Vendestigens Förskola och Skola AB. Kvalitetsdokument 2012/2013 Grundskola

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2012/2013 Grundskola Enhetens namn: Rektor: Eva Ekendahl

2 Inledande frågor 1.1 Utvecklingsområden på skolan Beskriv vilka skolans främsta utvecklingsområden är och hur ni arbetar med dem Vendestigens Skola är en liten personaltät verksamhet med tydlig pedagogik, högt uppsatta mål (både formella och kvalitativa) en digitalt utvecklad verksamhet och med inriktning mot kärnämnena men framförallt matematik och svenska. Skolans ambition är att alla elever som slutar på Vendestigen skall vara väl förberedda för vad som väntar dem i nästa steg och att kunskapsnivån skall vara så pass god att var och en kan välja var de vill fortsätta sin utbildning. Målet under läsåret har varit att höja kunskapsnivån i matematik ytterligare. Vi har köpt in laborativt material, digitala matematikböcker, dataprogram, pedagogerna har fått utbiildning, vi har fört pedagogiska diskussioner etc. Eleverna skall precis som tidigare år nå målen med råge. Målet under läsåret har också varit att satsa på läsandet och läsförståelsen. Vi har läst kontinuerligt och diskutera, analysera och arbeta kring texter. Vi har fortsätt att arbeta med dokumentation kring elevernas kunskapsutveckling. Varje period avslutas med att vi stämmer av gentemot nationella mål, skolans mål och de individuella målen. Vi strävar också efter att vår syn på den unika individen skall bidra till att varje barn/elev får ökade livschanser och utmaningar i förhållande till den egna förmågan och de mål som genomsyrar den individuella handlingsplanen. Vi har haft matematik, läsutveckling/läsförståelse och it (se nästa punkt) som utvecklings områden under ett par år. Detta har resulterat i höjda formella och kvalitativa resultat. Vi kommer att fortsätta med detta utvecklingsarbete även nästkommande läsår då vi ser att vi ytterligare kan utveckla metoder och arbetssätt, använda nya/andra material och därmed än mer bidra till elevernas kunskapsutveckling inom dessa områden. Vi arbetar också med att utveckla vår fritidsverksamhet. Under läsåret har vi under fritidstid erbjudit våra elever s.k. uppdragstid, dvs tid 3 gånger i veckan tillsammans med lärare där eleverna kan få hjälp med läxor, fortsätta med pågående arbeten eller få nya utvecklande uppdrag. Vi fortsätter med uppdragstid även under nästa läsår och utvecklar även övrig fritidsverksamhet med tydligare teman, avsatta utedagar och större möjligheter till olika val. Se även under punkten Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Under läsåret har Vendestigen satsat extra på matematik, it och läsutveckling/läsförståelse. Vi fick projektmedel av kommunen och har arbetat systematiskt och strukturerat med utvecklingen inom dessa områden.

3 Vi kommer att fortsätta utveckla verksamheten inom samtliga dessa områden då vi ser att resultat är beroende av en helhetsbild där it, matematik och läsutveckling/läsförståelse hör ihop. Våra elever tycker att matematik är roligt och utvecklande vi räknar i någon form varje dag och kommer att fortsätta med det arbetet. Vi arbetar med matematiken teoretiskt, abstrakt och laborativt. Vi använder olika metoder och har köpt in en hel del nytt material, framförallt laborativt material. Satsningen på läsutveckling/läsförståelse har bidragit till att eleverna förstår uppgifter och uppdrag bättre och kan formulera sina svar på ett bättre och mer utvecklat sätt än tidigare. Vi läser varje dag, arbetar i bokcirklar, analyserar, skriver resuméer, bearbetar, diskuterar och samtalar kontinuerligt kring de texter vi använder oss av. Vendestigen har satsat digitalt under 3 år. Det innebär bl.a. att alla elever från och med år 4 har en egen dator. Övriga elever har daglig tillgång till datorer ca. en dator per två elever. Alla elever har också tillgång till ipads. På datorerna och i ipadsen finns program och appar som bidrar till elevernas matematikkunskaper och läsutveckling/läsförståelse. De elever som kan tycka traditionellt material inte är så intressant finner istället tillfredsställelse i arbeta med kärnämnen även på de digitala verktygen. Vendestigen har också byggt en studio där eleverna kan producera bild, ljud, musik och film. Dessa tre satsningar har bidragit till skolans goda formella och kvalitativa resultat. Våra satsningar inom dessa områden kommer att fortsätta under nästkommande läsår.

