ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD. Personalutbildning inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken 2016

Transkript

1 ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD Personalutbildning inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken 2016 Nedan följer anvisningar om ansökan, användning och uppföljning av statsunderstöd för personalutbildning inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken samt närmare beskrivningar av de teman som är föremål för ansökan PLANERING Utbildningsprojekten kan vara regionala eller utnyttja riksomfattande nätverk. Understöd beviljas inte projekt som en enskild utbildningsanordnare ordnar inom den egna kommunen för sin egen personal. Utvärderingsinformation och resultat av tidigare projekt ska utnyttjas vid planeringen. Av ansökan ska framgå varför projektet behövs och hur behovet kartlagts. Det är viktigt att tydligt och klart beskriva projektprocessen samt redogöra för projektets kvalitativa och kvantitativa mål och resultatet av utbildningsprojektet. Det är önskvärt att de sökande genomför större samprojekt som utnyttjar tidigare nätverk och omfattar samarbete mellan utbildningssektorn och näringslivet. Det är viktigt att hitta en samarbets- och projektledningsform som garanterar ett effektivt genomförande. De sökande uppmuntras att planera också helt virtuella utbildningar, som ger personalen möjlighet att delta i utbildningen oberoende av tid och plats. Utbildningen kan också innehålla delar på engelska. För att säkerställa utbildningens effektivitet uppmuntras de sökande att skapa tväradministrativa projekt som går över skolformsgränserna och inkluderar olika intressentgrupper. Utbildningsdelarnas omfattning beskrivs antingen i studiepoäng eller i utbildningsdagar. I ansökan anges utbildningens omfattning i kursdeltagardagar och studerandeantal. Beräkningsformeln i ansökningsblanketten underlättar beräkningen av omfattningen. En kursdeltagardag består av sex timmars studier per studerade och dag. En studietimme är 45 minuter. När omfattningen beräknas ska den tid som används för till exempel närundervisning, mellanarbeten och e-arbete beaktas. En studiepoäng är 4,5 kursdeltagardagar eller 27 timmars studier. Syftet med statsunderstödet för personalutbildning inom undervisningsväsendet är att finansiera framför allt långsiktig fortbildning som ökar de enskilda personernas kompetens. För att garantera att projekten håller hög kvalitet ska de sökande på ansökningsblanketten påvisa sin kompetens och erfarenhet av personalutbildning inom undervisningsväsendet. Utbildarna i utbildningsprojektet, deras kompetens, kompetensområde och erfarenhet av personalutbildning inom undervisningsväsendet ska uppges redan i ansökningsskedet.

2 Projektets utgifter och finansiering ska specificeras i en budgetblankett (Excel) som bifogas ansökningsblanketten. Budgetblanketten öppnas via en länk i ansökningsblanketten. Blanketten finns också på s webbplats Finansiering Statsunderstöd Undervisningsväsendets personalutbildning. Ytterligare information finns i s allmänna anvisningar för ansökan och användning av statsunderstöd på Finansiering Statsunderstöd. TEMAN När ansökan upprättas väljer man först det temaområde för vilket en projektplan presenteras. Man kan välja endast ett tema men det är bra att observera att planen även kan innehålla teman från andra områden, om det är motiverat. Därefter ska den sökande redogöra för vilka målgrupper utbildningen riktar sig till. Målgrupperna kan vara flera. Teman för ansökan 2016 är 2 ledarskapskompetens utvecklingskompetens pedagogisk kompetens, ämneskompetens och yrkeskompetens kompetens för välbefinnande och säkerhet kulturell mångfald kompetensbasering IKT-kompetens och digitalisering examensmästarutbildning Ledarskapskompetens Ledarskapsutbildningarna ska stödja utbildningsanordnare, bildnings- och sektordirektörer, skolornas och läroanstalternas rektorer samt personer i ledande ställning inom småbarnspedagogiken och stärka deras strategiska och pedagogiska ledarskap. Utbildningarna ska främja kunskapsbasering i planeringen och beslutsfattandet på lokal nivå samt stödja genomförandet av lokala och regionala utvecklingsplaner samt strategiska planer som berör anordnare av fritt bildningsarbete. Pedagogiskt ledarskap som behövs vid verkställandet av läroplans- och examensgrunder, förändrade lärmiljöer och digitalisering är centrala teman. Ledarskapet ska stödja utvecklingen av skolornas och läroanstalternas verksamhetskulturer till lärande organisationer. Att leda bildandet av nätverk samt ett intensivt utvecklings- och samarbete med olika partner skapar underlag för innovationer. Ledarskapsutbildningarna ska också fokusera på att stärka säkerheten och välbefinnandet. Den ökade kulturella mångfalden i skolorna och läroanstalterna och de förändringar den inneburit i verksamhetskulturen och kompetensutvecklingen ska beaktas regionalt. Ökad kunskapsbasering i yrkesutbildningen påverkar utbildningsanordnarnas arbetsprocesser och pedagogiska metoder samt undervisningspersonalens befattningsbeskrivningar och arbetsformer. Att leda kunskapsbaseringen förutsätter utveckling av kompetensen. Då utbildningarna planeras ska man beakta de planerade förändringarna inom utbildningssektorn, såsom yrkesutbildningsreformen, som kommer att ha en betydande inverkan på finansieringen, handledningen, regleringen och examina, anordnarstrukturen, utbildningsformerna, arbetsprocesserna samt styr- och kvalitetssystemen. I och

