Toppkompetens genom professionellt samarbete
|
|
- Ove Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTPLAN Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt för den finlandssvenska skolutvecklingen. Tillsammans med utbildningsanordnarna, universiteten och övriga intressenter vill Utbildningsstyrelsens svenskspråkiga verksamhetsenhet stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet i kommunerna och samtidigt skapa förutsättningar för en professionell verksamhetskultur och samverkan även på en finlandssvensk nivå dvs. ett gemensamt och samarbetsinriktat ansvarstagande för de finlandssvenska skolornas utveckling mot toppkompetens. Målgruppen är alla svensk- och tvåspråkiga kommuner i fasta Finland. Bakgrund Regeringens mål är att göra finländarna till världens mest kompetenta folk före år En central utgångspunkt i utvecklingsplanen för utbildning och forskning är den utbildningsmässiga jämlikheten. Före år 2020 halvera skillnaderna mellan skolor och områden, skillnaderna i inlärningsnivån mellan könen samt den sociala och etniska bakgrundens statistiska korrelation med inlärningsresultaten i den grundläggande utbildningen. Det långsiktiga målet är att avskaffa skillnaderna helt. (UKM, Utbildning och forskning ) För att utbildningsmässig jämlikhet ska förverkligas bör alla barn garanteras goda förutsättningar för inlärning och de utbildningsmässiga skillnaderna bör minskas. Även om Finland internationellt sett har små skillnader i fråga om skolorna och hemmets socioekonomiska bakgrund kan man även i de finländska PISAresultaten observera en tilltagande ojämlikhet. Skillnaderna mellan skolorna och den sociala bakgrunden som korrelationskoefficient ska på alla delområden i Pisa-undersökningen höra till de lägsta i jämförelsen. (UKM, Utbildning och forskning ) De finlandssvenska eleverna uppvisar, i jämförelse med elever i finskspråkiga skolor, svagare inlärningsresultat i såväl nationella utvärderingar (Utbildningsstyrelsen) som i internationella undersökningar (bl.a. PISA). Särdrag som kännetecknar den finlandssvenska skolan är bl.a. skolornas storlek och tillgänglighet samt elevernas språkliga bakgrund och kulturella identiteter, vilket motiverar ett eget finlandssvenskt skolutvecklingsprojekt. Den lägesöversikt, som lanseras på Utbildningsstyrelsens webbsidor hösten 2012, ger en överskådlig och sammanfattad bild av den finlandssvenska skolverkligheten. 1
2 Målsättning Den primära målsättningen är att stödja utvecklandet av en professionell verksamhetskultur och stärka det pedagogiska ledarskapet. Målet är att skapa handlingsmönster för skoldirektörer och rektorer att engagera sin personal, ledningsgrupper och beslutsfattare i ett pedagogiskt och didaktiskt utvecklings- och läroplansarbete inom områden, ämneshelheter eller ämnen som i utvärdering av verksamheten konstaterats vara i behov av det. Produkten i projektet är en utvecklingsplan för kommunens skolväsende, i första hand grundläggande utbildning och förskola. De sekundära målsättningarna i projektet är att förbättra elevernas läs- och skrivfärdigheter, utveckla undervisningen i det andra inhemska språket (finska) med betoning på kommunikativa färdigheter samt stärka intresset för och inlärningsresultaten i de naturvetenskapliga ämnena. Ämnesövergripande teman är elevernas motivation, attityder och intresse, samarbetet med hemmen, lärmiljö och IKT, undervisningsmetoder och arbetssätt, mångsidiga språkfärdigheter samt stöd för lärande och skolgång. TOPPKOMPETENS Motivation, attityd Samarbetet med Lärmiljö Undervisningsmetoder Mångsidiga Stöd för lärande och intresse hemmen och IKT och arbetssätt språkfärdigheter och skolgång Professionell verksamhetskultur och pedagogiskt ledarskap Figur 1. I många kommuner saknas tillräckliga utvecklingsresurser: personal, tid eller pengar. Genom att samla de finlandssvenska resurserna universiteten, myndigheterna, tredje sektorn och kommunerna kring ett gemensamt projekt kan kvalitetsarbetet stödjas i flera kommuner och skolor. En utvecklingsplan som engagerar alla parter stödjer det pedagogiska och målinriktade ledarskapet. De sekundära målsättningarna har valts utgående från nationella och internationella jämförelser, där de svenskspråkiga eleverna visar sig nå sämre resultat i läsfärdighet och naturvetenskaper än sina 2
