Förskolan Linjalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Linjalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Likabehandlingsgrupp: Maria Nygren och Nina Isaksson. Förskolechef Anna Tjäderborn Vår vision Här på förskolan Linjalen skall alla barn behandlas lika oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättning. Vi jobbar aktivt för att barn och vårdnadshavare ska känna trygghet och glädje av att komma till förskolan. Alla barn ska må bra och ingen ska känna utanförskap i gruppen. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Barnen deltar genom dialoger och aktiviteter. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare deltar genom en grupp som läser utkast på planen och vid genomgång av plan på föräldramöte. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i form av föreläsning på kvällstid, aktivt arbete i mindre grupper med samtliga diskrimineringsgrunder på kvällstid samt skrivandet av själva planen och framtagande av årshjul. Förankring av planen Planen är förankrad till personal genom förarbete i Google Drive, all personal har fått läsa utkast av planen och ge eventuella synpunkter. Vårdnadshavare kommer att meddelas via Lärum att planen finns på förskolan Linjalens hemsida, ett pappersexemplar kommer även att finnas per avdelning.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Linjalen hade enbart ett utkast på en ny plan, den före detta giltiga planen var från tidigare år. Därför genomfördes ingen utvärdering av plan, utan arbete med en ny plan påbörjades. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas av förskolechef, personal, vårdnadshavare och barn. Detta kommer att ske genom dialoger i personalgrupp på arbetsplatsträff, kortare enkät till vårdnadshavare och intervjuer till barn. för att årets plan utvärderas Likabehandlingsgrupp

4 Främjande insatser Namn Trakasserier och sexuella trakasserier Främjande arbete: Pedagogerna pratar med barnen om att respektera sin egen och andras kroppar. Ett exempel är om ett barn vill kramas så uppmuntrar pedagogerna att barnet kollar om kompisen vill kramas. Om barnen retas med varandra, säger eller gör dumma saker så säger pedagogerna ifrån och hjälper barnen själva att säga ifrån. Det är inte accepterat att vara dum mot någon. Pedagogerna har sett att toaletter utan dörrar kan skapa otrygghet då barn ibland drar upp draperiet och retas för att de har sett barnet som sitter på toaletten. Vårt mål är att skapa trygghet vid toalettbesök. Pedagogerna skapar en regel med en åt gången i toalettrummet. Vid påklädning ska alltid en personal finnas tillgänglig vid toaletten och ha noll tolerans mot retningar. Samtliga personal och PUG grupp Utvärderas i samband med utvärdering av kvalitetsarbete.

5 Namn Kränkande behandling Kränkande behandling Främjande arbete: Förskolan har noll tolerans mot kränkande behandling. Det är inte okej att säga, visa eller göra något som kan uppfattas kränkande för andra. Exempel på kränkande behandling kan vara att härma en kompis på ett nedsättande sätt. Pedagogerna har sett att det förekommer kränkande attityd mot kompisar genom blickar, härmning och uteslutning. Vårt mål är att ha en kränkningsfri miljö. Vi ska ha återkommande samtal tillsammans med barnen om hur vi är mot varandra. Vid dessa tillfällen ska vi ta fram och använda oss av böckerna tio små kompisböcker. All personal ska ingripa direkt när vi hör eller ser något. Mia och Marie Tre gånger per termin, utvärderas i samband med kvalitetsarbete Namn

6 Kön Kön Vårt främjande arbete består av att vi har tänkt igenom utformningen av rummen utifrån aktiviteten som ska utföras där oavsett kön. Normkritiska dialoger sker genom att utmana de könsroller som kan finnas omedvetet. Målet är att flicka eller pojke ska få rätt till sin egen identitet oavsett kön. Vi uppmuntrar alla barn till alla aktiviteter och att våga prova nytt. Vi ska ge alla barn möjlighet att välja vad de vill oavsett kön, exempelvis lek, material eller kompisar. Nina och Maria Nygren Ska ske kontinuerligt, utvärderas i samband med kvalitetsarbete. Namn Könsidentitet Könsidentitet eller könsuttryck Främjande arbete: Om barnen retas med varandra, säger eller gör dumma saker så säger vi ifrån

7 och hjälper barnen själva att säga ifrån. Det är inte accepterat att vara dum mot någon. Pedagogerna har sett att barnen påpekar att det är fel att ha viss färg, kläder, nagellack mm utifrån uppfattningar kopplade till kön. Vårt mål är att alla ska kunna bära det de tycker om utan att någon säger något dumt Vi ska läsa böcker med könsöverskridande innehåll och prata om det med barnen. Ett ex är Kalle med klänning. Nina och Ann-Marie Ska ske tre gånger per termin och utvärderas vid planeringsdag våren 2017 Namn Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Främjande arbete: Vi pratar om var alla barnen är födda, eller var deras föräldrar kommer från för land. Vi svarar på frågor spontant och pratar om andra språk och kulturer. Vi har sett att vi inte har jobbat tillräckligt främjande.

8 Vårt mål är att synliggöra och bejaka olika etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Vi kommer att använda oss utav vårt nyinköpta material som jordglob, matta och karta. Vi lånar böcker som handlar om olika nationaliteter, dessa används på samlingar. a för 5 årsgrupp Maria Nygren och Marie Bern December 2016, utvärderas januari 2017 Namn Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Främjande arbete: Vi pratar spontant med barnen om olika religioner och när frågor kommer. Vi ser att vi inte har talat tillräckligt om de olika högtiderna under året utifrån olika religioner. Vårt mål är att barnen ska få veta att det finns olika trosuppfattningar och att det finns olika religioner genom att vi pratar om högtiderna. Vi vill förmedla att det är okej oavsett vad man än tror på.

