SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad
|
|
- Gerd Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad
2 Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet A2 Enhet A3 Enhet B1 Enhet B2 Enhet B3 Människans vardag Källa: Jukka Pyhäjoki, THL
3 När finns det behov av sektorövergripande samarbete? Inte i alla situationer, men absolut i vissa Ofta oklara och komplexa situationer, Då den egna oron växer, men de egna resurserna/ möjligheterna inte räcker till Det stöd som erbjuds har inte en stödjande effekt Oklarhet om vad de andra gör, behov av större förståelse och koordinering Många parter engagerande, behov av en gemensam plan Överförings- och överflyttningssituationer
4 Kontext/ Sabir och : Mångprofessionellt nätverk som arbetar med svenskspråkiga barnfamiljer i Helsingfors: Utbildningssektorn: Sex pilotdaghem(förskoleverksamhet) och tre pilotskolor Hälsovårdssektorn: barnrådgivning (barnavårdscentraler) Social service: team för hemservice och tidigt stöd, familjerådgivning, barnskydd ( social barnavård) Barnpsykiatrisk pkl 2012: Implementering av arbetsmodellen i nätverket som arbetar med yngre barn ( 0-7 år, dagvård), ca 55 enheter
5 Utmaningar i samarbetet Nu har vi gjort allt vi kan. Nu får andra ta över. Hon skulle behöva en stödfamilj. Vi följer upp det och tar sedan kontakt vid behov. Jag tänkte att det där kommer aldrig att fungera.
6 Arbetsmodell för inledande samarbete över sektorgränser (Sabir) Några gemensamma principer: Förstärk brukarperspektivet: Ta föräldrarna med i diskussionen i ett tidigare skede, se familjen som medaktör under hela processen! Frångång från remitterande praxis: Bjud in samarbetspart istället för att skicka familjen vidare! Förstärk ett dialogiskt förhållningssätt!
7 Modell för inledande samarbete Oro Konsultation Gemensam kartläggning Inledande samarbetsmöte Betydelsen av att föregående faser sköts väl för att det inledande samarbetsmötet ska utfalla väl! Oron: konkret, begripligt och förståeligt Från att tala om problem till att tala om en subjektiv känsla Att be om hjälp att minska den egna oron Familjen roll som medaktör Tidigt skede möjliggör ett gemensamt språk och en gemensam process Ömsesidig växelverkan, inte objekt för de professionellas interventioner
8 Inledande samarbetsmöte: betydelsen av klara ramar och roller! Mötesledaren har en stor betydelse för att mötesstrukturen ska hålla. Den som har oro ska få fokusera på att presentera oron begripligt och konkret Den inbjudna förväntas öppna upp för de andra vad de hör och hur de tänker utgående från sin sakkunskap och yrkesroll (reflekterande grepp) Betydelsen av ett gemensamt mötesprotokoll (som alla deltagande får): definiering av ansvarfördelning och fortsatta planer
9 Inledande samarbetsmöte: betydelsen av ett stärkt dialogiskt förhållningssätt! Skapa en trygg och tillitsfull stämning! Särskilj talande och lyssnande! Målsättningen är att förstå hur den andra resonerar! Stå ut och hantera osäkerheten med att inte genast ha en lösning! Ta inriktning på framtiden! Ta fasta på resurser och sådant som tidigare fungerat!
10 Familjens delaktighet Vårdnadshavarna får höra hur den sammankallande personalen resonerar får berätta om sina erfarenheter och synpunkter får höra hur den inbjudna resonerar utgående från sin roll som sakkunnig Då föräldrarna är med och samtycker till diskussionen är man inte bunden av tystnadsplikt!
