Styrgruppens projektrapport

Transkript

1 Styrgruppens projektrapport

2 Förord Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens var ett samordningsprojekt för den finlandssvenska skolutvecklingen där det pedagogiska ledarskapet och en professionell verksamhetskultur sattes i fokus. Projektet har framför allt fört Utbildningsstyrelsen och anordnarna närmare varandra och kontakten till och samarbetsklimatet med huvudmännen är idag mycket gott. Projektets styrgrupp (se närmare i rapporten) höll sitt avslutande möte och godkände föreliggande rapport. Styrgruppens reflektioner sammanfaller långt med svaren på enkäten till deltagande skoldirektörer (bildningsdirektörer, undervisningschefer, utbildningsdirektörer etc.): Projektet har långt fokuserat på ledarskapet och en professionalisering av skolutvecklingsprocessen medan projektets sekundära målsättningar fallit i bakgrunden. Arbetet med utvecklingsplanen har tagit stor del av tiden på många håll samtidigt som uppföljningen av hur man arbetade med de sekundära målsättningarna var svag. Möjligen uppställdes för många mål för en relativt kort skolutvecklingsperiod men det positiva har varit att projektet har kunnat beakta kommunernas olika behov och att olika regionala eller lokala insatser har baserat sig på en dialogisk process mellan Utbildningsstyrelsen, fortbildningscentralerna och anordnarna. Skolutvecklingsverktyget SKUTT, som utvecklats av professor Michael Uljens vid Åbo Akademi, hann inte fungera som en förändringsmätare från utgångsläget 2012 till nuläget Idag används verktyget dock i många finlandssvenska kommuner och ger en bra grund för lokala diskussioner och kommande utvecklingsarbete. Projektet har inte bara lett till en bättre kontakt mellan Utbildningsstyrelsen och anordnarna utan mellan alla deltagande organisationer. Kompetenshöjande insatser diskuteras och koordineras öppnare än tidigare och det finns en större beredskap för att ta in forskningen i kommunernas skolutvecklingsarbete. Slutligen: det tar en lång tid att förändra verksamhetskulturen och först nu, på tröskeln till Toppkompetens 2.0 Framtidens lärande, har förståelsen för projektet Toppkompetens nått bredare skaror på lärarnivå. Helsingfors , Å styrgruppens vägnar, Bob Karlsson, direktör 2

3 Rapport Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens var ett samordningsprojekt för den finlandssvenska skolutvecklingen. Tillsammans med utbildningsanordnarna, universiteten och övriga intressenter ville Utbildningsstyrelsens svenskspråkiga verksamhetsenhet stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet i kommunerna och samtidigt skapa förutsättningar för en professionell verksamhetskultur och samverkan även på en finlandssvensk nivå dvs. ett gemensamt och samarbetsinriktat ansvarstagande för de finlandssvenska skolornas utveckling mot toppkompetens. För Toppkompetens-projektets ledning tillsattes en styrgrupp bestående av representanter för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, Institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet, Finlands Kommunförbund, Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, Förbundet Hem och Skola i Finland, Finlands Svenska Lärarförbund, Specialister för Undervisnings- och Bildningsväsendet Opsia samt fortbildningscentralerna Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia (CLL) och Utbildnings- och utvecklingstjänster vid Helsingfors universitet (Palmenia). Målgruppen var alla svensk- och tvåspråkiga kommuner i fasta Finland och nådde 26 kommuner i Österbotten (Jakobstad, Karleby, Korsholm, Korsnäs, Kronoby, Larsmo, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre, Vasa, Vörå) och Södra Finland (Borgå, Esbo, Hangö, Helsingfors, Ingå, Kimitoön, Kyrkslätt, Lovisa, Raseborg, Pargas, Sibbo, Sjundeå, Vanda, Åbo). Utöver kommunala anordnare av svenskspråkig utbildning har även Vasa Övningsskola och privata anordnare deltagit i projektet (Kotka, Tammerfors, Björneborg privata samskolor och Steinerskolan i Helsingfors). Deltagarnas engagemang och aktivitet i projektet varierade starkt beroende på utgångsläge, behov och personalresurser men också som en följd av personbyten på ledande poster i kommunerna. Bakgrunden till projektet var att de finlandssvenska eleverna i jämförelse med elever i finskspråkiga skolor uppvisat svagare inlärningsresultat i såväl nationella utvärderingar (Utbildningsstyrelsen) som i internationella undersökningar (bl.a. PISA) i ett flertal ämnen bl.a. i modersmål och naturvetenskapliga ämnen. En grund för arbetet var lägesöversikten ( ), som lanserades på Utbildningsstyrelsens webbsidor 2012 och som fortfarande ger en överskådlig och sammanfattad bild av den finlandssvenska skolverkligheten. Projektets primära målsättning var att stödja utvecklandet av en professionell verksamhetskultur och stärka det pedagogiska ledarskapet. Detta innebar bl.a. att skapa handlingsmönster för skoldirektörer och rektorer att engagera sin personal, ledningsgrupper och beslutsfattare i ett pedagogiskt och didaktiskt utvecklingsoch läroplansarbete inom områden, ämneshelheter eller ämnen som i utvärdering av verksamheten konstaterats vara i behov av det. Projektet ville ytterligare ge en grund och underlag till utvecklingsplaner för kommunernas skolväsende, i första hand grundläggande utbildning och förskola. De sekundära målsättningarna i projektet var att förbättra elevernas läs- och skrivfärdigheter, utveckla undervisningen i det andra inhemska språket (finska) med betoning på kommunikativa färdigheter samt 3

