LAPE svensk workshop

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "LAPE svensk workshop"

Lars-Erik Hedlund
för 5 år sedan
Visningar:

LAPE svensk workshop 1.3.2018 5. Att integrera servicen då barn och unga psykiskt mår dåligt Tila A172, 1 krs.

1 LAPE svensk workshop Att integrera servicen då barn och unga psykiskt mår dåligt Tila A172, 1 krs. Under workshopen diskuterar vi hur man kan integrera de svenskspråkiga mentalvårdstjänsterna till en bättre fungerande helhet ur barnens, de ungas och familjernas synvinkel inom elevhälsoarbetet och de tjänster bl.a. specialsjukvården erbjuder.

2 Huvudstadsregionens LAPE-enheter: förskolor (18), skolor (28) och andra stadiets enheter (10). Sammanlagt 56 varav 13 svenskspråkiga 3 esiopetusyksikköä Tiistilä, Lintuvaara ja Kilonpuiston lastentalon eskari 10 perusopetuksen koulua Martinkallio, Aurora, Hansakallio, Kirsti, Lintuvaara, Kilonpuisto, Aarnivalkea, Tiistilä, Lagstad ja Vindängen Leppävaaran lukio, Omnia 8 esiopetusyksikköä Kielikylpy Grani Språkbad, Metsämajan päiväkoti, Pikku Akatemia, Sansinpellon päiväkoti, Daghemmet Grankotten, Kasabergets daghem, Folkhälsans Barnträdgård, Stiftelsen Bensows daghem Lyan 4 perusopetuksen koulua Mäntymäen koulu, Kasavuoren koulu, Granhultsskolan, Hagelstamska skolan 2 lukiota Kauniaisten lukio, Gymnasiet Grankulla samskola 3 esiopetusyksikköä Aurinkokiven toimintayksikkö, Solkikujan toimintayksikkö, Simpukan toiminta-yksikkö 7 perusopetuksen koulua Havukoski, Itä-Hakkila, Lehtikuusi, Martinlaakso, Kytöpuisto, Aurinkokivi, Helsinge skola Vaskivuoren lukio, Varia 2 esiopetusyksikköä Koskentorin esiopetus, Prästgårdsbackens daghem 3 perusopetuksen koulua Kirkkoharjun koulu, Kartanonrannan koulu, Winellska skolan Porkkalan lukio, Kyrkslätts gymnasium 2 esiopetusyksikköä Leipurin päiväkodin eskariesiopetusryhmä, Päiväkoti Katajanokka 4 perusopetuksen koulua Arabian peruskoulu, Tahvonlahden ala-asteen koulu, Jakomäen peruskoulu, Oulunkylän ala-aste Etu-Töölön lukio, Stadin ammattiopisto

3 Åtgärderna inom huvudstadsregionens LAPE-elevhälsa 1. Vi jämför och utvärderar gemensamma verksamhetsmodeller inom den generellt inriktade elevhälsan. 2. Vi jämför och utvärderar gemensamma verksamhetsmodeller inom den individiuellt inriktade elevhälsan. 3. I utvecklingsarbetet uppmärksammas de särskilda behov barn och unga med mångkulturell bakgrund har. 4. Vi utvärderar olika förfaringssätt gällande tidigt stöd inom småbarnspedagogikens, förskolans, skolans och läroinrättningarnas miljöer samt bygger upp en enhetlig servicestig. 5. Vi utvecklar integrationen av mentalvårdstjänster 6. Vi utvecklar systematiska modeller för kundrespons och att mäta nyttan för kunder 7. Vi planerar och etablerar former för barns, ungas och föräldrars deltagande i planeringen, utvecklingen och förverkligandet av elevhälsoarbetet.

4 Den svenska arbetsgruppens uppdrag: Att lyfta fram de svenska behoven och särdragen i följande: En enhetlig servicestig i samarbete mellan basservicenivån, familjecentren och tjänster på krävande och specialnivå Utveckla integrationen av mentalvårdstjänster Utveckla verksamhetsmodeller som stöder elevhälsan med ambulerande mentalvårdstjänster ( jalkautuvat palvelut ) i rätt tid från basservicen och specialnivån

5 Diskussionsfrågor Vänligen skriv ner era tankar 1. Kan ni ge några exempel på godamodeller för samarbete mellan olika instanser? 2. Vilka förutsättningar och vilken typ av informationskanaler etc. behövs för att det professionella samarbetet ska flyta smidigare? 3. Lågtröskeltjänster Vad finns i nuläget och fungerar? Vad behövs ytterligare? 4. Konsultation och ambulerande tjänster ( jalkautuvat palvelut ) både på basnivå (familjecenter) och specialnivå vad och hur önskas och varför behövs detta? 5. Ansvarsfördelningen och informationsgången mellan instanser vad fungerar, vad kunde bli bättre? när man väntar på vård och när vård avslutas På vilket sätt kan man stöda barn och unga i deras vardag under den tid de står i kö för vård? 6. Hur kunde vi gå tillväga när svenskspråkig personal eller service helt saknas? Vilka är våra största utmaningar gällande svensk service? Vilka vore förutsättningarna för att säkra en tillräcklig rekrytering av svensktalande personal på basservicenivå och specialnivå? 7. Det nämns ofta i utvecklingssammanhang att det behövs ett koordinerande ansvar när det gäller svenskspråkigas serviceprocesser Vad skulle ett koordineringsansvar innebära i praktiken? Vem/Vilka borde tillägnas koordineringsansvaret? Vad förutsätter det?

Relevanta dokument

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna 6.3.2015 Sikin, sokin på svenska och finska i Grani Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla