1 (5) MEDDELANDE 6/ Till anordnare av grundläggande konstundervisning med statsandel per undervisningstimme

Transkript

1 MEDDELANDE 6/ (5) Till anordnare av grundläggande konstundervisning med statsandel per undervisningstimme Undervisnings- och kulturministeriets beslut nr OKM/9/220/2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE/STATSUNDERSTÖD FÖR GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING SOM FÅR STATSANDEL PER UNDERVISNINGSTIMME ÅR 2017 Författningsgrund Anslag för statsunderstöd Statsunderstödets syfte I statsbudgeten för år 2017 finns ett anslag för statsunderstöd (specialunderstöd) enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) till läroanstalter som får statsandel per undervisningstimme. Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009). Statsunderstödslagen (688/2001). Lagen (633/1998) och förordningen (813/1998) om grundläggande konstundervisning. Av anslag i statens budget för år 2017 utlyser Utbildningsstyrelsen ett statsunderstöd (specialunderstöd) för utveckling av den grundläggande konstundervisningen med statsandel per undervisningstimme. Summan uppgår till högst euro. Avsikten med anslaget är att mångsidigt främja såväl utvecklandet av den grundläggande konstundervisningen som innovativ verksamhet som syftar till att förbättra dess resultat och kvalitet. Ett specifikt mål är att utveckla den grundläggande konstundervisningen pedagogiskt. Den grundläggande konstundervisningen ska utvecklas utgående från läroplansgrunderna så att uppställda mål förstärks. Centrala teman är: läroanstaltens verksamhetskultur elevbedömningen en trygg och pedagogiskt ändamålsenlig lärmiljö samt användningen av informations- och kommunikationsteknik och teknologi i undervisningen. Utvecklingsarbetet kan också ske i samarbete med andra läroanstalter eller som internationellt samarbete. Särskilt önskvärda är pedagogiska utvecklingsprojekt inom samma konstart som är gemensamma för flera utbildningsanordnare. Statsunderstöd som beviljas som specialunderstöd får inte användas för organisationens basverksamhet. Understödstagaren ska följa statsunderstödsbeslutets villkor och avgränsningar. I statsunderstöd beviljas högst 80 % av projektets totala kostnader, och sökandens egen betalningsandel är därmed minst 20 %.

2 2 Behörighet att söka Statsunderstödet kan sökas av de anordnare av grundläggande konstundervisning som har rätt till statsandel per undervisningstimme. Omedelbara förutsättningar för att få stöd Sökanden har tillstånd att ordna grundläggande konstundervisning som får statsandel per undervisningstimme. Ansökan har lämnats in inom utsatt tid och är gjord på ansökningsblanketten enligt bilagan. Projektet utvecklar verksamheten vid en läroanstalt som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme i enlighet med grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Projektets kostnader hänför sig till eleverna och personalen vid läroanstalten som beviljas statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme. Det är fråga om ett tidsbestämt och avgränsat utvecklingsprojekt. Projektets kostnader hänför sig till utgifter som är nödvändiga och rimliga med tanke på verksamheten som understödet söks för. Den sökande har skickat in redovisning för projekt som har finansierats år Allmänna mål Målet är att utveckla den grundläggande konstundervisningen pedagogiskt. Den grundläggande konstundervisningen ska utvecklas utgående från läroplansgrunderna så att förverkligandet av dess mål främjas. Mål, tyngdpunkter och urvalsgrunder för ansökningsgruppen Mål Att förstärka utvecklingsarbetet av den grundläggande konstundervisningen i musik och dans vid musikläroanstalterna och den grundläggande konstundervisningen vid läroanstalterna inom de övriga konstområdena och därigenom förbättra den grundläggande konstundervisningen resultat och kvalitet. Att utveckla pedagogiken och etablera mångsidigare undervisningsmetoder inom den grundläggande konstundervisningen. Att öka samarbete mellan läroanstalterna vid utvecklandet av pedagogiken. Bland de finansierade projekten finns stora projekt inom samma konstart som flera utbildningsanordnare genomför gemensamt. Tyngdpunkten är pedagogiskt utvecklande och projekten ska vara inriktade speciellt på följande teman läroanstaltens verksamhetskultur elevbedömningen en trygg och pedagogiskt ändamålsenlig lärmiljö samt användningen av informations- och kommunikationsteknik och teknologi i undervisningen. Urvalsgrunder Projektet främjar pedagogisk utveckling av grundläggande konstundervisning med statsandel per undervisningstimme. Projektet utvecklar elevernas aktivitet, lärarkårens pedagogiska kompetens eller läroanstaltens verksamhet i övrigt. Projektet utvecklar den grundläggande konstundervisningen som ett samarbete mellan flera utbildningsanordnare. Projektresultaten eller de metoder eller material som utvecklas inom projektet kan spridas till andra läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning.