4 stärka intresset för och inlärningsresultaten i de naturvetenskapliga ämnena. Projektet öppnade även upp möjligheten att arbeta med mer allmänna övergripande teman inom skolutveckling. Projektet genomfördes dels i form av gemensamma återkommande seminarier för skoldirektörer och dels i lokala utvecklingsgrupper. Projektet inleddes med en projektplaneringsdag i Tammerfors och ett startseminarium i Helsingfors. Ett avslutande seminarium hölls i Jyväskylä Bild 1: Plan för utbildningarna inom Toppkompetens Skoldirektörsseminarierna finansierades delvis med projektfinansiering men huvudsakligen med statsunderstöd för personalfortbildning och arrangerades av Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Centret för livslångt lärande (CLL). Målsättningen med seminarierna var att låta skoldirektörerna inspireras till pedagogiskt ledarskap och utvecklingsarbete av kända talare och av varandra. Erfarenheter utbyttes bl.a. kring språkstrategier (tvåspråkighet och språkutveckling), samarbetsmodeller, skolinvesteringar och utvecklingsplaner. Bland de utomstående inledarna kan nämnas Hans-Åke Scherp, Jukka Alava, Michael Uljens, Michael Fullan, Christoph Treier, Helena Åhman, Satya Brink, Liisa Ilomäki, Lars Svedberg, Tiina Silander, Mika Risku och Jan Sivert Jøsendahl. De lokala utvecklingsgrupperna erbjöds stöd för skolutveckling under projektets gång. Processhandledning erbjöds via CLL och Palmenia, vars insatser finansierades med statsunderstöd för personalfortbildning. Kompetenshöjande utbildningar riktade till lärare och hela lärarkåren finansierades likaså med statsunderstöd till fortbildningscentralerna. En sammanställning över deltagarantalet på de olika utbildningarna finns i slutet av denna rapport. 4

5 Utöver de gemensamma seminarierna och stöd för det lokala arbetet erbjöd Utbildningsstyrelsen utbildningsdagar inom ramen för delprojekten med fokus på projektets sekundära målsättningar. Intresset för dessa dagar var emellertid lågt men i samarbete med Resurscentret för matematik och naturvetenskap samt några av Kunnig-projekten deltog Utbildningsstyrelsen i förverkligandet av utbildningar för lärare och rektorer. En av Utbildningsstyrelsens större Toppkompetens-evenemang var Läsforum, som hösten 2014 arrangerades på Hanaholmen i samarbete med ett flertal organisationer. Inom ramen för delprojekten gjordes också Språkbakgrundskartläggningen och -broschyren Projektet resulterade också i två publikationer med fokus på delaktighet: Skolan är till för barnet (ett stödmaterial för lärare, elever och föräldrar att diskutera de nya läroplansgrunderna (lanseras på Educamässan 2016) och en pro gradu-avhandling kring delaktighet i skolvardagen. Under projektets gång genomförde Utbildningsstyrelsen en serie på sex regionala träffar med skoldirektörer och av dem utsedda representanter. Träffarna hölls under första halvan av 2014 i Jakobstad, Korsholm, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Dessa lägesdiskussioner gav en bra bild av situationen i regionen samt utvecklingsbehoven inom Svenskfinland. IKT i undervisningen och lärmiljön är områden som behöver både resurser och fortbildning men också ämnesspecifik fortbildning och bedömningsutbildningar efterfrågades speciellt med koppling till de nya läroplansgrunderna. Bild 2: Projektbeskrivning 2012 Bakgrund: De finlandssvenska eleverna uppvisar i jämförelse med elever i finskspråkiga skolor svagare inlärningsresultat. Målet är att stärka kommunens utvecklingsarbete genom att uppgöra en utvecklingsplan för kommunens skolväsende. De lokala utvecklingsbehoven beaktas i det kommunala läroplansarbetet. UBS Delprojekt, modersmål 2012: ETT PROJEKT TAR FORM UBS Delprojekt, finska : EN KOMMUNAL UTVECKLINGSPLAN TAR FORM : EN LOKAL LÄROPLAN TAR FORM UBS Delprojekt, naturvetenskaper Resurserna samlas, en projektplan görs upp tillsammans med anordnarna och samarbetsparterna. Arbetet genomförs med regelbundna gemensamma seminarier för skoldirektörer varvat med lokalt utvecklingsarbete under handledning av sakkunniga. 5

6 En tillbakablick av vilka seminarier som erbjudits och vad som gjorts inom projektet Toppkompetens presenterades på avslutningsseminariet i Jyväskylä Presentationen kan läsas som en bilaga till själva rapporten men kan vara svårläst för dem som inte deltagit i projektet. Presentationen finns tillgänglig här: UtvPrezin.url ( På följande sidor beskriver centrala aktörerna i Toppkompetens hur de anser projektet genomförts och lyckats. A. Utbildningsstyrelsen B. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia (CLL) C. Utbildnings- och utvecklingstjänster vid Helsingfors universitet (Palmenia) D. Pedersöre kommun E. Borgå stad 6

7 A. Utbildningsstyrelsen: Kvalitativ analys av projektet Projektet Toppkompetens har framför allt fört Utbildningsstyrelsens svenskspråkiga verksamhetsenhet närmare anordnarna av svenskspråkig allmänbildande utbildning. Kontakten till och samarbetsklimatet med huvudmännen är gott. Projektet har också erbjudit en arena för olika slag av skolutvecklingsinitiativ allt från fortbildningar och försöksverksamhet till skolutvecklingsverktyget SKUTT, utvecklat av professor Michael Uljens. Rent allmänt kan konstateras att Toppkompetens fört samman de mest centrala aktörerna inom finlandssvensk skolutveckling (fonderna och förlagen undantagna). Styrgruppens sammansättning gav en bred uppbackning av projektet men samtidigt många intressen att beakta. Universitetens delaktighet och engagemang hade krävt en längre planeringstid men via respektive fortbildningscentral har de spelat en avgörande roll i förverkligandet av projektet. Bild A1: Styrkan med projektet enligt deltagande skoldirektörer (fler svarsalternativ möjliga) de flesta har varit med stöd för lokalt arbete föreläsningarna Ubs engagemang 20 Inför de regionala lägesdiskussionerna lät Utbildningsstyrelsen kommunerna svara på en omfattande enkät gällande utvecklingsbehov, svagheter och styrkor men också svara på frågor gällande projektet Toppkompetens: hur väl motsvarar projektet de lokala utvecklingsbehoven? På nationell nivå (Svenskfinland) kan konstateras att projektet svarade väl på de utmaningar utbildningsanordnarna möter. I huvudstadsregionen och östra Nyland upplevdes inte de sekundära målsättningarna lika aktuella som i de övriga regionerna och speciellt inte delprojekten inom finska och naturvetenskaper. 7

