ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Transkript

1 Bilaga till ansökningsmeddelande 12/ Programmet Den nya grundskolan, spetsprojekt 1: Utveckling av undervisningspersonalens kompetens till stöd för genomförandet av försöket med språk ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD Nedan följer anvisningar om ansökan, användning och uppföljning av statsunderstöd. Med statsunderstöd finansieras projekt för fortbildning för att utveckla undervisningspersonalens kompetens inom ramen för försöket med språk, som ingår i Spetsprojekt 1: programmet Den nya grundskolan. Planering Fortbildningsprojekten kan vara regionala eller nationella. I ansökan prioriteras samarbete mellan olika högskolor. I ansökan ska ges en tydlig processbeskrivning av projektet. Projektets kvalitativa och kvantitativa mål och resultaten av projektet ska beskrivas så konkret som möjligt. De sökande uppmuntras att planera en del av fortbildningen i form av virtuella utbildningar, som ger deltagarna möjlighet att delta i utbildningen oberoende av tid och plats. De sökande ska på ansökningsblanketten påvisa sin kompetens och erfarenhet av personalutbildning inom de temaområden som anges i ansökningsmeddelandet. På blanketten beskrivs utbildarna i utbildningsprojektet, deras kompetens, kompetensområde och erfarenhet av personalutbildning. Syftet med statsunderstödet är att finansiera framför allt långsiktig fortbildning som ökar de enskilda personernas och arbetsgemenskapens kompetens. Med långsiktig utbildning avses utbildningshelheter som anges i studiepoäng, sträcker sig över en längre period och möjliggör en fördjupad kunskap. Sporadisk utbildning som har karaktären av infosnuttar motsvarar inte denna målsättning. Projektets utgifter och finansiering ska specificeras i en budgetblankett (Excel), som kan hämtas via länken på ansökningsblanketten. Blanketten finns också på Utbildningsstyrelsens webbplats www. Finansiering Statsunderstöd. Utbildningsdelarnas omfattning beskrivs antingen i studiepoäng eller i utbildningsdagar samt i antalet studerande. I ansökan anges utbildningens omfattning i kursdeltagardagar. Beräkningsformeln i ansökningsblanketten underlättar beräkningen av omfattningen. En kursdeltagardag är en kalkylmässig storhet som kan användas när man jämför omfattningen av utbildningsdagar och studiepoäng. En kursdeltagardag består av sex timmars studier per studerande och dag. En studietimme är 45 minuter. När omfattningen beräknas ska den tid som används för

2 2. Utbildningens uppbyggnad och temaområden till exempel närundervisning, mellanarbeten och e-arbete räknas med. En studiepoäng är 4,5 kursdeltagardagar eller 27 timmars studier. När ansökan görs upp ska alla temaområden och krav på utbildningens uppbyggnad som anges i ansökningsmeddelandet beaktas. Temaområdena är - utveckling av den pedagogiska kompetensen: förändring i inlärningen och undervisningen av språk: uppfattningen om språk, språkkunskaper, språkundervisningens uppdrag, språkpedagogik och språkutveckling och språklig medvetenhet samt bedömningen av språkkunskaper och elevens lärande pedagogiken i samband med tidigareläggande av språkundervisningen kunskapsbaserad kompetens, kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt webbkompetens - utvidgning av de språkliga resurserna: marknadsföring av mångsidiga språkkunskaper för att öka resurserna utveckling och upprätthållande av språkprogrammen Temaområdena anknyter till genomförandet av Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014), Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014) och Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2016). Utöver de delar som gäller undervisningen i språk och språk och kultur ska utbildningshelheterna omfatta mångsidig kompetens (särskilt kulturell kompetens och kommunikation), utveckling av verksamhetskulturen och språkpedagogik och språkutveckling. Uppfattningen om språk, språkinlärning och språkkunskaper avspeglar sig starkt i undervisningen och bedömningen. Den rådande uppfattningen att språkets syfte och utgångspunkt är kommunikationen grundar sig på en sociokonstruktivistisk syn på lärande och kunskap. Språket och språkbruket är kopplade till olika individuella och gemensamma identiteter som utvecklas. Utöver att vara grunden för kommunikation anses språket också vara ett grundläggande element för lärandet. Undervisningen, liksom också handledningen och bedömningen, är i bästa fall språkligt medveten verksamhet som har en helhetsbetonad språkpedagogik och språkutveckling som mål. Mångspråkighet och korsspråkande hör till barns och ungas vardag, vilket har samband med mångfalden i lärmiljöerna. Den sociokonstruktivistiska synen på språk ingår och syns i alla element i den fortbildning som erbjuds.

