Ärlinghedens förskola

Transkript

1 Gunilla Bränn Förskolechef Tingvalla och Ärlinghedens förskolor Utvärdering för 2010 Ärlinghedens förskola När vi började terminens arbete i januari 2010 så hade Ärlinghedens förskola varit igång i fem månader. Fokus låg på att skapa rutiner och strukturer i verksamheten. Ingen i personalgruppen hade tidigare arbetat i storarbetslag utan erfarenheten hos medarbetarna låg i att arbeta på traditionell avdelning i större eller mindre förskolor. Ett flertal av pedagogerna som var rekryterade och de som rekryterades under året har inte arbetat i vår kommun tidigare. Vårterminen startade med ett nytt sätt för pedagogerna att skola in barnen i förskolan Föräldraaktiv heldagsintroduktion. Med hjälp av föräldrarnas synpunkter vid utvärderingen efter introduktionen fungerar den nu väldigt bra med mycket positiva föräldrautvärderingar. Att skapa en ny förskola utan möjlighet att stänga för planering, diskussion och reflektion har varit väldigt arbetsamt för personalgruppen. Dessutom har både barngruppen och personalgruppen förändras i takt med att barn som stått i kommunens kö har beretts plats hos oss parallellt med att rekrytering och nyanställningar skett. Under höstterminen hade vi ett väldigt stort överskott i budgeten, därmed kunde vi tillföra både pedagogiskt material och göra investeringar. Pengarna var välkomna eftersom det i en ny verksamhet är ett aldrig sinande behov av material och investeringar. Nästan alla i personalgruppen har under hösten gått på HLR, HjärtLungRäddningutbildning och hälften av arbetsgruppen har gått utbildning i ICDP, vägledande samspel nivå 1. Dessutom går all personal på PIM, Praktisk IT- och mediekompetensutbildning med Anna Smeets, IT-pedagog, Barn och Ungdomsförvaltningen. Grundläggande värderingar Mål: *Varje barn skall utveckla förståelse för alla människors lika värde. *Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin identitet och känna sig trygg i den.

2 Process Vad, på vilket sätt har vi arbetat? Lilla hemvisten: Vi hälsar på alla barn när de kommer på morgonen Alla barn blir sedda på samlingen när vi sjunger namnsången Vi har pratat med barnen om att säga NEJ eller STOPP när de är med om något de inte vill Vi uppmuntrar och berömmer barnen när de gör något bra. Stora hemvisten: Under våren arbetade vi med hur man är en bra kompis Vi läste böcker om hur man kan känna sig och hur man ska vara mot varandra, pratade om känslor, gjorde ansikten som barnen sen fick beskriva hur de kände sig med, vi skrev ett kompis-kontrakt tillsammans med barnen och pratade med barnen i vardagssituationer om hur man ska vara mot varandra. Resultat/måluppfyllelse Hur gick det? Vi upplever att barnen vågar säga ifrån när de är med om saker de inte vill. Det förekommer att barn påkallar pedagogers uppmärksamhet för att visa något bra de gjort. T.ex. pojken som kommer ut i ett annat rum och drar in pedagogen i rummet för att visa att han städat helt självmant. Vi ser att flera av barnen lättare inser att de bör göra något snällt, ge en kram eller säga förlåt till den som är ledsen då de gjort denne illa, än vad de gjorde tidigare. Många barn slutar inte heller att gråta förrän den andra sagt förlåt till dem. Analys Varför gick det som det gick? Vi tror att vi nådde detta resultat på grund av att vi arbetade konsekvent och målmedvetet. Vi upplever att vi har kommit en bit på väg men det finns fortfarande en hel del att jobba med. Vad har vi lärt oss? Vi fortsätter att berömma positiva beteenden och har nolltolerans mot negativt beteende. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Eftersom att detta är en grundläggande värdering så vill vi fortsätta att arbeta med det. Vi har grupper som är under ständig förändring och därför är det viktigt att vi fortsätter arbetet för att alla barn ska utveckla empati och bli en del av gruppen. Vi ska jobba med att göra förlåt, dvs. det ledsna barnet får med hjälp av pedagogens frågor avgöra vilken sorts gottgörelse barnet vill ha från den som gjort barnet illa. Ge tid för konfliktlösning. Vad av det som vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Vi märker att det är något som vi bör fortsätta att arbeta med och då har vi tänkt att vi ev. kan utgå ifrån ett kompismaterial som man kan beställa, eller göra ett eget material och arbeta med känslor och hur man är mot varandra. Detta pga. att det är ett ämne som ständigt behöver utvecklas hos barnen och i gruppen för att få en fungerande barngrupp.