3 finskspråkiga jämnåriga, men också utgående från signaler från fältet: i tvåspråkiga områden behöver den modersmålsinriktade finskan utvecklas medan A1-lärokursen på många svenskspråkiga orter är utmanande. De ämnesövergripande teman som valts ut upplevs på Utbildningsstyrelsen och av projektets samarbetsparter som angelägna att arbeta med. Under projektets gång kan det ämnesövergripande fältet dock utvidgas eller koncentreras utgående från deltagarnas prioriteringar. Definition av begreppet professionell verksamhetskultur Skolans verksamhetskultur har en betydande inverkan på skolans fostran och undervisning och sålunda på lärandet. Målet är att skolans alla rutiner skall byggas upp så att de konsekvent stödjer skolan att nå målen för fostrings- och utbildningsarbetet.... Målet är en verksamhetskultur som är öppen och interaktiv och som stödjer samarbetet såväl i skolan som med hemmen och samhället i övrigt. Också eleven skall ha möjlighet att vara med om att skapa och utveckla skolans verksamhetskultur. (Grunderna för läroplanen 2004) Lärarens och skolsamfundets professionalitet har betonats i skolornas utvecklingsarbete även tidigare. Under senaste årtionde har mycket arbete satts på att utveckla det yrkesövergripande samarbetet i kommunen, på ledarskapsutveckling och mentorskap, på professionalitet i bemötandet av elever, vårdnadshavare och kolleger etc. Utvecklandet av undervisningen har däremot enskilda lärare eller i bästa fall lärarlag fått ta ansvar för. Allt för ofta saknas skolledningens aktiva grepp och stöd i pedagogiska och didaktiska frågor många gånger på grund av tidsbrist och möjligen tradition. I projektet Toppkompetens utvidgas den professionella verksamhetskulturen till att omfatta även det pedagogiska utvecklingsarbetet och ämnesundervisningen, det som sker i klassrummet, och så att hela skolledningen rektor och lärarna, skoldirektör och beslutsfattare deltar eller är delaktiga i arbetet. Utvecklingsarbetet ska grunda sig på utvärderingsresultat (lokala och/eller nationella) och identifierade utvecklingsbehov och i arbetet utnyttjas forskningsresultat, ny teknik och utomstående sakkunniga. Projektupplägg Det övergripande temat med fokus på professionell verksamhetskultur och pedagogiskt ledarskap riktar sig i huvudsak till skoldirektörer i deltagande kommuner. Målet är att stärka kommunens systematiska utvecklingsarbete genom att i samråd med lärare, rektorer och beslutsfattare uppgöra en utvecklingsplan för kommunens skolväsende och vid behov en plan på skolnivå. I utvecklingsplanen definieras kommunens utvecklingsområden och behov samt nödvändiga åtgärder och insatser. Processen med utvecklingsplanen stödjer dels beslutsfattandet men även det kommande läroplansarbetet på lokal nivå. Projektet genomförs dels i form av gemensamma återkommande seminarier för skoldirektörer och dels i lokala utvecklingsgrupper. Projektet inleds med en projektplaneringsdag i Tammerfors och ett startseminarium i Helsingfors. Den kommunala utvecklingsplanen uppgörs lokalt i samråd med kommunens skolor och beslutsfattare under De lokala utvecklingsgrupperna erbjuds sakkunnigstöd för att leda och/eller delta i processen under projektets gång. 3
4 Utöver de gemensamma seminarierna och stöd för det lokala arbetet, erbjuder Utbildningsstyrelsen utbildningsdagar inom ramen för delprojekten med fokus på projektets sekundära målsättningar (se figur 1). Bakgrund: De finlandssvenska eleverna uppvisar i jämförelse med elever i finskspråkiga skolor svagare inlärningsresultat. Målet är att stärka kommunens utvecklingsarbete genom att uppgöra en utvecklingsplan för kommunens skolväsende. De lokala utvecklingsbehoven beaktas i det kommunala läroplansarbetet. modersmål 2012: ETT PROJEKT TAR FORM finska : EN KOMMUNAL UTVECKLINGSPLAN TAR FORM : EN LOKAL LÄROPLAN TAR FORM naturvetenskaper Resurserna samlas, en projektplan görs upp tillsammans med anordnarna och samarbetsparterna. Arbetet