INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer

Transkript

1 KYRKSLÄTTS PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd 4 2. Kvalitativa kriterier som styr verksamheten Kvalitativa kriterier Centrala utvecklingsobjekt för åren Vision för barnskyddet 8 3. Uppföljning och utvärdering 9 Källor: Bilaga 2 BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer 2

3 1. INLEDNING Barn och unga som mår bra idag är aktiva aktörer i framtiden, så att satsa på barns och ungas välfärd är både viktigt och lönande. Statsminister Vanhanens andra regerings Barn-, ungdoms- och barnfamiljspolitiska program betonar förebyggande och minskande av illamående och utslagning. Också Kyrkslätts plan för barns och ungas välfärd fokuserar på tidigt ingripande (i denna plan används namnet tidigt och öppet samarbete i rätt tid) och förebyggande arbete som ingår i basservicen. Uppgörandet av Kyrkslätts plan för barns och ungas välfärd baserar sig på 12 i barnskyddslagen (417/2007) som trädde i kraft och som ålägger kommunerna att uppgöra en plan för att främja barns och ungas välfärd samt ordna barnskyddet. Barns, ungas och barnfamiljers välfärd berör alla sektorer. Denna plan för barns och ungas välfärd är Kyrkslätts kommuns gemensamma uppfattning om allmänna mål för barnskyddet, värden som styr verksamheten, de viktigaste tyngdpunkterna samt önskad utvecklingsriktning. I planen för barns och ungas välfärd preciseras vad man ska koncentrera sig på inom kommunens barnskydd inom de närmaste åren samt vilka principer som är viktiga och eftersträvansvärda. I Kyrkslätt görs även för närvarande förebyggande arbete av god kvalitet tillsammans med barn, unga och barnfamiljer. Med hjälp av beskrivningen av servicesystemet (se bilaga 2) samt framtida utvecklingsobjekt (se bilaga 1) får kommuninvånarna, kommunens anställda, förtroendevalda och beslutsfattare en mer helhetsbetonad uppfattning än hittills om barns, ungas och barnfamiljers uppväxtförhållanden samt om de resurser som behövs för att trygga välfärden. Avsikten med planen 3

4 för barns och ungas välfärd är att på lång sikt styra servicesystemets verksamhet att bättre motsvara samhällets och kommuninvånarnas behov. Planen för barns och ungas välfärd ger kommunernas förtroendevalda information med hjälp av vilken de kan bedöma en ändamålsenlig styrning av resurser och eventuella behov av tilläggsresurser. Planen för barns och ungas välfärd godkänns i kommunernas fullmäktige minst en gång per fullmäktigeperiod och därutöver tas planen i beaktande vid uppgörandet av kommunens budget och ekonomiplan. (Taskinen 2007, 26; Rousu 2008.) Utgångspunkten för Kyrkslätts plan för barns och ungas välfärd är förutom barnskyddslagen (417/2007) dessutom målsättningarna för det riksomfattande Kaste-programmet, Kyrkslätts kommun- och servicestrategi 2006 samt verksamhetsplanen för kommun- och servicestrategin Förutom ovannämnda påverkar i bakgrunden också de lagar som styr dagvården, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet samt konventionen om barnens rättigheter. 1.1 Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd I Kyrkslätt bildades i början av år 2008 en styrgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän för att styra och leda uppgörandet av planen för barns och ungas välfärd. Som ordförande för gruppen verkade socialnämndens vice ordförande Antti Lavanti och som sekreterare chefen för socialarbetet Sirkku Pekkarinen-Keto. Övriga medlemmar i styrgruppen var de förtroendevalda Ari Harinen, Antti Kilappa, Minna Pirttijärvi, Gun-Maj Beck, Johanna Tyyskä och Johanna Lahtinen samt socialservicechef Merja Etholén-Rönnberg. Förutom styrgruppen bildades också en mångprofessionell sakkunniggrupp i kommunen år Ordförande för sakkunniggruppen för planen för barns och ungas välfärd var chefen för socialarbetet Sirkku Pekkarinen-Keto. Medlemmar i sakkunniggruppen var socialservicechef Merja Etholén-Rönnberg, ledande socialarbetare Birgitta Nordman, dagvårdschef Raili Santavuori, föreståndare för familjerådgivningen Arto Kyllönen, hälsovårdare Anna-Lotta Aaltonen, föreståndare för familjestödscentret Seppo Loponen, specialungdomsarbetare Minna Partanen, ledande skolpsykolog Johanna Lindeman, läkare Johanna Rauste, hälsovårdare Sari Väisänen, specialplanerare Marja-Leena Saarelma samt planerare Satu-Mari Åkerlund. 4