3 3 Understödet som söks är rimligt i förhållande till läroanstaltens verksamhet, resurser och basfinansiering samt med tanke på projektets innehåll och det anslag som kan fördelas. Antalet projekt per utbildningsanordnare är rimligt i förhållande till läroanstaltens storlek. Samarbetsprojekt De projekt som finansieras kan vara samarbetsprojekt och särskilt prioriteras pedagogiska projekt inom samma konstområde som flera utbildningsanordnare genomför gemensamt. Projekten ska ha ett tydligt utvecklingsmål. Samarbetsprojekt ska inte bestå av många små projekt under samma projektnamn. Alla samarbetsprojekt inom den grundläggande konstundervisningen ska koordineras av en utbildningsanordnare som deltar i projektet. Den utbildningsanordnare som fungerar som koordinator för projektet ansöker om statsunderstöd för hela projektet. Också samarbetspartnerna i ett samprojekt måste uppfylla villkoren för ansökningsbehörighet. För samarbetspartnerna gäller samma villkor och förpliktelser som för sökandeorganisationen. Om innehållet i de samarbetsavtal som ingås inom ett samprojekt ges anvisningar i Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar om statsunderstöd till sökande och användare. Anvisningarna finns på Utbildningsstyrelsens webbsida (Utbildningsstyrelsen Finansiering Statsunderstöd). Statsunderstöd beviljas även i detta fall endast grundläggande konstundervisning med rätt till statsandel per undervisningstimme. Ansökan ska innehålla en bilaga med uppgifter om de parter som deltar i projektet och deras andelar i projektet. Projektkoordinatorn svarar också för projektets rapportering och för redovisningen för anslagets användning till Utbildningsstyrelsen. Samarbetspartnerna ska föra separat bokföring över projektets kostnader, inkomster och finansieringsposter. Kostnaderna ska anges i bokföringens huvudbok. Statsandelstagaren ska göra upp en utredning över hela projektet och bifoga alla parters huvudböcker till slutredovisningen. Ansökningshandlingar Statsunderstödsansökan görs på en ansökningsblankett som fås på Utbildningsstyrelsens webbplats. Ansökan ska göras i utbildningsanordnarens namn (inte läroanstaltens) och den som tecknar under ansökan ska ha namnteckningsrätt för utbildningsanordnaren. Till ansökan ska fogas följande bilagor: Om man ansöker om understöd för ett fortsättningsprojekt, ska en skriftlig utredning om projektets genomförande och nuläge och anslagets användning fogas till ansökan. Vad kostnaderna som ifyllts i budgettabellen består av och grunderna för hur de har bildats specificeras på separat bilaga. Specificeringen görs i samma ordning som i budgettabellen. För apparaturanskaffningar anges till exempel vad slags och hur många apparater som skaffas och vad de olika apparaterna beräknas kosta. Övriga kostnadspunkter specificeras och motiveras på samma sätt. I en separat bilaga ges en utredning om projektpartnernas andelar i projektet men avseende på verksamheten.