3 3 med reformen frångår man gränsdragningen mellan yrkesutbildning för unga och vuxna och det individuella lärandet och förvärvandet av yrkesskicklighet ökar. Ledarskapsutbildningarna ska rikta sig till ledare och rektorer som befinner sig i olika faser av ledarskapet. Innehållet i utbildningen kan beroende på målgruppen bestå av exempelvis: - utbildning som förbereder för uppgifterna som ledare och rektorer - utbildning för nya ledare och rektorer - förändringsledarskap - personalledning, rekrytering och orientering - strategiskt ledarskap, strukturella förändringar och ekonomiledning - ledning av utvecklings- och innovationsverksamhet Det är önskvärt att deltagarna som en del av ledarskapsutbildningen gör upp en personlig utvecklingsplan. Utvecklingskompetens Målet med att öka utvecklingskompetensen är att utveckla organisationen och dess olika delar och därför bör utvecklingsverksamheten utgöra en naturlig del av organisationens verksamhetskultur. Dessutom behövs förmåga att balansera mellan den administrativa styrningen och lokal innovationsverksamhet. Utveckling är en helhet som omfattar all verksamhet och det är viktigt att beakta såväl nationella som lokala utvecklingsbehov. Uppgörandet och utvecklandet av den lokala läroplanen och utbildningsanordnarens läroplan hör till de viktigaste kompetensområdena för lärare. Ibruktagandet av nya läroplans- och examensgrunder samt uppgörandet av de lokala och utbildningsanordnarspecifika läroplanerna är i bästa fall en process som berikar hela skol- och läroanstaltsgemenskapen. För att genomföra reformer behövs förmåga att skapa en gemensam syn på utvecklingsarbetet. Arbetets karaktär har förändrats och i dag krävs mer än förr att man deltar i utvecklings- och försöksverksamhet i nationella och internationella nätverk. I fråga om utveckling ska i synnerhet följande teman lyftas fram: - främjande av en utvecklings- och försökskultur - utvecklingsarbete enligt den lokala strategin - utveckling av lärmiljöerna - utveckling av en verksamhetskultur som präglas av gemenskap och delaktighet - samarbete med externa organisationer och arbetslivet - utveckling av pedagogiken - kunskap om forsknings- och utvecklingsprojekt, projektledning - förmåga att leda forsknings- och utvecklingsarbete (lärdomsprov) Pedagogisk kompetens, ämneskompetens och yrkeskompetens Utbildningarna ska stärka lärarnas förmåga att systematiskt utveckla sin egen pedagogiska kompetens, dela med sig av sin sakkunskap och utveckla arbetsgemenskapens seder och bruk. Centrala teman vid utveckling av yrkeskompetensen är pedagogisk förnyelse och pedagogiska experiment, utveckling av undervisningsmetoder och - arrangemang samt användning av digital kompetens inom pedagogiken. Viktigt är också att utveckla bedömningstänkandet i riktning mot handledande, kontinuerlig och utvecklande bedömning. Utbildningarna ska också utveckla lärarens förmåga att stödja lärandet med hjälp av bedömning samt hens kunskap om anvisningar och normer i anslutning till bedömningen. Det är viktigt att använda mångsidiga bedömningsmetoder, att eleven eller den studerande har möjlighet att delta i bedömningen och att bedömningen är tillförlitlig och rättvis.