5 Arbetet med planen för barns och ungas välfärd är kontinuerligt, framåtsträvande och serviceutvecklande mångprofessionellt processarbete. Planen lever årligen enligt kommunens förutsättningar och behov. Målet med processarbetet är att röra sig mot ett utvidgat barn- och familjepolitiskt program i kommunen. Seminariearbete Under arbetet med planen arrangerades tre tväradministrativa seminarier i kommunen. I seminarierna deltog kommunens tjänstemän, chefer och förtroendevalda i olika sammansättningar. Under seminarierna gick man med olika arbetsmetoder in på djupet med tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer samt tjänsternas flaskhalsar. Resultaten av seminariearbetet utnyttjades vid struktureringen av utvecklingsobjekt för servicen för barn, ungdomar och barnfamiljer samt vid uppställandet av kvalitativa kriterier för att styra verksamheten. Seminariernas teman var: 1. Service för 7-12-åringar: Resursallokering inom befintlig service, tidigt ingripande, skolavhoppare och stärkande av samhörigheten i kommunen 2. Service för 0-7-åringar: Svaga signaler och tidigt ingripande, fostringsgemenskap, utvärdering av barnkonsekvenser 3. Service för åringar: Att ta saker på tal och tidigt ingripande, tillgången på familjerådgivningens tjänster också för unga 5

6 2. KVALITATIVA KRITERIER SOM STYR VERKSAMHETEN INOM SERVICEN FÖR BARN, UNGA OCH BARNFAMILJER I KYRKSLÄTT I processarbetet för Kyrkslätts plan för barns och ungas välfärd preciserade man de kvalitativa kriterier som styr verksamheten inom servicen för barn, unga och barnfamiljer. Dessa kriterier styr verksamheten under de kommande åren inom kommunens service för barn, unga och barnfamiljer. 2.1 Kvalitativa kriterier I Kommun- och servicestrategin 2006 har man lyft fram kommuninvånarnas tillgång på service och servicens åtkomlighet: I Kyrkslätt fäster man fortfarande uppmärksamhet vid att basservicen, tjänster för tidigt stöd samt specialtjänsterna är lättillgängliga och åtkomliga på olika håll i kommunen. Målläget är att servicen finns i de uppväxtmiljöer där barnen och de unga lever (Se bilaga 1 s. 1-2 dagvård, grundläggande utbildning, rådgivning). Förutsättningar för fungerande och åtkomlig service är tillräckliga personalresurser samt ändamålsenliga arbetslokaliteter för personalen. (Se bilaga 1 s. 4 rådgivning, skol- och studerandehälsovård) Det allmänna målet inom kommunens servicestrategi gällande arrangering av service är kundorientering. I planen för barns och ungas välfärd lyfter man förutom kundorientering fram ett tänkesätt som utgår från familjens behov. I kommunens familje- och kundorienterade verksamhetsmodell beaktas barnens, de ungas och barnfamiljernas behov både vid planeringen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Att utgå från familjens behov betyder bl.a. att man lyssnar till familjen vid deras ärenden och stöder enligt behov. Detta syns t.ex. vid identifieringen av familjens värden och resurser samt vid skapandet av interaktivt kompanjonskap inom kommunens olika tjänster. Föräldrar stöds att på det sätt de själva bestämmer delta i 6

