Användning av nasofarynxodlingar vid Djursholms Husläkarmottagning Oktober 2011
|
|
- Christer Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Norra programmet VESTA Användning av nasofarynxodlingar vid Djursholms Husläkarmottagning Oktober 2011 Johanna Berg, ST-läkare i allmänmedicin Djursholms Husläkarmottagning, Gudmundvägen 9, Djursholm johanna.v.berg@gmail.com Tfn Klinisk handledare Ulrika Lindman, spec. i allmänmedicin, Djursholms Husläkarmottagning ulrika.lindman@sll.se Vetenskaplig handledare Lars Backlund, med dr, spec. i allmänmedicin, Sveriges Kommuner och Landsting lars.g.backlund@ki.se 1
2 Innehållsförteckning Sammanfattning...s.3 Bakgrund...s.4 Syfte...s.6 Frågeställning...s.6 Material och metod...s.7 Etiska överväganden...s.8 Resultat...s.9 Diskussion...s.13 Referenslista...s.16 Bilaga 1...s.17 2
3 Sammanfattning Bakgrund Antibiotikaförskrivningen vid luftvägsinfektioner har ökat i Sverige trots att många luftvägsinfektioner inte behöver behandlas med antibiotika. En metod att identifiera agens vid infektion är nasofarynxodling, NPH-odling. Den lämpar sig bäst vid diagnoser som pneumoni, akut mediaotit med recidiv eller terapisvikt, meningit och för att spåra t.ex bärarskap av resistenta bakterier. Det finns utarbetade rekommendationer från t.ex. Läkemedelsverket och viss.nu om när man bör använda NPH-odling (1,5,6,11). Syfte Syftet med projektet är att undersöka hur vi på Djursholms Husläkarmottagning har använt och använder oss av nasofarynxodling som redskap. Jag ville undersöka närmare vid vilka diagnoser NPH-odlingar tas, utfall av NPH-odling och eventuell antibiotikabehandling. Frågeställning Har antalet nasofarynxodlingar tagna på Djursholms Husläkarmottagning förändrats mellan ? Hur fördelar sig provtagningen mellan ålder och kön? Vilka agens förekommer inom olika åldersgrupper? Hur ofta leder en NPH-odling till antibiotikabehandling? I vilken utsträckning förskrevs antibiotika innan odlingssvar och hur stora andel av detta var PcV? Vid vilka diagnoser förekommer NPH-odlingar? Metod Studiepopulationen består av patienter vid Djursholms Husläkarmottagning som har tagit en eller NPH-odlingar under tiden 1 januari december Data erhölls från Karolinska Universitetslaboratoriet. Av dessa slumpades 75 patienter ut för vart och ett av åren som studerades närmare angående frågeställningarna. Slutsats På Djursholms Husläkarmottagning har användningen av NPH-odling minskat kontinuerligt mellan NPH-odlingar tas dock ofta på fel indikation och man följer inte fullt ut de utarbetade riktlinjer som finns. Det behövs ökad kunskap på vårdcentralen om när man skall använda NPHodling som underlag för behandling. 3
4 Bakgrund Antibiotikaförskrivningen vid luftvägsinfektioner har ökat i Sverige trots att många luftvägsinfektioner inte behöver behandlas med antibiotika. Därför har man utformat olika vårdprogram innehållande behandlingsriktlinjer som till exempel Vård i StorStockholm, VISS, (1) och gått ut med information från Samverkan mot antibiotikaresistens, STRAMA. Statistik från STRAMA (2) visar att förskrivningen av antibiotika är störst i Danderyds kommun var förskrivningen 16,62 DDD (definierade dygnsdoser) per 1000 invånare och dag, jämfört med Storumans kommun, 6.96, som var lägst i landet. Generellt ser man dock en minskning mellan 2008 och Det är också av vikt att välja rätt antibiotika och använda sig av de rekommenderade förstahandsvalen i så stor utsträckning som möjligt, detta t.ex. för att ej utsätta patienten för onödig behandling, medicinbiverkningar och för att ej bidra till utveckling av antibiotikaresistens (3,4). En metod att ta reda på vilken bakterie som kan ha orsakat en infektion i övre eller nedre luftvägarna är att ta en bakterieodling från nasofarynx, en så kallad NPH-odling. Den mikrobiologiska floran skiljer sig i luftvägarna hos barn och vuxna. Barn i förskoleåldern är ofta koloniserade av Moraxella catarralis, Haemofilus influenzae och Pneumokocker. En NPHodling är sällan indicerad om inte en särskild frågeställning finns avseende specifikt agens (5). En ogenomtänkt ordination av NPH-odling kan förväntas leda till onödig förskrivning av antibiotika. Nasofarynx- pinnodling NPH-odlingar lämpar sig bäst vid diagnoser som pneumoni, akut mediaotit med recidiv eller terapisvikt, meningit och för att spåra t.ex bärarskap av resistenta bakterier. NPH-odling är ej indicerat vid sinuit (6,7). Det är viktigt att NPH-odling tas på rätt sätt och att materialet förvaras i kylskåp innan transport till laboratorium. De bakteriefynd som utsvaras är Haemophilus influenzae, Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), Moraxella catarrhalis, betahemolyserande Streptokocker grupp A, B, C och G samt Meningokocker (Neisseria meningitidis). Stafylococcus aureus utsvaras ej då den räknas som bifynd då provtagningspinnen lätt kontamineras av stafylokocker i näsans främre del. Vid riktad frågeställning utsvaras även penicillin-resistenta Pneumokocker, betalaktamasbildande Haemophilus influenzae, Bordetella pertussis, Streptococcus pyogenes samt Corynebacterium difteriae. Resistensbestämning genomförs efter bedömning av laboratorieläkare (8). 4
5 Enligt en svensk avhandling från 2005 (9) är sputumodling det mest representativa för att identifiera agens vid pneumoni. En orsak är att Stafylococcus aureus då ej räknas som bifynd. Dock kan det vara svårt att hosta upp sputa varför man ofta är hänvisad till nasofarynx pinnprov eller nasofarynxaspirat. Den senare har högre sensitivitet för pneumokocker och tenderar att vara mer specifik även för Haemofilus influenzae varför nasofarynxaspirat är att föredra om man ej kan ta sputumodling. Diagnoser Nedan beskrivs rekommendationer kring NPH-odling vid vanliga och mindre vanliga diagnoser inom primärvård. Akut övre luftvägsinfektion: Mycket vanlig diagnos och oftast virusutlöst, varför behandlingen i första hand är symtomatisk. NPH-odling är ej indicerad (5,10,11). Akut bronkit (ingår i begreppet nedre luftvägsinfektion): NPH-odling är ej indicerat hos för övrigt frisk patient. Den kan vara av värde för etiologisk diagnostik hos patient med t.ex. astma eller KOL enligt Läkemedelsboken (5,10), då dessa patienter oftare är koloniserade med Hemofilus influenzae och Pneumokocker. Enligt VISS är endast sputumodling indicerat vid dessa tillstånd (1) och enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation är ingetdera indicerat (6). Här råder således ej konsensus kring patienter med lungsjukdom. Pneumoni (ingår i begreppet nedre luftvägsinfektion): NPH-odling kan vara av värde för att specificera agens t.ex. inför ev antibiotikabyte vid resistens eller hos tidigare lungsjuk patient som oftare insjuknar med annat agens än lungfriska. Enligt VISS skall helst sputumodling tas om möjligt, annars NPH-odling (1). Detsamma gäller för Läkemedelsverkets rekommendationer, vilket stämmer överens med svensk forskning (1). Akut mediaotit: Vid okomplicerad akut mediaotit är NPH-odling ej indicerad. Vid recidiv, terapisvikt eller penicillinallergi kan NPH-odling vara ett hjälpmedel för att välja lämplig antibiotika. Detta enligt både VISS och Läkemedelsverket (1,12,13). Enligt VISS kan man alternativt odla från öronflytning och detta anses tillförlitligt om odlingssvaret utvisar luftvägsbakterier och ej hudflora. Meningit: Från vårdcentralen sker i allmänhet akut remiss till slutenvård, varför NPH-odling inom 5
