Gunilla Bränn Förskolechef Tingvalla och Ärlinghedens förskolor. Utvärdering för Tingvalla förskola

Transkript

1 Gunilla Bränn Förskolechef Tingvalla och Ärlinghedens förskolor Utvärdering för 2010 Tingvalla förskola Tingvalla förskola har under år 2010 förändrat verksamheten från avdelningar med barn 1-5 år till åldershomogena grupper med två grupper där barnen är 1-2 år, en grupp med barn i treårsåldern och i den fjärde gruppen går barn som är 4-5 år. I och med omorganiseringen av barngrupperna bytte personalen plats med varandra och bildade helt nya arbetslag. Tingvalla hade en pensionsavgång och där rekryterades en ny förskollärare from augusti. Tanken med att omorganisera förskolan var att kunna arbeta mer med tydliga lärandemiljöer som kan främja barns inflytande och delaktighet. Omorganisationen var det stora utvecklingsområdet efter kvalitetsredovisningen från Under vårterminen 2010 processade vi på olika sätt i föräldrasamråds- och personalgruppen med både skriftliga och muntliga diskussioner och reflektioner som resulterade i att vi kunde starta med nya grupper efter sommarsammanslagningen. Under höstterminen hade vi ett väldigt stort överskott i budgeten, därmed kunde vi tillföra material anpassat till de nya grupperna och dessutom rustades personalrummet upp med nya soffor, gardiner och lampor. Vi satsade också på att tillföra en del IT teknik såsom projektor med filmduk. All personal har under hösten gått HLR, HjärtLungräddningsutbildning och alla utom två personer har gått ICDP, Vägledande samspel nivå 1. Dessutom går all personal PIM-utbildning, Praktisk IT-och mediekompetens med Anna Smeets. Grundläggande värderingar Mål: *Varje barn skall utveckla förståelse för alla människors lika värde. *Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin identitet och känna sig trygg i den. Process Vad, på vilket sätt har vi arbetat? I yngrebarnsgrupperna har man jobbat mycket konkret med att vara närvarande vuxna som vägleder barnen vid konflikter som när barn slåss, puttas och bits. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att klappa och krama varandra istället för att vara hårda mot varandra.

2 I de grupper där de äldre barnen går har man dessutom kunnat jobba mer med medvetna samtal som då handlar om hur man är mot varandra, allas lika värde oavsett nationalitet och som en avdelning uttryckte sig: Vi är närvarande i barnens samtal, vilket ger barnen möjlighet att lära sig att vi tycker olika, vi är olika, ser olika ut och att det är helt okej. För att jobba med barnens självkänsla och identitetsskapande så försöker pedagogerna att inte vara så snabba med att gå in i barnens konflikter utan låta barnen själva försöka lösa konflikten. Pedagogerna arbetar medvetet med att tydligt välkomna barnen när de kommer till förskolan och uppmuntrar till problemlösning och med att se över miljön för att ge barnen en större frihet med material. Utifrån genusperspektiv och barnens jag benämner pedagogerna flicka, pojke och utifrån jaget i familjen pratar pedagogerna med barnen om mamma, pappa och t.ex. du är storasyster och/eller lillebror. Resultat/måluppfyllelse Hur gick det? Vi kan se att barnen oftare gör förlåt själva utan att någon vuxen finns direkt bredvid barnen. Vi ser att det finns en viss medvetenhet, barnen värnar mer om varandra. Barnen säger till oss pedagoger när någon är ledsen eller när någon har gjort dumma saker. Vi kan höra att barnen har fått en viss förståelse för vad hemma, sjuk och på förskolan betyder. Vi ser att det går framåt i barnens självständighetsutveckling, t.ex. plockar de i ordning efter sig själva, påminner varandra vad man får göra och inte göra samt frågar oss pedagoger om lov innan de ska göra något eller gå någonstans. De yngre barnen kan säga namnet på de andra barnen i gruppen och också berätta om barnet är en pojke eller flicka. Vi upplever att barnen tycker om att komma till förskolan. De barn som ännu inte kan prata visar vad de vill med kroppsspråket och blir glada när vi sjunger och lyssnar på musik. Vi upplever att barnen bemöter oss på ett välkomnande sätt. Analys Varför gick det som det gick? Dels för att vi har varit konsekventa och på ett konkret sätt förklarat varför det är på ett visst sätt. Dels för att alla pedagoger säger samma sak till barnen. Att vi pedagoger har varit konsekventa när konflikter har uppstått och visat barnen hur man gör förlåt. Vi tror att det här arbetssättet vid konfliktlösning har stärkt barnens självförtroende och synliggjort för barnen att alla är lika värda. Vad har vi lärt oss? Att vi pedagoger måste kommunicera med varandra och med barnen. Fortsätta att vara konsekventa i flera olika situationer. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Exempel från 4-5 årsavdelningen: Vi vill ha ett värdegrundsarbete en gång i veckan med barnen där de i konkreta situationer får fundera på olika frågeställningar och

