssnade till Uppföljning månadskonferens och mitt -termins utvärderingen. Åtgärd Vi undviker kränkningar i form av bit, putt och knuff i övergångar som utifrån - in och trånga platser som matsalen, hallen, ruschkanan genom att: "slussa" barnen i smågrupper förbereda barnen inför nästa händelse samt genom en tydlig struktur i arbetslaget; vem var när? Vi bekräftar barn och vuxna som är positiva förebilder. Introducera och använda stopp handen med barnen. Vi försöker undvika barnens namn i samband med -stopp eller nej. Varje arbetslag väljer metoder för kartläggning av kränkande behandlingar på vardera avdelning, Utifrån aktuella dilemmasituationer och händelser lyfter vi diskussioner i samling, och använder oss av "forumteater" eller boksamtal Vi observerar/dokumenterar verksamheten kontinuerligt, både i projekterandet och fria lekar. Vi låter barnen mötas i många olika gruppkonstellationer Motivera åtgärd I kartläggningen ser vi att det förekommer kränkningar i övergångar och vid platser där det kan bli trångt. Det visar sig att det finns platser där pedagogerna inte alltid ser och hör kränkningar både ute och inne. Vi bevakar särskilt att inte barnens namn förknippas med negativa sammanhang. Vi har uppmärksammat ett negativt kroppsspråk, samt verbalt språk mellan barnen Ansvarig Likabehandlingsplansansvarig Eva och Nina samt avdelningsansvariga förskollärare 9

10 Vi vill att barnen ska bli mer nyfikna på världen, människor och kulturer. Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål Vi vill att barnen ska bli mer nyfikna på världen, människor och kulturer. Vi vill lära oss och barnen mer om olika traditioner och högtider i olika kulturer. Barnen ska få tillgång till meningsfulla sammanhang där mångfald och olikhet berikar. Tillvarata de olika etniciteter vi har i vår förskola, närmiljö och omvärld. månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Åtgärd Vi gör oss nyfikna på den mångkulturella almanackan genom att en pedagog från varje avdelning läser in sig på denna och lyfter det aktuella i sin barngrupp utifrån ålder. Ta emot språkpraktikanter på våra förskolor Samarbeta nära familjer och språkpraktikanter med annan etnisk tillhörighet för att öka vår förståelse och kunskap. Utse en pedagog som besöker biblioteket för insamlande av litteratureratur, sagor. Uppmärksamma FN dagen, flaggor och samla dokumentationer Familjemedskapande i form av knytkalas Diskussioner på föräldramöten Maten som serveras ska vara likvärdig oavsett religion Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat i utvärderingen av 2013 års likabehandlingsplan att vi inte i den utsträckning vi tänkt uppmärksammat fester och traditioner i de olika kulturer som finns representerade på vår förskola. Vi har sett att maten skiljer sig mellan barn samt pedagoger med olika religioner Ansvarig Likabehandlingsansvariga Eva och Nina, Avdelningsansvariga lärare 10

11 Ålder Områden som berörs av åtgärden Ålder Mål Alla barn har rätt att utveckla respekt för varandras ålder månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Åtgärd Vi pedagoger placerar oss vid de områden vi uppmärksammat kränkningar ute på gården Vi lyfter barnens olikheter som en tillgång och påminner även oss vuxna om hur vi använder oss av olika begrepp I samband med barnes olikhet tex liten och söt, stor och duktig Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat att äldre barn utnyttjar sin ålder mot yngre barn genom att tränga sig fore i rutschkanan ute på gården och även tar material från varandra Barn pratar nedvärderande om varandras utseende och vilken tid på året de är födda Ansvarig Likabehandlingsansvariga Eva och Nina, Avdelningsansvariga lärare Barns lika rätt att lyckas Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn ska ges samma förutsättningar att lyckas, därmed ska alla barn och pedagoger ska känna sig inkluderade i maten som serveras utifrån matsedelns utbud Vi följer upp och utvärderar kontinuerligt tillsammans i det gemensamma matrådet Åtgärd Alla barn skall erbjudas likvärdig mat oavsett allergier eller religioner Motivera åtgärd Maten skiljer sig mellan de barn, samt vuxna som har allergier samt annan kostavvikelse. Ansvarig Likabehandlingsansvariga Eva och Nina, Avdelningsansvariga lärare 11

12 Rutiner för akuta situationer Policy På Wåga & Wiljas förskolor råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Varje misstanke om att så sker ska tas på största allvar. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, både inomhus och utomhus. Pedagogerna har ett barnnära arbets- och förhållningssätt där de är i dialog och samspel med barnen. Det utgör en god grund för att medverka i och se barnens sociala relationer. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Det är förskolans ansvar att barn och föräldrar ska känna en självklarhet att kunna vända sig till sina avdelningspedagoger med tankar, upplevelser och iakttagelser. Självklart kan man även vända sig till förskolechef Åsa Wedner på telefon eller mail asa.wedner@faboden.wagaowilja.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När pedagogerna upptäcker eller får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av andra barn ska de alltid: - ta tag i situationen på en gång. - underrätta förskolechefen. - boka samtalstid med involverade barns föräldrar. - fortlöpande observera berörda barn i barngruppen och om det är nödvändigt stoppa fortsatta trakasserier eller kränkande behandling. - pedagogerna och i vissa fall förskolechefen, har samtal med barnens föräldrar för att ta reda på och/eller berätta vad som hänt - i samförstånd med berörda föräldrar upprätta en handlingsplan för hur förskolan ska arbeta för att trakasserier eller kränkande behandling ska upphöra och barnen få möjlighet att bygga goda relationer till varandra. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När pedagogerna upptäcker eller får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av någon i personalen ska de alltid: - underrätta förskolechefen på en gång. - Förskolechefen samtalar med berörd person i personalgruppen för att reda ut vad som hänt. - Förskolechefen samtalar med barnets föräldrar för att berätta vad som hänt och hur förskolan ska arbeta för att trakasserier eller kränkande behandling ska upphöra. Rutiner för uppföljning I varje handlingsplan ska det tydligt framgå när och av vilka personer åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Förskolechefen och pedagogerna ska inför varje revidering av likabehandlingsplanen utvärdera hur rutinerna fungerat i de fall man använd dem. 12

13 Rutiner för dokumentation Avdelningsansvarig förskollärare ansvarar för att skriva ner de åtgärder som ska genomföras i en handlingsplan. Handlingsplanen ska även undertecknas av ansvarig förskolechef. Ansvarsförhållande Förskolechef och avdelningsansvarig förskollärare är ansvariga för att ett åtgärdande arbete påbörjas och följs upp. Avdelningsansvarig förskollärare är alltid ansvarig för att handlingsplanen efterlevs. Olika avdelningspedagoger kan ha ansvar i relation till de barn som är berörda. Det förtydligas i handlingsplanen. 13