KVALITETSREDOVISNING TINGVALLA OCH ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLOR

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING TINGVALLA OCH ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLOR

2 KVALITETSREDOVISNING för TINGVALLA och ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLOR 2009 Inledning Nationella styrdokument Förskolan regleras av styrdokument som FNs barnkonvention, förordningar samt läroplan. I kvalitetsredovisningen utgår vi från förskolans läroplan Lpfö 98 och redovisar de områden som finns dokumenterade i verksamhetens lokala arbetsplan (LAP) och uppdrag från kommunens Verksamhetsplan. Sigtuna kommuns skolplan Skolplanen prioriterar fyra utvecklingsområden Grundläggande värderingar, inflytande och delaktighet, lärande och hälsa. Plan för likabehandling Den 1 april 2006 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. De som skyddas av den nya lagens bestämmelser är barn och elever d.v.s. de som omfattas av den utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen. Härigenom omfattas förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola, särskola samt kommunens vuxenutbildning av lagen. Likaså omfattas fristående förskolor och skolor. Varje förskola och skola ska upprätta en likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Gunilla Bränn, rektor

3 Förutsättningar Organisation och områdesbeskrivning Tingvalla förskola har fyra avdelningar. Alla avdelningar är åldersintegrerade med barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan ligger i Tingvallaområdet i centrala Märsta, de flesta barn som går på förskolan bor i närområdet. Upptagningsområdet består av hyresrätter, bostadsrätter i flerfamiljshus och en del villabebyggelse. Många av Tingvallas familjer har ett annat förstaspråk än svenska. Ärlinghedens förskola består av fyra grupper som är åldershomogena. Eftersom det är en verksamhet som är under uppbyggnad så har grupperna bestått av barn 1-4 år. Förskolan ligger på Ärlingheden centralt i Märsta. De flesta barn som går på förskolan bor i närområdet men här går också barn som bor i Sigtuna, Steningehöjden, Norrbacka och Västra Bangatan. Upptagningsområdet består av villor, hyresrätter och en del bostadsrätter. De flesta av Ärlinghedens familjer har svenska som förstaspråk. Tingvalla förskola och Ärlinghedens förskola bildar ett verksamhetsområde. Ärlinghedens förskola, tidigare Förskolan Villekulla, flyttade vid terminsstarten in i en ny förskolebyggnad samtidigt som ny personal rekryterades och barngrupperna utökades. Varje arbetslag leds närmast av en verksamhetsledare och tillsammans med rektor utgör de områdets ledningsgrupp. Ledningsgruppen träffas minst två gånger per månad och har som uppgift att tillsammans arbeta med övergripande aktuella frågor och planlägga långsiktig utveckling. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förskolorna har använt sig av dokument såsom den lokala arbetsplanen, föregående års kvalitetsredovisning och förskolans läroplan. För att kunna sammanställa kvalitetsredovisningen har de dessutom använt dokumentationer, samtalat och diskuterat på avdelningen och inom hela förskolan. Varje avdelning och grupp arbetade med sin kvalitetsredovisning på en studiedag i slutet av november. Avdelningarna och gruppernas redovisningar har sammanställts av rektor och därefter godkänts av all personal. Ekonomi / Resurser Lokaler Tingvalla förskola är byggd 1975 och det är ett flertal områden i huset som behöver ses över och åtgärdas eftersom det är slitet. Utbyte av förskolans plast/kork golv har påbörjats men inte slutförts ännu. Ventilationen har varit ett stort problem och under sommaren 2009 har ett större arbete med att byta ut luftutblås av golvdonmodell till takmodeller och byte av samtliga radiatorer utförts. Detta har varit mycket lyckat och personalen upplever avsevärda förbättringar i kvalitén av inomhusklimatet. Ärlingheden färdigställdes under sommaren och den 3 augusti flyttade verksamheten från Södergatan, Förskolan Villekulla, till den nya förskolan med invigning i mitten av september.