11 Nyttan? Personalen är inte ensam med sin oro. Familjens resurser och specialservicens stöd i ett tidigare skede mindre belastning ökad medvetenhet om varandra och ökad gemensam förståelse bättre tillgänglighet till utökat stöd Familjerna uppskattar att personalen tar upp sin oro och initiativ till fortsatt arbete Familjerna känner sig respekterade och hörda Klara ramar och roller synliggör professionalitet
12 Källor Andersen, Tom (2007): Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen Eriksson& Arnkil (2006): Ta upp oron en handbok i tidiga dialoger Seikkula& Arnkil(2011): Sociala nätverk i dialog Söderström & Backman (2011): Kraft genom samverkan en arbetsmodell för inledande samarbete (
Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström
Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter Socialarbetare Eivor Söderström 12.5.2014 Hbl, 4.4.14 Rapporter, utredningar Fungerande barnskydd: STM 2013:25 Kvalitetsrekommendation
Läs merEivor Söderström och Ann Backman
1 Eivor Söderström och Ann Backman Kraft genom samverkan en arbetsmodell för inledande samarbete 4/2011 Kraft genom samverkan en arbetsmodell för inledande samarbete Eivor Söderström och Ann Backman:
Läs merFrån frånvaro till närvaro-dialog som redskap. Vasa 10.4 2014 Britt-Helen Tuomela-Holti
Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap Vasa 10.4 2014 Britt-Helen Tuomela-Holti "Hur talar man så att det hos den andra uppstår en vilja att lyssna och hur lyssnar man, så att det hos den andra
Läs merFRAMTIDSDIALOGER MED UNGA
FRAMTIDSDIALOGER MED UNGA MED FRAMTIDSDIALOGER KAN VI BYGGA NÄTVERK OCH BEMÖTA UNGDOMAR 1 eivor österlund LITTERATUR Tom Arnkil, Esa Eriksson, Robert Arnkil Dialogisk utveckling av kommunernas service
Läs merBarn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång
Barn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång Helsingfors Bitta Söderblom Prolog Skyddande faktorer för barn i skolåldern inom och utom hemmet Långvariga
Läs merPresentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna
Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna i Mariehamn Agenda för denna träff: Bakgrund Allmänt om nätverksmöten Själva modellen Om implementeringsprocessen Summering Kahoot Case Diskussion av caset
Läs merBemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa
Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen
Läs merMot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet
Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet Samutvecklingsdag i Helsingfors 24.1.2018 Pia Eriksson, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd Samutvecklingsdagarna och nationellt utvecklande
Läs merPersonalen i daghemmet finns till för barnet.
2. VÅR VÄRDEGRUND 2.1 TRYGGHET Vi strävar till att erbjuda barnet en god vård och en trygg miljö. Varaktiga människoförhållande och strukturerad dagsrytm. Att barnet och familjen ska känna sig varmt välkomna
Läs merMångprofessionella nätverk som förebygger utslagning bland unga svenskspråkiga i Helsingfors. Be$na von Kraemer
Mångprofessionella nätverk som förebygger utslagning bland unga svenskspråkiga i Helsingfors Be$na von Kraemer Forskningsfrågor Uppdrag: Tutkijasosiaalityöntekijän tehtävä on kartoittaa rutsinkielisten
Läs merMia Montonen och Eivor Söderström. Utvärdering av SABIR
Mia Montonen och Eivor Söderström Utvärdering av SABIR FSKC ARBETSPAPPER 6/2011 Utvärdering av SABIR Mia Montonen och Eivor Söderström: Utvärdering av SABIR FSKC Arbetspapper 6/2011 Ab Det finlandssvenska
Läs merForsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med professionella och unga brukare i Helsingfors
Mångprofessionellt arbete och brukarperspektiv Forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med professionella och unga brukare i Helsingfors Seminariet SKILLNADEN II Samverkan som strategi 24.11.2015
Läs merSAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE
SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE Den här modellen är skapad för dig som arbetar i barnskyddet, grundskolan, gymnasieskolan och inom hälso- och sjukvården på Åland. Modellen är till för att underlätta
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med
Läs merTidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner
Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner April 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Begreppen inom tidigt ingripande... 4 1.1. Bekymmerszonerna... 4 1.2. Tidigt ingripande... 5 1.3.