4 4 Utbildningsstyrelsen fäster de sökandes uppmärksamhet vid att ansökningsblanketten ska fyllas i omsorgsfullt. Denna anvisning och ansökningsblanketten finns på Utbildningsstyrelsens webbplats på adressen www. ( Finansiering Statsunderstöd). Ansökningstid och inlämnande av ansökan till Utbildningsstyrelsen Ansökningstiden för statsunderstödet börjar Ansökningstiden slutar kl , då ansökningarna ska vara framme på Utbildningsstyrelsen. Försenade ansökningar behandlas inte. Ansökan skickas under adress Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, Helsingfors. Utbildningsstyrelsen strävar efter att fatta beslut om beviljandet av understöden före Användningstid Understödet beviljas av anslaget för år Användningstiden börjar från datum för understödsbeslutet och slutar Projektet ska inledas under år Finansieringen kan användas för kostnader som uppstått efter beslutsdatumet. Spridning av projektrapporten Rapporteringen av projektet Statsunderstödstagaren ska utan ersättning överlåta till Utbildningsstyrelsen parallella dispositionsrättigheter till de material som tillkommit i samband med statsunderstödsprojektet samt rätt att ändra materialets innehåll och layout. Utbildningsstyrelsen har rätt att sprida materialet i alla spridningsformer och att tillverka exemplar av det. Statsunderstödstagaren ansvarar för att den har rätt att överlåta rättigheterna till Utbildningsstyrelsen. En utbildningsanordnare som fått understödet ska före göra en specificerad redovisning för understödets användning och en projektrapport till Utbildningsstyrelsen. Allmänna anvisningar till sökande och användare av statsunderstöd Utbildningsstyrelsens allmänna anvisning för ansökan och användning av statsunderstöd kan fås på Utbildningsstyrelsens webbplats på adressen Finansiering Statsunderstöd (balken till höger). Ytterligare information Annan information om ansökan ges av överinspektör Maija-Liisa Ojala (tfn ), undervisningsrådet Eija Kauppinen (tfn ), undervisningsrådet Mikko Hartikainen (tfn ) och specialsakkunnig Jan Hellgren, svenskspråkig utbildning (tfn ). Direktör Överinspektör JORMA KAUPPINEN Jorma Kauppinen MAIJA-LIISA OJALA Maija-Liisa Ojala

5 5 BILAGOR Verksamhetskulturen inom den grundläggande konstundervisningen Ansökningsblankett FÖR KÄNNEDOM Undervisnings- och kulturministeriet Finlands Kommunförbund Esittävien taiteiden oppilaitosten liitto ry Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito rf Suomen konservatorioliitto Finlands Konservatorieförbund ry Förbundet för konstskolor för barn och unga i Finland Finlands musikläroinrättningars förbund r.f. Suomen Nuorisosirkusliitto ry Suomen sanataideopetuksen seura ry Förbundet för Finlands Dansläroinrättningar STOPP ry Taiteen perusopetusliitto TPO ry

6 UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA Till Utbildningsstyrelsens meddelande 6/2017 VERKSAMHETSKULTUREN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN Verksamhetskulturens betydelse Alla skolor har en egen verksamhetskultur, som omfattar historiskt och kulturellt betingade tanke- och verksamhetsmönster. Skolans verksamhetskultur påverkar det dagliga välbefinnandet och upplevelsen av meningsfullhet hos alla parter i arbetsgemenskapen. Med tanke på framtiden är det speciellt viktigt hur verksamhetskulturen påverkar elevernas identitet och kunskaper. Skolans verksamhetskultur förändras i tiden, men förändringen kan medvetet riktas. Verksamhetskulturen är en helhet som består av - tolkningar av författningarna och de lokala läroplanerna - ledarskap, strukturer och arbetsorganisering - syn på lärande och pedagogik - interaktion och atmosfär En del av de faktorer som påverkar verksamhetskulturen är medvetna, en del är omedvetna och oavsiktliga. En grundläggande förutsättning för att kunna identifiera de oavsiktliga dragen i verksamhetskulturen är en öppen och förtroendefull diskussion mellan alla medlemmar i arbetsgemenskapen. Nedan beskrivs utvecklingen av verksamhetskulturen med hjälp av sju nyckelord. En lärande och skapande gemenskap Skolan ska fungera som en gemenskap som stöder elevens växande och som uppmuntrar alla sina medlemmar att lära sig, uttrycka sig och skapa. Gemenskapen förstärker elevernas positiva och realistiska bild av sig som elever. Uppbyggande och uppmuntrande respons får eleverna att glädjas över sitt lärande och de ansträngningar det förutsätter, att uppleva att de lyckas, att hitta egna lösningar och att upptäcka sina styrkor. Att arbeta tillsammans stöder allas lärande och motivation. I en lärande gemenskap uppmuntras också lärarna att utveckla sitt arbete. Mångsidiga arbetssätt Många olika former av lärande och lärsituationer identifieras i undervisningen. Skolan använder sig systematiskt av olika aktiviteter, konstnärliga uttrycksformer, lärmiljöer och samarbete med den närmaste omgivningen. Eleverna vägleds att hitta individuellt passande arbetsformer. Elevernas individualitet erkänns i undervisningen och generaliserande könsbundna mönster undviks. Informations- och kommunikationsteknik samt webbmiljöer utnyttjas för att berika studier, tankeverksamhet, kreativitet, samarbete och interaktion. Lärande som sker på elevernas fritid beaktas i arbetssätten.