6 primärvård ej särskilt ofta torde vara aktuellt. Dock utsvaras meningokocker vid NPH-odling (8,10). Rhinosinuit/ Sinuit: NPH-odling har ej någon plats för att diagnosticera agens. (1,6,7) För att diagnostisera bakteriell genes säkert bör man odla från aspirat/punktion från sinus (11). Syfte Jag har arbetat på Djursholms Husläkarmottagning sedan Ganska snart noterade jag att man använder NPH-odling i, enligt min bedömning, stor utsträckning, i samband med olika typer av luftvägsinfektioner. Det tycks ha varit en sorts tradition bland allmänläkarna, men också en hög efterfrågan hos patienterna. Många patienter förväntar sig att NPH-odling skall ingå vid rutinutredning p.g.a. luftvägsinfektion. Denna provtagningspraxis tycks ej stämma med praxis vid vissa andra vårdcentraler (enlig muntliga uppgifter) där läkarna verkar ordinera NPH-odling några enstaka gånger per år, om alls. Syftet med projektet är att undersöka hur vi på Djursholms Husläkarmottagning har använt och använder oss av nasofarynxodling som redskap. Jag ville undersöka närmare vid vilka diagnoser NPH-odlingar tas, utfall av odlingarna och eventuell antibiotikabehandling. Utfall av studien kan ligga till grund för interkollegiala diskussioner för att förbättra kunskapen om när och hur man skall ta NPH-odling och vad denna kan leda till behandlingsmässigt. Frågeställning 1. Har antalet nasofarynxodlingar (pinnprov) tagna på Djursholms Husläkarmottagning förändrats mellan ? 2. Hur fördelar sig provtagningen mellan ålder och kön? 3. Vilka agens förekommer inom olika åldersgrupper? 4. Hur ofta leder en NPH-odling till antibiotikabehandling? I vilken utsträckning förskrivs antibiotika innan odlingssvar och hur stora andel av detta var PcV? 5. Vid vilka diagnoser förekommer NPH-odlingar? (Diagnos vid det besök då man tog NPH-odling) 6
7 Material och metod Studien är en kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Studiepopulationen består av patienter vid Djursholms Husläkarmottagning som har tagit en eller NPH-odlingar under tiden 1 januari december Av dessa slumpades 75 patienter ut för vart och ett av åren som studerades närmare angående frågeställningarna. Slumpningen gjordes med hjälp av slumpvalslista i Excel. För att få uppgifter om hur många NPH-odlingar som tagits kontaktades Karolinska Universitetslaboratoriet, Bakt lab. Det var dock omöjligt att få tillgång till dessa data innan projektplanen var godkänd, varför 75 patienter per år valdes. Antalet är godtyckligt med hänsyn taget till uppskattad tid att studera var journal, sammantaget med bedömningen att detta antal skulle vara tillräckligt för att besvara frågeställningarna. Sammanlagt studerades 375 journaler. För en korrekt datasökning hos Karolinska Universitetslaboratoriet krävdes datum ( ) samt samtliga kombikakoder hos de läkare som arbetat vid Djursholms Husläkarmottagning under denna tidsperiod. Data som registrerades: 1) Årtal (vid tidpunkt för NPH-odling) 2) Kön 3) Åldersgrupp 4) Diagnos vid det besök då NPH-odling togs. 5) Utfall av odling 6) Eventuell antibiotikabehandling vid första besöket. Ev antibiotikabehandling efter odlingssvar. Data insamlades med hjälp av Karolinska Universitetslaboratoriet, journalsystemen Journal III samt Take Care vid Djursholms Husläkarmottagning. Materialet justerades för antalet besök på vårdcentralen per år. Statistik beräknades med statistikprogrammet PAST, PAlaeontological STatistics, ett kostnadsfritt, nedladdningsbart stastistikprogram samt med Excel. Inklusionskriterier Samtliga provtagningar under tidsperioden 1 januari 2006 till 31 december 2010 avseende NPH- 7
