LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. kyrkbyns förskola. Masen

Transkript

1 Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling kyrkbyns förskola Masen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I en kreativ tillåtande miljö skapas ett lustfyllt lärande. Alla som lämnar vår förskola ska minnas sin förskoletid med glädje! All personal inom förskolan tar aktivt avstånd till alla former av kränkande behandling och diskriminering! 1

2 Innehåll Innehåll... 2 DEFINITION FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER UPPTÄCKA UTREDA ÅTGÄRDA UPPFÖLJA UTVÄRDERA

3 Vi vill i denna plan informera om hur vi aktivt arbetar med frågor som rör diskriminering, trakasserier och annan kränkande särbehandling. Denna plan ska vara känd av alla, barn, personal och föräldrar för att vi tillsammans ska kunna förebygga/minska uppkomsten av kränkningar och trakasserier. Likabehandlingsplan utgår ifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) samt Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10). Alla barn ska känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Vi har tagit fram Likabehandlingsplanen i samverkan med personal och föräldrar. Informationen om Likabehandlingsplanen ska ges vid : Inskolning Föräldramöten och samtal. Nyanställning/vikarier/studenter/ praktikanter. Planen ska följas upp en gång/år vid höstens kvalitetsdag. Föräldrar får möjlighet att lämna synpunkter vid samtal, föräldramöten i föräldrarådet och den årliga föräldraenkäten. Till dig som förälder. Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller för annan kränkande behandling så prata alltid med personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte gör det kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. 3

4 DEFINITION Mobbning innebär att den som är utsatt kränks vid upprepade tillfällen. Vidare finns det en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Kränkande behandling är diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, rasism och homofobi. Kränkningar kan vara: Fysiska (t. ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms, internet) Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder som t ex kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper anses då som mindre värda och legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet innebär motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi är motvilja mot eller förakt för homo-bisexualiet och homo-bisexuella personer. Annan kränkande behandling Det som inte kan hänföras till ovanstående diskrimineringsgrunder, dvs. kränker ett barns eller en elevs värdighet och integritet. 1.FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Förskolan arbetar med ett gemensamt förhållningssätt enligt Den goda förskolan, ett dokument som all personal inom förskolan gemensamt tagit fram. En förebyggande åtgärd är vår gemensamma barnsyn: Varje barn är en unik, värdefull individ med kunskap, erfarenheter, intressen och talanger. Barn är nyfikna, kreativa, kluriga och har egna tankar och idéer. Barn är kompetenta, aktiva, vetgiriga och vill lära sig. Barn är empatiska, omtänksamma och sociala. Barn är fantasifulla och lekfulla. Alla barn är lika mycket värda och har rätt till likvärdigt bemötande. 4

5 Förskolans medarbetare: - är lyhörda för barnens behov av variation, planerar och anpassar vardagen utifrån detta samt erbjuder många positiva möten. - är lyhörda för att möta barnets nyfikenhet och ger utmaningar utifrån barnens ålder och mognad. - bekräftar barnen utifrån ett positivt förhållningssätt. - är närvarande i barns lek och i barnens vardag, både som tydliga vuxna, följsamma vägledare, medupptäckare och gränssättare. - är därför medvetna om samspelets betydelse, hur relationer skapas, ger barnen tid, uppmärksamhet och framtidstro. - är därför medvetna om betydelsen av vuxnas förhållningssätt sinsemellan för att vara goda förebilder. - samtal med vårdnadshavare om vikten av att vi tar avstånd från alla form av kränkningar och mobbning både i hemmet och på förskolan. - ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning genom bl.a studiedagar, föreläsningar, litteraturstudier, pedagogiska diskussioner på personalmöten mm. Den goda förskolan hålls vid liv genom att nyanställd personal genomgår en introduktionskurs i ämnet. Här på Masen arbetar vi med följande metoder i det förebyggande arbetet: Likabehandlingsplan analysdel Vt-14 Nuläge vårterminen 2014: I vår verksamhet har det varit hårda lekar med mycket fäktning, luftsparkar, knuffar samt bitningar och en del fula ord och svordomar. Styrkor kring arbete med likabehandlingsplan Utifrån Masens likabehandlingsplan har vi arbetat förebyggande mot kränkande handlingar genom att ha delat in barnen vid måltider samt vid olika grupptillfällen. Genom vårt prioriterade mål som har med likheter och olikheter att göra har vi berört områdets med allas lika värde. Den dagliga situationer har vi haft många situationer med konflikthantering. Där vi tillsammans med barnen löst konflikterna genom att vi haft en dialog omkring det som skett. Vi pedagoger tycker att vi har gjort vårt bästa när det gäller att lyssna in barnens tankar och idéer. Vid en konflikt har vi lyssnat in båda barnens version av händelsen. Detta har vi tänkt extra mycket på eftersom ett av barnen ofta blev felaktigt anklagad. Vi har vid några tillfällen lekt olika lekar för att stärka gruppkänslan. 5