Läs merPM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND
PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho
Läs merTidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp
Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov
Läs merDelaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR
Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? 1 Diskussion:
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs mer24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook
Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter
Läs merHandbok för samtalsledare som arbetar med nätverk
HANDBOK Esa Eriksson Tom Erik Arnkil Marie Rautava Framtidsdialoger Handbok för samtalsledare som arbetar med nätverk 9 Författarna och Institutet för hälsa och välfärd Översättning från finska till svenska:
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev 2011 2013 ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en
Läs merYH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården
YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia
Läs merSOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko
SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA)-PROJEKTET Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA Socialarbetaren arbetar
Läs merRapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde
Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-23 1.0 Anders Johansson, Christina Persson Förskoleförvaltningen Avdelningen
Läs merEn systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN
En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? * Ett litet
Läs merDialogduk utskriftsanvisningar
Folkhälsans dialogduk för skolpersonal erbjuder skolans kollegium en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i skolan. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter till
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs meratt man väljer klassföräldrar till klassen.
Klassföräldrarna att man väljer klassföräldrar till klassen. Klassföräldrarna att klassföräldrarna leder föräldraträffarna och skriver protokoll. Klassföräldrarna att klassföräldrarna deltar i regelbundna
Läs merBBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus
BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus Eva Agåker Helena Stålhammar Kristina Andersson Helena Bohman 2016-08-30 Vi kommer att prata om hur BBIC Underlättar socialtjänstens arbete Har utgångspunkt
Läs merBILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård
BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merVuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014. VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg
Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014 VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg Innehåll Riktlinjer för värdegrund och etik... 4 Det goda mötet... 6 Insatser av god kvalitet... 7 Vad
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merLÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad
LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad 11.03.2019 Upplägg av kvällen Planen för småbarnspedagogik i praktiken. Att förverkliga den nya planen för småbarnspedagogik förutsätter både individuellt
Läs merKriterier för remiss till foniatriska enheten
1 (7) Kriterier för remiss till foniatriska enheten Specialområdets kod är 57 Området foniatri omfattar röst-, tal-, språk- och sväljstörningar. Foniatri har varit en självständig specialitet i Finland
Läs merTankar kring processen att flytta hemifrån. Projektledare Annette Tallberg Helsingfors, 21 november 2014
Tankar kring processen att flytta hemifrån Projektledare Annette Tallberg Helsingfors, 21 november 2014 Kort om FDUV FDUV är en riksomfattande intresseorganisation som arbetar för svenskspråkiga personer
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda
Läs merAnhörigstrategi. för Kårkulla samkommun Godkänd av styrelsen Chefen för EUC
Anhörigstrategi för Kårkulla samkommun 2017-2019 Godkänd av styrelsen 23.5.2017 Chefen för EUC 1(4) Kårkulla samkommuns vision är att erbjuda tjänster av hög kvalitet som beaktar behov och önskemål hos
Läs merNya vindar inom omsorgen
Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merVÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja
VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod
Läs merUNGA OCH PSYKISK OHÄLSA ATT UTVECKLA PRAKTIKEN GENOM SAMVERKAN. Mathilda Wrede-institutet Frida Westerback 26.11.2015
UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA ATT UTVECKLA PRAKTIKEN GENOM SAMVERKAN Mathilda Wrede-institutet Frida Westerback 26.11.2015 INGÅNG TILL TEMAT 20 % av 14-24-åringar drabbas av psykisk ohälsa (United Nations 2014)
Läs merDIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)
DIGITAL KURS Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte) KUGGHJULSMODELLEN I alla socialtjänstutredningar står barnets behov och livssituation i centrum för allt arbete som görs. Det är alltid
Läs mersamverkan motivera agerar
NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och
Läs merVÄSTBAS I STENUNGSUND
STENUNGSUNDS KOMMUN 2014-02-20 VÄSTBAS I STENUNGSUND I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter.