3 lösa olika dilemman. Med hjälp av humor kan vi visa att man inte behöver ta illa upp för allt som sägs, en del saker är bara skoj. Vad av det som vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Vi måste ständigt arbeta med barnen om hur man är mot varandra. Vi vill permanenta allt men vi vill speciellt få barnen att fundera på och ifrågasätta varför saker är som de är. Vi anser att det här är en grund som ska hållas levande. Inflytande och delaktighet Mål * Varje barn skall ha möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar. * Alla föräldrar skall ha möjlighet att vara delaktiga i verksamheten. Process Vad, på vilket sätt har vi arbetat? Genom att barnen väljer många av sina aktiviteter själva blir de både lyssnade på och får ta ansvar för sina egna handlingar. Vi försöker hjälpa barnen att stanna kvar i deras valda aktiviteter genom att t.ex. använda äggklockan. På ett enkelt sätt övar vi barnen på att ta ansvar genom att vi plingar i en klocka och då vet barnen att de ska plocka undan sakerna de lekt med. Barnen har fått träna turtagning och lära sig lyssna på vad andra har att säga. Vi pedagoger lyssnar färdigt på vad barnen har att säga och visar barnen att det är viktigt att de också gör det. Vi visar även att deras åsikter är värdefulla. Vi hjälper barnen med att hejda dem i samtalet när de pratar i munnen på varandra. Vi låter den som började prata får prata klart och sedan kan det andra barnet fortsätta. Vid samlingen ber vi barnen återberätta för varandra vad de gjort under förmiddagen. Vi hjälper barnen att lösa konflikter t.ex. genom att sätta ord på vad som har hänt och förklara vad som är rätt i situationen och frågar barnen hur situationen kan lösas. Vi har infört föräldraaktiv heldagsintroduktion, föräldrarna är med hela dagar i verksamheten. Föräldrar blir delaktiga i verksamheten genom samtal med pedagogerna om allt som rör deras barn. Detta görs ofta vid lämning och hämtning, men även vid utvecklingssamtalen. Dessutom använder vi dokumentation som sätts upp väl synlig både för föräldrar och för barnen. Föräldrar är alltid välkomna. Någon avdelning har satt upp en dagbok där det står vad vi gjort under dagen. Det sitter en brevlåda i hallen där föräldrarna kan skriva ner sina funderingar, tankar, idéer och förslag. På föräldramötet tog vi bl.a. upp om föräldrarna har några förslag på hur de vill bli mer delaktiga och på en avdelning fick föräldrarna göra en gemensam målning på samma sätt som barnen fått göra.

