MEDLING I SKOLAN Konflikter och tvister

Transkript

1

2

3 MEDLING I SKOLAN Konflikter och tvister Konflikter är inte nödvändigtvis något förskräkligt. Vi kan även se dem som ett värde, resurs som man ej borde kasta bort. (Nils Christie 1983) Det har blivit allt lättare att se och behandla olika tvister då metoden har tagits i bruk 3 Gellin

4 Definition Medling är en stegvis process i vilken en opartisk tredje part hjälper och underlättar för parterna i en konflikt att komma fram till en ömsesidigt godtagbar överenskommelse. Det centrala är att det sker på parternas egna villkor. Man koncentrerar sig på parternas mänskliga relationer, och de skador som där har uppstått. 4

5 Skolmedlingsprojektet Kort historia Verksamheten startade 2000 som ett samarbetsprojekt mellan Finlands Röda Kors och Helsingfors utbildningsverk. Finlands Forum för Medling (FFM) tog över 2006 och fick ekonomiskt stöd från undervisningsministeriet Penningautomatföreningen har gett ekonomiskt stöd Målet är att utvidga medlingen till att omfatta hela utbildningssektorn Samarbete med lärarutbildningen som mål att utveckla utbildarnätverket utbildar redan inom universiteten Finlands Forum för medling (grundat 2003) är en obunden förening som specialiserat sig på medling Numera utbildar vi även i yrkesskolor och daghem 5

6 Medling Frivillig, kollektiv konflikthanteringsmetod Fokus i dialog, att lära sig och kunna förstå bättre andras åsikter Fasilitativa och opartiska medlare Parterna hittar själv lösningen till konflikten Framtidsinriktad Behandlar det som har hänt, känslor, värden och lösningar Medling används överallt i samhället ( 6

7 Medling i samhället (FFM:s roll och samarbete i Finland) Medling i brott och tvister (lag 2006) Skolmedling (projekt, 2006), Kamratmedling sedan 2000 Arbetsplatsmedling (projekt, 2007) Grannskapsmedling (kontakter, 2006) Familjemedling (projekt, 2009) Medling i miljökonflikter (samarbete, 2008) Internationell medling (kontakter, 2005) Domstolsmedling (lag 2006) Medling i byggnadstvister (samarbete, 2008) Finlands Advokatförbunds medlingsförfarande (kontakter, 2003) 7

8 Kamratmedling är en metod inom skolmedling Kamratmedling är en enkel metod där utbildade elever hjälper yngre elever att lösa sina tvister utan de vuxnas närvaro Skolmedling innebär medling av alla tvister i skolan. Även medlingspar lärare-elev förekommer och även då parterna är elev-lärare 8

9 GRUNDPRINCIPER Frivillighet Opartiskhet Tystnadsplikt Positiva lösningar- inga straff Uppföljning

10 Kamratmedlingens utgångspunkter Eleverna kan lära sig konflikthantering, aktivt lyssnande mm. - Pedagogiskt intresse Eleverna äger sina konflikter och har rätt att vara delaktiga då man söker lösningar - Demokratiskt intresse Eleverna har mera kunskap och tid att lösa sina konflikter. De vuxna bör ge en möjlighet till eleverna. - Pragmatískt intresse (Hareide 2006) 10

11 Medling i skolor och dagis YdinVerso Låg- och högstadier Gymnasium AmisVerso Yrkesskolor Restorativ skola Utbilding för personalen i läroanstalter MiniVerso Daghem Verso Koordinering Planering Forskning Utveckling Nätverk Samarbete i Finland och utomlands

12 Medling i läromiljöerna Medling i daghem Kamratmedling i grundskolor, gymnasium och andra stadiet Medling med hjälp av de vuxna Vid behov arbetsplatsmedling Möjlighet att få stöd från medlingsbyrån Även medling vid konflikter med vårdnashavare

13 DE FEM STEG SOM HJÄLPER DIG 1.Kamratmedling 2.Medling av konflikter med hjälp av de vuxna 3.Påskyndad medlingsförfarande för unga 4.Medling i brott och vissa tvister 5.Domstolsmedling i tvister

14 Vad som har medlats av eleverna Vad kan man medla Användande av nedlåtande ton, trycka ned, dissa, skälla, tala bakom ryggen Mobbning i SMS och internet (inga polisfall) Knuffande, slå med handflatan, hålla fast, slagsmål /lekslagsmål, tränga sig före i kön Diskriminering, isolering, utfrysning Hota, tvinga, trycka på Låna utan lov och gömma saker 14

15 Vad betyder det att något är allvarligt? Mobbning, tvist, våld eller vanligt bråk Blir slagen Hotar att berätta något hemligt Utfrysning Talar illa bakom ryggen Förlorar sin virtuella figur Ärekränkning mm. 15 & Saarinen

