SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen
|
|
- Helen Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen
2 Vad är Fyren?
3 Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den grundläggande utbildningen. Tanken är att nätverket ska fungera som förefångare i utvecklingen av utbildningen. Detta sker genom innovativ och fördomsfri försöks- och utvecklingsverksamhet. Fyrens mål är att förnya verksamhetskulturen och pedagogiken, främja elevernas lärande, trivsel och motivation, stödja lärarnas kompetensutveckling och ork i arbetet, utveckla ledarskapet samt skapa och sprida nya innovationer. Målen motsvarar också kraven i den nya läroplanen. Utbildningsstyrelsen 3
4 Hur? Lokalt nätverkande Lokala och nationella seminarier Fyrens elektroniska plattform Orchidea Utbildningsstyrelsen 4
5 Inför dagen Har vi samma mål för medverkan? Har vi samma förväntningar? på vad Fyren ska vara på hur vi ska arbeta Hur ska vi arbeta vidare? tillsammans eller enskilt, koordinerat eller självständigt Utbildningsstyrelsen 5
6 Från början Teman för skolutveckling utgående från Utbildningsanordnarens lokala utvecklingsplan Elevens lärande förbättrade prestationer, kompetenser, IT, livslångt lärande, individualisering mm. Personalens kompetens den nya pedagogiken, arbetsmetoder, kompanjonlärarskap, teknologin mm. Hållbart välbefinnande lärmiljöer, delaktighet, pedagogiska miljöer, stöd i utveckling och arbete mm. Ledarskap delat ledarskap, strukturer, pedagogiskt ledarskap mm.
7 Nätverket för skolutveckling gemensamt finlandssvenskt seminarium i Tammerfors Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer Grännäs skola, Borgå Gammelbacka skola, Borgå Helsinge skola, Vanda Granhultsskolan, Grankulla Hoplaxskolan, Helsingfors Vårberga skola, Borgå Svenskspråkiga e-läromedel för alla Helsinge skola, Vanda Kottby lågstadieskola, Helsingfors Katarinaskolan, Raseborg Borgå utbildningstjänster Forsby skola, Pedersöre Hagelstamska skolan, Grankulla Elevens lärande Karis svenska högstadium, Raseborg Sursik skola, Pedersöre Vasa övningsskola, Åbo Akademi Utveckling av verksamhetskulturen Kvarnbackens skola, Borgå Granhultsskolan, Grankulla Katarinaskolan, Raseborg Helhetsskapande undervisning och mångsidiga lärområden Helsinge skola, Vanda Hagelstamska skolan, Grankulla Strömborgska skolan, Borgå Lyceiparkens skola, Borgå Utbildningsstyrelsen 7
8 Fyrens tio delområden för utveckling Elevernas hälsa och välmående, motivation, bättre inlärningsresultat Elevernas delaktighet Pedagogik och undervisningsmetoder Kollaborativ undervisning och samarbete Lärarnas välmående och hälsa Lärmiljöerna Skoldagens uppbyggnad och undervisningsarrangemangen Verksamhetskulturen Teknologin Ledarskapet Utbildningsstyrelsen 8