4 Resultat/måluppfyllelse Hur gick det? Vi hör att barnen själva ropar plocka undan. Vi har sett små resultat vid användningen äggklockan. En liten del av gruppen har lärt sig att vänta på sin tur, majoriteten av barnen lyssnar färdigt på sina kompisar, ett frö är sått och de kommer på sig själva ibland. Vi tycker att barnen börjar lyssna på varandra. Vi ser att de klarar av turordning och att vänta på sin tur. Vi upplever att det har blivit färre konflikter. Vi har fått positiv feedback av de föräldrar som var med på föräldramötet med målningen. Däremot har brevlådan inte innehållit någonting ännu. Det tycks som att föräldrarna förstår vår verksamhet bättre nu mot förut. Vi upplever att vi har nöjda föräldrar och vi hör att föräldrarna uppskattar dokumentationen som vi sätter upp på väggarna. Genom dokumentationen har vi fått föräldrarna intresserade av vad vi gör och detta har bidragit till samtal kring/om verksamheten och barnens lärande med föräldrarna. Analys Varför gick det som det gick? Föräldramötet var kravlöst och utan pekpinnar. Vi upplever att föräldrar föredrar att tala med oss personligen. Det är stora grupper och därmed är det svårt att hinna med alla barn. Barnen har lärt sig avdelningens rutiner. Föräldrarna har varit delaktiga i verksamheten inne som utomhus under heldagsintroduktionen. Vad har vi lärt oss? Att fortsätta tillåta barnen att få använda materialet efter egna önskemål. Ju mer vi lyssnar på barnen och ger dem tillfällen att prata desto säkrare blir barnen. Det pedagogiska arbetet är en process som fortgår hela tiden och vi måste dela in barnen i mindre grupper. Vi som pedagoger måste ställa rimliga krav som barnen har möjlighet att uppfylla. Fortsätta att ge barnen möjligheter och uppmuntra barnen till att kunna ta ansvar. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vi måste prata med barnen och förklara för dem på deras nivå om vad demokrati är och hur man är mot varandra. Att vi forsätter dela in barnen i mindre gruppen. Vad av det som vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Vi vill permanenta allt positivt och utveckla ett temaarbete om värdegrunden.

5 Lärande Mål * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära. * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla ett rikt och nyanserat talspråk och ett intresse för skriftspråk. * Varje barn skall utveckla sin förmåga att kunna uttrycka sina tankar. Process Vad, på vilket sätt har vi arbetat? På en yngrebarnsavdelning har vi jobbat med ett projekt med flanosagor. Därutöver har vi jobbat med enkel matematik och enkla experiment. Vi ger möjlighet till barnen att själva välja med vad och med vem de ska leka. Material finns till hands för barnen, vi visar barnen hur man använder det utan att hindra barnens kreativitet. De större barnen talar om vad de vill ha samt följer med och hämtar det material de behöver i leken. Vi uppmuntrar barnen att använda ord istället för att låta barnen enbart peka och visa med kroppen vad de vill förmedla. Vi ger barnen tid i samtalen. Vi har avsatt tid för läsningen. Barnen har ett stort intresse för att lyssna på och titta i böcker. Musik och sång ingår dagligen i verksamheten. Vi har introducerat bokstäver, använder oss av vardagsmatte, räknar barn i samlingen, räknar olika saker i vår omgivning, jämför storlek, benämner prepositioner, läser böcker och har sokratiska samtal medan vi läser. Vi försöker få fram barnens egna teorier och diskuterar kring dem, samt låter barnen själva försöka lösa problem. Resultat/måluppfyllelse Hur gick det? Barnen vet var materialet har sin plats och visar själva att det vill använda t.ex. flanomaterialet. Vi tycker att barnen har lust att leka och lära, men har svårt att hålla kvar koncentrationen. Vi följer upp barnens lek och kan se att när leken har bestämda platser så blir den mer koncentrerad. Barnen har fått nya ord och har börjat öppna sig för oss. Vi tycker att pedagogerna har blivit skickligare på att tyda barnens kroppsspråk. Vi hör också att flera av barnen har börjat använda det talade språket för att göra sig förstådda. Barnen har blivit mer nyfikna, vetgiriga och de vågar testa nya saker. Barnen ifrågasätter saker och ting mer och är mer medvetna om sin omvärld och var kunskap finns. Barnen intar roller i leken och härmar de vuxnas beteende och kultur.