4 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vi har säkerställt att kvalitetsuppföljning görs på ett strukturerat sätt genom att: Vi följer upp Likabehandlingsplanen enligt - Diskrimineringslagen 16 Vi följer upp kränkande behandling enligt - Skollagen 14 a:8 Vi har arbetat med att tydliggöra måluppfyllelse gällande hälsa och livsstil Vi analyserar hur faktorer som utgör förutsättningar respektive insatser och arbetsprocesser påverkar måluppfyllelsen Vi har övervägt vilken påverkan personalens yrkeskompetens har i skolan. Vi har arbetat med att dokumentera rutiner för delaktighet i framtagandet av kvalitetsredovisningen - Skollagen 4:9-13 Vi har arbetat med framtagandet av lednings- och arbetsprocesser Skollagen 4:14 Vi har genomfört och dokumenterat observationer Vi har måldokument synliga för föräldrar och andra intressenter Vi har tydliga och kommunicerade mål för skolan Vi arbetar i enlighet med kommunens mål för skolan Vi arbetar i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Målen utvärderas i juni och nya mål sätts upp för kommande verksamhetsår Vi har utarbetat och kommunicerat klagomålsrutiner Skollagen 4:8 Vi fortsätter att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med pedagoger, elever och med skolans föräldrar. Vi samarbetar även med vår förskola. Vi har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete under en längre tid och anser inte att vi kan välja bort delar utan arbetar med ett helthetsperspektiv där alla delar kompletterar varandra. Vi vill att verksamheten skall vara transparent och tydlig för envar att pedagoger och elever kontinuerligt skapar och dokumenterar så att inte det systematiska kvalitetsarbetet blir en efterkonstruktion. Ju mer vi utvecklar arbetet ju mer ser vi att vi kan göra. Det är dock viktigt med en begränsning så att inte tid undervisningen tas till administration. Vi fortsätter utvecklingen av vårt systematiska kvalitetsarbete. Det är av vikt att våra föräldrar ser och kan ta del av vår verksamhet och att vi själva ser vikten och värdet av att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Själva utförandet måste vara en naturlig del i vardagen och en hjälp till att säkerställa att våra elever får den verksamhet som de berättigade till utifrån läroplan, kommunens mål, skolans mål och det enskilda elevens mål. Vi känner att vi kommit en bra bit på väg och ser fördelarna av det arbete som hittills gjorts den tydlighet det skapar, den trygghet för pedagogerna det ger och den verksamhet som därmed kan bedrivas.

5 1.4 Resultatrapportering och analys Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3 (kommer att visas på webben) Antal elever som når kunskapskraven i åk (totalt) 2013 flickor pojkar Svenska Matematik SO NO Analys av resultaten per ämne i åk 3 Resultatet var förväntat. Skolan har under året satsat mycket på matematik och svenska, det har gett ett gott resultat. Skolan har även gjort fler insatser när det gäller so/no- ämnena och det har visat att det har varit en bra satsning. Eleverna har gjort stora framsteg inom dessa områden. Lärdomar som skolan tar med sig är att fortsätta att satsa på samma vis som vi har gjort hittills. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Skolan ska fortsätta att satsa på matematik och svenska. Eleven som inte uppnådde alla mål i de NP i matematik kommer att få extra stöd inom detta ämne. Vi förväntar oss att samtliga elever ska nå alla mål i alla ämnen under det kommande läsåret. De elever som har klarat alla mål ska lyftas ytterligare i alla ämnen genom nya utmaningar under nästa läsår. Eleverna kommer att arbeta med svenska och matematik i projektform och i individuellt arbete. Eleverna fortsätter att läsa både hemma och i skolan, de arbetar vidare med sina mål i matematik. Eleverna kommer att arbeta ännu mer med att läsa olika fakta i so/no ämnena. Diagnoser i de olika ämnena kommer att genomföras för att eleverna ska kunna se sin egen utveckling. 1.5 Slutbetyg i åk 9 (kommer att visas på webben) Gäller ej Vendestigens Skola då vi endast har verksamhet t.o.m år 6.