8 BILD A2: Hur väl motsvarar projektet utvecklingsbehoven? I stapeldiagrammen är skalan följande: 5 = vi har lyckats bra med denna målsättning, 4 = det har skett en betydande förändring, 3= vi har kommit en bit på väg men mycket arbete kvarstår, 2 = arbetet har påbörjats men ännu inga synliga resultat, 1 = vi har inte kommit framåt på denna punkt. Avsikten med delprojekten var ursprungligen den att man lokalt kunde välja vilket konkret utvecklingsområde man i kommunen eller skolan arbetar med då man skapar handlingsmönster för skoldirektörer och rektorer att engagera sin personal, ledningsgrupper och beslutsfattare i ett pedagogiskt och didaktiskt utvecklings- och läroplansarbete. Med facit i hand kunde dessa områden ha lämnats utanför själva projektet dels för att behoven varierar stort mellan regionerna men dels också för att utbudet av fortbildning från tidigare är stort och utrymme för dessa delprojekt egentligen inte fanns. Undantaget i sammanhanget är utbildningar inom Skolspråk och lärande som baserade sig på Utbildningsstyrelsens publikation med samma namn. Utmaningen med delprojekten framkommer klart i den utvärdering som gjordes inför slutseminariet 2015 (bilder A3-A4). BILD A3 BILD A4 Hur väl förverkligades de sekundära målsättningarna? Den största utmaningen för mig personligen motivera mig själv motivera mina rektorer engagera lärarna beslutsfattarna annat 8

9 Utgående från skoldirektörernas svar lyckades Toppkompetens väl i sina primära målsättningar: 16 av 24 svarande anser att man i den egna kommunen lyckats bra eller att en betydande förändring skett i utvecklandet av en professionell verksamhetskultur och det pedagogiska ledarskapet (bild A5). Då det gäller att skapa handlingsmönster för skoldirektörer och rektorer att engagera sin personal i ett pedagogiskt och didaktiskt utvecklingsarbete har samtliga bedömt framgången med en trea eller bättre dvs. processen med att ändra verksamhetskulturen har åtminstone kommit igång i de kommuner som svarat på enkäten (bild A6) BILD A BILD A

10 Ett plock bland svaren på frågan vad som varit mest givande med Toppkompetens ger samma bild av projektet: Att arbeta utgående från utvärderingsresultat Möjligheten att lyfta fram och prioritera några delområden som inte ses enbart som projekt utan som kontinuerlig utveckling över en längre period. Skolutveckling finns med som ett positivt begrepp i skolorna idag Skolkulturen och verksamheten har utvecklats mycket positivt. Toppkompetens har varit en bra inkörsport till läroplansarbetet. Att man lyft upp utvecklingsarbete som en naturlig del av skolarbetet och att rektorerna har tagit upp mera pedagogiska frågor än tidigare. BILD A7 många olika aktörer inte tillräckligt för rektorer uppföljningen av arbetet i kommunerna projektets förhållande till andra samtida projekt annat Enligt skoldirektörerna har den svagaste länken i projektet varit förhållandet till andra samtida projekt (bild A7). Svaret är förståeligt: Toppkompetens har kallats ett samordningsprojekt och finansieringen har gått via flera kanaler samtidigt som såväl Utbildningsstyrelsen som andra aktörer har startat upp andra parallella processer. Slutligen kan konstateras att ett gemensamt finlandssvenskt skolutvecklingsprojekt upplevs såväl givande som nödvändigt, vilket också framgår av enkätsvaren: Att utbildningsorganisationerna börjat samarbeta och drar åt samma håll samtidigt som samarbetet etablerats direkt till skolväsendet i kommunerna. Toppkompetens har ordnat forum för kolleganätverk och -stöd. Ambitionsnivån höjs! Att vi diskuterat pedagogik på skoldirektörsträffarna. Forsking har kommit med som en viktig bit i utvecklingsarbetet. Att det sker en koordinering av det pedagogiska utvecklingsarbetet på vetenskaplig grund för hela Svenskfinland. Nu är det viktigare än någonsin att vi fortsätter detta utvecklingsarbete med tanke på de svåra ekonomiska tider vi har framför oss. Toppkompetens lyckades få en medveten linje i allt från fortbildning, strategiskt tänkande, nätverk m.m. i så gott som hela Svenskfinland. Ganska så långt räcker nog också kommunernas resurser bara det nationella arbetet koordineras av typ Utbildningsstyrelsen. Bästa projektet som UBS initierat. Hoppas på en fortsättning version 2.0! Dåligt också att nu marknadsföra att Toppkompetens har slutseminarium då det borde vara mellankursfest - utvecklingsarbetet fortsätter, inte är vi ju i mål ännu! UBS svenska avdelnings arbete har aldrig upplevts så öppet och aktivt som det varit de senaste åren. Bob Karlsson, Charlotta Rehn 10