6 Analys Varför gick det som det gick? Vi har varit positiva till barnens vilja och minskat användandet av ordet nej. Vi tror att det bidrar till att barnen har lärt känna varandra och blivit tryggare i gruppen. Vi vuxna har arbetat medvetet med att barnen ska benämna det de vill ha med ord. Ju mer tillfällen barnen får till att lyssna på sagor/musik desto mer ord lär de sig och vi har tagit vara på de tillfällen när barnen uttrycker sina tankar genom ord och kroppsspråk. På en avdelning har vi inte nått så långt som vi önskat. Framgångsfaktorer är att vi ställer krav och är tålmodiga med att barnen ska säga vad det är de vill och inte bara peka. Vi har varit konsekventa och gett barnen tid och förutsättningar för att lära sig. Vi har visat barnen hur man tar initiativ till det egna lärandet. Vad har vi lärt oss? Att yngre barn kan välja mellan flera olika altarnativ bland vårt material och efter sina intressen. Vi ska fortsätta inspirera barnen att använda nya material och vara positiva. Vi har lärt oss att acceptera att även små framsteg är framsteg Om man är tydlig och uppmuntrar barnen så underlättas deras lärande. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vi behöver dela upp barnen i smågrupper i ännu större omfattning Vad av det som vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Fortsätta läsa flanosagor, och andra sagor med konkret material och repetera många gånger. Vi vill permanenta allt, men framför allt utveckla läs- och skrivutveckling, matematik och den sociala kompetensen.

7 Hälsa Mål * Vår förskola skall vara trygg, positiv och stressfri för både barn och vuxna. * Alla barn skall erbjudas fysisk aktivitet inom och/eller utomhus varje dag. * Vår förskola skall ha en god hygien. Process Vad, på vilket sätt har vi arbetat? Vi har delat in avdelningen i flera mindre aktivitetshörn, rum i rummet, där ett visst antal barn kan delta i aktiviteten tillsammans. Vi har observerat vad barngruppen är intresserad av och försökt organisera miljön utefter barnens intressen. Vi har gymnastik från en gång i veckan till varannan vecka och vi är ute minst en gång varje dag. Vi har haft hinderbanor uppe på vinden där barnen utmanats både fysiskt och mentalt dessutom dansar och rör vi oss mycket till musik. På gården har vi olika uteaktiviteter. Vi har även haft ett experiment där vi smälte snö och visade barnen vad som fanns i snön. Barnen sover ute i sin vagn och när de vaknar finns det oftast tid att leka på gården en stund innan mellanmålet. Barnen tvättar händerna före och efter måltider, de större barnen har vi lärt att tvätta händerna med tvål efter toalettbesök. Vi har satt upp tvålautomater på väggen och vi är noga med att barnen lär sig tvättningsrutinen. Vi använder pappershanddukar. Vi jobbar kontinuerligt mot en låg ljudnivå och vi ser till att måltiderna är lugna och stressfria. Vi ser till att barnen får den tid de behöver för att själva klara på- och avklädning. Vi har låtit barnen göra saker i sin egen takt med uppmuntran. Vi har byggt upp en god relation med barnen som leder till trygghet. Vi har även byggt en god relation med föräldrarna, vilket också är viktigt för barnens trygghet. Vi ger barnet ett positivt välkomnade som i förlängningen ger trygga barn. Vi delar upp barngruppen i mindre grupper för att få en så stressfri miljö som möjligt. Resultat/måluppfyllelse Hur gick det? Vi ser att barngruppen är lugn och trygg, vi ser också att barnen har blivit medvetna om att de kan göra val. Barnen ber själva om att få sätta på musik som de rör sig till. Vi kan se att barnen ser fram emot gymnastiken på vinden Barnen är positiva till att gå ut. Det är svårt att mäta resultatet av att vi är ute varje dag, men vi upplever att vi har relativt lite sjukfrånvaro. Hygienen har blivit bättre bl.a. genom att vi fått tvålautomater på väggen, vi påminner barnen om att tvätta händerna. Vi kan nu säga till barnen att de ska gå och tvätta sig och de gör det med oss i bakgrunden. Om händerna och munnen inte blir