4 4 Småbarnspedagogik och förskoleundervisning Inom småbarnspedagogiken ska barnens förutsättningar för växande och lärande stödjas genom mångsidig pedagogisk verksamhet som baserar sig på lek, fysiska aktiviteter, olika konstformer och kulturarvet. Personalutbildningen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen ska öka personalens pedagogiska kompetens, kunskaper och färdigheter om barnens sociala relationer och deras betydelse samt förmåga att utveckla uppväxt- och lärmiljöer som främjar lärande. Utbildningen ska i synnerhet stärka och stödja ibruktagandet av planerna för småbarnspedagogik och läroplanerna för förskoleundervisning samt tolkningen, användningen och tillämpningen av planerna på lokal nivå. Utbildningen ska ge kunskap om normerna som styr småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen samt deras betydelse som verktyg för utvecklandet av småbarnspedagogiken. Pedagogisk kompetens barnens aktivitet och delaktighet betydelsen av kamratrelationer för barnets utveckling, lärande och lek utveckling av lek- och lärmiljöer stöd för flerspråkighet i den tidiga barndomen (inkl. svenska som andraspråk och stöd för barnets eget modersmål inom småbarnspedagogiken) olika åskådningar ur pedagogisk synvinkel utnyttjande av digitala verktyg i pedagogiska miljöer och lärmiljöer multilitteracitet inom småbarnspedagogiken och i förskoleundervisningen, mediekunskap mångsidiga lärområden i förskoleundervisningen; integrering att främja läs- och skrivfärdigheter med hjälp av lek att bekanta sig med språk Utveckling av yrkeskompetensen kunskap om planen för småbarnspedagogik och läroplanen för förskoleundervisning målinriktad planering och utvärdering av pedagogiken inom småbarnspedagogiken utveckling av pedagogiska arbetssätt, användning av digital kompetens inom pedagogiken, förmåga att arbeta i grupp utveckling av den fortlöpande pedagogiska helhet som småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen utgör Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Målet med utbildning som stödjer undervisningspersonalens pedagogiska kompetens och ämneskompetens är att öka och bredda den pedagogiska kompetensen, ämneskompetensen och bedömningskompetensen. Utbildningen ska stödja ibruktagandet av grunderna för läroplanen och de centrala tyngdpunktsområdena i dem. I de nya läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen betonas mångsidig kompetens och en verksamhetskultur som främjar helhetsskapande undervisning och samarbete mellan läroämnena.

5 5 Utbildning som riktar sig till lärare i den grundläggande utbildningen kan fokusera på mångsidig kompetens i olika läroämnen, mångvetenskapliga lärområden, mångsidiga lärmiljöer och ökad språkmedvetenhet i verksamhetskulturen. Innehållet i utbildningen kan vara till exempel multilitteracitet eller digital kompetens som mångsidiga kompetenser samt aktiverande, aktivitetsbaserade och dramainspirerade metoder i undervisningen. Målet med utbildning riktad till gymnasielärare kan vara att skapa mångsidigare lärmiljöer, främja en verksamhetskultur som präglas av delaktighet och gemenskap samt stödja genomförandet av temaområden. Utbildningsteman kan vara till exempel digitala studiemetoder och studiemetoder som grundar sig på undersökande arbete, elektroniska prov, samarbete över läroämnesgränserna och med aktörer utanför skolan samt teman som anknyter till undervisningspersonalens ämneskompetens. Exempel på utbildningsteman: Modersmål och litteratur multilitteracitet, multimodala texter, språkmedvetenhet, digitalisering och mediekompetens ur ämnesperspektiv muntliga och kommunikativa färdigheter samt drama undervisning om språket, läs- och skrivundervisning (till exempel digitalt skrivande) samarbete mellan undervisningen i lärokurserna svenska som andraspråk och litteratur samt svenska och litteratur undervisning och bedömning i lärokursen svenska som andraspråk och litteratur enligt de nya läroplansgrunderna undervisning i vetenskapligt språk i lärokursen svenska som andraspråk och litteratur Språk att lära sig språk i årskurs 1 2 samt undervisningen i finska i de lägre årskurserna kulturell mångfald och språkmedvetenhet, språkpedagogik och mångvetenskapliga lärområden lärmiljöer och arbetssätt i språkundervisningen: autenticitet, digitalisering, multilitteracitet undervisning av strategier för språklärande, mångsidig bedömning, nya färdighetsnivåer och användning av språkportfolion Matematik samt miljö- och naturvetenskaper undervisning i programmering och algoritmiskt tänkande konkret matematik ändringar i kemikalielagstiftningen biologiska forskningsmetoder, undersökande och självstyrt lärande geomedier (nyheter och medier som en del av undervisningen) miljöansvar, integrering av hållbarhetsteman i läroämnena utvidgning av lärmiljöerna