4 Personal Kategorier Individer Heltidstjänster Skolledare Personal i förskolan Övrig pedagogisk personal Övrig personal Summa Andel m.ped. högskoleut bildn. Personal Tingvalla förskola har en fördelning av sex stycken förskollärare och åtta stycken barnskötare, varav femtio procent av en barnskötartjänst arbetar som resurs. Under försommaren rekryterades en förskollärare eftersom en förskollärare gick i pension. Under våren 2010 startar en rekrytering av förskollärare på grund av ytterligare en pensionsavgång. Ärlingheden har en fördelning med fem stycken förskollärare och fyra stycken barnskötare samt en person på halvtid som resurs. Vi utgången av året pågick som bäst rekrytering av ytterligare tre förskollärare. Resurstjänsterna bekostas av medel tilldelade för barn med behov av särkilt stöd. Specialpedagogen är knuten till fem förskolor i centrala Märsta samt Odensala och Skepptuna förskolor. Utifrån sitt uppdrag jobbar hon förebyggande tillsammans med personalen på individ, grupp- och organisationsnivå och ingår i ett nätverk tillsammans med de övriga tre specialpedagogerna som alla arbetar mot förskolorna i Sigtuna kommun. Hon har sin hemvist på Tingvalla förskola och ingår i Tingvallaoch Ärlinghedens arbetslag. Ekonomi Det fanns en oro att budgeten inte skulle hålla under hösten eftersom Ärlingheden startade med ett arbetslag på nio personer och en resurs från augustimånad och barngruppen endast bestod av tjugotvå barn initialt. Tack vare en utökning av barngrupperna under vårterminen och att personalen har gjort ett enormt jobb vid kollegors sjukdom och ledigheter och då inte har anställt timvikarier i den utsträckning som egentligen har behövts så har området avslutat året med ett plusresultat. Under hösten har en omorganisation vad gäller administrationen genomförts. En halv dag i veckan arbetar en av Tingvallas barnskötare som administratör för området. Kompetensutveckling Under året har en hel del kompetensutveckling genomförts:

5 *Handledning av specialpedagogen *Lpfö 98 nätverk för barnskötare, ledd av specialpedagogen *Icdp-vägledande samspel nivå 1, fortsatt utbildning av de som inte gått tidigare *Matematiknätverket i kommunen, en från var förskola *Pedagogiska möten *Föreläsning Framtidens förskola *Föreläsning Integration och mångfald *Föreläsning Föräldraaktiv inskolning *Fas arbetsliv - Verksamhetsledarna *Studiebesök på förskolan Klisterburken i Vällingby, en av förskolorna Eftersom budgeten var god i slutet av året hade vi möjlighet att inskaffa aktuell litteratur. Litteraturen är vald utifrån de fortbildningar som hela eller delar av personalgruppen har gått på, utifrån aktuell forskning och utifrån de utvecklingsarbeten som pågår gemensamt och var för sig på båda förskolorna. Projektplan skrevs för en språksatsning tillsammans med och på Trivsamma Tingvallas initiativ. Vår specialpedagog var tänkt som projektledare och de tre förskolorna i centrala Märsta, Tingvalla området, som har ett stort antal barn med ett annat förstaspråk än svenska skulle delta. Tyvärr drev inte Trivsamma Tingvalla detta projekt vidare. Uppföljningen av likabehandlingsplanen Vår plan för likabehandling är ny från oktober Den kommer ytterligare att revideras och finslipas. Ett fullvärdigt dokument kommer att finnas från hösten Detta innebär att både barn, personal och föräldrar, även de nya familjer som tillkommer på Tingvalla och Ärlingheden under våren, får möjlighet att delta i processen och kunna påverka. Hur ser vi på barnen att Sigtuna kommun har specialpedagog direkt kopplad till verksamheten? På en av förskolorna säger man så här: Specialpedagogen har varit med och observerat verksamheten och på så sätt sett hur vi har arbetat i gruppen. Detta har lett till att hon under året har guidat oss och gett oss verktyg samt konkreta tips på tillvägagångssätt. Det har också bidragit till att vi har fått en mer strukturerad verksamhet och gett oss verktyg för att kunna inkludera alla barn i den befintliga verksamheten. Vi har blivit stärkta i vårt arbete genom att specialpedagogen har kunnat vägleda oss och gett oss kunskaper (t.ex. i form av litteratur att läsa, tips på hemsidor men främst genom specialpedagogens egna erfarenheter och kunskaper) som i sin tur har lett till att vi har kunnat bemöta barnen utifrån barnens behov. På den andra förskolan har man utryckt sig så här: Att ha tillgång till specialpedagog ger oss en trygghet och en vetskap att vi kan och får stöd i verksamheten. Hon är med på avdelningen och observerar hur vi och barngruppen fungerar och i förlängningen avspeglas det i barngruppen.