11 B. Centret för livslångt lärande Centret för livslångt lärande (CLL) har haft en aktiv roll i Toppkompetensprojektet redan från starten. Det koncept med olika utbildningsinsatser som utarbetades i inledningsskedet har legat som grund för att nå de syften och målsättningar som formulerades för hela projektet. För CLL:s del innebar detta utbildningsinsatser i form av: Att leda skolutveckling i den egna regionen och kommunen Gruppmentorskap för rektorer Professionalisering av hela kollegiet Målsättningarna med dessa insatser var att stöda bildningsdirektörers, rektorer och lärares professionella utveckling, samt att skapa nätverk som stöd för den professionella kompetensen. Vidare har satsningarna haft som mål att erbjuda specifik fortbildning utifrån identifierade behov i kommunerna. Under projekttiden har CLL erbjudit och förverkligat utbildningar i enlighet med målsättningarna. Inom gruppmentorskap har sammankomster enligt kommunernas initiativ för skoldirektörer och rektorer hållits i kommunerna. Under sammankomsterna har målet varit att inspirera till skolutveckling, stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet i kommunerna och samtidigt skapa förutsättningar för en professionell verksamhetskultur och samverkan både inom kommunen och mellan kommuner. Med skoldirektörer och rektorer har för pedagogiskt utvecklings- och läroplansarbete aktuella teman behandlats inom temaområden, ämneshelheter eller enskilda ämnen tillika med processande aktiviteter kring värdegrunden och verksamhetskulturen. Inom professionalisering av hela kollegiet har det genomförts ett antal olika skolutvecklingsprojekt. Övergripande hade denna satsning som syfte att svara mot de sekundära målsättningar som formulerades in Toppkompetensprojektet. Här bör bland annat nämnas Learning Lesson Studies att arbetssätt där lärare kollegialt gemensamt förbättrar sin undervisning med fokus på lärandeprocessen i klassrummet. Ytterligare har CLL arrangerat fortbildning kring samarbetsinlärning. Metodiken syftar till att öka medvetenheten och kunskaperna om samarbetsorienterade arbetssätt vilket ses som en förutsättning för en framgångsrik implementering av nya didaktiska metoder i undervisningen. Arbetssättet finner stöd för de mål för lärande som läroplanen 2016 betonar. I flera kommuner har den gemensamma satsningen varit seminarier kring skolspråk och lärande, som har sitt ursprung i den publikation (2013) som UBS tagit fram i samarbete med Anna Slotte och Liselott Forsman. Som en sammanbindande länk och röd tråd för samtliga insatser har CLL:s engagemang i den pågående läroplansprocessen varit. Tillsammans med samarbetsparterna, UBS, Vasa övningsskola och Regionförvaltningsverket har en läroplansturné genomförts i Svenskfinland. Läroplansturnén har fått ett väldigt gott mottagande på fältet, med motiveringarna att den varit såväl innehållsrik som träffsäker. Därtill har den varit framgångsrik eftersom den nått ett väldigt stort antal aktörer inom utbildningsfältet såsom utbildningsdirektörer, rektorer och lärare. Camilla Forsberg, Torbjörn Sandén 11

12 C. Rapport om Toppkompetensprocessen, insatser, erfarenheter och lärdomar ur Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscenter (Palmenias) perspektiv. Det var på våren 2012 som Toppkompetens begynte ta form. Vi hade just fått medel för en ledarskapsutbildning för skoldirektörer och skulle just sätta igång den när Bob Karlsson Utbildningsstyrelsen tog kontakt och bad oss vänta. Han ville utreda om det fanns intresse och möjligheter att skapa ett större utvecklingsprojekt för att råda bot på de svagare inlärningsresultaten på finlandssvenskt håll (PISA). Han ville involvera fler aktörer och få universiteten att sammanföra fortbildningsmedel till ett allfinlandssvenskt projekt. I bakgrunden fanns också Utbildningsstyrelsens krav på kommunala utvecklingsplaner för undervisningssektorn. Det första styrgruppsmötet hölls i Helsingfors och under hösten planerade den operativa gruppen bestående av representanter för ÅA/CLL (Sandén, Bast-Gullberg), HU/Palmenia(Sui), ÅA/PF (Uljens, Sundqvist) ett möjligt koncept (triangeln). Konceptet syftade att åtgärda inlärningsresultaten med olika insatser men först framförallt att stöda utbildningsdirektörerna att involvera rektorer och hela kollegiet inom den allmänbildande utbildningen att tillsammans lyfta blicken och utveckla verksamhets- och samarbetskulturen till att stödja eleven i fokus. Konceptet byggdes så att det beaktade och stödde annat pågående arbete i kommunerna (till exempel kvalitetskorten (UKM)) och stödde uppgörandet av utvecklingsplaner förutöver målen för Utbildningsstyrelsens Toppkompetens utvecklingsprojekt inom den allmänbildande utbildningen. Planerna höll och förverkligades under Vår roll var att arrangera årliga seminarier som forum för inspiration och diskussion samt att arrangera pedagogiskt stöd i kommunerna och regionerna. Genomgående målsättningar för ledarskapsseminarierna samt för det pedagogiska stödet i de regionala processerna har varit att stöda utvecklandet av en professionell verksamhetskultur i Svenskfinland, att utvärderingsresultat och forskning beaktas i arbetet och att stärka det pedagogiska ledarskapet samt att synliggöra och stöda skoldirektörens och rektors roll i utvecklingsarbetet. Efter utbildningen Att leda ett utvecklingsprojekt i den egna regionen i januari och februari 2013 utformade skoldirektörerna regionala och lokala planer och pedagogiskt stöd (gruppcoaching) erbjöds som stöd i det arbetet. Jämfört med finska Finland har Toppkompetens seminarierna på ett unikt sätt samlat bildningssektorn och fört bildningsdirektörer närmare varandra och möjliggjort erfarenhetsutbyte. På ett sätt som också möjliggör gemensamma värderingar och prioriteringar och ett kollegialt stöd framförallt. Alla seminarier uppskattades och gav inspiration. Särskilt seminariet i september 2013 med Michael Fullan blev en fullträff och upplevdes stöda och bekräfta ledarskapet och egna skolutvecklandet. Några axplock från responsen av vad direktörerna tog med sig: Confirms the things we work with. Transparency. Discussion-dialogue. The culture of yes! Daring to do things in a new way. His work method. Focus! Teamwork, learning from each other. The single teacher s importance for the whole. Everyone s responsibility for the whole. How to inspire and how to utilize both social and other skills. Involve every level: administrators, principals, teachers, students. 12