6 Svagheter kring arbetet med likabehandlingsplanen Vi har svårt att hinna med att se när barnen är på baksidan vid äppelträdet, förmodligen pga av ibland vara för lite personal, samt att barnen roterar snabbt och vi pedagoger hinner inte se alla gånger vart dem tar vägen. Vi använder inte kompissolen lika mycket, men däremot har vi använt oss av sagan om Pricken vilket vi tror att barnen lättare kan känna igen sig i och som nyligen har arbetat med. Den hjälper till att ta upp känslor lättare. Vi hade kunnat leka mer planerade grupplekar tillsammans än vad vi gjorde. Åtgärder: Vi gör så gott vi kan för att kunna rotera runt på gården. Vi kommer att använda oss av kompissolen till hösten, då genom att visa bilder på bra handlingar i verksamheten. Planera in fler grupplekar samt dela in barnen där de får träna mer samarbete i smågrupper. Här på Masen som är en avdelning för barn 1-3 år, arbetar vi med följande metoder i förebyggande arbetet: För att se varje barn delar vi upp barnen i mindre grupper. Vi vill se allas lika värde, som stöd använder vi kompissolen där vi visar bilder på barnens bra handlingar. Pedagogerna lyssnar in barnens förslag och tankar. Vi vill vara jasägare. Aktiviteter som stärker gruppkänsla och sammanhållning. För allas trygghet hjälper vi varandra, påminner hur vi ska vara mot varandra. Vid kränkande behandling t.ex. du är ful, bajsunge, du får inte vara med, går pedagogerna aktivt in och samtalar med barnen. Vid en konflikt lyssnar vi en in båda barnens versioner av en händelse, detta för att förebygga att någon blir felaktigt anklagad. På följande platser finns ökad risk för att kränkning sker och där vi pedagoger måste vara extra uppmärksamma. Riskzoner inomhus: stängda dörrar, toalett, bakom en uppmärksammad pedagogs rygg. Utomhus: baksidan av huset, uppe vid rutschkanans koja samt vid trappen. Åtgärd: Inomhus cirkulerar pedagogerna vid de olika rummen så att vi har bra översikt vad barnen gör. Utomhus ser vi till att ha en god överblick på de ställen barnen är och leker. 6

7 2. UPPTÄCKA Förskolans medarbetare har kontinuerliga samtal med vårdnadshavare i samband med lämning och hämtning samt vid utvecklingssamtal (1 gång/termin) där fortlöpande dialog förs om barnets trivsel på förskolan. Förskolans medarbetare är närvarande i barnens lek, Förskolans medarbetare ger barnen den tid och uppmärksamhet de behöver för samtal/förtroenden. Förskolans medarbetare har rutiner för hur de vuxna sprider sig på de ytor där barnen befinner sig. Ansvar: - Alla som arbetar i förskolan är skyldig att alltid ingripa direkt i konflikter mellan barn där tilltal, kroppsspråk och handgripligheter kan uppfattas som trakasserier/kränkningar. - Alla som arbetar i förskolan är skyldig att signalera om ett barn blir kränkt av någon av förskolans medarbetare. Först till den medarbetare som utfört kränkningen och i nästa steg till ansvarig chef. - Vårdnadshavare kontaktar förskolan om barnet berättar om trakasserier eller mobbing 3. UTREDA Så snart någon i förskolan får kännedom om kränkningar som förekommer/förekommit så ska uppgifterna utredas genom samtal med berörda samt med arbetslaget för att få konkreta exempel på vad som hänt, både av den som utfört och den som blivit utsatt för kränkningen. Händelsen dokumenteras. Vårdnadshavare till inblandade barn informeras snarast. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt. Ansvar: - Förskolans medarbetare ansvarar för utredning då ett barn blivit kränkt av ett annat barn. - Ansvarig chef ansvarar för utredning då ett barn blivit kränkt av en vuxen. 7

8 4. ÅTGÄRDA Förskolans medarbetare reflekterar över det inträffade och ser på vilka åtgärder som behövs utifrån vad utredningen visar, både gällande organisation och verksamhet, för att förhindra upprepad kränkning. Förskolans medarbetare ska söka långsiktiga lösningar för att förhindra upprepad kränkning. Förskolans medarbetare söker hjälp utifrån om de egna åtgärderna inte räcker till. Åtgärderna ska alltid dokumenteras, följas upp och utvärderas. Ansvar: - Förskolans medarbetare ansvarar för att en överenskommelse (enl blankett i barnhälsoplanen, se bilaga 1) upprättas då ett barn blivit kränkt av ett annat barn. - Ansvarig chef ansvarar för att en handlingsplan upprättas då ett barn blivit kränkt av en vuxen. 5. UPPFÖLJA Uppföljning av överenskommelsen sker (enl blankett i Barnhälsoplanen, sid 11) efter en viss tid, en till två veckor, kontrolleras att åtgärderna haft avsedd effekt. Detta sker genom samtal med berörda parter tills kränkningarna upphört. Allt ska dokumenteras. 6. UTVÄRDERA Planen utvärderas kontinuerligt vartefter den används. Utvärderingen sker också genom ex vis återkommande skriftliga frågor till personalen. Revidering sker därför fortlöpande. En årlig utvärdering och revidering av planens ska göras varje vår. Utvärderingen och revideringen redovisas i efterföljande kvalitetsredovisning. 8