3 3 Pedagogiken i samband med tidigareläggande av språkundervisningen I Finland har den språkundervisning som i regel börjar på tredje klassen i grundskolan starka traditioner. För att tidigarelägga språkundervisningen och språkinlärningen förutsätts det att personalen inom småbarnspedagogiken och lärarna har ett mångsidigt kunskapsstöd och stöd i verksamheten samt kunskaper och färdigheter att bemöta barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet, förskoleundervisning och nybörjarundervisning. De som deltar i utbildningen ska få pröva och tillägna sig metoder för att handleda och inspirera barnen att lära sig språk genom lek och andra aktiviteter som passar barnets ålder. Kontinuerlig utveckling av lärande och nätverk Målet för Spetsprojekt 1 och den fortbildning som hör till det är en hållbar förändring. Därför är det viktigt att olika personalgrupper och enheter inom undervisning och småbarnspedagogik bildar nätverk för att stärka kompetensen. Förändringen ska ses som en process som inleds och stöds i utbildningen, men som i själva verket sker i språkundervisningen och språkinlärningen i den dagliga kommunikationen med barn och unga. Lärarens professionella utveckling och utvecklingen av handledningen har också samband med behovet att utveckla förmågan att samarbeta. För att tidigarelägga, utveckla och öka språkundervisningen på ett målmedvetet sätt behövs växelverkan bl.a. mellan vårdnadshavarna och anordnarna av småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Utbildningen ska handleda deltagarna att utveckla kompetens och verktyg för att tydligt kunna förmedla vikten av att lära sig språk. Marknadsföring, utveckling och upprätthållande av en mångsidig språklig resurs Målet för spetsprojektet som gäller språk är att samtidigt som språkundervisningen breddas och tidigareläggs lär sig utbildningsanordnarna att se över sina språkprogram, samt även läroplaner, och se dem som processer som kan påverkas. I dessa processer kan alla anställda som deltar i projekten hitta en roll som passar dem. Språkprogrammen bygger bl.a. på barnens och föräldrarnas intresse för språk (information och marknadsföring som ökar efterfrågan), utbildningsanordnarnas vision och kreativitet i förvaltningen (bl.a. livskraftiga kommunala och regionala strategier) och samarbete med näringslivet, högskolorna/forskningen och andra nyckelaktörer. Livskraftiga språkprogram förmedlar vikten av livslångt lärande, som stärks genom språkstigar som börjar i den småbarnspedagogiska verksamheten och fortsätter i studierna längre fram och i arbetslivet. Fortbildningen ska handleda deltagarna att bedöma och stärka sin pedagogiska kompetens och förmåga att utveckla språkprogrammen i förändringsprocessen så att de också bildar kamrat- och mentorpar och grupper på ett fördomsfritt sätt. Utbildningen ger förutsättningar att skapa regionala eller tematiska arbetspar, arbetsgrupper och nätverk.

4 4 Tidsplaner och uppföljning Ansökan avslutas kl Målet är att besluten fattas före Understöden betalas i en rat inom en månad efter delgivningen av beslutet. Mellanrapporter om statsunderstöden ska lämnas in senast De fortbildningar som har beviljats understöd ska vara genomförda senast De fortbildningar som har beviljats understöd ska inledas senast i september Understödets användningstid slutar Slutrapporterna ska lämnas in senast Understöden beviljas av anslaget för Utbildningsstyrelsen strävar efter att fatta beslut om understöden före Vid betalning, avbrytande av betalning, granskning av understödets användning, återbetalning och återkrav av understödet iakttas statsunderstödslagen (688/2001). Användningstiden börjar dagen efter datumet som står på statsunderstödsbeslutet och slutar Statsunderstödet innehåller eventuell mervärdesskatt ifall skatten i sista hand ska betalas av sökanden. Utgifterna uppges således i ansökan antingen inklusive eller exklusive moms. I samprojekt ska utgifterna anmälas antingen inklusive eller exklusive moms i enlighet med sökandens bokföring. Projekten har bokföringsskyldighet och de enskilda projekten ska i bokföringen följas upp som en helhet i enlighet med Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar för ansökan och användning av statsunderstöd. En utredning över projektets kvantitativa och kvalitativa resultat ska lämnas in enligt anvisning som Utbildningsstyrelsen ger separat. Med kvantitativa resultat avses faktiskt antal studerande och kursdeltagardagar. De kvalitativa resultaten omfattar en beskrivning av projektens effekter och resultat. En mellanrapport ska lämnas in elektroniskt senast Slutrapporten ska lämnas in inom två månader efter att utbildningsprojektet har avslutats eller senast En kopia av bokföringens huvudbok ska lämnas in i samband med projektets slutrapport; i fråga om samprojekt även kopior av alla delaktiga parters huvudböcker.

5 5 Deltagarantal och kursdeltagardagar som angetts i ansökan och som beslutet om statsunderstöd grundar sig på är förpliktande. Om projektgenomförandet avsevärt kommer att avvika från beslutet, ska en ansökan om ändring av beslutet om statsunderstöd göras. En ändringsansökan förutsätts också om det sker större förändringar i de godkända utgiftsposterna. Om projektet inte har genomförts i enlighet med den plan som godkänts i beslutet, är organisationen skyldig att betala tillbaka den del av finansieringen som krävs. Mottagarna av statsunderstöd förutsätts nå resultat från utbildningshelheten som kan publiceras på Utbildningsstyrelsens plattform Goda modeller ( ) eller på något annat sätt som avtalats med Utbildningsstyrelsen.