16 När och Hur skall man ingripa? Genast då man ser eller hör / tidigt ingripande Då barnet beter sig på ett ovanligt sätt Handlingsättet varierar (en, två, flere, föräldrarna, lärare, syskon) Kort och enkelt : ni vet vad som eleverna kan sköta sinsemellan, vad som kräver vuxnas närvaro / åtgärder o.s.v. Har det skett en gång eller flere gånger Tvister och konflikter skall ej psykopatologiseras Medlingsprinciperna : inga straff och skyldighet som bör behandlas på ett särskilt sätt Det centrala är att det ej sker mera, de anhöriga blir hörda och parterna får det dom vill ha (gottgörelse, ersättning, förlåtelse,..) 16

17 Restorativa skolans målsättning Öka säkerhet, arbetsro och bättre atmosfär Minska på isolering Stöda samhörighet Öka på moral och självkänsla Öka delaktighet Minska på mobbning Stöd åt personalen (Hopkins 2004) 17

18 Inlärning i medling BLI SYNLIG FÖRSTROENDE OCH ANSVARSTAGANDE KONFLIKT GER EN MÖJLIGHET TILL FÖRÄNDRING JÄMLIKHET ARBETA TILLSAMMANS TOLERANS 18 VÄXELVERKAN OCH EMPATI VÄXA UT FRÅN KONFLIKTEN

19 Restorativ tänkand som bakgrund till medling Social inlärning (Kauppila, Kavanagh, Bower, Helkama) Yhteistoiminnallinen oppiminen (Dewey, Johnson & Johnson) Restorativ inlärning Dialog (Isaacs) Restorativisen tilan käsite (Poikela, Wickens)

20 Vad har du lärt dig i medling? Har lärt mig behanda tvister och kan använda kunskaperna även utanför skolan (medlare, Joroinen) I medling lär man sig samarbeta med andra människor (medlare, Espoo) Jag kan lära mig om jämlikhet, samhörighet, ansvarstagande, hålla mina löften och ge förlåt (medlingselever, Helsingfors) Jag har lärt mig att alltid kan eller behöver ej andra lösa dina tvister (medlare, Joroinen) Jag har lärt mig goda saker för mitt kommande äktenskap (medlare, Helsingfors) Samlade kommentarer

21 PÄIVÄKODISSA SOVITELLAAN: MINIVERSO Me ei tapella enää ku meil on se meijä oma sopimus (pojat 6v)

22 9 steg till medling 1. Ta kontakt med mig 2. Gör beslut om utbildningsdagarna 3. Utbildar personalen 4. Väljer stödgruppen och medlarna 5. Utbildar medlarna och stödgruppen 6. Information inom skolan och till vårdnadshavarna 7. Verksamheten börjar 8. Sköter om att verksamheten är en del av skolarbetet 9. Sköter om fortutbildningen

23 Utmaningar Medlingen utmanar en äkta delaktighet och det att man befattar sig med våld Verksamhetskulturen förändras mycket långsamt i skolorna Jag sköter detta snabbare och bättre från erfarenhet till insikt att eleverna kan ta ansvar för sina konflikter och är experter och en enorm resurs i skolsamfundet 23

24 Kamratmedlarna berättar om sitt arbete 90% positiva åsikter: Trevligt/Kiva/Bra/Snyggt Lär sig konfliktlösning Får hjälpa Intressant Lätt Man kan påverka God utbildning Förnufftigt Man blir på gott humör Ansvarsfullt Lär sig om människorelationer 10% kritiska åsikter: Ibland svårt Dejouren fungerar ej Inte så trevligt som jag trodde Ibland tufft Ibland känns det att man ej kan hjälpa Tillammans 297 åsikter (Gellin 2003) 24

25 Kamratmedling är viktigt 82% av medlarna tycker att de har lyckats hjälpa parterna 90% av medlarna anser att medlingen är en godkänd verksamhetsform i skolan 88% av parterna meddelade att de har hållit sitt löfte 87% av parterna anser att det är viktigt att eleverna får behandla sin tvister i kamratmedling 25

26 Resultat från enkäten 86% av fallen som medlas är antingen fysiska eller psykiska 95% av fallen leder till ett avtal som håller under uppföljningen (1 2 veckor) 89% av medlarna anser att det är mycket viktigt att behandla fallet genast 90% av medlarna anser att verksamheten är viktig och meningsfull 26

27 Alla konflikter kan lösas Ahtisaari (2009): Alla konflikter kan lösas. Fred är det mest primära och att söka de skyldiga ger ej en möjlighet till att bygga fredsarbetets atmosfär. Man bör se mot framtiden och leta efter sådana hållbara lösningar där även fred kan byggas. Finland kunde utvecklas till en fredsbyggande stormakt. 27

28 Viktigt Tidigt ingripande, stöd Vi som utomstående vet ej hur det känns Inga stämpel i pannan Ge först möjligheten till de unga Barn och unga har rätt att ändra sitt beteende Eleverna lovar varandra Avtal och ändring av beteende förstärker den sociala trygghetskänslan

29 Skolmedlingsprojektet i Finland Projektchef Maija Gellin maija.gellin@sovittelu.com gsm: Utbildningschef Eeva Saarinen eeva.saarinen@sovittelu.com gsm: Ansvarig för de svenskspråkiga skolorna Jens Gellin ;