6 Åtgärder enligt föregående års (2008) kvalitetsredovisning samt mål och resultat för den aktuella (2009) tidsperioden I analysen av förra årets kvalitetsredovisning såg vi att förskolorna hade många, långa och olika formuleringar på målen. På studiedagen i januari arbetade personalen intensivt med att bryta ner och tydligöra målen för området direkt från Lpfö 98. I det arbetet ingick också att dokumentera hur målen skall nås och vem i arbetslaget som skall göra vad. Arbetet med gemensamma dokument såsom likabehandlingsplan, krisplan och en del andra planer och policys har till viss del påbörjats men inte slutförts. Det är viktigt att alla är delaktiga vid framtagande och slutförande av våra gemensamma dokument. För att det ska vara möjligt är vi hänvisade till våra arbetsplatsträffar - APT. Under hösten startade arbetet med FAS arbetsliv som också skall genomföras på arbetsplatsträffen som är en gång per månad. I slutet av terminen startade alla gemensamt med en introduktion av pedagogisk dokumentation och barnens Jag-pärmar på ett APT. Därefter har all personal delat in sig i nätverksgrupper för reflektion och utbyte av erfarenheter i arbetet med pedagogisk dokumentation. Grundläggande värderingar Mål: *Varje barn skall utveckla förståelse för alla människors lika värde. *Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin identitet och känna sig trygg i den. Process/åtgärder Samtal tillsammans med barnen om alla människors lika värde och att vi är bra på olika saker samt att inte göra något mot andra som man själv inte vill bli utsatt för. I morgonsamlingen blir alla barn och vuxna uppmärksammade även om personen inte är på förskolan. När vi samtalar med barnen delar vi också upp dem i mindre grupper utifrån ålder för att samtalet skall vara på rätt nivå för barnen. Samtalen handlar också om känslor och hur man är en bra kompis. I personalens förhållningssätt och tydlighet är de en förebild i att respektera, hjälpa och lyssna på varandra. Det är också viktigt med att markera när ett barn gör något som inte är ok och att träna med barnen på att acceptera ett nej i samspelet med andra. Tydliggöra olikheter med litteratur t.ex. har de på en avdelning haft för avsikt att läsa boken Pricken för de äldre barnen och dessutom pratat naturligt om olikheter i barngruppen såsom hudfärg, längd och vikt. I ett mångkulturellt område som vårt ingår det dagligen att sjunga sånger på olika språk, prata om och måla landsflaggor och dessutom på en av förskolorna kulturfesten på våren där alla, föräldrar och personal, bidrar med en maträtt från sitt land. Under året har de flesta avdelningar kommit igång med läroberättelsesamtalen. Måluppfyllelse/Resultat Vi kan se att de flesta barn nu accepterar de barn som har ett annorlunda beteende. I leken vågar barnen ta för sig mer, prova nya aktiviteter och prova nya material. Vi ser att barnen har blivit mer självständiga då de tar egna initiativ och klarar av mycket på egen hand som t.ex. plocka fram/bort material, klä av/på sig och vid måltider. Barnen vet vilka material de kan välja mellan och vi ser att de är medvetna om att de gör ett eget val.