genomförs med regelbundna gemensamma seminarier för skoldirektörer varvat med lokalt utvecklingsarbete under handledning av sakkunniga. Figur 2. Samarbetsparter och styrgrupp Projektet Toppkompetens genomförs i samarbete med Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, Pedagogiska institutionen vid Helsingfors universitet, Finlands Kommunförbund, Regionförvaltningsverkens svenskspråkiga serviceenhet för undervisningsärenden, Förbundet Hem och skola, Finlands Svenska Lärarförbund, Opsia samt fortbildningscentralerna Centret för Livslångt Lärande och Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia. Styrgruppens roll är att samla personella och ekonomiska resurser för en gemensam satsning på skolutveckling i Svenskfinland fastställa en projektplan för Toppkompetens-projektet planera innehållet i de gemensamma seminarierna stödja det lokala utvecklingsarbetet med sakkunskap följa med arbetet och utvärdera projektets resultat. 4
5 Till projektets styrgrupp har kallats Michael Uljens, Heidi Harju-Luukkainen, Kurt Torsell, Marianne West- Ståhl, Micaela Romantschuk, Tina Nordman och Dan Johansson från nämnda samarbetsparter. Utbildningsstyrelsen representeras i styrgruppen av Bob Karlsson som leder projektet och är styrgruppens ordförande, Christina Anderssén samt Charlotta Rehn som fungerar som styrgruppens sekreterare. Fortbildningscentralerna Palmenia och Centret för livslångt lärande ingår inte i styrgruppen men anlitas som sakkunniga och förverkligare av gemensamma seminarier och processhandledning i det lokala utvecklingsarbetet. Palmenia (Theresa Sui) och Centret för livslångt lärande (Torbjörn Sandén) har närvarorätt på styrgruppsmötena. Informationsspridning Utbildningsstyrelsen är som initiativtagare och huvudsaklig finansiär ansvarig för projekthelheten och resultaten. All information om projektet sprids av Utbildningsstyrelsens svenskspråkiga verksamhetsenhet eller av samarbetspart enligt överenskommelse med Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen öppnar en webbsida hösten 2012, där projektet allmänt presenteras. Vidare öppnas en interaktiv plattform för dialog mellan deltagarna och styrgruppen. 5
LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv
LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv Michael Uljens och Rolf Sundqvist Toppkompetens 2 UBS, 8.9.2016 LP2016 som utgångspunkt! Nya målsättningar (VARFÖR)
Läs merSEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen
SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 7.9.2017 Utbildningsstyrelsen Vad är Fyren? Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den
Läs merFinskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
Läs merFörnyandet av grundskolans läroplan i Finland
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merLP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm
LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merFramtiden för den jämlika småbarnspedagogiken
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som
Läs merGrunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Läs merDet nationella läroplansarbetet. LPstöd2016 Tammerfors Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén
Det nationella läroplansarbetet LPstöd2016 Tammerfors 18.11.2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Den allmänbildande utbildningen revideras: Läroplansarbetet 2012 2017 2012 2013 2014 2015 2016
Läs merNCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
Läs merNationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Läs merVasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
Läs merRevidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen
Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merFinlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
Läs merStyrgruppens projektrapport
Styrgruppens projektrapport 11.12.2015 1 Förord Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens var ett samordningsprojekt för den finlandssvenska skolutvecklingen där det pedagogiska ledarskapet och en professionell
