Esbo stad. Utvärderingsrapport. Svenska bildningstjänster

Transkript

1 Esbo stad Utvärderingsrapport 2016 Svenska bildningstjänster

2 Innehåll Inledning... 2 UTBILDNINGSRESULTAT OCH UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT... 3 Den grundläggande utbildningen Studentskrivningsresultat... 3 INLÄRNINGSMILJÖ... 3 Gruppstorlek... 3 ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDEN SAMT STÖDFUNKTIONER... 5 Tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet... 5 PERSONALENS VÄLBEFINNANDE... 6 Erfarenheter av våld eller hot... 6 ÖVRIGT 7 Skolornas självvärdering... 7 Enheternas kvalitetsredovisningar läsåret Enkät om serviceförmågan i huvudstadsregionen, åk Trivselenkät i Mattlidens gymnasium Arbetarinstitutet Tabellförteckning Tabell 1. Utbildning efter grundskolan... 3 Tabell 2. Elevernas fördelning enligt gruppstorlek i åk 1-9 och medelstorlek för grupperna... 4 Tabell 3. Elevmängd i medeltal för kuratorer och psykologer (SVEBI)... 6 Tabell 4. Rapporter om våld eller hot i daghem och skola... 6 Tabell 5. Medeltal av delområden i elevenkäten på skalan 1-6 ( där 1= helt av annan åsikt, 6= helt av samma åsikt)... 7 Tabell 6. Jämförelse mellan 2016 (blå) och 2014 (röd). Medeltal av delområden Tabell 7. Arbis enkät. Jag skulle rekommendera kursen till en vän

3 Inledning Den här rapporten behandlar utvärderingsresultat inom resultatenheten Svenska bildningstjänster från läsåret och år Inom bildningssektorn i Esbo har man arbetat med kontinuerlig utvärdering sedan år Esbo stadsfullmäktige fattade beslut om ett utvärderingssystem för bildningssektorn. Den här utvärderingsrapporten är en del av utvärderingssystemet inom staden och sektorn, men samtidigt en beskrivning av den utvärdering som gjorts på resultatenheten Svenska bildningstjänster under läsåret För tillfället finns det en utvärderingsplan för dagvård och utbildning. En plan för hela resultatenheten är under arbete och kommer att presenteras för nämnden Svenska rum under år Samtidigt utvecklas kvalitetskriterier och ett självvärderingssystem för småbarnspedagogiken. Under våren 2016 gjorde forskaren Linnéa Henriksson en utvärdering av organisationsförändringen som skedde då Svenska bildningstjänster i sin nuvarande form skapades. Rapporten kommer att publiceras i slutet av år

4 UTBILDNINGSRESULTAT OCH UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT Den grundläggande utbildningen Elever som gått ut årskurs 9 i Esbo på svenska våren 2016 har placerat sig i fortsatta studier enligt tabellen nedan. Tabell 1. Utbildning efter grundskolan Utbildning Antal Gymnasium svenskspråkigt Gymnasium finskspråkigt Yrkesutbildning Studier utomlands Åk Våren 2016 uppnådde 7 inte målen för årskursen. Studentskrivningsresultat Från Mattlidens gymnasium utdimitterades 116 studenter våren Medeltalet av vitsordspoängen var 28,9. År 2015 var medeltalet i Mattliden 28,5. I augusti 2016 utdimitterades vårens 40 IB-studenter. Medeltalet av betygen var 32 poäng. Världens medeltal år 2016 har inte publicerats men medeltalen för år 2015 var 31, dvs. något under Mattlidens. INLÄRNINGSMILJÖ Gruppstorlek I tabellen presenteras antalet och en i grundskolan fördelat på olika gruppstorlekar. I statistiken ingår inte smågruppsundervisningen. 3

5 Tabell 2. Elevernas fördelning enligt gruppstorlek i åk 1-9 och medelstorlek för grupperna Åk 1-2 läsår gruppstorlek < Åk 3-6 läsår gruppstorlek < Åk 7-9 läsår gruppstorlek <