6 1.6 Resultat på nationella proven (kommer att visas på webben) Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) Svenska åk 3 8 av 8 7 av 8 Matematik åk 3 7 av 8 8 av 8 Svenska åk 6 6 av 7 3 av 3 Matematik åk 6 6 av 7 3 av 3 Engelska åk 6 6 av 7 3 av 3 SO ämnen åk 6 6 av 7 3 av 3 NO ämnen åk 6 6 av 7 3 av 3 Svenska åk 9 Matematik åk 9 Engelska åk 9 SO ämnen åk 9 NO ämnen åk 9 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Resultatet var bättre än förväntat. Pedagogerna har upplevt att eleverna har varit väldigt fokuserade på skolarbetet, särskilt under vårterminen. Eleverna har velat få ett bra resultat och har medvetet arbetat för att de skulle nå det. Pedagogerna har haft betygssamtal och målinriktade samtal med varje elev och det har bidragit till det höga resultaten. Eleverna har lyft sig i alla ämnen under året framför allt i matematik, engelska och no-ämnena. Skolan har satsat på dessa ämnen under året och det har gett ett gott resultat. Eleverna har arbetat i projektform och individuellt, haft läsning och matematik varje dag, arbetat med problemlösning och praktisk matte i matematiken. Skolan kommer att fortsätta att arbeta intensivt med dessa ämnen och även lägga ännu större vikt vid läs/läsförståelse. Skolan tar också med sig som lärdom att satsa ännu mer på det individuella skrivandet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Skolan ska fortsätta att satsa på matematik och svenska, genom praktisk matematik och att fortsätta att läsa varje dag samt skriva mycket. Pedagogerna kommer att fortsätta och ha individuella samtal med eleverna om vad de vill satsa på att uppnå i varje ämne. De kommer också att fortsätta med betygssamtal på individuell nivå. Skolan ska också arbeta mer intensivt med praktisk kemi och fysik. Vi förväntar oss att alla elever kommer att uppnå målen.

7 1.7 Resultat på läsdiagnoser Resultat på de olika läsdiagnoserna som skolan har genomfört under året (kommer att visas på webben) Resultatet bifogas som bilaga. Resultaten på proven är relativt jämt fördelat. Resultatet i år 5 är något högre än i år 4. Det är en marginell skillnad mellan pojkar och flickor men flickorna har något bättre resultat. För F-2 är det ingen sådan skillnad. De jämna resultaten var förväntade eftersom skolan satsat mycket på läs/läsförståelse. Det har varit positivt att göra dessa diagnoser, det har varit tydligt för både pedagoger och elever att kunna se vad som har gått bra och vad som kunde göras bättre. Eleverna har fått läsa för varandra och gett feedback på vad som har varit bra och vad de kan förbättra. Det har givit ett positivt resultat. Eleverna tycker att det är roligt att läsa högt för varandra och få visa att de blir bättre och bättre. Eleverna börjar varje morgon med att läsa tyst. Pedagogerna har haft många samtal med eleverna kring vad läs/läsförståelse är. Eleverna har fått verktyg som går ut på att veta hur de ska läsa. Att det viktigaste inte är att läsa fort, hur många böcker som man har läst utan att det viktigaste är att läsa med flyt och förstå innehållet även om det tar lång tid. Analys av läsdiagnoserna Då resultatet var en marginell skillnad mellan könen så förstår pedagogerna att satsningen som har gjorts har gett ett positivt resultat. Anledningen till den lilla skillnad som finns beror i första hand på att flickorna läser mer böcker hemma än pojkarna. Skolan arbetar med att alla elever ska läsa i skolan och hemma varje dag. Skolan har kommit en bra bit på väg med detta, men fortsätter att arbeta för att det ska bli så för alla elever. Lärdomen som skolan tar med sig är att det är viktigt att fortsätta med satsningen på läs/läsförståelse. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Skolan fortsätter det intensiva arbetet med att läsa varje dag, både i skolan och hemma. Göra kontinuerliga avstämningar med eleverna och göra olika diagnoser. Eleverna ska förutom att kunna läsa också förstå vikten av att ha en läsförståelse inte bara kunna läsa tekniskt. Förväntningarna är att höja resultatet ytterligare.

