Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet

Transkript

1 Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet Samutvecklingsdag i Helsingfors Pia Eriksson, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd

2 Samutvecklingsdagarna och nationellt utvecklande av barnskyddet Samutvecklingsdagarna ordnas på olika håll i landet under LAPE-programmet Strukturen för dagarna är den samma, temat varierar Som grund fungerar de modeller för utvecklandet av barnskydd som skapats inom LAPE-programmet. Dessa utvecklas vidare tillsammans En materialbank med dagarnas material samlas på THL:s hemsidor Materialet består av videoinspelningar av föreläsningarna, presentationerna samt annat kompletterande material 2

3 Samutvecklandets principer Viktigt att bjuda in alla centrala aktörer från början I samutvecklingsdagarna deltar professionella inom barnskyddet, klienter / erfarenhetsexperter, samarbetspartners, forskare och studerande Möjliggör en reflektiv dialog där olika synvinklar kombineras Bryter ner hierarkier och poängterar jämlikhet i interaktionen 3

4 Samutvecklandets principer Strävar till ett fleraktörsperspektiv Kombinerar och balanserar erfarenhetbaserad kunskap som klienter och professionella har med forskningbaserad kunskap Ideér skapas, utvecklas vidare och utvärderas i gemensam diskussion 4

5 Modellbeskrivning av systemiskt barnskydd

6 Modellbeskrivning av systemiskt barnskydd Pia Lahtinen, Leena Männistö & Marketta Raivio: Kohti suomalaista systeemistä lastensuojelun toimintamallia. Keskeisiä periaatteita ja reunaehtoja. Mot en finländsk systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet. Centrala principer och ramvillkor 6

7 Utveckling av barnskyddet en bit av helheten Förnyande av barnskyddets egen struktur, arbetsorientering samt handlingskultur Polisväsendet Skola och daghem Handikappservice Tredje sektorn Specialsjukvården Barnskydd Skapandet av strukturer för integration och samarbetsforme r som hjälper klienterna Basservice, familjecenter Rusmedelsvård 7

8 Vilka problem på klientnivå strävar modellen till att lösa? Tjänsterna är splittrade, sporadiska eller kortvariga ingen har översikt över helheten Bristen på holistiskt stöd En tendens till låg intensitet och problemcentrerat arbete Släckande av eldsvådor och för sena insatser 8

9 Vilka problem med organiseringen av arbetet strävar modellen till att lösa? Möjligheten att uppnå en känsla av kontroll i arbete, överbelastning och omsättning av personal Samarbetsproblem En kultur av att jobba ensam och bära ansvaret ensam Bristen på strukturer som stöder välbefinnande i arbete Variation/ slumpmässighet i den delade professionella referensramen och den gemensamma kunskapsbasen 9

10 Vad är nytt i den systemiska modellen? En systemisk synvinkel och arbetsmetoder som stöder dessa introduceras I arbetsgemenskapen skapas en struktur som möjliggör systemiskt arbete Kvalitativ reflektion över klienternas situation möjliggörs medvetet och systematiskt Klara roller i teamet: socialarbetare, kliniker/ familjeterapeut, enhetskoordinator, konsulterande socialarbetare, barnets och föräldrarnas egna kontaktpersoner Mindre klientmängder, en möjlighet till mer bemötanden och intensivt arbete En känsla av gemensamt ansvarstagande i teamet En struktur för intensivare och mer bemötande klientarbete 10

11 Klientarbetets principer i systemiskt arbete Central tolkning av problem: de löses i samma system av mänskorelationer och den miljö som de har uppstått i Central kunskap: att bekanta sig med klienternas / familjemedlemmarnas upplevelser och historia ses som en nödvändig utgångspunkt i fungerande problemlösning Central hypotes: är att då mänskorelationer är fungerande och motsvarar individernas / familjemedlemmarnas behov blir symptom och problematiskt beteende onödigt. Centralt att notera: den bakomliggande betydelsen av och känslorna bakom symptomen/ problemen Central attityd: den professionella övergår medvetet från bättre vetande till respekterande osäkerhet, icke-vetande och dialogiskhet (Lorås, Bertrando & Ness 2017) 11

12 Referensramar stöder det systemiska arbetssättet Narrativitet Dialogiskt arbete Lösningsfokuserat arbete 12

13 Metoder som stöder arbetet Formulerandet av systemiska hypoteser målsättningen är att identifiera drag i familjesystemet och känna igen deras inverkan på familjemedlemmarna. T.ex. regler eller uppfattningar som håller ihop familjen. Granskandet av problem över generationer målet är att känna igen hur dessa påverkar familjen och mänskorelationerna. Omformulera (reframe) problemet som behandlas för att göra klientens tillskrivna mening synlig Cirkulära frågor gällande andra parters beteende, alternativa synvinklar, relationer, möjligheter osv. 13

14 Strukturer för konsultation vid behov, t.ex. i juridiska frågor. Leder teamets arbete, Leder diskussionen i teamet, värnar om samarbete med andra instanser Barnskyddets systemiska team Systemiskhet Familjeteraputiskt förstående Relationsbaserat Barncentrerat Klienternas delaktighet Fleraktörskap Stöder arbetet i teamet genom att främja systemiskt tankesätt och bidrar med familjeterapeutisk synvinkel Konsulterande socialarbetare Kvalitativ, mångsidig reflektion 14 Socialarbetare Socialarbetare Socialhandledare Kliniker/ Familjeterapeut Koordinator Dokumenterar teamets diskussioner, kontaktar klienter, bokar tider etc. Lågtröskeltjänster: barn- och mödrarådgivning, småbarnspedagogik, skola, hemservice, socialhandledning för barnfamiljer

15 Pilotering av den systemiska modellen inom LAPE

16 Pilotering av den systemiska modellen Pilotering i 14 landskap Pilotererande kommuner/ samkommuner el. dyl. 36 Piloterande team ca I piloteringen deltar ca. 200 socialarbetare

17 En lyckad pilotering förutsätter Stärkandet av basservice och begränsande av klientmängderna i barnskyddet Fungerande praktiker och strukturer för mångprofessionellt samarbete på bas- och specialnivå Delade värderingar och samordnande ledarskap i organisationerna Medvetenhet och dialog om verksamhetsmodellen över professionsgränser Den systemiska modellen för barnskyddet förutsätter en förändring i hela organisationen 17

18 LAPE och Institutet för hälsa och välfärd (THL) Skapat och genomfört två nationella utbildarutbildningar stöd och handledning Materialbank för utbildarutbildningen, broschyrer, manual Utbildningen av teamen har startat Stöder piloteringen av modellen i över 40 barnskyddsteam nationellt Workshops för förmännen Forskning i modellens implementering nationellt och effektivitet (utvalda områden) Samlar och dokumenterar erfarenheter av piloteringarna Nätverksträffar för utbildarna (2ggr/ år) Nätverk för utvecklarna inom barnskyddet (LAPE) 5ggr/år Workshop för forskare på Sosiaalityön tutkimuksen päivät 18

19 Tack! PIA ERIKSSON