8 odling vid Djursholms Husläkarmottagning. Exklusionskriterier Efter att data anhållits från Karolinska Universitetslaboratoriet konstaterades att samtliga provtagningar avseende patienter med reservnummer var tvungna att exkluderas gällande slumpning pga av att deras reservnummer omformats till födelsenummer med bokstavskod, vilken ej gick att använda för att göra sökningar i journalsystemen. Dock ingår de i den totala summan NPH-odlingar för vart år. Det gäller sammanlagt sex patienter. Två stycken år 2006, 2007 samt Etiska överväganden Tillstånd för studien har inhämtats från verksamhetschefen. Nyttan med denna studie är större kännedom om användbarheten av NPH-odlingar. Det skall förhoppningsvis leda till en mer kvalitetssäker medicinsk behandling. På vårdcentralen finns anslag om att kvalitetssäkring sker och att granskning av datajournaler då görs. Journalerna genomlästes enbart för att ta reda på utfall och ev behandling i samband med NPHodling. Verksamhetschefen har gett sitt tillstånd att studieledaren får läsa journalerna och loggas som behörig. Försökspersonerna garanteras anonymitet i samband med redovisning av studien. Materialet hanteras endast av studieledaren, som har skrivit på sekretessavtal. Materialet är inlåst på Djursholms Vårdcentral och är endast åtkomligt av studieledaren och kommer att destrueras efter att den rapporten publicerats och presenterats vid CeFam. 8
9 Resultat Antal NPH-odlingar År Figur 1. Totalt antal NPH-odlingar Figur 1 visar antalet NPH-odlingar tagna år Antalet minskar i det närmaste linjärt över tid. 12,0% 10,0% 10,5% Procent 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 6,6% 4,2% 2,3% 1,8% 0,0% År Figur 2. NPH-odlingar relaterat till totalt antal läkarbesök (ej hembesök). 9
10 Figur 2 visar vid hur stor andel av läkarbesöken som patienterna provtagits för NPH-odling. Även här är trenden tydligt nedåtgående. Fortsatta redovisade resultat gäller för de 75 slumpvis urvalda per år, sammanlagt 375 närmare granskade slumpvis valda patienter. För samtliga år är kvinnor överrepresenterade, och något mer uttalat 2009, se tabell 1. Tabell 1. Könsfördelning hos de patienter som ordinerats NPH-odling i gruppen slumpmässigt urval. Könsfördelning Kvinnor 42 (56%) 43 (57%) 39 (52%) 52 (69%) 47 (62%) Män 33 (44%) 32 (43%) 36 (48%) 23 (31%) 28 (37%) Tabell 2. Fördelning av NPH-odlingar mellan åldersgrupper. År år 29 (38,7%) 20 (26,7%) 20 (26,7%) 13 (17,3%) 20 (26,7%) år 8 (11%) 13 (17,3%) 9 (12%) 8 (10,6%) 9 (12%) år 5 (6,7%) 3 (4%) 0 (0%) 4 (5,3%) 0 (0%) år 5 (6,7%) 11 (14,6%) 10 (13,3%) 12 (16%) 10 (13,3%) år 12 (16%) 9 (12%) 9 (12%) 11 (14,6%) 9 (12%) år 2 (2,7%) 1 (1,3%) 4 (5,3%) 14 (18,6%) 4 (5,3%) år 7 (9,3%) 7 (9,3%) 13 (17,3%) 6 (8%) 13 (17,3%) år 6 (8%) 8 (10,6%) 7 (9,3%) 3 (4%) 7 (9,3%) år 1 (1,3%) 3 (4%) 2 (2,7%) 4 (5,3%) 2 (2,7%) >91 år 0 (0%) 0 (0%) 1 (1,3%) 0 (0%) 1 (1,3%) Summa Fördelningen av NPH-odlingar i olika åldersgrupper för respektive årtal ses i tabell 2. Största andelen, förutom 2009, finns i åldersgruppen 0-10 år. Näst flest NPH-odlingar i gruppen år. I bilaga 1 visas fördelning av agens inom respektive åldersgrupp. Streptokocker som tycks vara vanligare i yngre åldrar (0-20). I övrigt förekommer de utsvarade bakteriefynden i de flesta åldersgrupper. 10