3 Inflytande och delaktighet Mål * Varje barn skall ha möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar. * Alla föräldrar skall ha möjlighet att vara delaktiga i verksamheten. Process Vad, på vilket sätt har vi arbetat? Lilla hemvisten: Barnen har haft stor möjlighet att själva välja aktivitet. Vi upplever också att vi som personal försöker att verkligen lyssna på vad barnet förmedlar. Vi är också noga med att verkligen försöka tolka vad de barn som ännu inte har utvecklat språket vill. Vi ger tid till barnen att uttrycka sig. Vi har delat upp barnen och pedagogerna i mindre grupper. Vi har som rutin att barnen att alltid ska ställa i ordning efter sig innan de påbörjar en ny aktivitet. Vi ser till att barnen efter egen förmåga får säga/göra förlåt om man gjort ett annat barn illa. Stora hemvisten: Vi arbetar med aktivitetskort där barnen själva får välja vilken aktivitet som de vill arbeta med under av dagen. Barnen får då möjlighet att bestämma vad de vill eller inte vill göra. Under samlingen får barnen möjlighet att välja vilka sånger de vill sjunga, vilka böcker eller flanosagor vi ska läsa. På både lilla och stora hemvisten får barnen välja vilka platser de ska sitta på under samlingen, vid frukosten och under mellanmålet. Under lunchen får barnen välja var vid det bestämda bordet de ska sitta. De får även välja vilken frukt de vill äta. Vi välkomnar föräldrarna att närvara vid vår verksamhet. Vi har föräldraaktiv introduktion. Vi skickar ut information via mail och hänger upp information i hallen. Vi firar lucia med föräldrarna samt har en vårfest på Förskolans dag. Alla föräldrar erbjuds möjlighet att delta i föräldrasamrådet. Resultat/måluppfyllelse Hur gick det? Vi upplever att vi är bra på att lyssna på barnen och detta tar vi naturligtvis med oss till nästa år. Genom att arbeta med små basgrupper har vi haft goda möjligheter att lyssna på varje barn och fånga upp just det barnets intressen. Vi upplever att barnen har förstått att de ska göra ett val vid stora tavlan av vad de vill göra. Men ibland tycker vi att det verkar som om det är för stort ansvar för en del av barnen då de inte riktigt kan hålla sig till det val de gjort. Analys Varför gick det som det gick? Vad har vi lärt oss? För att utveckla arbetet med att barnen på lilla hemvisten ska kunna uttrycka sina åsikter ska vi under det kommande året introducera en anslagstavla med aktivitetsval.

4 På stora hemvisten måste vi hjälpa barnen i deras val, begränsa valmöjligheterna till deras ålder och mognad samt introducera materialet i de olika rummen för barnen. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vi vill fortsätta att arbeta med aktivitetskorten. Vi vill utveckla det mer för att göra det bättre både för barnen och för oss. Vi tänker göra detta genom att: Placera ut pedagogerna i olika rum och ha en springare som hjälper barnen vid toalettbesök etc. Vi ska ibland bestämma vilka barn som ska göra vad och på så sätt låta alla barn pröva många olika material och aktiviteter. Vad av det som vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Vi kommer under nästa år att fortsätta med våra väl fungerande basgruppsarbeten. Vi fortsätter att uppmuntra föräldrarna att medverka någon dag på förskolan samt att använda oss av föräldraaktiv introduktion. Vi har i utvärderingarna fått mycket gott gensvar när vi använt oss av den introduktionsmetoden. Vi funderar även om hur vi ska göra när barnen fyller år. Vi vill uppmärksamma detta mer och låta födelsedagsbarnet ha mer inflytande än de har nu. Lärande Mål * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära. * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla ett rikt och nyanserat talspråk och ett intresse för skriftspråk. * Varje barn skall utveckla sin förmåga att kunna uttrycka sina tankar. Process Vad, på vilket sätt har vi arbetat? Lilla Hemvisten: Vi har försökt att fånga upp barnens intressen och utifrån dessa planera vår verksamhet. Vi har köpt in och erbjudit barnen nytt material och olika typer av material. Vi har aktivt arbetat med olika former av läsning med barnen, bland annat böcker och flanosagor. Vi har även sjungit mycket. Vi har alfabetet uppsatt på väggarna och etiketter med namn på barnens hyllor och lådor. I vardagssituationerna med barnen sätter vi medvetet ord på handlingar och saker. Vi uppmuntrar barnen att berätta vad de tycker och känner. Barnen får välja sånger och de får välja frukt vid fruktstunden. Vi använder konkret material för att de yngsta barnen som ännu inte har något språk ska kunna visa vad de vill. Ett exempel kan vara sångpåsar. Stora hemvisten: Vi läser och tittar ofta i böcker tillsammans med barnen. Vi läser flanosagor, sjunger och har rim och ramsor. Vi har olika planerade aktiviteter på bestämda dagar med barnen. En dag går vi i väg på utflykt, det kan vara till skogen/källsortering eller en lekpark. En annan dag har vi skapande där barnen får prova på att arbeta och skapa med olika material. Den tredje dagen har vi olika rörelseaktiviteter. Vi arbetar med innemiljön så att den i sig skapar lärandesituationer, en lärande miljö.