7 Interaktion och delaktighet Känslan av att höra till gemenskapen stöder elevens växande och lärande. Möjligheten att påverka det egna och det gemensamma arbetet och verksamheten i närmiljön stärker delaktigheten. Öppen och konstruktiv diskussion behövs såväl i skolans interna samarbete som i samarbetet med vårdnadshavarna och övriga parter. En öppen samtalskultur och information främjar också rekryteringen av nya studerande, som är en naturlig del av vardagen i läroanstalterna som ger grundläggande konstundervisning. Välbefinnande Välbefinnandeaspekten berör all verksamhet i skolan och styr allas arbete. Det är viktigt att lyssna på eleverna och uppmuntra dem att upptäcka sina styrkor och resurser. Skolan ska ta hänsyn till elevernas individualitet och olika behov, i synnerhet till könsrelaterade skillnader i växande, utveckling och lärande. Välbefinnande förutsätter uppriktig kontakt med eleverna och en interaktion som präglas av omsorg och respekt. Trygg vardag Trygghet är ett grundelement för välbefinnande. Eleven har rätt till en trygg studiemiljö. Tryggheten omfattar en fysisk, social och psykisk dimension. All verksamhet i skolan ska vara trygg och det är alla vuxnas uppgift i skolan att värna om detta. Tillvägagångssätten och reglerna som reglerar tryggheten avtalas gemensamt. Skolan ser till att alla lokaler, lärmiljöer, läromedel, undervisningssituationer, raster och andra situationer i skolan är trygga. En trygg vardag skapar förutsättningar för att utveckla kreativiteten. Kulturell mångfald och språklig medvetenhet Utbildningen är en del av ett alltmer mångkulturellt och globaliserat samhälle. Den kulturella mångfalden i läroanstalten ska erkännas och skolan ska förhålla sig öppet till den. Verksamhetskulturen ska ge utrymme för mångskiftande identiteter. Öppenheten utvecklar förståelse och respekt för andra kulturer också inom skolan. I en kulturellt mångformig skola blir olika synsätt sedda och hörda, de ventileras och diskuteras. Ansvar för miljön och framtiden Skolan ska i sin verksamhet ta hänsyn till miljöaspekter och krav på hållbar utveckling och visa gott exempel genom att förhålla sig ansvarsfullt till miljön. Eleverna lär sig att de val de gör idag påverkar miljön och framtiden. Miljöansvaret ska synas bl.a. i anskaffningar, energi-, vatten- och materialförbrukning, hållbara kostval och återvinning. Eleverna ska också få lära sig att bedöma sin livsstil och stimuleras att revidera sina egna och samhällets handlingsmönster så att de främjar en hållbar utveckling.

8 ANSÖKNINGSBLANKETT 2017 Statsunderstöd för grundläggande konstundervisning med statsandel per undervisningstimme år 2017 Utbildningsstyrelsen Hagnäskajen Helsingfors STATSUNDERSTÖD FÖR GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING SOM FÅR STATSANDEL PER UNDERVISNINGSTIMME ÅR 2017 För varje projekt ska fyllas i en egen ansökningsblankett. Fälten expanderar när de fylls i. Ansökan för ett samprojekt görs av den utbildningsanordnare som är koordinator för projektet. A. UTBILDNINGSANORDNARE 1. Utbildningsanordnarens (inte läroanstaltens) namn (Sammanslutningar och stiftelser ska ge namnet i den form det är registrerat.) 3. Läroanstaltens namn 2. FO-nummer 4. Utbildningsanordnarens näradress 5. Utbildningsanordnarens postnummer och postanstalt 6. Telefonnummer inklusive riktnummer (växel) 7. Typ av utbildningsanordnare (staten, kommunen, samkommun, offentlig eller privat sammanslutning, stiftelse) 8. Landskap 9. Kontonummer (i IBAN-format) 10. BIC/SWIFT 11. Kontaktpersonens namn 12. Kontaktpersonens telefonnummer inklusive riktnummer (direkt) 13. Kontaktpersonens tjänsteställning 14. Kontaktpersonens e-postadress B. PROJEKTPLAN 15. Projektets namn 16. Projektets prioritetsordning, om samma sökande har fler än en ansökan 17. Är det fråga om ett nytt projekt eller ett fortsättningsprojekt? (för ett fortsättningsprojekt ska bifogas utredning om projektets genomförande, nuläge och anslagets användning) 18. Projektets språk