11 ,0% 40,0% 52,0% 48,0% 58,7% 41,3% 68,0% 32,0% 65,3% 34,7% Antal negativa odlingar Antal positiva odlingar Figur 3. Antal positiva respektive negativa odlingar åren Figur 3 visar antalet positiva respektive negativa odlingar för respektive år. Antalet negativa NPHodlingar är övervägande för samtliga år. En jämförelse mellan de två första åren och de två sista åren visar en signifikant ökad andel negativa odlingar. Chi^2=5,13. P=0,023. Tabell 3. Behandling med antibiotika i samband med NPH-odling Antal antibiotikarecept innan NPH-odlingssvar Antal antibiotikarecept efter NPH-odlingssvar Varav antal antibiotikabyten efter NPH-odlingssvar Totalt antal antibiotikarecept Antal patienter som antibiotikabehandlats 33 (44,0%) 41 (54,6%) 28 (37,3%) 33 (44,0%) 26 (34,6%) Tabell 3 beskriver förskrivning av antibiotika i förhållande till provtagningen och utfallet av denna. Mellan 2006 och 2011 ses en tydlig minskning av antalet NPH-odlingar för de 75 besöken för respektive år. Antalet patienter som fått antibiotika utskrivet efter odling varierar inte lika mycket. Totalt antal patienter som erhållit antibiotikabehandling, oavsett före eller efter NPH-odlingssvar, utläses på sista raden i tabellen. Ingen tydlig tidstrend framkommer. 11
12 Procent 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 23,8% 26,1% 29,4% 27,8% 45,5% Årtal Figur 4. Recept med PcV innan svar på NPH-odling. Den procentuella andel av recept på PcV, i förhållande till alla antibiotikaklasser, är relativt konstant över tid fram till 2010 då en tydlig ökning ses, vilket framgår av figur 4. Tabell 5. Diagnoser satta vid det besök som föranledde NPH-odling för respektive år. Pneumoni J18P Mellanöreinflammation H6x Nedre luftvägsinfektion J22 ÖLI + symtomdiagnoser J06P, J02, J04, J30 (exkl hosta) Hosta R05 Sinuit J01 KOL J (54%) 41 (47%) 44 (52%) 45 (53%) 41 (46%) Astma J45 Avsaknad av diagnos Övriga Summa antal diagnoser: (Ändrad diagnoskod vid telefonkontakt eller återbesök sammanlagt åtta gånger) Tabell 5 visar fördelning av diagnoser, som är satta i samband med besök då det togs NPH-odling. Minst 46 %, för samtliga år, tillhör symtomdiagnoser och övre luftvägsinfektion, diagnoser som saknar indikation för NPH-odling. Detta gäller även för hosta och sinuit. 12
13 Diskussion Antalet NPH-odlingar tagna hos patienter vid Djursholms Husläkarmottagning har minskat över tid togs det vid över 10% av det totala antalet läkarbesök vid vårdcentralen en NPH-odling kom Läkemedelsverket med nya behandlingsrekommendationer kring behandling av nedre luftvägsinfektioner. Minskningen började dock innan. De senaste åren har vårdcentralen haft besök av representanter för STRAMA samt apotekare som uppmärksammat den höga förskrivningen av antibiotika i Sverige och Danderyd, samt förmedlat information kring nya riktlinjer. Detta tycks ha haft inverkan på användningen av odlingarna. Dock bara till viss del; man ordinerar visserligen färre NPH-odlingar men andelen NPH-odlingar vid diagnoser associerade till övre luftvägsinfektioner är fortsatt betydande. Där följer vårdcentralen inte riktlinjerna. Minskningen bedöms vara relaterad till ökad kunskap om användningsområde för NPH-odling samt antibiotikabehandling bröt svininfluensan ut och massvaccinering skedde i Sverige. I samband med detta genomförde Sittskyddsinstitutet stora kampanjer och svenska folket lärde sig att sprita händerna och vara noggrannare med hygienen. På vårdcentralen noterades under denna period en påtaglig minskning i besöksstatistiken för akutbesök (öppen akutmottagning för infektionsrelaterade sjukdomar), framförallt för barn. En allmän ökning av hygienrutiner, framförallt hos små barn, torde kunna