7 Barnen pratar om våra olikheter, vilket vi bemöter på ett oladdat sätt. Vi sjunger på olika språk exempelvis när någon fyller år och på samlingen. Kulturfesten i våras var mycket lyckad Analys Vi ser att vi ständigt behöver arbeta med barnen kring människors lika värde. Vi ser att barnen stärker sin självkänsla - Jag kan, Jag vågar, Jag vill, Jag får, när de får uppmuntran och stöd av pedagogerna. Vi ser att när barnen själva delar upp sig i mindre grupper blir det oftast att pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor. Vi upplever att barnen känner samhörighet med gruppen eftersom de frågar efter frånvarande barn och personal. Arbetet utifrån boken Pricken har inte kommit igång under höstterminen men kommer att starta i början av vårterminen Åtgärder/Utveckling Fortsatta samtal som den vuxne leder och de som barnen bjuder in till om människors lika värde och om hur man är en god kamrat. Vara goda förebilder där vi vuxna visar respekt för varandra och barnen. Genom praktiska övningar och lekar öva barnen på att känna tillit till varandra. Synliggöra barnens goda handlingar och uppmuntra barnens egna styrkor. Planera aktiviteter där vi använder oss av t.ex. samarbetslekar och då leka flickapojke, åldersindelning och barnmassage. Dela upp gruppen i mindre grupper så att alla kan få komma till tals och våga uttrycka sig. Jobba demokratiskt med att låta de äldre barnen vara med och rösta i olika frågor för att barnen ska förstå att demokratiska beslut blir tagna utifrån hur de flesta tycker. Läroberättelsesamtalen är en bra samtalsform men underlaget behöver utvecklas. Inflytande och delaktighet Mål * Varje barn skall ha möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar. * Alla föräldrar skall ha möjlighet att vara delaktiga i verksamheten. Process/åtgärder Barnen utvecklar temaarbetet själva under det ämne som just nu är på gång t.ex. De tre små grisarna. Höstens arbete med bildasagan på några avdelningar bygger på barnens fantasi, språk och inflytande över sina berättelser. I samlingen har alla barnen möjlighet att berätta om egna upplevelser. För att det ska vara möjligt delas barnen in i olika grupper i samlingarna stället för att hela stora gruppen är tillsammans. Vid lunchen förs naturliga samtal där barnen och de vuxna pratar och lyssnar på varandra. I samtalen har pedagogen ett medvetet förhållningssätt att alla ska få prata till punkt. De barn som inte tycker om att prata inför grupp kan välja genom t.ex. aktivitetskort och på så sätt få sin röst hörd och åsikt respekterad. Många avdelningar använder dukningen som en konkret ansvarssituation där barnet har det övergripande ansvaret för sina kompisar inför lunchen, alltid med stöd från en vuxen.

8 När konflikter mellan barn uppstår är den vuxne med och vägleder barnen, sätter ord på vad som händer för att tillsammans komma på en gemensam lösning. Miljön är utformad så att barnen kan plocka fram/bort det material de vill arbeta med. Barnen tränar på att ta ansvar och ställa tillbaka det material de använt så att det är lätt att hitta och ser inbjudande ut för kompisarna. Pedagogerna arbetar reflekterande tillsammans med barnen genom dialog och handling. Föräldrarna inbjuds till att vara delaktiga på många olika sätt. Det kan vara dokumentation, barnens utställningar på förskolan, läroberättelsesamtal, föräldrasamråd, föräldramöten, kulturfest, dagbok och månadsbrev. I dessa forum uppmanas föräldrar att komma med synpunkter och idéer kring barnens verksamhet och diskussioner förs om hur barnens situation kan bli ännu bättre både i förskolan och i hemmet. Måluppfyllelse/Resultat Barnen har möjlighet att välja bort aktiviteter t.ex. samlingen. Barnen kommer med önskemål på vad de vill göra och de är också med och påverkar samlingarna. Vi kan se att barnen tycker att det är roligt att berätta och bli lyssnade på. Det var få barn som själva hittade på hur det skulle se ut i Grisarnas hus. Vi ser att barnen tar för sig och själva tar ansvar för materialet som de använder, vi upplever att barnen är duktiga på att ta sitt ansvar. Barnen ser själva vad som finns att göra och vill gärna ta ansvar för andra sysslor. Vi hör ofta barnen säga jag vill diska, duka etc. Barnen tränar på att stanna kvar en lite längre stund vid den aktivitet de har valt jämfört med vad de gjorde förut. Vi har förrådsdörren öppen så att materialet blir synligt för barnen. Det verkar som att barnen har blivit bättre på att med stöttning gå tillbaka till det andra barnet och lösa konflikten själva. Någon avdelning har inte kommit igång med månadsbrev och dagboken på det sätt som var tänkt. Alla föräldrar är inte lika intresserade av verksamheten så att de kommer med synpunkter, det kan då vara svårt att känna att vi når fram till dem. Vi efterfrågar föräldrarnas kompetenser, tankar och erfarenheter för att kunna använda i verksamheten i olika sorters aktiviteter. Någon avdelning upplever att inga föräldrar utryckt synpunkter eller idéer. Analys När vi stöttar barnen till att lyssna på varandra och att barnen tillåts prata till punkt upplever vi att det blir färre konflikter. Vi tror också att vårt konsekventa arbetssätt och samspel i personalgruppen resulterar i barnens goda konfliktlösningar. I gruppen är det accepterat att barn väljer att visa sin vilja med kroppsspråk eller med aktivitetskort. Detta tror vi leder till att barnen stärks och till slut vågar och vill delta verbalt. Ju mer tid och ju mer vi lyssnar på barnen desto mer förtroende får vi av dem och desto säkrare blir de. Vi ser att när vi förändrar vårt förhållningssätt och arbetssätt till att inte säga Nej till det som barnen föreslår, utan avsätter tid till det som barnen väljer så inspirerar vi barnen till att prova nya aktiviteter. Alla barn har inte samma behov, de lär sig olika.