6 6 kollaborativa arbetssätt, undersökande lärande mångsidig bedömning Historia och samhällslära samhällslära och historiska färdigheter i årskurs 4 6 ekonomi-, arbetslivs- och företagarkunskap i anslutning till samhällslära stärkande av elevernas delaktighet och aktiva demokratiska medborgaskap, mediekunskap samt kulturella färdigheter i en föränderlig värld Konst- och färdighetsämnen multilitteracitet, kulturella färdigheter, kommunikation och uttrycksförmåga i läroämnena samarbete mellan läroämnena, helhetsskapande undervisning samt mångvetenskapliga lärområden och temastudier utveckling av lärmiljöer och arbetssätt, i synnerhet digitala lärmiljöer och tillämpningar, ny teknik i bildkonstundervisningen fenomenbaserad pedagogik och tvärkonstnärlighet i bildkonstundervisningen undervisning i huslig ekonomi i de lägre årskurserna mångsidig kompetens, mångvetenskapliga lärområden och bedömningen i huslig ekonomi främjande av fysisk, social och psykisk funktionsförmåga samt bedömningen av lärande i gymnastik Grundläggande konstundervisning Personalutbildningen inom den grundläggande konstundervisningen ska stödja lärarnas läroplanskunskap och pedagogiska kunskap, i synnerhet kunskapen om bedömning och respons samt mångsidiga undervisningsmetoder. Utbildningen kan stödja utvecklandet av läroanstaltens verksamhetskultur i riktning mot en lärande organisation. Ett utbildningstema kan till exempel vara användningen av undervisningsteknologi för administrativt bruk eller undervisningsbruk. Utbildningen kan stödja klubbverksamhet inom den grundläggande konstundervisningen som regeringen lyft upp som spetsprojekt samt den pedagogiska och metodiska kompetens som den förutsätter. Yrkesutbildning och fritt bildningsarbete Vikten av att utveckla personalens pedagogiska och yrkesmässiga kompetens ökar när förändringskrav riktas mot verksamhetskulturen i läroanstalterna och lärarskapet förändras. Lärarnas arbetsbeskrivning utvidgas och omfattar förutom det traditionella undervisningsarbetet i hög grad handledning av studerande samt till exempel administrativa uppgifter i anslutning till utveckling av utbildningen, läroplanerna och lärmiljöerna samt till samarbetet med intressentgrupper. I utvecklingen av personalens kompetens ska speciellt följande delområden betonas: - pedagogisk kompetens som främjar kunskapsbasering i anslutning till ett bestämt yrkesområde eller en bestämd examen - den yrkesinriktade undervisnings-, handlednings- och lärprocessen - vuxenpedagogisk kompetens, stöd för vuxenstuderandens individuella lärprocess