8 riktigt rena så visar vi hur man ska göra. De äldsta barnen går nu själva och tvättar händerna. Barnen har slutat äta snö för att de vet att snön är smutsig. Vid matbordet torkar de inte av sig på sina kläder utan använder papper istället. Vi upplever att det har blivit lugnare och det har varit övervägande glada barn som kommit på morgonen. Vi får höra från föräldrarna att barnen vill gå till förskolan. Vi upplever att barnen går till pedagogen om de har något som de vill berätta. Analys Varför gick det som det gick? En viktig del i att vara förebild är att vi vuxna har varit med i leken och att vi har varit lyhörda på barnens intressen. Att vi har blivit mer medvetna att dokumentera barnen i den fria leken och att vi stöttar varandra i den pedagogiska dokumentationen. Personalgruppen har blivit tryggare med varandra vilket ger lugnare barn. Genom att tvålen finns tillgänglig för barnen och att vi påminner om att de ska använda tvålen. För att vi har varit konsekventa, byggt upp en god relation med barnen och hållit oss till rutiner. Vad har vi lärt oss? Barnen behöver utmanas, vi måste fortsätta att ge barnen nya utmaningar. Det är viktigt att vi ger positiva signaler i allt vad vi företar oss. Om vi vuxna håller koll och är uppmärksamma så håller barnen kvar hygienrutinerna, men om vi glömmer att påminna om hygienrutinerna så glömmer barnen också. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Att vi vuxna kommer ihåg att ge varandra beröm. Fortsätta att arbeta för en lugn och stressfri miljö. Arbetet med hygienen tar aldrig slut utan det behöver jobbas med hela tiden. Vad av det som vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Utevistelsen bland de yngre barnen kan utvecklas. Barnen behöver få träna att gå både i ojämn terräng och platt mark samt dessutom få lära sig olika utelekar av pedagogerna. Fortsätta att ha gymnastik med nya aktiviteter både inom och-utomhus som t.ex. cykla och vidareutveckla mer fysisk aktivitet när det blir vår. Vi vill fortsätta att utveckla det som vi redan har nämnt ovan på processer, det är mycket kvar att jobba med.

9 Hur har arbetet med utvecklingsområdena för 2010 gått? Utveckla arbetet med gemensam reflektion mot målen Under 2010 var det kickoff med den reviderade läroplanen för förskolan. Under 2011 kommer vi att arbeta intensivt med implementeringen av denna och då också gemensamma reflektioner mot målen. Sigtuna kommun går över till balanserade styrkort och arbetsplanen för Tingvalla förskola skrivs om. Införa dagbok eller på annat sätt återge barnens dag på förskolan till föräldrarna. Någon avdelning har infört dagbok i hallen och andra har detta som ett utvecklingsområde som kvarstår. Utvecklingen av den pedagogiska dokumentationen synliggör också barnens dag till föräldrarna. Utveckla den pedagogiska lärandemiljön med utmaningar och aktivitetskort. Detta är ett område som dels har påbörjats men som kvarstår som ett stort utvecklingsområde. Använda föräldrasamrådet som forum för att ta reda på hur föräldrar vill vara delaktiga. Under höstens möten har frågan tagits upp på samrådet, förslag från gruppen var att sätta upp frågelådor på förskolorna vilket har genomförts. Vi har ännu inte fått något ämne att ta upp från lådorna. Vi tror på den goda dialogen mellan föräldrar och pedagoger vid lämning och hämtning av barnen. Utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Pedagogerna har tagit små, små steg framåt. Många har genom PIM utbildningen blivit säkrare vid datorerna. Några arbetslag tycker att de har blivit bättre på att ge tid till varandra men att de kan bli bättre på att återkoppla till barnen. Det syns på väggarna i förskolan att det har skett en utveckling av att det är mer dokumentation nu mot förut. Utveckla underlaget till läroberättelsesamtalet. Detta utvecklingsområde kvarstår och är ett prioriterat område eftersom de flesta upplever att det inte är ett bra underlag. Utveckla arbetet med tal och skriftutveckling. Synliggöra siffror och bokstäver i verksamheten. Utvecklingsarbetet fortsätter, ett språkrum anpassat för barnen har utformats för att kunna gå undan och jobba mer intensivt med språkutveckling, den övriga förskolemiljön behöver utvecklas mer kring detta. Dela upp barn och pedagoger i mindre grupper vid fler tillfällen under dagen. Detta sker oftare och oftare. Pedagogerna ser tydligt att detta är en framgångsfaktor och ibland en nödvändighet.

10 Utvecklingsområden för 2011 Förankra styrkorten med tillhörande Arbetsplan Implementera den reviderade Läroplanen Utveckla den pedagogiska lärandemiljön. Utveckla den pedagogiska dokumentationen. Utveckla arbetet med tal och skrift utveckling. Utveckla vårt sätt att synliggöra den dagliga verksamheten t.ex. genom dagbok i hallen.