9 Vi märker tydligt att barnen stannar längre med samma aktivitet när vi har utmanat barnen att stanna kvar i leken en längre stund och vi ser också att många barn kan vidareutveckla sin lek när de plockar ihop olika sorters leksaker. I arbetet med Grisarnas hus funderade vi om barnens brist på egna idéer beror på att de är vana att bli matade av oss vuxna med idéer. Vi tror att när vi har arbetat fram rutiner tillsammans med barnen på hur material skall användas så har det underlättat för barnen att ta ansvar för sina egna handlingar. Vi ser att det är viktigt att vi vuxna ställer rimliga krav som barnen har möjlighet att uppfylla. Med månadsbrev som form för föräldrarnas delaktighet har det varit stor skillnad mellan avdelningarna och grupperna. Någon avdelning upplever inte att de har haft tiden till att skriva månadsbrev och dagbok. En del föräldrar visar just inget intresse medan andra har gett positiv respons. Kan det vara så att en del föräldrar också är tidspressade eller att en del föräldrar inte behärskar det skrivna svenska språket? Någon grupp upplever att föräldrarna pratar med personalen om sina tankar och funderingar och de tolkar detta som att föräldrarna känner att deras åsikter är värdefulla för förskolan. Kanske kan den Föräldraaktiva introduktionen bidra till att föräldrarna blir mer involverade i barnens verksamhet på förskolan? Åtgärder/Utveckling Utveckla den pedagogiska miljön och arbetet med aktivitetskort. Utveckla en gemensam reflektion mot målen och en fortsatt dialog kring de vuxnas förhållningssätt. Ge barnen tid att uttrycka sig, utveckla teman och aktiviteter utifrån barnens samtal, önskemål och intressen. Se över rutiner och innehåll i verksamheten för att möjliggöra inflytande och delaktighet för barnen och uppmuntra barnen till att ta ett eget ansvar. Vara tydliga och konsekventa vuxna som utmanar barnen i att låta leken och aktiviteten få ta tid. En avdelning kommer under våren att utveckla ett projektarbete med att också involvera föräldrarna. Någon avdelning som inte haft dagbok tidigare kommer att starta upp med dagbok som ett sätt för föräldrar att få insyn i verksamheten. Utveckla den pedagogiska dokumentationen. Använda föräldrasamrådet som forum för att ta reda på hur föräldrar vill vara delaktiga i våra förskolor.