var del i denna effekt. Liknande fenomen noterades hos närliggande vårdcentraler. Det kan ha bidragit till att färre NPH-odlingar togs under 2009 och Den vanligaste åldersgruppen för provtagning är 0-10 år trots att barn i den åldern ofta är bärare av bakterier utan att det är likställt med infektion. Övriga skillnader mellan åldersgrupper kan t e x betingas av när man själva har blivit föräldrar och har egna barn som smittar med allehanda infektioner (31-50 år), respektive i åldersgruppen år då patienterna kanske smittas av sina barnbarn. Denna tendens ses genom alla åren Materialet är för litet för att kunna dra några säkra slutsatser om generell fördelning av agens i de olika åldersintervallen. I åldersgruppen 0-10 år är Hemofilus influenzae, Moraxella catharalis och Pneumokocker ungefär lika vanligt förekommande. I denna grupp förekommer oftare utväxt av flera agens vid samma prov. Mellan har 34,6-54,6% av de som ordinerats NPH-odling erhållit antibiotikabehandling. 13
14 Förskrivning av PcV som förstahandspreparat låg kring 25-30% (innan NPH-odlingssvar) men ökade 2010 till 45%. Detta troligen beroende på ökad medvetenhet kring riktlinjer men också påbud från landstinget som följer länets vårdcentralers antibiotikaförskrivning. En stor del av diagnoserna utgjordes av symtomdiagnoser samt övre luftvägsinfektion, dvs. tillstånd för vilka NPH-odling inte är indicerad. Vid genomgång av journaler noterades att några få patienter tycktes uppfylla kriterier för andra sjukdomar, som t.ex. pneumoni. Det var sällan ändrade diagnoskoder i samband med förnyad telefonkontakt efter besök, återbesök eller liknande. Anmärkningsvärt är att endast en patient hade diagnos KOL-exacerbation satt i samband med besöket. Kan det vara så att detta är en underdiagnosticerad grupp som ofta söker för infektionssjukdomar? Det kan också påpekas att man vid detta tillstånd, enligt vårdprogram, kan vara mer generös med antibiotika och att bredspektrumantibioika bör användas. NPH-odling skulle i denna situation kunna anses som mindre viktig. I journalsystemet Journal III förekommer det besök utan diagnoskoder, men i journalsystemet Take Care finns ett inbyggt varningssystem som aktiveras om man försöker spara en journal utan diagnoskod, varför det då i samtliga fall fanns diagnos. Detta ger en ökad osäkerhet i data för de journaler som studerats i Journal III. Vid genomläsning av journaler får man intrycket att NPH-odlingar ofta har tagits slentrianmässigt i samband med besök, anmärkningsvärt ofta även utan journalförd statusundersökning. Exempel är att patienter söker för att anhörigs NPH-odling visat bakteriell utväxt som behandlats och att patienten därför önskar egen provtagning. I journaler från 2009 och 2010 har läkarna oftare uttryckt varför en NPH-odling har ordinerats om vederbörande har frångått riktlinjerna. Om man har tagit ställning till att ta en NPH-odling så har man, i mitt tycke, även bestämt sig för att förskriva antibiotika i samband med ett positivt odlingssvar, åtminstone vid utebliven spontan förbättring. Annars bör man kunna avstå från odling. Det ter sig som om det finns en osäkerhet eller kunskapslucka gällande vad som utsvaras i NPH-odlingarna och om detta verkligen överensstämmer med sjukdom. I upptagningsområdet för Djursholms Husläkarmottagningen finns en population som har det gott socioekonomiskt ställt. Många ställer krav och har höga förväntningar på sin vårdcentral. Man har inte tid att vara sjuk. Man tror att antibiotika är lösningen och att NPH-odling är en väg dit. Jag ser det som läkarens uppgift att förklara eventuella orsakssamband och att utbilda sina patienter i denna fråga. Det är inte en fråga aktuell bara i Djursholm, utan i hela landet. Vi måste vara rädda om vår 14