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merVad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Ny lag om yrkesutbildning Lag om grundläggande yrkesutbildning Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning
Läs merVisioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens
Visioner för framtidens grundläggande utbildning Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens 25-26.9.2017 Regeringens spetsprojekt 1: Kompetens och utbildning Nya lärmiljöer och digitala material
Läs merTorbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande
Utgångspunkter Lärarna i Finland Finanskrisen 2007-2008 PISA TALIS Nya grunder LP Gy 2015 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 DIGITALISERINGEN PROJEKT BLAME AND SHAME Nya grunder LP 2014 Utbildningens roll
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merSeminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén
Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN 7-8.9.2016 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminariets målsättning Stämma av vad som hänt inom nätverken Utbyta idéer och få nya tankar Planera vidare
Läs merSKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen. Michael Uljens Åbo Akademi
SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen Michael Uljens Åbo Akademi SKUTT 2014 Kunskapsbaserat ledarskap av den pedagogiska verksamhetskulturen SKUTT? = SKOLUTVECKLINGSINSTRUMENTET
Läs merPisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap
Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap Michael Uljens Åbo Akademi Seminarium Den professionella läraren Vasa 24.1.2012 Struktur 1. Paradigmskiftet 2. PISA-resultaten nya analyser 3. Hur
Läs merPISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?
PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår
Läs merVilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merFrån nationella grunder till lokala planer. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
Från nationella grunder till lokala planer November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnspedagogik godkändes 18.10.2016 En del av fortbildningshelheten
Läs merGrunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
Grunderna för planen för småbarnspedagogik 24.11.2016 Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Läs merLäroplanen som verktyg i en helhetskapande skola
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS
Läs merSpråk i rörelse 17 mars 2017
Språk i rörelse 17 mars 2017 Gun Oker-Blom Direktör Avdelningen för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Aktuella skolutvecklingsfrågor - regeringsprogrammet Projektipäällikkö Sanna Vahtivuori-Hänninen
Läs merLP 2016 Läroämnen i samverkan 23.9. 2014
LP 2016 Läroämnen i samverkan 23.9. 2014 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Vad är centralt i LP-reformen? 7 centrala mångsidiga kompetenser och allmänbildning i framtidens skola Principerna för
Läs merLÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET
LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET Läskunnighet ger en riktning i livet En mångsidig läskunnighet är grunden för allt lärande. Läskunnighet är nyckeln
Läs merIntegrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.
Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merSMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Läs merStatsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan I skollagen står det om lika tillgång till utbildning, likvärdig
Läs merKontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande
Läs merREVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
Läs merLäroplansinspiration. Tammerfors
Läroplansinspiration Tammerfors 25.5.2015 Program 9:00 Kaffeservering 9.30 Välkommen Ulrica Taylor 9.40 Läroplansarbete Camilla Forsberg Kicki Häggblom 10:00 Läroplanen som diskussionsunderlag Helena Rajakaltio
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs mer1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den
1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den Vi har en skolvis jämställdhetsplan. Den lokala läroplanen skrivs in i verktyget egrunder och följer det format som finns upplagt i tjänsten.