10 Lärande Mål * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära. * Varje barn skall ha möjlighet att utveckla ett rikt och nyanserat talspråk och ett intresse för skriftspråk. * Varje barn skall utveckla sin förmåga att kunna uttrycka sina tankar. Process/åtgärder Flera avdelningar har använt sig av sagor som underlag till projektarbeten och för att stimulera talspråk, skriftspråk och barnens förmåga att återberätta. För att utveckla lusten att leka och för att inte behöva avbryta leken har en avdelning provat med att barnen själva fått välja när de vill pausa i leken och äta frukt. I den pedagogiska miljön har mötesplatser för lek och lärande skapats och materialet har funnits till hands och synliggjorts. Miljön på avdelningen är tydlig för de olika aktiviteterna/eller utifrån barnens önskemål och behov. De vuxna kliver in och är medagerande i leken när det finns behov av det. I samtalen med barnen har de vuxna varit lyhörda och försökt lyssna in barnen och gett dem tillfälle att själva komma med svaren till sina frågor. Dessutom har de vuxna hjälpt barnen att skriva ner sina berättelser. Några avdelningar har planerade experiment där barnen har en möjlighet att utveckla sin nyfikenhet för naturvetenskap. De större grupperna har vid olika tillfällen delats upp i mindre grupper med 1 vuxen och 5-6 barn. En avdelning samarbetar med biblioteket i projektet läslust och har också en bokjury där barnen som är 3-5 år röstar på olika böcker. Måluppfyllelse/Resultat Barnen sorterar materialet medvetet efter lekens slut. Vi upplever att barnen har fått ett utökat ordförråd och blivit säkrare i sitt språk. Vi tror att barnens självkänsla är starkare, de skriver egna berättelser med hjälp av de vuxna utifrån bilder de valt. Vi har påbörjat pedagogisk dokumentation. Vi tycker att barnen är bra på att bestämma själva vad de ska leka, de hämtar material som de ska använda i leken och ställer tillbaka det när de är klara. Barnen har fått nya ord och förstår innebörden av orden och de har blivit säkrare att tala inför andra. Vi upplever att barnen har ett stort intresse för böcker, högläsning och sånger. Barnen som tidigare inte sjöng med har börjat göra det. I arbetet med de Tre små grisarna var barnen engagerade, kom med olika tankar, funderingar och de såg ut att ha roligt. Dokumentationen har barnen visat för sina föräldrar på lärandesamtalen. Varje barn har fått möjlighet att formulera sig utifrån sin egen förmåga. Skriftspråkets betydelse synliggörs genom att deras exakta ord skrivs ner, skriftspråket tydliggörs även genom att pedagogen skriver ner barnens ord för hand. När barnen återberättar experiment tränar de på att återberätta en händelse men också på att utöka sitt ordförråd.

11 Analys I en åldersblandad grupp är det svårt att få tid till att vara lyhörd för de äldre barnen eftersom de yngre barnen kräver mycket tid. Vi ser att läslustprojektet har ökat intresset för barnböcker hos både barn och föräldrar. När barnen har blivit stärkta i sitt språk har förmågan att göra sig förstådd ökat. Vi ser att det som barnen är intresserade av fortsätter de att träna på även utanför gruppverksamheten. Vi ser också att de barn som kan mera hjälper de andra som inte kan lika mycket. Att pedagogerna har varit engagerade och positiva i projektarbeten tror vi har gjort att även barnen har varit det. Vi har rådgjort med varandra och med barnen hur vi ska gå vidare med vårt arbete och det tror vi har gjort att även barnen har känt glädje och delaktighet i temaarbetet. Då barnen leker på bestämda platser blir leken mer inramad gällande ytan. Denna plats markerar att andra barn inte ska störa under leken. Vi tänker att åldersindelade grupper ger alla barn större möjligheter att utvecklas i en stressfri miljö. Åtgärder/Utveckling Se över lokalerna och utveckla den pedagogiska inomhusmiljön för att ge barnen nya utmaningar. Utveckla verksamheten så att den blir innehållsrik både för de yngsta och för de äldre barnen. Utveckla aktivitetskorten. Utveckla arbetet med tal och skriftutveckling, sagoläsning och flanosagor. Synliggöra siffror och bokstäver i verksamheten. Jobba i åldersindelade grupper. Årliga temaarbeten utifrån sagor. Fortsätta med experimentverkstaden. Hälsa Mål * Vår förskola skall vara trygg, positiv och stressfri för både barn och vuxna. * Alla barn skall erbjudas fysisk aktivitet inom och/eller utomhus varje dag. * Vår förskola skall ha en god hygien. Process/åtgärder Alla barn blir sedda och hörda varje dag. Kända rutiner för både barn och vuxna. Ett medvetet förhållningssätt för att ljudnivån skall vara låg och att låta rutinsituationer få ta tid. Olika fysiska aktiviteter beroende på årstid t.ex. snöpulset och småruset och miniröris kontinuerligt varje vecka. Alla barn är ute varje dag och nästan alla barn som sover efter lunchen sover utomhus i egna vagnar. De större grupperna delas upp i mindre grupper så ofta det är möjligt. Förskolorna följer Socialstyrelsens riktlinjer Smitta i förskolan, vilket även föräldrarna är informerade om. Vi har under hösten sett över våra hygienrutiner som också finns anslagna vid skötborden. De vuxna är konsekventa med barnen när det gäller att tvätta händerna före/efter mat, när de snutit sig, efter toalettbesök och utevistelse.