9 Vi ska köpa in en mångkulturell almanacka som vi använder på samlingar och övriga tillfällen. Anna ansvarar för inköp av almanacka. Nina och Ann-Marie ansvarar att dialoger förs utifrån almanackan. Kontinuerligt under året vid de olika högtiderna, utvärderas vid planeringsdag hösten 2016 Namn Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Främjande arbete: Det är inte tillåtet att använda nedsättande uttryck som är kopplade till funktionsnedsättning. Vi har sett att vi inte har arbetat tillräckligt inom detta område. Vårt mål är att alla barn ska känna lika betydelsefulla och sedda av sina kompisar och personal. Vi ska göra en kompishand för alla barn. Ett förslag från föräldrar är att bjuda in någon med synligt funktionsnedsättning som kan berätta om sin nedsättning.

10 Nina och Ann-Marie Oktober 2016 Utvärderas januari 2017 Namn Sexuell läggning Sexuell läggning Främjande arbete: Vi pratar spontant om att man kan bli kär i varandra oavsett kön mm. Vi har sett att vi inte jobbar tillräckligt främjande vad gäller sexuell läggning. Vårt mål är att synliggöra olika familjekonstellationer. Vi ska låna böcker som berör ämnet Vi ska se över våra blanketter och mallar Maria Norum och Marie Brandberg Hösten 2016, utvärderas januari 2017

11 Namn Ålder Ålder Främjande arbete: Vårt främjande arbete består av tvärgrupper utifrån mognad. Vi visar att det är ok att leka med alla oavsett ålder. Vi tänker på hur vi uttrycker oss till barnen. Vi har sett att vi inte arbetar tillräckligt främjande vad gäller ålder. Vårt mål är att uppmärksamma diskriminering utifrån ålder. Vi ska uppmuntra alla barn att hjälpa varandra, alla kan något oavsett ålder. Ett förslag från föräldrar är att bjuda in någon senior för att synliggöra åldrande och möjliggöra möte mellan generationer. Mia och Maria Nygren Hösten 2016, utvärderas januari 2017

12 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vår kartläggning har genomförts genom dels föreläsning, genom att vi på ritningar av inne- och utemiljö fört dialoger om riskzoner och genom aktivt framtagande av ny plan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen kommer att bli delaktiga genom samtal och aktiviteter. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen är de som tillsammans med förskolechef aktivt deltagit i ovan beskrivna kartläggning. Resultat och analys Resultatet visade på att en ny form av plan behövdes samt att vi behöver bygga upp ett tydligare årshjul.

13 Förebyggande åtgärder Du har inte skapat någon förebyggande åtgärd

14 Rutiner för akuta situationer Policy Alla barn ska känna trygghet och trivsel. Alla barn ska känna förtroende för alla vuxna och mellan varandra. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifter utredas skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen.vårdnadshavare till barn som är inblandade (både den kränkte och de som kränkt) ska informeras skyndsamt. Om personal misstänks för kränkning av barn ska förskolechef ansvara för utredningen.vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är, om anmälan till socialtjänsten eller polis ska göras och om förskolan behöver ta hjälp av andra insatser som t.ex. Elevhälsan. Vid kränkningar bör utredningen resultera i en individuell åtgärds/handlingsplan som beskriver nuvarande situation, målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Samtliga ordinarie pedagoger på båda avdelningarna. Akuta telefonnummer: SOS 112 Polismyndigheten Socialjour Förskolechef Anna Tjäderborn Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1, Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifter utredas skyndsamt av personalen/likabehandlingsgruppen. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Blanketten Incidentrapport används som dokumentationsunderlag, denna finns tillgänglig via Intranätet. 2. Vårdnadshavare till barn som är inblandade (både den kränkte och de som kränkt) ska informeras skyndsamt av personal eller någon i likabehandlingsgruppen 3. personal/likabehandlingsgruppen och vidtar nödvändiga åtgärder utan dröjsmål. Åtgärderna bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar 4. En åtgärds/handlingsplan upprättas tillsammans med vårdnadshavare. 5. Uppföljning tillsammans med vårdnadshavare och barn ska ske efter en vecka i enskilda samtal. 6. Ytterligare samtal och uppföljning vid behov.

15 7. Det ska finnas ett tydligt avslut när ärendet betraktas som avslutat. 8. Hela ärendet ska dokumenteras tydligt och skickas vidare till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Förskolechef och personal samlar information om händelsen. 2. Om avdelningspersonal är inblandad ansvarar annan personal, förskolechef ansvarar för vilka som utreder. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas liksom representant för den anställde. 4. Uppföljningssamtal inom en vecka. 5. Förskolechef ansvarar för den samlade dokumentationen. Dokumentationen skickas vidare för diarieföring efter avslutat ärende. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal sker inom en vecka. Rutiner för dokumentation Dokumentationer sker via Incidentrapporten som finns tillgänglig via Intranätet. Personal är de som ansvarar för dokumentation och de skickar därefter vidare dokumentation till förskolechef. Ansvarsförhållande Ordinarie personal är ansvarig att direkt utreda om ett barn är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Personal dokumenterar och meddelar förskolechef vad som har hänt. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker av insatta åtgärder.