5 Vi har en Jagpärm /portofolio till varje barn, i den dokumenterar vi och synliggör barnets lärande. Resultat/måluppfyllelse Hur gick det? När vi har planerade strukturerade aktiviteter och barnen är indelade i mindre grupper kan vi se ett ökat lärande. Vi ser att barnen är intresserade och förväntansfulla när vi har våra planerade aktiviteter. Vi upplever att barnen har ett stort intresse för böcker och sånger och att de tycker om att sitta ner och läsa tillsammans med oss. Vi har också upptäckt ett stort intresse för rörelse hos barnen och utifrån detta jobbat mycket med gymnastik och rörelsesånger. Analys Varför gick det som det gick? Vi upplever att vi har saknat en röd tråd och kontinuitet i verksamheten. Det tycker vi har påverkat vårt resultat i stor utsträckning. De aktiviteter som vi har haft på bestämda dagar har fungerat bra. Vad har vi lärt oss? Vi känner att vi måste vara konsekventa med att följa våra rutiner och regler för att de ska bli tydliga och att barnen ska känna sig trygga i hur de ska förhålla sig till reglerna och rutinerna. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vi tänker utforma eller köpa material för att ytterligare ge barnen erfarenheter av skriftspråket. Vi ska fortsätta med att i större utsträckning markera med bilder och texter var material ska stå. Vad av det som vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Vi behöver utveckla den pedagogiska dokumentationen och Jag-pärmen. Vi har varit i kontakt med närliggande idrottshall för att få tider i gymnastiksalen, men tyvärr var det fullbokat för tillfället. Vi kommer att fortsätta med att läsa mycket, såväl böcker som flanosagor. Vi ska börja gå till biblioteket med barnen. De aktiviteter som vi har haft på bestämda dagar har fungerat bra, däremot kommer vi att utveckla innehållet i dem och utnyttja arbetslagets kompetenser. Hälsa Mål * Vår förskola skall vara trygg, positiv och stressfri för både barn och vuxna. * Alla barn skall erbjudas fysisk aktivitet inom och/eller utomhus varje dag. * Vår förskola skall ha en god hygien.