9 Fyrens tio delområden för utveckling Elevernas hälsa och välmående, motivation, bättre inlärningsresultat Pedagogik och undervisningsmetoder Elevernas delaktighet Kollaborativ undervisning och samarbete Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer Grännäs skola, Borgå Gammelbacka skola, Borgå Helsinge skola, Vanda Granhultsskolan, Grankulla Hoplaxskolan, Helsingfors Vårberga skola, Borgå Elevens lärande Karis svenska högstadium, Raseborg Sursik skola, Pedersöre Vasa övningsskola, Åbo Akademi + Ekenäs högstadieskola, Raseborg + Korsholms högstadium, Korsholm Lärarnas välmående och hälsa Lärmiljöerna Skoldagens uppbyggnad och undervisningsarrangemangen Verksamhetskulturen Svenskspråkiga e-läromedel för alla Helsinge skola, Vanda Kottby lågstadieskola, Helsingfors Katarinaskolan, Raseborg Borgå utbildningstjänster Forsby skola, Pedersöre Hagelstamska skolan, Grankulla Utveckling av verksamhetskulturen Kvarnbackens skola, Borgå Granhultsskolan, Grankulla Katarinaskolan, Raseborg + Mattlidens skola, Esbo + Vikinga skola, Vasa + Haga skola, Vasa Teknologin Ledarskapet Helhetsskapande undervisning och mångsidiga lärområden Helsinge skola, Vanda Hagelstamska skolan, Grankulla Utbildningsstyrelsen Strömborgska skolan, Borgå 9 Lyceiparkens skola, Borgå
10 De svenskspråkiga skolorna i nätverket (58 svenskspråkiga skolor i 15 kommuner) Borgå Esbo Grankulla Helsingfors Korsholm Kyrkslätt kommun Larsmo Malax Närpes Pedersöre Raseborg Vanda Vasa Vörå Gammelbacka skola, Grännäs skola, Kvarnbackens skola, Lyceiparkens skola, Strömborgska skolan, Vårberga skola Mattlidens skola Granhultsskolan, Hagelstamska skolan Botby grundskola, Hoplaxskolan, Kottby skola, Månsas skola Korsholms högstadium, Norra Korsholms skola, Smedsby-Böle skola Winellska skolan Bosund skola, Chronhjelmsskolan, Holm skola, Näs skola, Risö skola, Bergö skola, Högstadiet i Petalax, Petalax skola, Yttermalax skola, Övermalax skola Närpes högstadium, Mosebacke skola, Pjelax skola, Pörtom skola, Stenbackens skola, Västra Närpes skola, Yttermark skola, Övermark skola Forsby skola, Sursik skola Karis svenska högstadium, Katarinaskolan, Ekenäs högstadieskola Dickursby skola, Helsinge skola Borgaregatans skola, Gerby skola, Haga skola, Sundom skola, Vikinga skola, Vasa övningsskola Centrumskolan i Oravais, Karvsor skola, Kimo skola, Koskeby skola, Maxmo kyrkoby skola, Rejpelt skola, Rökiö skola, Särkimo skola, Tegengrensskolan 10
11 The Sigmoid Curve helt andra framgångsfaktorer framgångsfaktorer Utbildningsstyrelsen 11
12 kännedom om delområdet för utvecklingsverksamheten ta vara på och sprida goda modeller skapa kontakter bereda mötesplatser och bistå med sakkunskap
13 Fyren möjlighet till olika frmer av nätverkande Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer Grännäs skola, Borgå Gammelbacka skola, Borgå Helsinge skola, Vanda Granhultsskolan, Grankulla Hoplaxskolan, Helsingfors Vårberga skola, Borgå Utveckling av verksamhetskulturen Kvarnbackens skola, Borgå Granhultsskolan, Grankulla Haga skola, Vasa Katarinaskolan, Raseborg Mattlidens skola, Esbo Vikinga skola, Vasa Elevens lärande Karis svenska högstadium, Raseborg Sursik skola, Pedersöre Vasa övningsskola, Åbo Akademi Ekenäs högstadieskola, Raseborg Korsholms högstadium, Korsholm Svenskspråkiga e-läromedel för alla Helsinge skola, Vanda Kottby lågstadieskola, Helsingfors Katarinaskolan, Raseborg Borgå utbildningstjänster Forsby skola, Pedersöre Hagelstamska skolan, Grankulla Helhetsskapande undervisning och mångsidiga lärområden Helsinge skola, Vanda Hagelstamska skolan, Grankulla Strömborgska skolan, Borgå Lyceiparkens skola, Borgå Utbildningsstyrelsen 13