15 antibiotika och ej överbehandla våra patienter. Vi som läkare måste alla ta ansvar, att ta vara på våra resurser och använda dem när det är korrekt indicerat. Slutsats På Djursholms Husläkarmottagning har användningen av NPH-odlingar minskat kontinuerligt mellan NPH-odlingar tas dock ofta på fel indikation och man följer inte fullt ut de utarbetade riktlinjer som finns. Det behövs ökad kunskap om när man skall använda NPH-odling som underlag för behandling. 15
16 Referenslista 1) VISS Vård i StorStockholm. Vårdprogram producerade av Stockholms Läns landsting. Länk: 2) Samverkansgruppen mot antibiotikaresistens. STRAMA Länk: Länk: 3) Lundevall A, Wahlin A, Struwe J. Förskriv inte antibiotika i onödan. Evidens medicin & läkemedel. 2010:3:4-5. Länk: 4) Mölstad S, André M, Norman C et al. Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika. Läkartidningen. 2009: 47: Länk: 5) Luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken s Länk: 6) Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård. Information från Läkemedelsverket 2008:3: ) Nasofarynx-provtagning och odling. Smittskyddsinstitutets Referensmetodik. Länk: 8) Resistensbestämningar hos Karolinska Universitetslaboratoriet. Länk: 9) Strålin K. Odling och PCR på luftvägssekret - metoder för etiologisk pneumonidiagnostik. Läkartidningen. 2006;19; ) Gårdlund B, Lagerström F. Akuta svåra infektioner. Apoteket AB. Läkemedelsboken s ) Läkemedelsbehandling av rinosinuit - Behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2005:3: ) Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2010:5: ) Maroeska MR, Glasziou P, Appelman C et al. Antibiotics for acute otitis media: a meta-analysis with individual patient data. The Lancet. 2006:368:
17 Bilaga 1. Fördelning av agens inom respektive åldersgrupp. För gruppen slumpmässigt urval. Pneumokocker Moraxella catharalis År år år år år år år år år år 1 1 >91 år Summa Hemofilus influenzae Streptokocker Meningokock År år år år år år år år år år 2 1 >91 år Summa
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2015
Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap
Läs merOtitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal
- 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter
Läs merAntibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?
Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merVad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merHur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?
Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merHar komplikationsfrekvensen ändrats?
Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,
Läs merHär följer en guide till hur man i Diver-portalen kan hitta information om vårdcentralens antibiotikaförskrivning.
Landstingets kansli Smittskydd Vårdhygien Andreas Lägermo 036-325977 andreas.lagermo@lj.se Vägar för att jobba med kvalitet i antibiotikaförskrivning på vårdcentral. I takt med att primärvårdens antibiotikaförskrivning
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013
Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter
Läs merHandläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh
Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merBehandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011
Projekt VESTA Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011 Kadir Massimov ST-läkare Rosenlunds vårdcentral Klinisk handledare: Christina Barklund, spec.