12 Både barn och vuxna använder pappershanddukar. Fortsatt arbetet med Grön flagg, målområde - Närmiljön. Måluppfyllelse/Resultat Alla barn är ute varje dag. Smitta har svårare att spridas i grupperna. Vi upplever att barnen och föräldrarna är trygga med att komma till förskolan. Vår upplevelse är att både barn och vuxna är relativt friska. Barnen har förstått att det är viktigt med god handhygien och förutom vanlig handtvätt har barnen under hösten spritat händerna före måltiderna. Vi upplever att vi har en trygg barngrupp med glada barn och en verksamhet där vi kontinuerligt finner nya vägar för att minska stressen. Arbetet med Grön flagg är nu så uppbyggt att det är en del i verksamheten. Analys Vi vuxna har varit konsekventa, det ser och lär barnen av. När vi vuxna är nöjda på förskolan så blir barnen också det. Vi vuxna är otroligt viktiga som förebilder. Vi tror att barn som vistas mycket utomhus är friskare än andra barn och att de barn som sover utomhus undviker en del av de infektioner som de barn som sover i ett gemensamt rum inomhus drabbas av. Då vi under hösten i vår nyöppnade förskola efterhand satt rutinerna allt mer så har vi också märkt att stressnivån har blivit lägre. Det är svårt att få en stressfri miljö i våra barngrupper som i grunden är för stora. När vi delar upp barngruppen i mindre grupper så får varje barn mer uppmärksamhet av en vuxen och det upplever vi har lett till en mer rofylld lek och lärandemiljö. Vi upplever att barnen känner stor glädje när vi har röris och andra rörelselekar. Många föräldrar har berättat att barnen pratat om röris hemma och att de visar intresse för dans. Vi tror att om vi vuxna har en positiv och lugn framtoning så skapar det en frisk och trygg barngrupp. Eftersom Grön flagg är ett väl genomarbetat projekt på rätt nivå så har det blivit integrerat i verksamheten. Åtgärder/Utveckling Avslappning innan maten och använda mer avslappningsmusik. Utveckla samarbetet mellan oss vuxna så att alla sänder ut samma signaler. Även ha gymnastik ute på gården. Vara tydliga och medvetandegöra föräldrarna om att vi följer socialstyrelsens riktlinjer vid sjukdomar. Fortsätta att utveckla rutinerna och den pedagogiska miljön. De vuxna skall lära sig fler rörelselekar. Utveckla ett rörelserum. Utveckla miljödagen. Avveckla madrassvilan och endast erbjuda vila ute i vagn. Jobba med mindre barngrupper utifrån barnens ålder.