6 Gruppernas medelstorlek Medeltal åk åk åk ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDEN SAMT STÖDFUNKTIONER Tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet Elev- och studerandevård anordnas i enlighet med lagen om elev- och studerandevård (1287/2013, trädde i kraft ). Lagen omfattar barn och unga i förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasium och yrkesutbildning för unga. Målsättningen med lagen är att trygga tillgången och kvaliteten på de elev- och studerandevårdstjänster som na och de studerande behöver, samt att erbjuda stöd för välmående och inlärning. Elev- och studerandevård förverkligas både på skolgemenskapens och på individuell nivå. Svenska bildningstjänster ansvarar för psykolog- och kuratorstjänsterna i den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning på svenska i Esbo. Andra stadiets utbildning innefattar Mattlidens gymnasium, Solvalla idrottsinstitut (Folkhälsan Utbildning Ab) samt Prakticums merkonomutbildning som är utlokaliserad i Mattlidens gymnasiums utrymmen. Inom förskoleundervisningen ansvarar Svenska bildningstjänster för kuratorstjänsterna. Social- och hälsovårdssektorn ansvarar för skolhälsovårdstjänster (rådgivning för barn i förskoleundervisning) samt psykologtjänster för förskoleundervisningen. Under innevarande hösttermin 2016 arbetar sammanlagt fem skolpsykologer, varav tre skolpsykologer arbetar deltid. Under höstterminen har saknats i medeltal 1,6 psykologer, trots flera försök till rekrytering. Som en åtgärd har andra stadiets psykologtjänster köpts av Folkhälsan. Från och med januari 2017 är skolpsykologresurserna inom den grundläggande utbildningen i användning till 100 %. Under höstterminen 2016 arbetar sex skolkuratorer, varav två kuratorer på deltid. En skolpsykolog och en kurator arbetar med andra stadiets utbildning. Förskoleundervisningens enheter är fördelade mellan fyra skolkuratorer. Alla barn och unga, från förskola till andra stadiets utbildning, har rätt till elev- och studerandevård samt elev- och studerandevårdstjänster (psykolog, kurator och skolhälsovårdstjänster) inom ramen för den i lagen stadgade tidsfristen. Oberoende av personalbristen har elev- och studerandevårdstjänster kunnat erbjudas inom ramen för tidsfristen. Under året har bl.a förfaringssätt för att stödja med mycket frånvaro utvecklats. 5

7 Tabell 3. Elevmängd i medeltal för kuratorer och psykologer (SVEBI) *En av skolpsykologerna fungerar som förman för de övriga psykologerna och kuratorerna. ** Arbetstagaren arbetar huvudsakligen inom grundläggande utbildningen. PERSONALENS VÄLBEFINNANDE Erfarenheter av våld eller hot Från januari till september 2016 har åtta rapporter om våld eller hot på arbetsplatsen inkommit till arbetarskyddschefen. Två anmälningar kom från daghem och sex anmälningar kom från skolor. Rapporter om våld eller hot på arbetsplatsen år presenteras i tabellen nedan. Tabell 4. Rapporter om våld eller hot i daghem och skola / 2016 Daghem Skola Totalt

8 ÖVRIGT Skolornas självvärdering Elevenkäten Skolornas självvärdering startade på nytt med elevenkäten våren I enkäten uttrycker na sina åsikter om bl.a. förhållandena i skolan, de sociala relationerna, vårdnadshavarnas deltagande och olika påståenden som handlar om skolarbetet. Enkäten baserar sig på kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen. Enkäten var öppen och alla i årskurserna 3-9 hade möjlighet att svara på den. Sammanlagt kom det in 1441 svar. Tabell 5. Medeltal av delområden i elevenkäten på skalan 1-6 ( där 1= helt av annan åsikt, 6= helt av samma åsikt) 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 5,22 5,19 5,1 4,9 4,7 4,6 4,95 alla 7

9 Samma enkät gjordes 2014 och resultaten var år 2016 i genomsnitt ungefär på samma nivå; en mycket liten förbättring hade skett. Bäst resultat fick området säkerhet och trygghet i skolan. Samarbetet mellan hem och skola fick ett medelvärde som ligger över 5, liksom även området skolarbete. Undervisning och inlärning fick i medeltal 4,9 och skolans lokaler fick resultatet 4,7. Området delaktighet och inflytande fick det lägsta resultatet, men det ligger på 4,6 som är ett mycket bra medelvärde. I de öppna kommentarerna skrev na bland annat om användningen av datorer i undervisningen, skolmaten, mobbning och olika undervisningsmetoder. Tabell 6. Jämförelse mellan 2016 (blå) och 2014 (röd). Medeltal av delområden. 6 5,5 5 4,5 4,9 4,8 5,1 5,05 4,6 4,33 5,19 5,07 4,7 4,62 5,225,11 4,95 4,83 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 8