14 Inlägg i debatten bildningschef Carola Holm-Palonen rektor Robert Backman
15 Ny pedagogik och digitalisering
16 Programmet Den nya grundskolan: 1. Visionen för den finländska grundskolan (2017) 2. Utvecklingen av lärarnas kompetens under hela karriären 3. Försöks-, utvecklings- och innovationsverksamhet 4. Tutorlärare till varje skola 5. Utbildningen blir mer internationell
17 Utmaningar för den grundläggande utbildningen De nyaste jämförelserna av elevernas studieresultat har synliggjort tre (3) utmaningar för den jämlika utbildningen skillnader i resultat mellan flickor och pojkar den socio-ekonomiska bakgrundens inverkan på elevers studieresultat regionala skillnader i elevers studieresultat Verksamhetsmiljön för den grundläggande utbildningen har förändrats och blivit mer mångfacetterad som resultat av förändringar i samhället och i familjerna. Den grundläggande utbildningen behöver förnyas för att även kunna svara mot de krav som elevernas olika bakgrund och invandringen ställer. Utbildningsstyrelsen 17
18 Ny pedagogik och digitalisering Elevernas engagemang och attityder o bristande motivation o sjunkande intresse för vissa läroämnen Jämlikheten i verksamhet och utbildning o skillnaden i inlärningsresultat kan nu ses bero på elevernas socioekonomiska bakgrund (PISA 2015) Digitaliseringen o personalens kompetens o utrustningsnivå och utnyttjande Programmet Den nya grundskolan: 1. Visionen för den finländska grundskolan (2017) 2. Utvecklingen av lärarnas kompetens under hela karriären 3. Försöks- utvecklings- och innovationsverksamhet 4. Tutorlärare till varje skola 5. Utbildningen blir mer internationell Former för samarbete och lärande tillsammans o elevernas och lärarnas gemensamma resurser o undersökande arbetssätt; kreativitet och skapande Utbildningsstyrelsen 18
19 Vad? fokusområden inom Utbildningsstyrelsens svenska avdelning Elevernas delaktighet Barns och elevers engagemang och attityder barn- och elevdelaktighet synliggörande av lärandet Elevernas hälsa och välmående, motivation, bättre inlärningsresultat Jämlikheten i verksamhet och utbildning insatser inom matematik och naturvetenskap Teknologin Digitaliseringen stöd för tutorverksamheten Kollaborativ undervisning och samarbete Former för samarbete och lärande tillsammans skolan som en lärande organisation Utbildningsstyrelsen 19
20 Synpunkter på innehållet för ny pedagogik och digitalisering? Utvecklandet av nätverken; Hur kommer nya Fyren-skolor in i nätverken? Bildande av nya nätverk? Samarbetet med de finska Majakka-skolorna? Samarbetet mellan nätverken Tindra Fyren Luke Vilken är bildningsdirektörernas/undervisningschefernas resp. rektorernas roll i Fyren? Utbildningsstyrelsen 20
21 Hur ska vi fortsätta och aktivera utvecklingsarbetet inom Fyren? Delområde för det fortsatta utvecklingsarbetet ny målsättning? Behov av förändring i sammansättningen av nuvarande nätverk? nya nätverk? Former av kontakt mellan nätverket och Ubs - kontaktperson?
Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén
Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN 7-8.9.2016 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminariets målsättning Stämma av vad som hänt inom nätverken Utbyta idéer och få nya tankar Planera vidare
Aktuell info För kunskap och bildn ing in g
Aktuell info Aktuellt inom småbarnspedagogiken Grunderna för planen för småbarnspedagogik fastställs i oktober 2016 (publicering på UBS 26.10) Utbildning i november 2016 (UBS i samarbete med RFV) 16.11
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Ny lag om yrkesutbildning Lag om grundläggande yrkesutbildning Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning
Språk i rörelse 17 mars 2017
Språk i rörelse 17 mars 2017 Gun Oker-Blom Direktör Avdelningen för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Aktuella skolutvecklingsfrågor - regeringsprogrammet Projektipäällikkö Sanna Vahtivuori-Hänninen
Om tutorlärarverksamheten - nationell överblick och lokal tutormodell. Kristian Smedlund, UBS Arena för digitalt lärande
Om tutorlärarverksamheten - nationell överblick och lokal tutormodell Kristian Smedlund, UBS Arena för digitalt lärande 27.11.2018 Inspiration från utlandet: AISI-programmet (Alberta, Kanada) AISI - Alberta
Toppkompetens genom professionellt samarbete
PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt
Aktuellt inom utbildningssektorn
Aktuellt inom utbildningssektorn Gun Oker-Blom, direktör Utbildningsstyrelsen,Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik 11.5.2016 Gun Oker-Blom 1 Aktuella frågor Regeringens spetsprojekt: Finland
Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande
Utgångspunkter Lärarna i Finland Finanskrisen 2007-2008 PISA TALIS Nya grunder LP Gy 2015 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 DIGITALISERINGEN PROJEKT BLAME AND SHAME Nya grunder LP 2014 Utbildningens roll
Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens
Visioner för framtidens grundläggande utbildning Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens 25-26.9.2017 Regeringens spetsprojekt 1: Kompetens och utbildning Nya lärmiljöer och digitala material
LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm
LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning
Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande
Utbildningens roll i Finland Möjliggör ett välfungerande och konkurrenskraftigt samhälle samt ekonomisk tillväxt Står i direkt relation till finländarnas inkomstnivå, hälsa, välbefinnande och samhälleliga
Öppna i webbläsaren /8
Öppna i webbläsaren 17.8.2017 1/8 Välkommen till FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 EN LÄRANDE GEMENSKAP 25-26.9.2017 på Hanaholmens kulturcentrum, Esbo Utbildningskonferensen riktar sig både till
Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap
Finlandssvensk utbildningskonferens 2018 med fokus på grundläggande utbildning, förskoleundervisning och småbarnspedagogik Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap 26.9 på G18 och 27.9 på Utbildningsstyrelsen
Tekniskt PM för lagledare Stafettkarnevalen 2013
Tekniskt PM för lagledare Stafettkarnevalen 2013 Användarvillkor Innehållet i detta PM är avsett för lagledare i samband med arrangerandet av Skolornas Stafettkarneval. Användning av kontaktuppgifter och
En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor
Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga
Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan Statens specialunderstöd för tutorlärarnas verksamhet och utbildning och utveckling
Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap
Finlandssvensk utbildningskonferens 2018 med fokus på grundläggande utbildning, förskoleundervisning och småbarnspedagogik Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap 26.9 på Scandic Park Helsinki och
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som
Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Workshop Visioner för den nya grundskolan
Workshop Visioner för den nya grundskolan Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen i Vasa 24.3.2017 #uusiperuskoulu Finland är ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande.
LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv
LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv Michael Uljens och Rolf Sundqvist Toppkompetens 2 UBS, 8.9.2016 LP2016 som utgångspunkt! Nya målsättningar (VARFÖR)
Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
På väg mot Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen. Kommunförbundets rektorsdagar
På väg mot 2030 Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen Kommunförbundets rektorsdagar 26-27.10 2017 Vart är vi på väg? Utbildningsstyrelsen 2 27/10/2017 Opetushallitus 3 Globala megatrender 2017 (Sitra)
Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet
Programmet Den nya grundskolan Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Grundskolan förnyas. Aktuella utmaningar är en ökande ojämlikhet i utbildningen och
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som
Workshop: Visioner för Den nya grundskolan
Workshop: Visioner för Den nya grundskolan 24.3.2017, Vasa Projektchef Tiina Silander #uusiperuskoulu DEN NYA GRUNDSKOLAN 1. Grundskoleforum: Visioner för den nya grundskolan i Finland 2. Kompetensutveckling
Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning
Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Projektledare Sanna Vahtivuori-Hänninen sanna.vahtivuori-hanninen@minedu.fi Programmet Den nya
Gruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI
Gruppmentorskap för rektorer Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI Lärande i arbetet Internationell forskning: 70-80% av relevant kunnande för arbetet baserar sig på informellt
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen
Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning
TIINA VÄLIKANGAS VÄGEN MOT NYA SKOLOR I BORGÅ KOHTI UUSIA KOULRAKENNUKSIA PORVOOSSA
TIINA VÄLIKANGAS 6.10.2015 VÄGEN MOT NYA SKOLOR I BORGÅ KOHTI UUSIA KOULRAKENNUKSIA PORVOOSSA BAKGRUNDEN TILL PROJEKTET TAUSTAA PROJEKTILLE 1/2 Borgå utbildningstjänster har gjort en utredning under åren
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Copyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved.
Copyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved. Torsdagens program Kl. 8.30 Kl. 9.00 Kl. 10.30 Kl. 12.00 Kl. 13.00 Kl. 14.00 Kl. 16.45 Kl. 17.00
FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2
FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2 Inom ramen för projektet Automatisk läsning och goda läsförståelsestrategier (år 2015-2017) har Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi i Vasa getts möjligheten
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Sirkkala skolas plan för likabehandling
Sirkkala skolas plan för likabehandling Inledning En jämställd och jämlik verksamhetskultur i skolan främjar allas delaktighet. Oberoende av kön eller andra personliga egenskaper behandlas alla lika. Enligt
Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad
Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig
REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011
* Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Expertnätverk i Svenskfinland. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning Helsingfors
i Svenskfinland Utvecklingsdagar för virtuell undervisning Helsingfors 7.12.2015 Introvideo https://youtu.be/g28vdtuvs1m Projektet Ett LÄRMILJÖPROJEKT finansierat via Utbildningsstyrelsen Syftet är att
Matematiklyft om aktuell ämnesforskning och nya arbetssätt över stadiegränserna
Öppna i webbläsaren 12.2.2018 Matematiklyft 3.5.2018 om aktuell ämnesforskning och nya arbetssätt över stadiegränserna Utbildningsstyrelsen arrangerar ett svenskspråkigt seminarium kring matematik och
INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande
LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015
LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna
Från nationella grunder till lokala planer. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
Från nationella grunder till lokala planer November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnspedagogik godkändes 18.10.2016 En del av fortbildningshelheten
Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap
Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap Michael Uljens Åbo Akademi Seminarium Den professionella läraren Vasa 24.1.2012 Struktur 1. Paradigmskiftet 2. PISA-resultaten nya analyser 3. Hur
ALLMÄNNA BIDRAG FEBRUARIOMGÅNGEN 2018 Beviljat belopp Kommun
ALLMÄNNA BIDRAG FEBRUARIOMGÅNGEN 2018 Beviljat belopp Kommun SPRÅKPEDAGOGIK OCH SPRÅKLIG MÅNGFALD Alavainio Anne-Marie 300 Mariehamn Barnhemsföreningen i Gamla Karleby r.f. 800 Karleby Borgå stad, Gammelbacka
SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen. Michael Uljens Åbo Akademi
SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen Michael Uljens Åbo Akademi SKUTT 2014 Kunskapsbaserat ledarskap av den pedagogiska verksamhetskulturen SKUTT? = SKOLUTVECKLINGSINSTRUMENTET
ABB Suomessa. Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete
ABB Suomessa Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete ABB i Finland (31.12.2012) Omsättning 2,4 miljarder EUR Personal ca 6600 på 30 orter 184 miljoner EUR i forsknings- och utvecklingsverksamhet
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
SKL:s arbete med skolan
Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor
Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen
SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen
SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen Första processträffen 3.11.2015 Inför första processträffen träff med rektorerna för att veta vilka frågor som analyseras Läroplansprocessen
Särskilt begåvade elever
Särskilt begåvade elever En handlingsplan för att utveckla undervisningen i de svenskspråkiga skolorna i Borgå Tammerfors 31.8.2018 ÅH Behovet föddes Ur utvärderingen av de svenska skolornas verksamhet
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Copyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved.
Copyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved. Torsdagens program kl 9.00 Välkomsthälsning Jani Karlsson från Martela Återkoppling från dagarna
Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell
Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...
Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
Grunderna för planen för småbarnspedagogik 24.11.2016 Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift
KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg
SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen
SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 6.9.2018 Utbildningsstyrelsen Aktuellt inom den nationella utvecklingsverksamheten Vår vision alla kan nå sin fulla potential Vår mission lärandet som passion
egrunder - en dynamisk läroplan
egrunder - en dynamisk läroplan LPstöd 9-11.2.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn, Utbildningsstyrelsen Mm m http://www.oph.fi/webbtjanst_for_larande 2 utvecklas stegvis 3 Vad är egrunder?
LP 2016 Läroämnen i samverkan 23.9. 2014
LP 2016 Läroämnen i samverkan 23.9. 2014 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Vad är centralt i LP-reformen? 7 centrala mångsidiga kompetenser och allmänbildning i framtidens skola Principerna för
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat
Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.
Revidering av grundskolans läroplan När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen. Målsättning Stärka enhetligheten och likvärdigheten mellan skolor
STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats
STOCKSÄTTERSKOLAN F - 6 skola Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats 320 elever varav 60 % med annat modersmål En mångkulturell skola som arbetar med ett språkutvecklande
Välkommen till 16.11.2015 1
Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser
Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor
Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Mellanrapport Det nuvarande svenskspråkiga gymnasienätet uppstod under 70-talet efter att grundskolereformen genomförts. Efter det har gymnasienätet i stort
Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.
Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde
egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa
egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Program kl. 09.00 Kaffe 09.30 Utbildningsdagens innehåll och mål, praktiska ärenden 09.45 Presentation av tjänsten egrunder och lp-verktyget
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap
Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola
Kvibergsskolan F-3 Grundskolan Göteborgs Stad Att välja förskoleklass och skola Kvibergsskolans vision Kvibergsskolan rustar eleverna med kunskaper och förmågor för att kunna leva hållbart och i balans.
Lärarsamarbete för utveckling
Lärarsamarbete för utveckling Eivor Björkqvist Som en del i ett större projekt arbetar Borgaregatans skola med att utveckla och förbättra undervisningen i matematik. Syftet är att eleverna ska förbättra
Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02
Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor
FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN - BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Vision: En förskola och skola att längta till... Klippan som skolkommun Klippan har som mål att
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Grundavtal för Kårkulla samkommun
Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2
Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier
Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier Ansökningstid 17.3.2016 kl. 12.00 21.4.2016 kl. 16.15 Ansökan kan bearbetas ända till ansökningstidens slut. Ansökningarna behandlas efter ansökningstiden.
Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01
- I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag
IT-strategi för utbildningsverksamheten Övertorneå kommun
IT-strategi för utbildningsverksamheten Övertorneå kommun Varför en IT-strategi Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat, olika tjänster i samhället blir digitaliserade och det är viktigt för utbildningsverksamheterna
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och
Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag
Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag 2008 2010 Vår vision och mål Vision Finland når den internationella toppen vad gäller undervisning i informations- och kommunikationsteknologi.
IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld
IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers
Flickor C, 60 meter, heat 4, vind +1,1 1 Malin Wilén Brändö lågstadieskola 8,90 2 Krista Lindholm Pojo kyrkoby skola 9,30 Sivu 3
Flickor A, 400 meter, Final, B-heat 1 Julia Källgren Ålands lyceum 1.02,78 2 Nina Korpisaari Korsholms gymnasium 1.04,79 3 Evelina Skrifvars Närpes gymnasium 1.08,89 4 Lisa Smeds Gymnasiet Lärkan 1.11,55
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande