SLUTRAPPORT Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten är att utreda tillvägagångssätt, avkastning och permanenta resultat som projektet fört med sig. I slutrapporten ska ni också beskriva hur de utvecklade tillvägagångssätten ska spridas på riksnivå och hur de ska etableras i läroanstaltens verksamhetskultur. Dessutom ska ni redogöra för användningen av projektanslag samt bedöma hur projektplanen och resultatet motsvarar varandra. Frågorna besvaras per projekt. Om det i ett nätverksprojekt finns många utbildningsanordnare som fått egna understödsbeslut, ska alla utbildningsanordnare göra egna utredningar. 1. KONTAKTUPPGIFTER Projektets namn OptiDigi

2 Projektets eventuella webbadress Utbildningsanordnare Läroanstalt Optima Optima Rapporten sammanställd av Johan Nyman Projektledare/ansvarig person Johan Nyman, projektansvarig Kontaktuppgifter: e-post, tel. tel Samarbetspartner och nätverk Underskrift (Utbildningsanordnare eller huvudman) Max Gripenberg, rektor SLUTRAPPORT ÖVER PROJEKTFINANSIERINGEN Kostnaderna ska verifieras på ett tillförlitligt sätt, till exempel genom att till utredningen bifoga en utskrift av huvudboken och en kontoförteckning till den del de berör projektet. Om nämnda dokument saknas, kan verifikatkopior bifogas. Om understödet är eller mer, ska revisors intyg på kostnadernas riktighet bifogas till slutrapporten.

3 3. KARTLÄGGNING AV PROJEKTETS SLUTLÄGE Beskrivning av de permanenta resultaten av projektet: - En nätbaserad kursplattform är införd och ibruktagen, där digitalisering av lärmaterial (befintligt samt nyproducerat) ägt rum, och sker kontinuerligt - Nätbaserade, interaktiva aktiviteter har tagits i bruk och används i undervisningen - Personal och studerande har handletts i användning av kursplattform och nätbaserade lärmiljöer överlag - De användare (personal och studerande) som tagit i bruk kursplattformen har konkret fått uppleva nyttan av: o undervisningsmaterialets ökade tillgänglighet o nya interaktiva aktiviteter i inlärningen (självrättande tester, elektronisk inlämning och korrigering/feedbackgivning av uppsatser) Hur syns resultaten av projektet konkret? Det nätbaserade innehåll som skapats finns tillgängligt i Optimas nätbaserade kursplattform (Fronter). Vilka konkreta resultat som går att sprida gav projektet? Nytt lärmaterial inom pilotgruppen byggnadsbranschen, men även inom övriga utbildningslinjer. Specialundervisningens erfarenheter av införandet av nätbaserat diagnostiskt läs- och skrivtest i Fronter har även gett gott resultat, som redan spritts vidare till andra skolor/utbildningsanordnare. Hur har projektets framskridande följts upp? Graden av ibruktagande av nätbaserade lärmiljöer på de olika enhterna har följts upp i samband med handledningsträffar för personal och studerande. A. Beskriv faktorer som främjat projektets framskridande:

4 - Intresset för införande av nätbaserade lärmiljöer har funnits på bred bas vid nästan samtliga enheter; ej enbart inom pilotgruppen. - Förutsättningar har getts för att hålla handledning för samtliga nya studerandegrupper i användning av nätbaserade lärmiljöer (Fronter) B. Beskriv faktorer som hämmat projektets framskridande: Det har varit svårt för många att ta till sig den nya tekniken och det nya tankesätt som dess användning innebär. Det är svårt att införa flera nya koncept/tekniker samtidigt. C. Övrigt som berör projektets framskridande: Hur etablerades projektet i läroanstaltens verksamhetskultur? Genom etappindelning där personalen handleddes och introducerades under första läsåret, och i nästa etapp samtliga nya studerande under följande läsårs början. A. Beskriv faktorer som främjat etableringen av projektet: Det faktum att det funnits nyckelpersoner på olika enheter, som drivit vidare införandet av nätbaserade lärmiljöer på den egna enheten. B. Beskriv faktorer som hämmat etableringen av projektet: Kursplattformen (Fronter) har i vissa avseenden inte varit tillräckligt intuitiv och lättanvänd i sitt användargränssnitt. C. Övrigt som berör etableringen av projektet: Verksamhetsförändringar

5 Förändrades verksamheten på önskat sätt? Ja x delvis x nej Var utvecklandet av verksamheten indelad i etappmål? Ja Om du svarade ja, vilka var etappmålen? 1. personalen, 2. studerande A. Beskriv faktorer som främjat verksamhetsförändringen: Det faktum att det funnits intresse på bred front (dvs inom merparten av avdelningarna/enheterna) att ta till sig den nya verksamheten; öppenhet har funnits och förutsättningar för införande har getts åt IT-handledaren. B. Beskriv faktorer som hämmat verksamhetsförändringen: Teknik och tankesätt är ny och ibland svår att ta till sig; svårt för många lärare med början, att komma igång med materialproduktionen. Trots att intresse funnits inom fler enheter/avdelningar än väntat, har det varit svårt att få majoriteten av lärarna vid varje avdelning att införa nätbaserade lärmiljöer, så att verksamhetsförändringen kunde upplevas som genomgående och allomfattande. C. Övrigt som berör verksamhetsförändringen: Ja delvis nej Hur har verksamhetsförändringen utvärderats och dokumenterats? I och med att en förenhetligad kursplattform används för lärarnas elektroniska innehållsproduktion har det varit lätt att följa upp och utvärdera i vilken utsträckning och omfattning nätbaserat material producerats och nätbaserade aktiviteter tagits i bruk vid enheterna. När är utvärderingen gjord? November 2009 Hur har verksamhetens effektivitet utvärderats med beaktande av utgångsläget? Uppföljning av spridningen på enheterna, uppföljning av svårighet/lätthet för lärarna att ta till sig det nya; feedback från lärarna.

6 Hur har effektiviteten dokumenterats? Uppnåddes de önskade målen och uppnåddes något annat än de ursprungliga målen positivt eller negativt? Den uppnådda verksamheten har jämförts med de mål som uppställdes. De önskade målen i enlighet med den inledande kartläggningen uppnåddes. Dock är det ännu för tidigt att säga att det nya arbetssätt, och den organisationsförändring som införandet av nätbaserade lärmiljöer medför (och förutsätter), skulle omfatta och genomsyra hela organisationen genomgående. Positivt var att fler enheter/avdelningar än bara pilotgruppen hade intresse och beredskap att redan i ett tidigt skede påbörja nätbaserad materialproduktion, även t.ex. yrkesträning och yrkesförberedande linjer. Likaså positivt var att specialundervisningen var aktivt med; diagnostiska läs- och skrivtestet överfördes helt till nätbaserad form med goda resultat. Hur har effekten av resultaten utvärderats? Resultaten har avstämts och jämförts med de som uppställdes i den inledande kartläggningen. Uppnåddes de önskade resultaten? Ja x Delvis Nej A. Vilka faktorer främjade att resultaten uppnåddes? Intresse på många enheter, fanns nyckelpersoner utspridda. Det ledde till att spridningen blev större än väntat. B. Vilka faktorer hämmade att resultaten uppnåddes? Det har gått långsamt att få verksamheten införd i stor utsträckning genomgående i hela organisationen (i och med att inte samtliga lärare haft beredskap/intresse att ta till sig nätbaserad lärmaterialproduktion). C. Vilka oväntade resultat gav projektet? Att även specialundervisningen kom med, och fick så bra resultat bl.a. med det digitaliserade diagnostiska testet. D. Övrigt väsentligt som berör resultaten: Inom pilotgruppen har beredskap uppnåtts för att utbyta producerat digitaliserat lärmaterial med övriga

7 yrkesutbildare/läroinrättningar. Spridning av resultat och erfarenheter: Hur ska beskrivningen av verksamheten och resultaten spridas till andra? (inom kommunen, på riksnivå) Kort utredning. Genom samarbete med andra yrkesutbildare, benchmarking, utbyte av erfarenheter och best practices ska beskrivning och resultat göras tillgängliga för en större allmänhet. Vilka faktorer lönar det sig särskilt att beakta då motsvarande projekt genomförs: Lärarnas olika utgångsläge beträffande teknisk kunskapsnivå. Viktigt anpassa nivån på det som lärs ut åt lärarna beträffande nätbaserad materialproduktion, så att motivationen ej tar slut pga för lätt/långsamt el för svårt/snabbt framskridande. Individuell personalhandledning har ofta visat sig mer effektiv än grupphandledning; då personalgrupperna ofta är mycket heterogena med avseende på inledande teknisk kunskap. Utvecklingsidéer och meddelanden till Utbildningsstyrelsen: För utvecklingsarbetet med lärmiljöprojektet har Utbildningsstyrelsens stödaktiviteter och publikationer varit till stor nytta (skrifter, böcker; seminarier, kurser och konferenser). Anordnande av träffar för nätverksskapande mellan finlandssvenska lärmiljöprojekt är värdefullt. Kartläggning av nätbaserat lärmaterial som finns tillgängligt vid finländska skolor kommer att bli till nytta för utökad användning av nätbaserat innehåll i undervisningen.