7 planeringen och genomförandet av tjänsterna. Att utgå från familjens behov förutsätter jämställdhet samt att ta med familjen i diskussionen och beslutsfattandet som gäller dem. Det branschövergripande och mångprofessionella samarbetet är i Kyrkslätt flera aktörers målmedvetna arbete för att reda ut klientfamiljernas problem eller utveckla verksamheten. Branschövergripande och mångprofessionellt nätverksarbete kräver på det praktiska planet flexibelt samarbete och förhandlande både kollegialt och i förhållande till klienterna samt uppåt mot ledningen. På mellannivå behöver man på motsvarande sätt förhandlingar över sektorgränserna och dialog både uppåt och nedåt men också ledarskap över en linjeorganisation så att nätverksstrukturerna får administrativt stöd. (En mångprofessionell verksamhetsmodell). Inom Kyrkslätts dagvård har man redan i många år genomfört fostringsgemenskap (se bilaga 2, s.18), där kommunens personal inom småbarnsfostran och föräldrarna medvetet förbinder sig att stöda barnets tillväxt, utveckling och inlärning. Inom gemenskapen är föräldrarna och personalen jämställda men på olika sätt experter på barnet. Fostringsgemenskapen bygger på lyssnandets, respektens, dialogens och förtroendets principer (Kaskela & Kekkonen 2006). Verksamhetssätt som främjar fostringsgemenskap förstärks och främjas i kommunen inom de kommande åren i samarbete med barnfamiljerna. Genom att som metod inom basservicen betona tidigt och öppet samarbete i rätt tid kan man för sin del förebygga barns, ungas och barnfamiljers utslagning samt behov av specialtjänster. Tidigt och öppet samarbete i rätt tid märks inom kommunens service som ett förebyggande arbetsgrepp, upptäckande av svaga signaler samt utvecklande av metoder för tidigt stöd och mångprofessionellt samarbete. Det mångprofessionella samarbetet utvecklas i kommunen bl.a. genom att grunda tväradministrativa arbetsgrupper där de gemensamma processerna förs framåt. Detta utvecklingsarbete av gemensamma processer befinner sig i Kyrkslätt ännu i ett inledande skede. Målläget är uppkomst av ett äkta och hinderslöst samarbete mellan kommunens olika tjänster. Tjänster med låg tröskel (se bilaga 1, s. 1, 2 och 5) är en del av utvecklingsarbetet för tidiga tjänster i rätt tid i Kyrkslätt. Huvudmålsättningen för Kaste-programmet är: Människornas delaktighet ökar och utslagningen minskar. Målsättningen återspeglas också i de kvalitativa kriterier som styr verksamheten i Kyrkslätt. Barnets delaktighet betonas i alla kommunens tjänster börjande från rådgivningsverksamheten och småbarnsfostran. Barnets delaktighet består av rätten att få information om planer, beslut, lösningar, åtgärder och motiveringar för dem som gäller en själv 7

8 samt av möjligheterna att få uttrycka sin åsikt och påverka dessa. Ett hinder för barnets äkta delaktighet är för tillfället otillräckliga resurser för basservice i kommunen. I Kyrkslätts kommun- och servicestrategi har man lyft fram målsättningen att systematiskt och långsiktigt öka kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter. I planen för barns och ungas välfärd framförs påverknings- och valmöjligheterna allt mer medvetet inom arbetet med barn, unga och familjer. Främjandet av val- och påverkningsmöjligheter förutsätter att man i kommunens strategiska riktlinjer och praktiska åtgärder förbinder sig till arrangerande av ett jämlikt samarbete mellan hemmet, småbarnsfostran, skolan och andra tjänster för barn, unga och familjer samt upprätthållande och utveckling av påverkningskanaler för barn och unga. 2.2 Centrala utvecklingsobjekt Utgående från sakkunniggruppens och styrgruppens arbete med planen, de gemensamma seminarierna samt utvärderingen av servicebehovet utgående från nuläget inom servicen har man lyft fram tre (3) centrala utvecklingsobjekt. 1. Åtgärdsprogrammet KiVa Skola är i bruk i varje skola i Kyrkslätt i mån av möjlighet under år Tillräckliga resurser för familjerådgivningen och barnrådgivningen (Se bilaga 1 s. 3-4 rådgivning och familjerådgivning) 3. Psykosociala tjänster med låg tröskel för unga 4. Invånarparkverksamheten (Se bilaga 1, s.1 dagvård) 2.3 Vision för barnskyddet i Kyrkslätt för åren Kyrkslätt är en bra och säker plats att bo på för barn och unga! Barn och unga i kommunen mår bra och verkar som aktiva kommuninvånare. I kommunen finns fungerande tjänster med låg tröskel för barn, unga och barnfamiljer och man lyssnar på dem i ärenden som berör dem. I kommunen råder nolltolerans mot mobbning i skolan och daghemmet. Med hjälp av kommunens starka basservice och beskrivna serviceprocesser skapar man tjänster som fungerar tväradministrativt och som genomförs och utvärderas kontinuerligt. Verksamhetssättet inom servicen för barn och unga är förebyggande. 8