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2017
Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merBARN, infektioner och antibiotika
BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral
VESTA Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral ST-läk : Fahad Youssef Klinisk handledare: Rodulf Najjar Vetenskaplig handledare: Holger Theobald Sammanfattning Bakgrund Nedre
Läs merAntibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare
Läs merMetoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning
Metoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning Annika Hahlin, apotekare, Strama SLL Sidan 1 Viktigt med återkoppling av förskrivning! För att enheter ska kunna förbättra sin antibiotikaförskrivning
Läs merMål och mått Slutenvården Rekapitulation
Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni
VESTA Södra programmet 2010 Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni Följsamhet till riktlinjer vid Johannes Husläkarmottagning Nanna Schumacher Qwerin ST-läkare, Johannes Husläkarmottagning
Läs merMikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Christian G. Giske Docent / Med. Ansv. Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet 17 maj 2017 Etiologiska
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Läs merStrama Jönköping Kvartalsrapport
Kvartalsrapport Kvartal 3 2015 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län (RJL) Riket Mål för RJL 400 350 300 250 200 150 100 50 0 200 Antibiotikarecept
Läs merAntibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens 24 november Välkomna! Sidan 1 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 2 Historik Sidan 3 Behandlingseffekt vid blodförgiftning pneumokocker Penicillin % överlevare Untreated
Läs merAntibiotikaförskrivning och resistens. Strama Stockholm Annika Hahlin
Antibiotikaförskrivning och resistens Strama Stockholm Annika Hahlin 2016-12-01 Det har väl inte undgått er Resistens hot mot mänskligheten En av vår tids största ödesfrågor Resistensgener sprids Mcr-1
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merVetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum
Följs STRAMAS Behandlingsrekommendationer för akut media otit för barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds Vårdcentral? Sandip Roy, ST-läkare, Trångsunds Vårdcentral. Vetenskapligt handledare: Holger Theobald,
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merHalland stora förändringar strategier och förklaringar
Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård
Läs merzccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare
Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merNedre luftvägsinfektioner, Diagnostik och behandling vid vårdcentralen Stadshusdoktorn Lidingö år 2007 och 2010.
Rapport för studie inom VESTA vårprogrammet 2011 Nedre luftvägsinfektioner, Diagnostik och behandling vid vårdcentralen Stadshusdoktorn Lidingö år 2007 och 2010. Hanna Hammarberg, STläkare, Stadshusdoktorn
Läs merEn skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.
Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merHur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?
VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merVanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merDigitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.
Digitala vårdgivare Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län. Varför blev det så här? 30000 Digitala vårdkontakter och utomlänsbesök* per månad. Region Jönköpings
Läs merAkut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral
Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)
Läs merInformation från Strama
Information från Strama Strama Öppenvård Gunilla Stridh Ekman, apotekare, ordförande & teamledare, gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se Ove Andersson, informationsläkare, ove.andersson@regionuppsala.se
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs merzccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018
Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018 Vad är Strama? Samverkan mot antibiotikaresistens Varför minska antibiotikaanvändningen? Modern
Läs merKommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Läs merHandläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral
Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merHöstmöte Vad händer på Stramafronten?
2018-09-12 1 Strama Stockholm Höstmöte 2018 Vad händer på Stramafronten? Anna-Lena Fastén, allmänläkare, Strama Stockholm 2018-09-12 2 Strama Stockholm Digitala vårdgivare 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04
Läs merSILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merVad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,
Läs merUppföljning målområde läkemedel 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde läkemedel 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Andel av leverantörer med avtal där miljökrav
Läs merBehandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården
Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merAkut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10
Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års
Läs merMultiple choice frågor
Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit.
Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren
Läs merKommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Läs merStrama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping
Årsrapport 218 Sammanfattning primärvård + Rekordlågt antal recept per 1 invånare! + Svag minskning av andel kinoloner och cefalosporiner vid UVI. + Minskande antal UVI-recept till äldre kvinnor. - Fortfarande
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merVårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten
Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs mer