9 19. Projektets längd Månad och år då projektet inleds Månad och år då projektet avslutas 20. Projektets viktigaste mål (högst tre) 21. Projektets målgrupp (Målgruppen för projektets verksamhet ska specificeras. Här anmäls bland annat antalet elever och lärare inom grundläggande konstundervisning med statsandel per undervisningstimme vid olika läroanstalter inom projektet.) 22. Beskrivning av det praktiska genomförandet av projektet och tidtabellen för genomförandet 23. Vilka konkreta resultat vill man uppnå med projektet och hur kommer man att utnyttja dem? 24. Hur informerar man om projektet och vem informeras? 25. Hur sprids projektets resultat? 26. Hur utvärderas resultaten och effekterna? C. PROJEKTORGANISATION 27. Projektets koordinator (utbildningsanordnare eller läroanstalt) 28. Kontaktpersonens namn och tjänsteställning 29. Kontaktpersonens telefonnummer inklusive riktnummer 30. Kontaktpersonens e-postadress 31. Projektets verksamhetsnätverk (utbildningsanordnare, läroanstalter och samarbetsparternas kontaktpersoner). En utredning om de enskilda parternas andelar i ett samprojekt ges på separat bilaga. Parterna i ett samprojektet (annan utbildningsanordnare) FO-nummer Läroanstalt Kontaktperson

10 D. PROJEKTETS BUDGET För statsunderstödets totala kostnader godkänns de omedelbara kostnaderna för projektet, samt för organisationens andra kostnader, de kostnadsposter, som man direkt enligt upphovsprincipen kan dokumentera som utgifter för projektet. Endast utgifter som baserar sig på faktiska och förverkligade kostnader godkänns. Sådana utgifter är t.ex. en del av utbildarens lön, hyreskostnader för arbetsutrymmen i förhållande till arbetstiden inom projektet och hyreskostnaderna för de lokaler som behövs vid genomförandet av utbildningen. Kalkylerade och procentuella kostnadsposter, som inte baserar sig omedelbart på kostnader för projektets faktiska utgifter och som skulle ha uppstått även utan detta projekt, godkänns inte som kostnader för statsunderstödsprojekt. Vad kostnaderna som ifyllts i budgettabellen består av och grunderna för hur de har bildats specificeras på separat bilaga. Specificeringen görs i samma ordning som i budgettabellen. För apparaturanskaffningar anges till exempel vad slags och hur många apparater som skaffas och vad de olika apparaterna beräknas kosta. Övriga kostnadspunkter specificeras och motiveras på samma sätt. 32. Har kostnaderna anmälts inkl. mervärdesskatt? Ja Nej 33. Kostnader Personalkostnader 0,00 Material, utrustning och varor 0,00 Anskaffning av apparatur 0,00 Tjänster 0,00 Resekostnader 0,00 Övriga kostnader, vilka 0,00 0,00 0,00 Kostnader sammanlagt 0, Annan finansiering än det statsunderstöd som söks och egen finansiering Projektets inkomster 0,00 0,00 EU-finansiering 0,00 Annan offentlig finansiering 0,00 Privat finansiering (ej egen finansiering) 0,00 Annan finansiering, sammanlagt (punkt 34) 0, Statsunderstöd som söks av Utbildningsstyrelsen (anges som heltal) 36. Egen finansiering

11 37. Ytterligare information E. UTBILDNINGSANORDNARENS UNDERSKRIFT 38. Ort 39. Tid 40. Underskrift 42. Underskrift 41. Namnförtydligande och tjänsteställning 43. Namnförtydligande och tjänsteställning BILAGOR Till ansökan ska fogas följande bilagor: Om man ansöker om understöd för ett fortsättningsprojekt, ska en skriftlig utredning om projektets genomförande och nuläge och anslagets användning fogas till ansökan. Vad kostnaderna som ifyllts i budgettabellen består av och grunderna för hur de har bildats specificeras på separat bilaga. Specificeringen görs i samma ordning som i budgettabellen. För apparaturanskaffningar anges till exempel vad slags och hur många apparater som skaffas och vad de olika apparaterna beräknas kosta. Övriga kostnadspunkter specificeras och motiveras på samma sätt. I en separat bilaga ges en utredning om projektpartnernas andelar i projektet men avseende på verksamheten.