8

9 1.8 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk 1-9? Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till (kommer att visas på webben) Skolan har arbetat intensivt med att få eleverna och deras föräldrar att förstå vikten av att kunna läsa och ha en god läsförståelse. Pedagogerna har tagit upp det på föräldramöten och på utvecklingssamtalen. De viktigaste insatserna under året har varit att få alla att tycka att det är roligt att läsa, förstå att det är viktigt för deras egen skull, att alla ämnen hänger ihop med att kunna läsa. Till exempel - kan du inte läsa är det svårt att förstå matematik och svårt att hämta in olika fakta i so/no ämnena. På samlingarna som skolan har två gånger om dagen har pedagogerna diskuterat med eleverna om vad som är viktigt med kunskaper, eleverna är medvetna om att det är för deras skull som det är viktigt med kunskaper inte för någon annan. Grupperna diskuterar vad som händer i världen och varför det händer. Eleverna har kommit fram till att det är många som inte får gå i skolan i olika länder. De har tagit till sig att det är viktigt med kunskap för att få jämlikhet i världen. Analysera läsutvecklingsinsatserna för pojkar Skolans insatser har gett ett bra resultat. Pojkarna tycker att det har blivit roligare att läsa, de förstår att det är viktigt att kunna läsa, de vill läsa. Pedagogerna har presenterat spännande och intressanta böcker som tilltalar pojkarna. De är med och väljer böcker. Skolan satsar mycket på att ta del av nyheter som händer i världen, eleverna läser nyheter, det har också gett resultat, alla vill veta vad som händer i världen. Genom allt detta har det skett en positiv utveckling bland pojkarna och deras läsning. Skolan har satsat på bokprat som har startat nyfikenhet bland eleverna, att få lyssna på vad andra läser och även se att andra läser. Eleverna har diskuterat jämställdhet bland flickor och pojkar och hur det påverkar samhället, varför många länder satsar på pojkar och inte på flickor. Vilka möjligheter som ges på arbetsmarknaden om man inte kan läsa och skriva. Grupperna har också haft diskussioner kring varför det ofta är fler flickor än pojkar som läser flest böcker. Pojkarna har förstått att det är viktigt att satsa på läs/läsförståelse för sin egen skull. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer at visas på webben) Fortsätta satsningen på läsning och läsförståelse, genom att läsa, diskutera, bokprat, använda biblioteket, diagnoser. Projekt i svenska där eleverna ska läsa böcker för varandra, granska texter, diskutera med varandra om vad de har läst, plocka ut det viktigaste i olika texter, läsa faktatexter, skriva olika slags texter, sagor, texter från verkligheten, faktatexter. Fortsätta med diskussionerna kring varför det är viktigt att kunna läsa, varför kunskaper är viktigt. Skolan förväntar sig att höja resultatet ytterligare.