10 Enheternas kvalitetsredovisningar läsåret Kvalitetsredovisningen är ett dokument som enheterna gör upp i slutet av varje läsår under ledning av rektor eller föreståndare. Kvalitetsredovisningen innehåller en beskrivning av läsårets prioriterade mål, enhetens insatser för att nå målen samt en utvärdering av hur väl målen uppnåtts. De av ledningsgruppen fastslagna för alla gemensamma utvecklingsmålen för verksamhets/läsåret var: 1. Förskolorna och skolorna är delaktiga i läroplansarbetet. Dagvårdens läroplan har tagits i bruk. Arbetet med gymnasiets läroplan har påbörjats. 2. De enhetsvisa planerna för elev- och studerandevård har gjorts upp och tagits i bruk i alla enheter. Utvärderingen och uppdateringen av planerna, så att de följer planen för barns och ungas välfärd, har inletts. 3. Utgående från resultatenhetens plan för hållbar utveckling definierar daghemmen och skolorna sina egna förfaringssätt. Enheterna har anpassat de gemensamma målen till den egna verksamheten och ställt upp egna mål för dessa. Utöver de gemensamma prioriterade målen har enheterna, såväl daghemmen som skolorna, ställt upp egna mål utifrån egna utvärderingar eller utvecklingsmål som kommit fram i föregående års kvalitetsredovisning. Småbarnspedagogik Det fanns sju familjedagvårdare under verksamhetsåret Antalet barn i familjedagvård var 21. Under verksamhetsåret arbetade förskolorna med den nya läroplanen. Daghemmen har under verksamhetsåret satsat på naturupplevelser och motion. Man har utforskat närmiljön, rört sig i naturen och samtidigt arbetat med hållbar utveckling. Mediefostran är ett tema som daghemmen arbetat med att utveckla. Även barnens sociala färdigheter, barnens delaktighet och svenska språket har fortsättningsvis varit centrala. Utbildning Skolorna har under läsåret arbetat med den nya läroplanen och implementeringen av den, samt utveckling av den digitala kompetensen hos såväl som lärare. Gällande den nya läroplanen har särskilt de nya bedömningsprinciperna sysselsatt lärarna. Skolorna har också fortsatt med det mobbningsförebyggande arbetet på olika sätt. Tre skolor startade eftermiddagsverksamhet i egen regi hösten 2015, och den nya verksamhetsformen har krävt resurser och engagemang. Gymnasiet har arbetat med sin nya läroplan. Gymnasiets studerandevårdsgrupp bearbetade och uppdaterade räddningsplanen, trivselplanen, jämställdhetsplanen och rusmedelsplanen under läsåret Gymnasiet har också ägnat sig åt förberedelserna inför den elektroniska studentexamen. Enkät om serviceförmågan i huvudstadsregionen, åk 2 Kommunerna i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) ordnar årligen en enkät som mäter kommunernas serviceförmåga inom den allmänbildande utbildningen. 9