13 Kommunerna når nationellt uppställda/ gemensamma mål i olika takt till eftersom anpassningen till strategier och andra kommunala planer (och ofta till finska majoritetens prioriteringar) varierar stort. Utbildningsstyrelsen modell för utvecklingsplan tillsammans med vår handräckning och stödinsats med coacher som bollplank hjälpte till att ta steg vidare i processer med kommunala och regionala utvecklingsplaner. Det viktigaste och fina var att vi kunde anpassa stödet till kommunala och regionala särdrag och hjälpa till exakt där utbildningsdirektören önskade. En konversation om vår pedagogiska stödinsats lät såhär (augusti 2015): - Jag ögnade igenom bilagorna och jag slogs av tanken av hur mycket som gjorts! Ändå är det bara droppar i en ocean, eller så känner jag. Nu är det ju ett tag sen så jag måste verkligen leta i mitt minne men jag har på känn av att detta på något sätt var starten och behovet av stöd är enormt. - Ja- jag upplever som du att detta var bara början. Men tror samtidigt att det hänt mycket i kommunerna det vill säga den utveckling som de olika interventionerna startade har nog säkert hjälpt ledarna ta steget vidare. -Jag instämmer. Upplever det just så, vår insats var en droppe i havet men den satt kanske igång processer som vi inte sett utan som kommit senare. -Jag upplevde att kommunerna hade väldigt olika behov, detta helt värderingsfritt. En del tampades med saker (t.ex. skolnedläggningar) som gjorde att utvecklingsplaner fick vänta lite. Men vi gjorde ju vår insats just där kommunen behövde den och det tror jag att uppskattades. Andra igen var väldigt långt och behövde inte så mycket för att komma vidare. En ytterligare aspekt där utveckling av verksamhetskulturen har skett under Toppkompetensprocessen är i samarbetet mellan myndigheter, universiteten, organisationer och förbunden. Vi är allmänt bra på att samarbeta i Svenskfinland. Vår erfarenhet är att alla aktörer inom Toppkompetens har blivit bättre och kan bli ännu bättre på att koordinera resurserna och fördela dem t.ex. i olika överlappande finansieringsprogram för att stödja uppnåendet av gemensamma mål. Har vi uppnått målen? Enligt uppställda mål i ansökningarna om finansiering har vi uppnått målen-ja. Unis roll var att stödja bildningsdirektörerna att komma vidare i processen, såtillvida är svaret i kort perspektiv ett ja. I ett längre och vidare perspektiv upplever vi att vi kunde göra mer nytta och hjälpa många kommuner vidare ännu. Överlag ett meningsfullt projekt! Jutta Angus, Theresa Sui, Siv Björkqvist 13

14 D. Toppkompetens i Pedersöre kommun; några reflektioner När Toppkompetensprojektet inleddes hösten 2012 under ledning av överdirektör Bob Karlsson på UBS beslöts också i Pedersöre att kommunen skulle delta i projektet. Toppkompetensprojektet i Pedersöre kommun har påtagligt påverkat inriktningen på det pedagogiska utvecklingsarbetet sedan projektet inleddes hösten I följande beskrivning tar jag fram några nyckelfaktorer som haft stor betydelse för hur utvecklingsarbetet utformats. I presentationen kunde jag ha räknat upp alla delområden och insatser som skolorna gjort beträffande utvalda utvecklingsområden men i denna presentation tar jag fasta på målsättningen inom Toppkompetensprojektet som berör utvecklande av en professionell verksamhetskultur. Principer för utvecklingsarbete I Toppkompetensprojektets målsättningar omnämns utvecklande av en professionell verksamhetskultur. Målsättningen är viktig men den behöver också konkretiseras och omsättas i handling för att en förändring skall kunna åstadkommas. Nu kan man fråga sig om skolorna i Pedersöre inte redan tidigare haft någon typ av professionell verksamhetskultur. Svaret är naturligtvis att det funnits en professionell verksamhetskultur men den gemensamma bilden av vad denna verksamhetskultur innehåller och innebär har inte varit uttalad och tydligt kommunicerad. Naturligtvis har skolorganisationen och de enskilda skolorna i Pedersöre också före Toppkompetensprojektet sysslat med skolutveckling. Kommunens skolor har flitigt deltagit i olika lärmiljöprojekt och utvecklingsinsatser. Den stora skillnaden nu jämfört med tidigare är att alla skolor och samtliga lärare samtidigt arbetar med utvecklingsfrågor och vi har också haft ambitionen att lyfta upp och diskutera centrala principer som gäller då vi sysslar med skolutvecklingsarbete. Utgångspunkten i skolutvecklingsarbetet i Pedersöre har varit planeringen, genomförandet/verkställandet och utvärderingen av skolornas utvecklingsplaner. Utbildningsstyrelsens initiativ att kommunerna skulle utarbeta utvecklingsplaner satte också igång en livlig verksamhet i kommunen. Det skulle ha varit enkelt att utarbeta en kommunal utvecklingsplan utgående från de kriterier som Utbildningsstyrelsens utarbetat. En modell gavs ut till kommunerna som skulle underlätta detta arbete. Eftersom bottom-up perspektivet förts fram som ett centralt tema inom Toppkompetensprojektet och jag själv även påverkats av den forskning kring skolutveckling som pekar ut att lärare och rektorer också måste äga skolutvecklingen, bestämdes att utgångspunkten skulle vara att skolorna själva skulle identifiera de utvecklingsområden/teman som man ville satsa på. Alla lärare och rektorer deltog i seminarier under hösten 2013 där principer och inriktningen på utvecklingsarbetet ingående diskuterades. Principer som lyftes fram i utvecklingsarbetet var förutom bottom-up principen även långsiktighet, systematik och fokus. De planer som skolorna fick i uppdrag att göra skulle innehålla och innebära sådana åtgärder som går över flera läsår och där alla lärare förbinder sig att arbeta mot de uppställda målsättningarna. Seminarierna under hösten 2013 innefattade också att skolorna skulle identifiera de områden där man behövde sätta in utvecklingsinsatser. Målsättningen var att skolornas utvecklingsplaner skulle vara klara i april Att vara ärlig mot sig själv och sin omgivning beträffande egna svagheter och behov av förbättring är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt skolutvecklingsarbete. Här har forskningen också kunnat bidra med mycket och under hela projektiden har professor Michael Uljens och doktornad Siv Saarukka fungerat som kritiska vänner och processledare. Organisering av utvecklingsarbete När Toppkompetensprojektet planerades i Pedersöre våren 2013 var jag själv tjänstledig från tjänsten som utbildningsdirektör då jag fått möjlighet att arbeta som forskare och universitetslärare inom ramen för ett ledarskapsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa under ledning av professor Michael Uljens. Min vikarie Håkan 14