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag
ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen
Läs merSkolans perspektiv Laila Andersson rektor Mattlidens skola
Skolans perspektiv Laila Andersson rektor Mattlidens skola Laila Andersson Fil.mag. Helsingfors universitet 1991 Lektor i modersmål och litteratur 1991-2006 Rektor i Mattlidens skola 2006 Förtroendeuppdrag
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merAgenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB
Agenda Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta Är det verkligen så noga? Paradigmskifte i synen på barn Objektsyn karaktäriseras av vuxnas
Läs merDe små gesternas betydelse
De små gesternas betydelse Familjer som konsulter till socialtjänsten en utvärderingsstudie om samarbetet ihop med åtta familjebehandlare, Bromma familjebehandlarteam (BFB), 2018 VÅR STUDIE > Inramning
Läs merLyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka
Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik Vägkarta för en lyckad process 24.1.2019 Siv Saarukka Pedagogisk dokumentation som stöd för barnets språkutveckling Genom den pedagogiska dokumentationen,
Läs mer5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering
5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering ORDFÖRANDE: NINA ÖSTMAN SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR Hur väl behandlar rapporten de centrala utmaningar som finns i utvecklingsarbetet? Anteckningar:
Läs merSAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merHANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6
HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6 3.6.2014 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 1-6 Handlingsplanen har skapats enligt uppdrag a barnens och ungdomarnas
Läs merAnn Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten
Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015
Läs merETT FYRTORN MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM
LOKALA EXEMPEL PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Kristiansand ETT FYRTORN MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Kristiansand 1 Kristiansand 2 Kristiansand ett fyrtorn mot våldsbejakande extremism
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merBildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING STALLGÅRDEN FÖRSKOLA 2018-2019 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller... 3 Information
Läs merMINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER
MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merBemötande vid oro kring radikalisering och våldsbejakande extremism
Bemötande vid oro kring radikalisering och våldsbejakande extremism Angeliqué Fors Medlingsverksamheten och Samordningsfunktionen mot våldsbejakande extremism inom Social resursförvaltning Innehåll Metoder,
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merMå bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg
Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns
Läs merBarnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.
Plan mot kränkande särbehandling Vallens förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Läs merFramtiden för den jämlika småbarnspedagogiken
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som
Läs merBilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo
Bilaga 2 Förskolans elevvårdsplan i Åbo Svenska området för småbarnspedagogik 22.2.2016 1 (4) Innehåll Inledning... 1 1 Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga...
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw
qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw Vår verksamhet i förskoleklass utifrån LGR 11 ertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåa
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merFörskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merTallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef
Läs merMÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merBarnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) Några centrala
Läs merBILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård
BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merTeman i presentationen
Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merLovisa stads plan för småbarnsfostran
Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna
Läs merVår förskola. Fylld av tillit och växtkraft
Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merBarnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården
Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården UNICEF - FN:s barnfond - Världens ledande banrättsorganisation - FN:s mandat att förverkliga barnets rättigheter - Finns i 190 länder
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merBarnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD
BARNETS BILD För varje barn görs en egen individuell Plan för småbarnspedagogik. Denna blankett är planens andra del. Planen stöder barnets individuella utveckling, fostran och lärande. En småbarnspedagogik
Läs merDEN DEMOKRATISKA ORGANISATIONEN
DEN DEMOKRATISKA ORGANISATIONEN Vi måste värna om den demokratiska ordningen och säkerställa att beslutsprocessen på stämman inte låter särintressen bli dominerande. Vi vill underlätta för medlemmarna
Läs merhur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam
Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur
Läs merResultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs mer(Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012)
1 Familjearbete i K5 I förslaget till ny Socialvårdslag 26 föreskrivs om socialvårdens service och stödåtgärder för barn och barnfamiljer. Syftet är att öka och utveckla förebyggande hemservice för barnfamiljer
Läs merKullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Läs merHANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor
HANDLINGSPLAN Föräldrasamverkan För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande... 3 2. Lpfö- 98/10:s RIKTLINJER...
Läs merStrandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.
2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merLedarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad
Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig
Läs mer