11 Enkäten genomförs turvis i årskurserna 2,5 och 8 i grundskolan samt årskurs 2 i gymnasiet. Hösten 2015 riktades enkäten till andraklassisterna. Enkäten besvarades i november december 2015 av drygt femteklassister tillsammans med deras vårdnadshavare och svarsprocenten i hela huvudstadsregionen var 25,1. I Esbo var svarsprocenten 24. Den föregående enkäten riktad till andraklassister genomfördes hösten Gemenskapsandan i skolan och växelverkan mellan skolan och hemmet har förbättrats. Eleverna arbetar mera tillsammans och hjälper varandra. Föräldrarna upplever att de har möjlighet att delta i diskussionen om skolans mål och verksamhetssätt. Målet som nåddes bäst i hela huvudstadsregionen var att varje barn har åtminstone en kompis i skolan. De flesta barn har dessutom åtminstone en trygg vuxen som de kan vända sig till. Föräldrarna upplever att man litar på barnens färdigheter i skolan och att samarbetet mellan klassläraren och hemmet fungerar bra. Barnen tycker om att gå i skola och har möjlighet att gå i en skola som ligger på ett tryggt avstånd från hemmet. Som utvecklingsobjekt nämns skolornas IT-utrustning och användning av den i undervisningen samt lokalernas skick. Skollokalernas skick varierar mycket. Man önskar att informationsteknologi skulle användas i en allt högre grad som stöd för inlärningen. Föräldrarna önskar att barnen skulle få mera undervisning i färdigheter som främjar inlärningen. Enkätresultaten används vid utvecklingen av undervisningstjänsterna. Trivselenkät i Mattlidens gymnasium I januari 2016 genomfördes en enkät riktad till gymnasiestuderande. 70 procent av alla gymnasiets studerande i årskurserna 1, 2 och 3 svarade på enkäten. Svarsalternativen som gick att välja bland var helt av annan åsikt, delvis av annan åsikt, delvis av samma åsikt och helt av samma åsikt. 89 procent av Mattlidens studerande tyckte antingen helt eller delvis att det råder en god atmosfär i skolan. 91 procent ansåg att atmosfären ändrats under gymnasietiden till det bättre. De absolut vanligaste kommentarerna som studerande gett inom alla årskurser, både IB och nationella, har gällt att atmosfären bara blivit bättre under deras gymnasietid. Många skriver också att atmosfären alltid varit bra. De som anser att stämningen inte är så god skriver att det endast gäller stämningen mellan den nationella sidan och IB. Av Mattlidens studerande upplever 99 procent att de kan vara sig själva i skolan och 91 procent kommer gärna till skolan. På frågan om våra studerande har upplevt diskriminering i gymnasiet (t.ex. på grund av sexuell identitet, etnisk eller kulturell minoritet, religion) svarar en procent att hen upplevt sig bli diskriminerad av en annan studerande. 96 procent har inte blivit utsatt för mobbning medan en procent svarar att hen har blivit utsatt och tre procent att det har hänt. Då handlar det om ett en studerande har känt sig ensam och utfrysen eller så har det gällt stämningen mellan den nationella sidan och IB. Mattlidens gymnasium har tagit som ett mål att förbättra stämningen mellan den nationella sidan och IB under läsåret

12 Arbetarinstitutet Under åren pågår ett utvecklingsprojekt för att uppdatera Arbis kvalitetsdokument. Projektet har fått finansiering av Utbildningsstyrelsen. Ett mål med projektet är att förbereda institutet för en certifiering av OKKA-stiftelsen, där fokus ligger på hållbar utveckling. Under läsåret hade Arbis en enkät som var öppen hela läsåret för dem som gått en kurs. Man fick in sammanlagt 542 svar, vilket är 21 procent av alla som fick länken till enkäten per e-post. Lärarens expertis och sakkännedom fick mycket goda vitsord; 73 procent ansåg att de var utmärkta och 23 procent goda. Även lärarens undervisningsförmåga fick liknande siffror. På frågan Motsvarade kursbeskrivningen kursinnehållet? svarade en övervägande majoritet ja. Kursens läromedel fick ett lite sämre resultat än de andra frågorna. Majoriteten ansåg att läromedlen var utmärkta eller goda, 9 procent svarade nöjaktiga och 13 procent visste inte, vilket torde bero på att man i många kurser inte använder läromedel. 91 procent av dem som svarade på enkäten svarade att de har god eller utmärkt nytta av kursen i framtiden. En mycket stor del hade också fått inspiration att fortsätta studera ämnet. Studerande utvärderade även hur de ansåg sig ha uppnått de egna inlärningsmålen, och 89 procent svarade goda eller utmärkta på denna fråga. Kursen atmosfär fick utmärkta vitsord, liksom även kursens prisvärdhet. De flesta skulle rekommendera kursen för en vän. Figur 1. Arbis enkät. Lärarens expertis Vet inte 1 % Försvarliga 1 % Nöjaktiga 2 % Goda 23 % Försvarliga Nöjaktiga Goda Utmärkta Vet inte Utmärkta 73 % Lärarens expertis/sakkännedom 11

13 Tabell 7. Arbis enkät. Jag skulle rekommendera kursen till en vän På skalan 1-5, (n=530) medeltal 4,6 1=Inte alls 5=Ja visst gärna % 1,1 2,6 4,9 20,2 71,1 antal svar