15 Storbacka som annars arbetar som rektor på Sursik skola (åk 7-9) introducerade och gjorde den inledande planeringen av Toppkompetensprojektet i kommunen. Samtidigt hade vi båda tät kontakt eftersom jag inom ramen för mitt forskararbete kring skolutveckling också var involverad i planering av Toppkompetensprojektet men med forskningsförtecken. En betydelsefull organisatorisk åtgärd som vidtogs i inledningsskedet av Toppkompetensprojektet i Pedersöre var att skolorna delades in i samarbetsgrupper. Dessa grupper av skolor har under hela projekttiden samarbetat och när lärare och rektorer samlats för att arbeta med utvecklingsplanerna så har detta skett inom ramen för dessa grupper. En lärdom som vi dragit av detta är att vi tidigare inte utnyttjat den stora kunskap och kompetens som redan finns i den egna organisationen. Organiseringen av skolorna i samarbetsgrupper inom kommunen har medfört en tätare och mera fördjupad kontakt med grannskolan. Samtal och reflektion kring det fortsatta utvecklingsarbetet tillsammans med en annan skola har visat sig ge ett stort mervärde. Här kan också påpekas att alla skolor i kommunen deltagit i projektet, även den finskspråkiga skolan i Pedersöre och Pedersöre gymnasium. Sammanlagt har således alla 15 skolor i Pedersöre deltagit i Toppkompetensprojektet. Redan i inledningsskedet av Toppkompetensprojektet förankrades idéerna, principerna och behovet av skolutveckling hos beslutsfattarna och kommunledningen. Under hela projekttiden har extra resurser erhållits vilket bl.a. inneburit att rektor Håkan Storbacka frigjorts från undervisning och i stället kunnat bistå utbildningsdirektören i ledningen av skolutvecklingsarbetet. En speciell situation har också uppstått i utvecklingsarbetet eftersom utbildningsdirektören samtidigt påtagit sig en dubbelroll som forskare vid sidan av att leda själva utvecklingsarbetet. Att föra in forskning i skolutvecklingsarbetet har påverkat utvecklingsarbetet rent konkret på så sätt att forskningsresultat kring skolutveckling presenterats på alla projektträffar som genomförts i kommunen. Lärarna och rektorerna är också medvetna om att skolutvecklingsarbetet i Pedersöre också följs upp rent forskningsmässigt. Svenska kulturfonden har också bidragit med medel för skolutvecklingsarbetet i kommunen. Skolornas utvecklingsplaner Att få en helt gemensam arena där vi talar samma språk kring skolutveckling är utmanande. Jag tycker att vi kommit en god bit på vägen och idag har skolornas utvecklingsplaner och verksamhetsplaner som också är realistiska, fokuserade och som andas systematik. En värdefull erfarenhet vi dragit från vårt arbete med utvecklingsplaner är hur viktigt det är att samtidigt ge skolans lärare och rektorer möjlighet att kommunicera intentionerna, motiven och lärdomarna från den verksamhet som planen medför till andra skolor och till beslutsfattarna. Alla rektorer har presenterat den egna skolans utvecklingsplan för beslutsfattare i Dagvårds- och utbildningsnämnden. Utbildningsdirektören har presenterat själva Toppkompetensprojektet och principerna för skolutvecklingsarbetet för kommunstyrelsen. Alla lärare har varit delaktiga i presentationen av den egna skolans utvecklingsplan för en annan skolas lärare. Det som hänt rent konkret förutom utarbetande av planer och själva utvecklingsarbetet är att vi ändrat på tidtabellen för skolans årliga planeringsarbete. Skolornas arbetsplaner, vilka tidigare gjordes i början av höstterminen, färdigställs nu redan i april, dvs. i god tid före nästa läsår påbörjas. De årliga arbetsplanerna innehåller härefter skolans utvecklingsplan. Utvecklingsplanen innefattar en beskrivning av utvecklingsområdet för skolan, vilka åtgärder som skall utföras, tidtabell för åtgärder och när och hur utvärdering skall ske. Alla skolors lärare har under läsåret också läst och kommenterat en annan skolas utvecklingsplan. I januari 2015 träffades skolorna enligt den gruppering som tidigare också använts då utvecklingsplanerna uppgjorts. Lärarna och rektorerna fick i uppgift att läsa igenom en annan skolas utvecklingsplan före träffen. Under träffen skulle alla få agera kritiska vänner. Uppdraget var att fundera ut 15