10 1.9 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv arbetet med att minska kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor(kommer visas på webben) Eftersom skolan inte har någon större skillnad i kunskapsresultatet mellan pojkar och flickor så gör inte pedagogerna olika insatser för varken pojkar eller flickor utan ger varje individ vad de specifikt behöver. Alla elever behöver arbeta mer med matematik och läs/läsförståelse, kemi och fysik. Varför skillnaderna är så små beror bla på den pedagogiska inriktningen som skolan har. Att väcka elevernas intressen till att lära, ta vara på elevernas nyfikenhet och intressen. Eleverna får vara med och utforma sitt arbete, vad är viktigt att lära sig, vad är viktigt för dig att lära dig mer om. Eleverna blir tidigt insatta i vad som står i läroplanen vad de ska ha uppnått när de lämnar skolan. I varje nytt område inom de olika ämnena går pedagogerna igenom med eleverna vad som är målet och syftet med det som de ska arbeta med. Det gör att eleverna får en större insikt i sitt eget lärande. Analys av arbetet med att minska skillnaderna Se ovan när det gäller skillnader. Skolan har sett att pojkarna läser lite mindre hemma än flickor så insatserna har varit att få alla pojkar att läsa mer genom att läsa varje dag i skolan och tagit upp det med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Det har gett en positiv effekt. Idag är pojkarna mycket mer intresserade av att läsa. De förstår vikten av att kunna läsa utifrån alla diskussioner och samtal som grupperna har haft om hur många som inte kan läsa i världen. För att kunna skapa sig det liv som man själv vill ha så är kunskap det viktigaste att ha med sig när man går ur skolan. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer visas på webben) Fortsätta på samma sätt som under det här året. Ha projekt i svenska där eleverna ska bli nyfikna på att läsa. Pedagogerna ska presentera intressanta och spännande böcker för eleverna som de sedan själva får välja att läsa. Gå till biblioteket och få kunskap om hur ett bibliotek är uppbyggt. Läsa för varandra och ge feedback, vad är bra vad kan du förbättra. Arbeta med kemi och fysik praktiskt för att få en större förståelse för ämnet. Arbeta med matematiken som nu där eleverna arbetar varje dag med matematik. Praktiskt matematikprojekt för att få förståelse för att matematik finns med i vardagen Grundsärskola Inte aktuellt för Vendestigens Skola.

11 1.11 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning De pedagoger som har satt betyg har varit på utbildning med skolverket, tagit del av information som har kommit från skolverket och kommunen. Klivit ur verksamheten för att bolla tankar och diskutera kring de NP, diagnoser och elevernas insatser under året. Har haft en levande dialog under en längre tid gällande betyg och bedömning. Analys av arbetet med betyg och bedömning Resultatet av insatserna är att pedagogerna har känt sig trygga i situationen när betygen skulle sättas. Styrkorna har varit att det har getts tid till detta arbete och det har gett ett positivt resultat. Det har skett en utveckling genom att pedagogerna har kunnat bolla tankar med varandra utifrån olika ämnen. Lärdomen är vikten av att vara fler kring samtal om betyg och bedömning. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Skolan tänker ta tillvara på erfarenheterna som har gjorts det här året och ta med sig det till nästa läsår. Skolan kommer att fortsätta ge pedagogerna tid för samtal, erfarenhets utbyte och diskussioner. Det här sättet att arbeta på kommer att gynna nästa år arbete med betygen och det kommer att kännas lättare att genomföra uppgiften. Övriga frågor 1.12 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året (kommer att visas på webben) Förskolan och skolan är en liten enhet med verksamhet i lokaler jämte varandra. Det innebär att pedagogerna och barnen på förskolan och förskoleklass möts varje dag. Det ges ju därför möjlighet till en kontinuerlig avstämning på vad barnen gör och har gjort i de olika verksamheterna. Pedagogerna samarbetar och det är en röd tråd genom de båda verksamheterna. Förskolan och förskoleklassen har en del gemensamma projekt där barnen/eleverna arbetar utifrån sin ålder. Överlämnandet sker smidigt med tydlig information om vad barnen står och vad de kan. När barn kommer från andra förskolor till förskoleklassen sker det en överlämning mellan den förskolan och Vendestigen. Barnen blir också inbjudna på personliga besök och inskolning under 3 dagar under vårterminen inför skolstarten. Överlämnandet från förskoleklass till skolan sker smidigt eftersom förskoleklassen ingår i vår F-2 grupp. Vendestigens pedagogik bygger på åldersblandade grupper F-år2, år 3-4 och år 5-6. Det bidrar bl.a. till att överlämning/inskolning mellan förskoleklassen och år 1 inte behövs.