7 7 - specialpedagogiska färdigheter, elever med särskilda behov och elever i behov av särskilt stöd - färdigheter att arbeta med invandrare och studerande som talar ett annat språk än finska eller svenska - bedömning av inlärning och kunnande - handledning, identifiering och erkännande av kunnande i anslutning till uppgörandet av individuella studieplaner och personlig tillämpning - individuella studievägar och flexibilitet - lärarnas arbetslivskompetens och arbetslivskontakter - arbetslivsorienterad utbildning och lärmiljöer; undervisning och handledning i arbetslivsorienterade teman och examensdelar; studieupplägg - mål för kunnandet i de gemensamma examensdelarna - främjande av ett hållbart välbefinnande, i synnerhet utveckling av lärarnas kunskap om reparation av fuktoch mögelskador Kompetens för välbefinnande och säkerhet Välbefinnande och säkerhet är grunden för kunskap och lärande. Dessa kan granskas ur individens, gruppens och omgivningens perspektiv. Elevernas och de studerandes emotionella och sociala färdigheter samt goda kamratrelationer ökar välbefinnandet och känslan av delaktighet och förebygger framtida problem. Personalutbildningen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken ska erbjuda lärare och övrig personal mera information, metoder och färdigheter att samarbeta i frågor som gäller välbefinnande enligt principerna om delad sakkunskap, aktivt deltagande och yrkesövergripande arbete. Kompetens för välbefinnande och säkerhet i skolor och läroanstalter skapar förutsättningar för välbefinnande och lärande samt arbetsro och känsla av trygghet för alla. Utbildningarna kan omfatta kompetensutveckling inom följande områden: kunskap om lagstiftning och normer att främja skolfred och garantera varje elev och studerande en psykiskt, fysiskt och socialt trygg skoldag förmåga att hantera grupper och trygga arbetsron att förebygga och ingripa vid mobbning krisberedskap och förmåga att hantera en krissituation gemensam och individuell studerandevård att främja jämlikhet och likabehandling, genusmedveten fostran och handledning, att stärka jämställdheten mellan könen stöd för växande och lärande inom småbarnspedagogiken; barnets växande, utveckling och lärande, identifiering av därmed förknippade processer och risker samt tidigt stöd stöd för lärande och skolgång, att möta elevers och studerandes individuella behov lagstadgade dokument som gäller studerandevård och stöd för lärande och skolgång nätverkssamarbete med andra lokala aktörer annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran; utveckling av kvaliteten på morgon- och eftermiddagsverksamheten, utveckling av skolans klubbverksamhet trygg användning av sociala medier och internet inom mediefostran aktiv och aktiverande verksamhetskultur i förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, klubbverksamheten, morgon- och eftermiddagsverksamheten. Ökad fysisk aktivitet i undervisningen i samarbete med olika aktörer

8 Utveckling av ungdomsgarantin mot en samhällsgaranti är ett av regeringens spetsprojekt, som går ut på att utveckla en modell där en enda aktör bär ansvaret för en ung person som behöver stöd. Serviceställen som fungerar som centraliserade kontaktpunkter (Ohjaamo) utvecklas och förstoras. Det uppsökande ungdomsarbetet stärks genom att modellen med förtroendepersoner utvecklas. En betydande del av handledningen för unga går via undervisningssektorn. Personalutbildningen inom undervisningsväsendet ska stärka den kompetens som behövs för genomförandet av ungdomsgarantin. Det är viktigt att den utbildning som erbjuds utnyttjar det existerande utbildningssystemet och de möjligheter det erbjuder, och att tidigare arbete och utvecklingsverksamhet som främjar målen för ungdomsgarantin bildar utgångspunkten för planeringen. Projekten ska främja nätverksbildning bland utbildningsanordnare och andra aktörer. Centralt innehåll i utbildningen: - introduktion om utbildningar och yrken i den grundläggande utbildningen - bästa möjliga information om vilka möjligheter yrkesutbildningen respektive gymnasieutbildningen erbjuder - smidiga övergångar, flexibla, individuella studie- och examensvägar, handledning och uppföljning av studierna - utveckling av handledningen - effektivering av genomströmningen - förberedande och handledande utbildningar (LUVA, VALMA och TELMA) (finskspråkiga förkortningar) - kompetens i anslutning till övergångsskedena och slutförande av studier/examina - lärande på arbetsplatsen, läroavtal, utvidgad inlärning i arbetet, yrkesprov och examenstillfällen - tidigt ingripande i problem - informationsutbyte och samarbete mellan olika aktörer, samarbete mellan läroanstalter angående studerandevård, regionalt perspektiv - stöd till familjer Kulturell mångfald Vid enheterna för småbarnspedagogik, skolorna och läroanstalterna tar sig kulturell mångfald uttryck i verksamhetskulturen i form av flerspråkighet i gemenskapen och olika grupper, möten mellan barn, elever och studerande med olika bakgrund samt i form av behov att ordna småbarnspedagogiken och undervisningen på olika sätt med hänsyn till olika kulturarv, modersmål och åskådningar. Allt detta förutsätter förmåga att agera smidigt i interkulturella kommunikationssituationer och att förstå olika kulturer, religioner, åskådningar och det internationella läget. Ju tidigare undervisningen i ett språk inleds, desto tidigare blir man bekant med språket och kulturen, kan skapa sociala relationer och integreras i samhället. Personalens interkulturella kompetens omfattar: - medvetenhet och kunskap om sin egen kultur och bakgrund och dess mångfald - kulturell läskunnighet - samhällskunskap, i synnerhet förståelse av det aktuella politiska läget - pedagogiska färdigheter som stödjer kulturell mångfald och global fostran - kunskap om lagstiftningen - kunskap om språkmedveten pedagogik, språkkunskap (undervisning i svenska som andraspråk), insikt om betydelsen av att stödja det egna modersmålet Enhetliga och högklassiga tjänster inom elev- och studerandevården på alla utbildningsstadier och samarbete mellan de förvaltningsområden som de olika aktörerna representerar ger den studerande möjligheter att få det stöd hen 8