16 en fråga eller ge synpunkter som kan hjälpa den andra skolan att förbättra utvecklingsplanen och därigenom också utvecklingsarbetet. Träffarna inleddes med att skolorna presenterade den egna utvecklingsplanen och de åtgärder man hunnit genomföra. Sedan inleddes diskussionen med att en annan skolas lärare fick ställa sina frågor. Feedbacken från dessa träffar blev väldigt positiva. Skolorna fick också under denna träff uppdraget att fundera på följande frågor: o o o o Fortsätter ni på skolan med det valda utvecklingsområdet? Hur kan utvecklingsplanen förbättras? Vad behöver ni satsa på? Vilken hjälp behövs? Rektorerna fick uppdraget att ta svaren på frågorna som vägkost då den nya versionen av skolans utvecklingsplan (version 2.0) skulle utarbetas i mars Konkreta resultat av Toppkompetensprojektet i Pedersöre I detta sammanhang är det omöjligt att räkna upp alla de enskilda förändringar som skett de senaste åren kring skolutvecklingsarbetet i Pedersöre men i utvärderingar och samtal med rektorer framkommer bl.a. följande: mera pedagogiska diskussioner förekommer i skolornas lärarrum och på samplaneringsmöten mera kollektivt arbete sker kring skolutvecklingsarbetet inom skolan och mellan skolorna rektorns pedagogiska ledarskap har blivit tydligare och viktigare vi har fått en gemensam bild av vad skolutvecklingsarbete är och innebär skolans utvecklingsplan känns som en relevant och viktig del av skolans årliga arbetsplan utvecklingsarbetet har blivit mera konkret och långsiktigt rektorsträffarna har ändrat karaktär och innefattar mera pedagogiska diskussioner Inom ramen för Toppkompetensprojektet ordnas härefter årligen i mars ett tvådagarsseminarium för rektorer i Pedersöre där enbart skolutvecklingsfrågor är på agendan. På dessa seminarier har rektorerna arbetat med skolans utvecklingsplan och man har fått respons från forskare och inbjudna experter på skolutveckling. Förberedelserna inför seminarierna har också innefattat att rektorerna läst in sig på utvald forskning kring lärande, ledarskap och skolutveckling. Artiklarna och böckerna som blivit lästa har diskuterats och behandlats på dessa seminarier. En konkret följd av detta är att alla lärare i Pedersöre känner till vad t.ex. John Hattie skriver om lärande och undervisning. Dessa seminarier kommer vi att fortsätta med! Att leda utvecklingsarbete Några erfarenheter som vi gjort kring utvecklingsarbetet är att man måste vara lyhörd på hur snabbt och i vilket tempo som man ska driva utvecklingsarbetet. När Toppkompetensprojektet i Pedersöre konkret inleddes hösten 2013 fanns en ambitiös plan och tidtabell för skolutvecklingsarbetet i kommunen. Tidtabellen för åtgärder och träffar har underhand anpassats utgående från den respons som skolorna gett. Här handlar det om att ha en realistisk tidtabell för vad en skola hinner och mäktar med men samtidigt ha ett tempo på som gör att utvecklingsarbetet får den kraft och det moment som behövs för att arbetet skall framskrida. En sådan tidtabell måste sökas fram för alla organisationer skilt. Vi tycker i alla fall att vi nu har en årsklocka för skolutvecklingsarbete som också fungerar på längre sikt. Att Toppkompetensprojektet 16

17 funnits med som ett gemensamt projekt för hela Svenskfinland har medfört att det också varit lättare att leda och få alla lärare med på tåget. Toppkompetens har gett en nödvändig legitimitet och pondus. Att vi varit två personer som ansvarat för ledningen av utvecklingsarbetet i kommunen har varit en styrka. Det nödvändiga fundamentet, filosofin, den konstruktiva kritiken och de kreativa idéerna har kommit från forskarna Michael Uljens och Siv Saarukka. Avslutande reflektioner i form av en dikt Pedersörerektorerna arbetade med det som vi benämnt version 2.0 av utvecklingsplanen under ett tvådagarsseminarium i mars Under detta seminarium läste rektor Ritva Kulla en dikt som enligt henne sammanfattar och beskriver den känsla vi har i Pedersöre då vi arbetar med skolutvecklingsarbete. Jag fick den uppfattningen att alla som var på plats då förstod vad hon menade. Redogörelsen av Toppkompetens i Pedersöre avslutas med denna dikt! I rörelse (förf. Karin Boye) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd men det är vägen, som är mödan värd. Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast. På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång. Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr. Pedersöre Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör 17