12 Analys av arbetet Resultatet har blivit att förskolebarnen går vidare i förskoleklassen i sin utveckling utifrån vad de befinner sig. Styrkorna är att barnen känner både pedagogerna och eleverna i skolan innan de börjar eftersom de träffas varje dag. Detta gör att barnen blir väldigt duktiga och är mycket intresserade av att börja i skolan. Det är av stor vikt att de barn som kommer utifrån känner sig lika trygga och inskolade som de barn som kommer från vår egen förskola. Därför är överlämningen från tidigare förskola av vikt och ett nära samarbete med hemmet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Förskolan och skolan kommer att fortsätta med sitt samarbete som det görs nu med avstämningar, ta del av varandras dokumentation, arbeta i projekt, barnen besöker varandra i de olika verksamheterna, ha gemensamma luciaframträdande och skolavslutningar. Göra utflykter tillsammans Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Vi arbetar aktivt med olikhet på skolan. Vi använder framförallt samlingar till samtal kring individers olikheter. Eleverna är vana vid den här typen av samtal och har på detta sätt en hög förståelse för olika behov, olika strategier och individuella lösningar. Vendestigen är en liten personaltät verksamhet med erfaren personal. Det bidrar till att vi ser varje individ och kan stödja utifrån de individuella behoven i vardagen men också strukturellt. Vi har en specialpedagog på heltid på skolan som arbetar med barn med särskilda behov men även med övriga elever. Hon finns tillgänglig i den vanliga verksamheten men arbetar också individuellt med elever. Specialpedagogiken blir således invävd i det dagliga arbetet och en naturlig del i alla elevers vardag. Vendestigens skola har erfaren personal som under sin yrkesverksamma period gått utbildningar inom olika typer av funktionsnedsättning, både på förekommen anledning men även i förebyggande syfte. Vi investerar i de hjälpmedel som den enskilda individen har behov av. Utöver det har skolan ett stort antal hjälpmedel som kan användas av flera elever beroende på behov och konsekvens. När vi får in ett nytt barn med funktionsnedsättning har vi inledande möten där all personal deltar. Det är av vikt att alla vet vilka behoven är och vad som behöver göras i det enskilda fallet. Vendestigens skola är givetvis tillgänglig för alla elever. Huruvida vi blir valet beror på en diskussion mellan oss och föräldrar allt utifrån elevens bästa. Vendestigen har också ett nära samarbete med kommunens medarbetare i frågor kring barn med funktionsnedsättning det är av stor vikt att ett gott samarbete finns så att den enskilda eleven kan få den hjälp som krävs. Vi har också goda relationer till specialist kunskap som vi använder oss av då behov uppstår. Vi har hittills haft mycket goda resultat av våra insatser och de elever och föräldrar som haft sina barn med någon typ av funktionsnedsättning på skolan är mycket nöjda. Vi arbetar också intensivt med överlämningar så att den fortsatta skolgången på annan enhet skall fungera väl direkt från start.