9 behöver. Samtidigt svarar man även på de utmaningar som minoriteter och den ökande invandringen och kulturella mångfalden ställer utbildningssystemet inför. Utbildningarna kan omfatta kompetensutveckling inom följande områden: - interkulturell kompetens - internationalisering på hemmaplan, global fostran, fostran till internationalism - förmåga att undervisa och handleda barn, elever, studerande och examinander som har en annan språklig och kulturell bakgrund - kännedom om och mod att försvara de mänskliga rättigheterna - kommunikativa färdigheter, i synnerhet förmåga att möta och samarbeta med barn, unga och vårdnadshavare med annan åskådning eller kulturell bakgrund - nationell och internationell utbildningspolitik - hållbar livsstil - förmåga att ta hänsyn till asylsökande och andra invandrargrupper inom småbarnspedagogiken och i undervisningen samt i yrkes- och vuxenutbildningen - de nya grunderna för läroplanen för undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen - grunderna för utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning - språkmedveten undervisning, multilitteracitet och mediefostran - flerspråkighet som resurs i undervisningen Kompetensbasering I de nya examensgrunderna betonas att läraren ska handleda de studerandes lärande i riktning mot det kunnande som förutsätts i examensdelen och förbereda de studerande för yrkesprov/examenstillfällen och arbetsliv i stället för att fokusera på de enskilda studieperioderna. Lärarens roll går från att undervisa till att stödja de studerandes lärande. För att befästa yrkeslärarens kompetens när det gäller kunskapsbasering förutsätts: - att utbildningsanordnarna har kompetens att leda förändringarna och utveckla verksamhetssystemen - kompetens i anslutning till förändring av verksamhetskulturerna - kompetens i anslutning till uppbyggnaden av de yrkesinriktade grundexamina, yrkes- och specialyrkesexamina och kunskap om examensgrunderna - kompetens i anslutning till skapandet av individuella och flexibla studie- och examensvägar - kompetens i anslutning till lär-, undervisnings- och handledningsprocessen i de kompetensbaserade examensgrunderna - kompetens att säkra kvaliteten på det yrkeskunnande som utbildningen resulterar i - kompetens i anslutning till bedömningen av lärande och kunnande och processen med identifiering och erkännande av kunnande - yrkesövergripande verksamhet och samarbete - arbetslivsorienterade utbildnings- och examensarrangemang Utbildning som stödjer genomförandet av reformerna ska erbjudas som ett långsiktigt utbildnings- och träningsprogram så, att ovannämnda områden ingår i utbildningen i så stor utsträckning som möjligt. Utbildningen ska planeras så att den omfattar hela anordnarnätet inom yrkesutbildningen. IKT-kompetens och digitalisering Den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik skapar nya möjligheter för undervisning och lärande. Internationella undersökningar, såsom lärarundersökningen TALIS2013 som publicerades i juni 2014, 9