13 Öppnandet av den nya förskolan - Ärlingheden Ärlinghedens förskola stod klar för inflyttning den tredje augusti. Under våren lades stort fokus och mycket tid på att rekrytera förskollärare, fördela personalen och barnen i nya grupper och strukturera de första veckorna efter öppnandet. Allt intensivare blev också arbetet med inköp av en del inventarier och material. Dåvarande Förskolan Villekulla med drygt trettio barn och fem pedagoger som hade sin verksamhet på Södergatan flyttade in på Ärlingheden. Tack vare hjälp av föräldrarna kunde vi lösa sommaren så att i sort sett all personal var på plats till öppnandet av Ärlingheden. Personalgruppen utökades från fem till tio personer under de två första veckorna i augusti och samtidigt startade inskolningen av nya barn. För att ha en möjlighet till gemensamma diskussioner och reflektioner har arbetslaget arbetat ovanligt många kvällar under hösten. Eftersom det var en befintlig verksamhet som flyttade in till den nya förskolan fanns inte möjligheten till att stänga för uppstartsdagar vilket är brukligt när det öppnar en helt ny verksamhet. Personalen har under Ärlinghedens första halvår genomfört ett enormt utvecklingsarbete. De har startat skapandet av strukturer, rutiner och traditioner som är grunden i all ny verksamhet. Kommunikation har varit en viktig del i det här arbetet. Det tar mycket energi att skapa nya relationer och att vara i utvecklingsprocesser vilket arbetslaget ständigt varit i under hösten. Därför var det inte konstigt att personalen var trött inför julen. Vi samverkade som vi alltid brukar göra i området och personalen på båda förskolorna kunde beredas möjlighet till semester. Bedömning och analys av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Upplevelsen hos pedagogerna är att barnen har blivit mer självständiga i sina val under dagen än de har varit förut. Pedagogerna tycker också att de ser att barnen har stärkt sin självkänsla och blivit säkrare i sitt språk. Man har sett att acceptansen för varandras olikheter och för olika beteenden har ökat. I alla grupper upplever man att barnen och föräldrarna är trygga med vår verksamhet men att det är svårt med föräldrasamverkan. En direkt undran har då blivit om det är så att föräldrar som är nöjda, trygga och kanske tidspressade i sitt eget och familjens liv inte har energi eller intresse av att involvera sig i förskolans arbete. Däremot ser pedagogerna att de kan bli bättre på att förmedla verksamheten på olika sätt till föräldrarna t.ex. genom att skriva dagbok. En annan upplevelse är att barnen och personalen är friska. Om det beror på att alla har daglig utevistelse och de sovande barnen sover ute i sina vagnar det kan vi inte vara säkra på, men vi tror det. Grön flagg arbetet har blivit en naturlig del av verksamheten på Tingvalla förskola som har jobbat med det i några år medan Ärlingheden inte har haft möjlighet att certifiera sig under hösten. Fokus för dem har legat på struktur, rutiner och trygga barngrupper.

14 Alla barn lär olika och det blir tydligt att pedagogernas förhållningssätt och konsekventa arbetssätt är en framgångsfaktor i måluppfyllelsen. Det har nämnts på flera platser i det här dokumentet. En annan framgångsfaktor visar sig vara engagerade pedagoger. Med de slutsatserna är det ytterst viktigt för förskolan att personalen som jobbar i verksamheten har rätt utbildning och rätt inställning och att vi är noga vid rekryteringar av personal. Vad som också framkommer är behovet av att utveckla rutiner i verksamheten och utveckla den pedagogiska lärandemiljön. En frågeställning som påbörjades på Tingvalla under hösten var om åldersblandade eller åldershomogena avdelningar gagnar barnens lärande och utveckling bäst? Åtgärder för förbättring *Utveckla arbetet med gemensam reflektion mot målen. *Se över rutiner och innehåll i verksamheten för att möjliggöra inflytande och delaktighet för barnen. *Införa dagbok eller på annat sätt återge barnens dag på förskolan till föräldrarna. *Utveckla den pedagogiska lärandemiljön med utmaningar och aktivitetskort. *Utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationen. *Använda föräldrasamrådet som forum för att ta reda på hur föräldrar vill vara delaktiga. * Utveckla underlaget till läroberättelsesamtalet. *Utveckla arbetet med tal och skriftutveckling. Synliggöra siffror och bokstäver i verksamheten. *Utveckla miljödagen *Dela upp barn och pedagoger i mindre grupper vid fler tillfällen under dagen. Inför 2010 kommer förskolorna att satsa på följande områden Pedagogisk dokumentation Den pedagogiska lärandemiljön Läroberättelsesamtalet Pedagogisk kartläggning Arbetsplaner Åldersintegrerade eller åldershomogena barngrupper på Tingvalla förskola? Förslaget till ny läroplan för förskolan och förslaget till ny skollag håller just nu på att beredas för beslut. Beroende på vad som händer med dessa dokument kan satsningarna för 2010 också komma att innehålla en hel del implementering. Detta ligger i linje med övriga satsningar under året, så det implementeringsarbetet kommer enbart att vara en hjälp i vårt arbete med övriga fokusområden.

15 Sigtuna kommun

16 kvalitetsredovisning 16 (17)

17 kvalitetsredovisning 17 (17)