13 Arbetet med den här typen av frågor fortgår kontinuerligt och utvecklas hela tiden. Dels uppkommer nya rön kring olika funktionshinder och dels utvecklas nya hjälpmedel och arbetsmetoder. Pedagogerna på skolan har således en pågående och kontinuerlig utbildningsprocess. Den analyserar vi årsvis och ser över vad vi kan behöva lära oss inför nya utmaningar Kundenkäten 2013 Fråga: "Det är arbetsro på lektionerna?" 100% av föräldrarna i förskoleklassen och år 2 anser att deras barn kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass 88% av föräldrarna i år 5 anser att deras barn kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass. Övriga 12% svarar Vet inte. 63 % av eleverna i år 5 anser att de kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass Vendestigen arbetar aktivt med arbetsron i skolan. Vi är en liten verksamhet och eleverna är vana vid att det är mycket lugnt under arbetspassen. Vi har samtalat med eleverna i år 5 kring resultatet och diskuterat varför de anser att det inte alltid är arbetsro, vad det beror på och vad vi kan göra gemensamt för att förbättra arbetsron. Eleverna ansåg själva att de kunde bidra mer men att arbetsron generellt var bra det tyckte att de var vana vid arbetsro och därför ställde höga krav. Fråga: "Utvecklingssamtalet med min mentor känns meningsfullt" Finns ej för våra föräldrar och elever men våra elever i år 5 har 95% på området utveckling och lärande (Danderyd generellt 90 %) samt 100% på området ansvar och inflytande (Danderyd generellt 86%). Fråga: "Jag får vara med och påverka innehålet i undervisningen" och Jag får vara med och påverka hur vi arbetar på lektionerna" 100% av eleverna i år 5 anser att det är med och planerar sitt skolarbete 100% av eleverna i år 5 anser att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika skoluppgifter Våra föräldrar i förskoleklassen har 98% på området utveckling och lärande (Danderyd generellt 85 %) samt 92% på området ansvar och inflytande (Danderyd generellt 69%). Våra föräldrar i år 2 har 100% på området utveckling och lärande (Danderyd generellt 93 %) samt 80% på området ansvar och inflytande (Danderyd generellt 74%). Vendestigen har genomgående höga resultat på kundenkäten 2013.

14 1.15 Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from 2013) Beskriv hur ni på fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande På Vendestigens fritidshem vill vi att barnen utvecklas socialt och har en rolig lekmiljö som bygger på respekt, hänsyn, trygghet och delaktighet. Barnens ska stimuleras att hitta sin och kamraternas egna kreativitet. Vendestigens fritidshem har fem pedagoger och 38 inskrivna barn. Pedagogerna har all undervisning under skoltid för att sedan följa barnen på fritidshemmet under eftermiddagen. Det gör att vi ser barnen under hela dagen. Det blir en naturlig övergång från skola till fritidshem. Både barn och föräldrar känner sig trygga i denna miljö. Det finns alltid en pedagog som kan svara på frågor som gäller barnets hela dag. Barn och föräldrar har också tillgång till pedagogisk handledning i skolfrågor under denna tid. Mål: Vi vill ha kreativa nyfikna barn på vårt fritidshem som efter sin tid här går ut som individer, fyllda med möjlighet till lust och ett meningsfullt liv. Hur når vi dit: Det gör vi genom uppsatta mål, samtal, tydliga ansvarsområden, vuxna förebilder och tydliga spelregler Pedagogers ansvar: Vi har nolltolerans mot kränkande behandling. Alla är lika mycket värda. Vi lyssnar på barnen. Vi tar hänsyn till barnen. Vi respekterar barnen. Vi pedagoger hjälper varandra. Pedagogerna stämmer av mot varandra. Vi ser alltid till barnets bästa. Vi är förebilder och vi sätter gränser. Barnens ansvar: Vi har nolltolerans mot kränkande behandling. Alla är lika mycket värda. Alla får vara med. Vi hjälper en kamrat. Vi lyssnar på varandra. Vi tar hänsyn till varandra. Vi respekterar varandras olikheter. Vi använder inte fula ord. Vi tar ansvar för våra personliga saker, skolans saker och för varandra. Vi är förebilder för varandra. Vi städar efter oss. Föräldrars ansvar: Intressera sig för sitt barns fritid och engagera sig såsom att uppmuntra till lek hemma med kamrater och bjuda alla på kalas om möjligt. Följa upp om pedagogerna har en påpekan och om åtgärd finns. Läsa veckobrev så man vet vad som händer. Läsa och följa upp sitt/sina barns IUP-bok Skollednings ansvar: Övergripande ansvar för verksamheten. Ansvar för utvärdering och att uppföljning sker.