10 visar att Finland har blivit efter många andra länder när det gäller att utnyttja digitala verktyg i utbildningen. Läget förutsätter förmåga att hitta sätt att snabbare skapa en digital infrastruktur samt nya typer av lärmiljöer som utnyttjas effektivare i utbildningen och undervisningen. Det är viktigt att undervisningspersonalen har digital kompetens och kan utnyttja den pedagogiskt. Utbildningsanordnarnas förmåga att leda den förändring som informations- och kommunikationstekniken förutsätter ska förbättras. Kompetensen ska utvecklas inom följande delområden: - praktiska färdigheter och egen produktion - användning av digitala verktyg för att utveckla en bedömningskultur som stödjer lärande - differentiering av undervisningen med hjälp av digitala verktyg (bl.a. digitala läromedel) - ansvarsfulla och trygga arbetssätt - informationssökning, undersökande lärande och kreativt arbete - att stödja kollaborativt lärande med hjälp av digitala verktyg - interaktion och nätverksbildning - digitala lärmiljöer och läromedel - kompanjonundervisning med hjälp av digitala verktyg - nätpedagogik och e-arbete, fjärruppkoppling i undervisningen - mediekunskap och multilitteracitet/multilitteracitet och IKT - kommunikativa färdigheter i anslutning till informations- och kommunikationsteknik - programmering i undervisningen (förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen) - användning av sociala medier i undervisningen - förmåga att skriva med tangentbord - medverkan i digitaliseringen på arbetsplatsen - medverkan i det digitaliserade samhället Examensmästarutbildning Målet för utbildningsprogrammet för examensmästare är att utbildningen utvecklar deltagarnas förmåga att ordna fristående examina, bedöma yrkesskicklighet och säkerställa kvaliteten på examensverksamheten. Den som genomgått utbildningsprogrammet för examensmästare säkerställer kvaliteten på hela examensprocessen genom att planera, genomföra eller fungera som bedömare i fristående examina. Målet med personalutbildningen inom undervisningsväsendet är att utbildningen som genomförs enligt utbildningsprogrammet för examensmästare håller hög kvalitet. Yrkesutbildningsreformen ska beaktas i utbildningsprogrammet. 10

11 11 STATSUNDERSTÖDETS ANVÄNDNINGSTID OCH TIDTABELLEN FÖR DE PROJEKT SOM BEVILJATS FINANSIERING Understöden beviljas av anslaget för Användningstiden börjar från det datum som står på statsunderstödsbeslutet och slutar strävar efter att fatta beslut om understöden före utgången av mars Ansökan avslutas kl Målet är att besluten fattas före utgången av mars. Den första raten (60 %) betalas inom en månad efter det positiva beslutet. En mellanrapport lämnas in när den första raten har använts nästan helt eller senast Den andra raten utbetalas på basis av mellanrapporten. Den andra raten utbetalas senast , då också användningstiden utgår. Slutrapporten lämnas in senast UNDERSTÖDETS ANVÄNDNING Vid betalning, avbrytande av betalning, granskning av understödets användning, återbetalning och återkrav av understödet iakttas statsunderstödslagen (688/2001). Användningstiden för understöden börjar efter att projektbesluten har godkänts våren 2016 och slutar Understödet betalas ut i två rater. Den första raten betalas in på statsunderstödstagarens konto inom en månad efter att det positiva beslutet om understöd har fattats. Den första raten omfattar 60 % av hela understödet. En mellanrapport ska skickas till när den första raten har använts nästan helt eller senast Den andra raten utbetalas på basis av mellanrapporten. Förutsättning för utbetalning av den andra raten är att projektet har framskridit enligt projektplanen. Den andra raten betalas senast Statsunderstödet innehåller eventuell mervärdesskatt ifall skatten i sista hand ska betalas av sökanden. Utgifterna uppges således i ansökan antingen inklusive eller exklusive moms. I samprojekt ska utgifterna anmälas antingen inklusive eller exklusive moms i enlighet med sökandens bokföring. Projekten har bokföringsskyldighet och de enskilda projekten ska i bokföringen följas upp som en helhet i enlighet med s allmänna anvisningar för ansökan och användning av statsunderstöd. Bokföringens huvudbok ska lämnas in i samband med projektets slutrapport; i fråga om samprojekt även alla delaktiga parters huvudböcker. Om projektet inte har genomförts i enlighet med den projektplan som godkänts i beslutet, är organisationen skyldig att betala tillbaka en del av finansieringen. UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖDET En utredning över projektets kvantitativa och kvalitativa resultat ska lämnas in enligt anvisning som ger separat. Med kvantitativa resultat avses faktiskt antal studerande och kursdeltagardagar. De kvalitativa resultaten omfattar en beskrivning av projektens effekter och resultat. En

12 12 mellanrapport ska lämnas in senast och slutrapporten inom en månad efter att utbildningsprojektet har avslutats eller senast Deltagarantal och kursdeltagardagar som anges i projektbeslutet är förpliktande. Ifall projektgenomförandet kvalitativt, kvantitativt eller till sitt utförande kommer att avvika från beslutet, ska en ändringsansökan göras för projektet. En ändringsansökan förutsätts också om det sker större förändringar mellan de godkända utgiftsposterna. Projekten förutsätts resultera i produkter som kan publiceras på s plattform Goda modeller (