6 Process Vad, på vilket sätt har vi arbetat? Lilla hemvisten: Vi sprider ut oss i rummen för att ha en tydlig överblick över barngruppen. Vi sitter ner med barnen och leker för att skapa lugn och för att lära barnen att hantera material. Vi samtalar med föräldrar vid lämning och hämtning. Vi arbetar med fasta rutiner både på för- och eftermiddagar för att skapa en större trygghet för såväl barn som personal. Vi startar alltid dagen utomhus på vår gård. Från klockan 8:00 tar vi emot barnen på gården och på så sätt får alla barn en stunds utevistelse varje dag. Förutom utevistelse så har vi ofta Röris och rörelsesånger, såväl inom- som utomhus. Vi har vagnsvila utomhus för de barn som sover. Vi vuxna använder handsprit dagligen. Vi tvättar leksaker och använder ytdesinfektion i tvättrummet på såväl skötbäddar som handfat och toaletter. Barnen tvättar händerna före måltider och efter utevistelse. Stora hemvisten: Vi har arbetat med att utveckla rutiner i verksamheten för att ge trygghet och kontinuitet för barnen. Vi har daglig utevistelse, rörelse en gång i veckan, vi har rutiner för handtvätt, blöjbyten och toalettbesök. Vi arbetar med att tala med låga röster, både barn och personal. Vi arbetar med att se och bekräfta alla barn, vi vill ge alla en positiv bekräftelse och uppmärksamhet. Vi strukturerar rutiner för personalen så att alla vet vem som ska göra vad, för att minska stressen både hos barn och hos personal. Resultat/måluppfyllelse Hur gick det? Vi känner att vår miljö inte är helt stressfri ännu. Våra hygienrutiner är beslutade och följs i stor utsträckning. Den dagliga utevistelsen fungerar och alla barn ges möjlighet till fysisk aktivitet. Barnen har lättare för att koncentrera sig och de har lärt sig att leka med materialet som finns. Vi upplever att vi har förhållandevis friska barn i vår barngrupp och vi kommer att fortsätta med det hygienarbete vi gör redan nu. Analys Varför gick det som det gick? Vi upplever en lugnare arbetsmiljö när vi som personal sprider ut oss i rummen. Vi tror att trygga föräldrar ger trygga barn. Vi har inte varit riktigt konsekventa i hela arbetslaget vad det gäller våra rutiner vilket krävs när barn, personal, arbetssätt och lokaler är nya. Vad har vi lärt oss? Vi vill fortsätta ha fasta rutiner för vår verksamhet och utveckla vårt arbete med att som personal jobba med fasta stationer på eftermiddagarna. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vi tror att när vi i arbetslaget blir mer samspelta och är konsekventa vad gäller beslut och rutiner så kommer stressen att minska både för barn och vuxna. Vad av det som vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Vi vill arbeta med att förlägga mer av vår verksamhet utomhus.

7 Hur har arbetet med utvecklingsområdena för 2010 gått? Utveckla arbetet med gemensam reflektion mot målen I arbetet med att starta en ny förskola och dessutom ett nytt arbetssätt med hemvister och storarbetslag har fokus legat på att skapa rutiner och struktur samt att skapa trygga barn- och föräldragrupper. Införa dagbok eller på annat sätt återge barnens dag på förskolan till föräldrarna. I arbetet med trygga föräldrar har barnens närvarolistor utvecklats för att all personal skall kunna delge föräldrarna vad deras barn gjort under dagen. Utveckla den pedagogiska lärandemiljön med utmaningar och aktivitetskort. Arbetet med att utveckla den pedagogiska läromiljön för att skapa mer lärande har pågått kontinuerligt. Under hösten har vi beställt in mycket läromaterial. Vi har planerat hur vi vill inreda förskolan ytterligare och vi har pågående tankar och diskussioner för att förbättra läromiljön ytterligare. Använda föräldrasamrådet som forum för att ta reda på hur föräldrar vill vara delaktiga. Under höstens möten har frågan tagits upp på samrådet, förslag från gruppen var att sätta upp frågelådor på förskolorna vilket har genomförts. Vi har ännu inte fått något ämne att ta upp från lådorna. Vi tror på den goda dialogen mellan föräldrar och pedagoger vid lämning och hämtning av barnen. Utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Vårt arbete med detta har inte kommit så långt, vi vill utveckla den pedagogiska dokumentationen och Jag-pärmen. Vi vill också fortsätta och förbättra dokumentationen om verksamheten till föräldrarna. Utveckla underlaget till läroberättelsesamtalet. Eftersom förskolan har utökat barngruppen med drygt fyrtio barn under året har de flesta samtal varit inför introduktionen och uppföljningssamtal efter introduktionen. Underlaget till läroberättelsesamtalet behöver revideras och utvecklas. Utveckla arbetet med tal och skriftutveckling. Synliggöra siffror och bokstäver i verksamheten. Här kan det göras mycket mer. Detta område hänger samman med att utveckla den pedagogiska lärandemiljön. Dela upp barn och pedagoger i mindre grupper vid fler tillfällen under dagen. Det ger ett mycket gott resultat när vi delar upp barn och personalgruppen. Det ser vi tydligt.

8 Utvecklingsområden för 2011 Förankra styrkorten med tillhörande Arbetsplan Implementera den reviderade Läroplanen Utveckla den pedagogiska lärandemiljön Utveckla den pedagogiska dokumentationen Utveckla arbetet med tal och skriftutveckling Utveckla underlaget till Läroberättelsesamtalet/utvecklingssamtalet Utveckla arbetet med bra kompis