9 3. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kommunens tjänstemän och förtroendevalda ansvarar för det praktiska arbetet med att genomföra Kyrkslätts plan för barns och ungas välfärd. Arbetsgrupperna (styrgruppen och sakkunniggruppen) som ansvarade för uppgörandet av planen ansvarar också för uppdateringen och uppföljningen av planen. Målsättningarna i barns och ungas välfärdsplan och genomförandet av utvecklingsobjekten utvärderas i delårsrapporter. Kommunfullmäktige justerar och utvärderar planen för barns och ungas välfärd efter godkännandet följande gång år Uppföljningsindikatorer Ungdomsväsendet: Besökarantal Dagvård: Invånarparksverksamheten har inletts Utvärdering av genomförandet av förfarandena vid övergångsskedet mellan förskole- och nybörjarundervisningen 31.8 och Personal som uppfyller behörighetsvillkoren (min. i 5 månaders vikariat) /barngrupp Utvärdering 31.8 och Befattningen som specialbarnträdsgårdslärare med vidgat arbetsområde i Kartanonrannan päiväkoti och Vuorenmäen päiväkoti Talterapeut Utvärdering av elevvårdstjänsterna 31.8 och

10 Grundläggande utbildning och elevvård: Skolbyggandet framskrider enligt den planerade tidtabellen. Ibruktagande av nya läroplaner enligt den av Utbildningsstyrelsen föreskrivna tidtabellen Antalet timmar som använts till stödundervisning och till specialundervisning på deltid i förhållande till elevantalet Antalet elever som intagits eller överförts till specialundervisning enligt ställe där specialundervisning ordnas: a) helt integrerade i en grupp i allmänundervisning a) delvis integrerade i en grupp i allmänundervisning c) helt i en specialgrupp Klientunderlag för skolpsykologerna, skolkuratorerna, specialbarnträdgårdslärarna och för talterapeuterna inom småbarnsfostran Antalet tjänster inom specialundervisning (specialklasslärarna och speciallärarna sammanlagt) i förhållande till elevantalet inom den grundläggande utbildningen Ungdomsväsendet: Besökarantal Rådgivningen: personaldimensionering (också på SOTKAnet) antalet familjer som deltar i familjeträning (social- och hälsovårdsministeriets (SHM) handbok om barnrådgivningen s. 110 och Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård) genomförande av hembesök hos förstföderskor (SHM:s handbok om barnrådgivningen s. 110) Antalet besök på mödravårdsrådgivningen/graviditet (Statsrådets förordning...) Antalet besök på barnrådgivningen/0 7-åring (Statsrådets förordning...) Antalet besök i skolhälsovården/skolelev (Statsrådets förordning...) VAVU-utbildade personer (SHM:s handbok om barnrådgivningen s. 100 och 110) Vaccineringstäckning (SHM:s handbok om barnrådgivningen s. 110) Amningssiffror (SHM:s handbok om barnrådgivningen s. 110) 10

11 Användning av EPDS-sinnesstämningsformuläret (SHM:s handbok om barnrådgivningen s. 110) Barnskyddet: Antalet klienter per socialarbetare: uppföljning av den totala arbetsbördan Användning av arbetshandledning och fortbildning, användning av konsultation Arbetspar/teamansvar, mångprofessionell sakkunniggrupp fungerar Faktorer som förorsakar behov av barnskydd grupperade enligt de väsentligaste faktorerna Antalet barn som är klienter inom barnskyddet och deras familjer a) utredningar av barnskyddsbehov/klienter b) klienter inom öppenvårdstjänsterna c) klienter inom vården utom hemmet indelade i klienter inom familjevård och klienter inom anstaltsvård d) klienter inom eftervård Varje klient har en klientplan och planerna utvärderas gemensamt enligt vad som avtalats Väntetid efter bedömningen av barnets servicebehov till exempel till terapi eller en plats inom vård utom hemmet som passar för barnets behov Väntetid till barnskyddets inledande bedömning och åtgärder inom barnskyddets öppenvård Antalet placeringar per barn/ung person Kommunens barnskyddskostnader totalt per invånare under 18 år och/eller invånare under 21 år a) separat kostnaderna för öppenvårdstjänsterna per klient inom öppenvårdstjänsterna och/eller kommuninvånare under 18 år a) separat kostnaderna för vården utom hemmet per klient inom vården utom hemmet och/eller kommuninvånare under 18 år a) separat kostnaderna för eftervården per klient inom eftervården och/eller kommuninvånare under 18 år 11