Läs merUtbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016
Utbildningsstyrelsen Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen uppdrag fr.o.m. 1.8.2015 Till Utbildningsstyrelsens uppgifter hör o o o att göra upp och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merNya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merGruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI
Gruppmentorskap för rektorer Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI Lärande i arbetet Internationell forskning: 70-80% av relevant kunnande för arbetet baserar sig på informellt
Läs merSKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen
SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen Första processträffen 3.11.2015 Inför första processträffen träff med rektorerna för att veta vilka frågor som analyseras Läroplansprocessen
Läs merProjektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat
Läs merBackeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merLÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas
LÄROPLANEN 2016 Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas REGIONAL LP2016-ORGANISATION Styrgrupp Rikard Lindström, Borgå Thomas Grönholm, Lovisa Hannu Ollikainen, Sibbo Anders Nordström, Kotka
Läs merRutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn
Rutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn Förskola Pedagogisk omsorg Dokumenttyp Fastställd Rutiner och riktlinjer av utbildningsnämnden 2015-06-08 46 Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merInnehåll. 1 Bakgrund till kvalitetsarbetet inom utbildningstjänsterna... 3 Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen...
Utbildningstjänsternas kvalitetsplan Uppdatering våren 2014 Innehåll 1 Bakgrund till kvalitetsarbetet inom utbildningstjänsterna... 3 Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen... 3 2 Kvalitetsarbetet
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merSammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
Läs merÖppna i webbläsaren /8
Öppna i webbläsaren 17.8.2017 1/8 Välkommen till FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 EN LÄRANDE GEMENSKAP 25-26.9.2017 på Hanaholmens kulturcentrum, Esbo Utbildningskonferensen riktar sig både till
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merTräff för utbildningsanordnare Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar
Träff för utbildningsanordnare 09.11.2018 Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar Avdelningen för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Utbildningsstyrelsen Målsättning: är kundorienterad
Läs merProgrammet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet
Programmet Den nya grundskolan Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Grundskolan förnyas. Aktuella utmaningar är en ökande ojämlikhet i utbildningen och
Läs merIdala Förskola. Danderyds Kommun
Idala Förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 16 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merLärare kan totta kai!
Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs meregrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa
egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Program kl. 09.00 Kaffe 09.30 Utbildningsdagens innehåll och mål, praktiska ärenden 09.45 Presentation av tjänsten egrunder och lp-verktyget
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merPå väg mot Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen. Kommunförbundets rektorsdagar
På väg mot 2030 Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen Kommunförbundets rektorsdagar 26-27.10 2017 Vart är vi på väg? Utbildningsstyrelsen 2 27/10/2017 Opetushallitus 3 Globala megatrender 2017 (Sitra)
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merPedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola
Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd 2017-2019 för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Fastställd i kommunstyrelsen 2017-06-13 144 Innehållsförteckning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,
Läs merPedagogik och lärarfortbildning
Pedagogik och lärarfortbildning Våren 2015 www.cll.fi CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA Åbo Akademi, CLL Vasaenheten: PB 311, 65101 Vasa, tfn: (06) 324 7111, www.cll.fi
Läs merGODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik
GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola Sursik 3.2.2018 VARFÖR? HUR? VAD? OcH Hur KAN Förbundet hem och skola stödja er i ert arbete? Minding the gap Closing
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merKvalitetsplan
Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,
Läs merSirkkala skolas plan för likabehandling
Sirkkala skolas plan för likabehandling Inledning En jämställd och jämlik verksamhetskultur i skolan främjar allas delaktighet. Oberoende av kön eller andra personliga egenskaper behandlas alla lika. Enligt
Läs merLust att leda i lust och leda
Lust att leda i lust och leda Torbjörn Sandén 2014 Torbjörn Sandén Centret för livslångt lärande 24.10.2014 Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 1 Samhället förändras Undervisningen förändras
Läs merFörsamlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart
Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets
Läs merAlexanderskolan. Nacka kommun
Alexanderskolan Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl, Nacka kommun Christina Lundström, Sollentuna kommun Veckorna 49 och 50, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merStudiehandledning. Utmaningar och möjligheter
Studiehandledning Utmaningar och möjligheter Roza Risteska förstelärare Elham Shakhtour förstelärare Rahmatulah Sarwari pedagogisk uppdrag Studiehandledning Digitala verktyg: bl.a. Google Classroom, ITL
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs mer