15 Uppdragstid: Vi arbetar också med att utveckla vår fritidsverksamhet. Under läsåret har vi under fritidstid erbjudit våra elever s.k. uppdragstid, dvs tid 3 gånger i veckan tillsammans med lärare där eleverna kan få hjälp med läxor, fortsätta med pågående arbeten eller få nya utvecklande uppdrag. Vi fortsätter med uppdragstid även under nästa läsår och utvecklar även övrig fritidsverksamhet med tydligare teman, avsatta utedagar och större möjligheter till olika val. Terminsplanering: Höstterminen startar morgonfritids ute så länge vädret tillåter. Barnen får springa och leka av sig innan skoldagen startar. Vi fortsätter på samma sätt efter skoldagens slut efter mellanmålet. När den kyligare och regnigare perioden börjar erbjuder vi barnen: Fri lek, organiserad lek, fysisk aktivitet, utomhusaktivitet, etik/moral, musik, pyssel, bakning, utflykter, högläsning, uppdragshjälp (se ovan) Lov och studiedagar Under lov och studiedagar bemannas fritidshemmet av så väl pedagoger som extra personal. Verksamheten har minst två utflyktsdagar under veckolov samt aktiviteter övriga dagar. Det kan vara att baka, pyssla, utflykt till skogen eller att åka och bada. Det är viktigt att de barn som är på fritidshemmet känner att vistelsen har varit både rolig och spännande. De ska inte känna att deras lov har varit sämre än för den som varit lediga och åkt bort. Barnen som går på Vendestigens fritidsverksamhet gå i förskoleklass t.o.m år 4. I resultatet från Pilen 2013 framkom följande: Våra föräldrar i förskoleklassen har 97% på området fritidshem (Danderyd generellt 81 %) och föräldrarna i år 2 har 76 % (Danderyd generellt 82%). Vi tog till oss denna kritik från föräldrarna och har bl.a. haft föräldramöte där vi diskuterat fritidsverksamheten. Det framkom att föräldrarna i år 2 inte kände sig tillräckligt informerade om vad vi gör och att barnen inte i tillräckligt stor utsträckning fick vara med och påverka de gemensamma aktiviteterna. Utifrån dessa diskussioner har vi sett över verksamheten och bl.a. tagit fram en s.k. fritidstavla se nedan. Vi har tydligare i alla veckobrev och på hemsidan informerat separat om fritidsverksamheten. Vi har också inför nästa läsår lagt en ny plan för fritidshemmet där tydligare inslag och kontinuerliga upplägg kommer att genomsyra verksamheten. Vi fortsätter med uppdragstid (frivillig) och lägger upp en tydligare struktur av dels veckorna men hela årets mål och syfte. Fritidstavla Under har vi utvecklat en s.k. Fritidstavla Syfte med tavlan: Synliggöra fritidsverksamheten för föräldrar och elever, genom dokumentation, såsom bilder samt struktur och aktivitetesschema.

16 Förväntat resultat: Föräldrar och elever upplever att fritids är stimulerande och utvecklande. Förbättrat resultat för fritidsverksamheten på Pilen Pedagogerna som arbetar på fritids dokumenterar genom tex fotografier, beskrivningar av aktiviteter, samtal med barnen. Varje vecka finns ett aktivitetschema där veckans aktiviteter står. Det erbjuds minst en styrd aktivitet om dagen. Det är viktigt att eleverna får vara med att bestämma aktiviteter utifrån deras egna intressen. Föräldrarna ska genom att titta på tavlan kunna se vad som kommer att hända på fritids samt se dokumentation från tidigare aktiviteter och veckor. Det är viktigt att synliggöra verksamheten samt de mål som styr den. Även sociala mål bör synliggöras och förmedlas till föräldrar och elever, och att dessa arbetas fram gemensamt, pedagoger och elever. Vi ser fram emot en bättre och tydligare fritidsverksamhet under läsåret Djursholm den 28 juni, 2013 Eva Ekendahl Rektor