18 E. BORGÅ-TANKAR OM TOPPKOMPETENS Syftet med Toppkompetens var att stöda kvalitetsarbetet i de svenska och tvåspråkiga kommunerna. Projektet erbjöd stöd och verktyg för det lokala strategiska utvecklingsarbetet. Som en viktig del av detta sågs den lokala utvecklingsplanen (KuntaKesu). Projektet erbjöd även utbildning för lärare som ett stöd i det lokala läroplansarbetet, främst genom fyra delprojekt: - Kultur, språk och identitet - Kommunikativ finska - Experimentell naturvetenskap med modern teknik - Delaktighet. Då Toppkometens inleddes hade Borgå svenska utbildningstjänster en färdig lokal utvecklingsplan. Vi hade även börjat verkställa den och som ett led i detta kvalitetsarbete hade vi grundat fyra team som leddes av ett så kallat kvalitetsteam. Medlemmarna i teamen var fastslagna med ett politiskt beslut och som ordförande i teamen fungerade en rektor. På detta sätt fick vi bredd i kvalitetsarbetet. Personalen hade en god möjlighet att delta i kvalitetsarbetet och administrationen fick snabb och träffsäker feedback från fältet och verkstadsgolvet. En utmaning var att alla skolor inte fanns med i utvecklingsarbetet. Endera fanns det inte intresse, eller så fanns det inte tillräckligt många platser i teamen (som för övrigt var tvåspråkiga, med medlemmar från såväl de finska som svenska skolorna i Borgå). Via Toppkompetens fick vi en möjlighet att jobba med denna utmaning. Under tre tillfällen ledda av Siv Saarukka samlades skolornas rektorer och projektledare för att ta del av allt det utvecklingsarbete som pågick. Målet var tudelat: - Att säkerställa att det arbete som pågick fanns tillgängligt för alla - Att hitta en modell för hur vi bättre än förr kan koordinera och informera om kvalitetsarbetet. Speciellt det första målet uppnåddes väl, medan det andra målet utmynnade i att vi varje år ordnar ett strategiseminarium där rektorer och viktiga projektmänskor deltar. Våren 2013 beslöt svenska utbildningssektionen att Borgå skall göra en utredning över det svenska skolnätet. Hotet som många såg framför sig var att svenska skolornas antal kommer att minska, medan möjligheterna kan sammanfattas som att det nu fanns en chans att utveckla de svenska skolornas lärmiljöer att motsvara dagens krav. För att få hjälp i att bygga upp en strategi som gör att rektorer, lärare, politiker och invånare kan delta i arbetet, fick Borgå svenska utbildningstjänster hjälp och stöd av en processledare. Skolnätsutredningen godkändes och Borgå är nu inne i fasen av att planera och lära oss mer om den perfekta lärmiljön. Renoveringen och byggandet av nya skolor skall komma igång hösten 2015 och de sista nya skolorna skall stå färdiga hösten I samband med detta hade vi även ett mål om att se över ledarskapet i skolorna, men det arbetet blev på hälft. Här nere följer sedan samlade tankar, fritt formulerade: - hela idén med Toppkompetens är bra och ambitiös o riksomfattande utvecklingsriktlinjer, något som alla ska fokusera på, är bra o behövs målmedvetet och helhetsmässigt tänkande, framför allt inom den svenskspråkiga utbildningen o dialogen mellan kommunerna och UBS är också välkommen, likaså alla kontakter och nätverk som ett projekt som det här för med sig o vi har fått forskningen närmare verkstadsgolvet - lite svårt att hitta kopplingar mellan vårt eget utvecklingsarbete och det nationella, o efter revideringen av utbildningstjänsternas utvecklingsprogram har det blivit en starkare koppling mellan det nationella och det lokala utvecklingsarbetet - Toppkompetens borde vara en ledande utvecklingsplan som har en anknytning både till skolans egen utvecklingsplan och lärarens personliga utvecklingsplan, så att de tillsammans utgör en helhet o det behövs kanske handledning från UBS angående detta 18

19 - marknadsföringen av Toppkompetens kunde ha gjorts lite effektivare o har stannat mera på ledarskapsnivå och inte nått alla skolor och undervisningspersonal samt skolornas samarbetsparter - har känt ett stort stöd i att de svenska utbildningsanordnarna träffas ett par gånger per år o Svenskfinland är passligt stort, eller litet, för att ett fruktbart samarbete skall kunna fungera o vi har lärt känna varandra och fått lätt att ta personliga kontakter o man får stöd i sitt rätt ensamma arbete, vet man är på rätt väg samt vice versa; vet var man borde ta i och skärpa sig o samtidigt har det verkat som att en stor utmaning är att de svenska/tvåspråkiga kommunerna är väldigt olika och har kommit olika långt i utvecklingsfrågor; en heterogen grupp såväl i fråga om resurser som resultat i utvecklingsarbete för en kommer ett tema alldeles för sent, för en annan just i rätt tid och för den tredje alldeles för tidigt - vårt regionala läs-projekt har haft nytta av de UBS-medel som Palmenia fått, o gynnat oss också i form av fortbildning. - intressant att se vilka slutsatser UBS också kommer fram till av allt det här och vad projektet leder vidare till. - seminariet på Konstfabriken (UBS-turnén) var intressant och gav en helhetsbild av projektet - kanske aningen stort och därför något luddig helhet. o diskussionerna bra, vad blev resultatet? Vad tog vi till vara? Vilken inverkan? o projekt är alltid projekt. Så här stora kräver mycket tid...säkert minst fyra år. Rikard Lindström, utbildningsdirektör i Borgå 19

20 Toppkompetens-utbildningar ordnade av CLL och Palmenia / statsunderstöd från UBS För lärare, rektorer och skoldirektörer deltagare Educa-seminarium 30 Skolspråk-utbildning 168 Gruppmentorskap för rektorer 296 Stöd i läroplansprocessen 182 Konceptutveckling 54 Samarbetsinlärning 100 Skolutveckling 161 Toppkompetens för lärare 680 Lesson Learning Study 14 Skoldirektörsseminarierna Inledande planeringsseminarium, Tammerfors (UBS eget) 35 Startseminarium, Helsingfors (UBS) 43 Inför kommande läroplansprocess, Åbo (med Kommunförbundet) 52 Pedagogiskt ledarskap (dag 1) och Den språkliga lärmiljön (2), Helsingfors Toppkompetens och Nordiska Skolledarkongressen, Göteborg (KF) 36 Ändringsledarskap, Borgå Språkstrategier nu och inför framtida utsikter, Helsingfors (KF) 33 Utvärdering och framtidsvisioner, Jyväskylä Övrigt: Strategi och ekonomi 15 Hur leder jag andra (360) 15 Veilederkorps Utöver dessa ordnade Palmenia inom det pedagogiska stödet kortare insatser för 14 kommuner (Lovisa, Borgå, Sjundeå, Ingå, H:fors, Esbo, Hangö, Raseborg, Pargas, K:slätt, Åbo, Kimito, Vanda, Grankulla). 20