Bakgrund Författningsgrund Lagen (1705/2009) och förordningen (1766/2009) om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet

Transkript

1 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 19/ Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2010 Allmänbildande utbildning Statsunderstöd för utveckling och differentiering av lärmiljöerna Statsunderstöd för internationalisering av den allmänbildande utbildningen Bakgrund Författningsgrund Lagen (1705/2009) och förordningen (1766/2009) om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet Understödets syfte: Utveckling och differentiering av lärmiljöerna - koordineringsprojekt - utvecklingsprojekt - koordineringsprojektet för Finlands andel i det sameuropeiska itec- projektet (Innovative Technologies for an Engaging Classroom) Internationalisering av den allmänbildande utbildningen - koordineringsprojekt - internationaliseringsprojekt Statsunderstödsanslag Av anslaget i statens budget för år 2010 utlyser statsunderstöd för utveckling och differentiering av lärmiljöerna och internationalisering av den allmänbildande utbildningen. För ändamålet har reserverats 5,3 miljoner euro. Understöd beviljas: A. för koordineringsprojekt gällande lärmiljöer högst 95 % av projektets totalkostnader, varvid sökandens egen betalningsandel är minst 5 % B. för utvecklingsprojekt för lärmiljöer högst 80 % av projektets totalkostnader, varvid sökandens egen betalningsandel är minst 20% C. för itec -projektet högst 95 % av projektets totalkostnader, varvid sökandens egen betalningsandel är minst 5 % D. för koordineringsprojekt gällande internationalisering högst 95 % av projektets totalkostnader, varvid sökandens egen betalningsandel är minst 5 % E. för internationaliseringsprojekt högst 60 % av projektets totalkostnader, varvid sökandens egen betalningsandel är minst 40 %

2 2 Behörighet att söka Understödet kan endast beviljas kommuner, samkommuner och privata sammanslutningar med skyldighet eller tillstånd att ordna allmänbildande utbildning eller driva läroanstalter. Statliga läroanstalter kan medverka i projekt som får statsunderstöd, men inte själva vara mottagare av statsunderstöd. Nödvändiga förutsättningar för att få understöd Allmänna mål Ansökan har inkommit inom utsatt tid. Försenade ansökningar behandlas inte. Sökanden är behörig att söka Sökanden har redovisat för användningen av tidigare beviljat understöd Syftet med understödet är förenligt med målen för understödets användning Projektet eller verksamheten genomförs inom understödets användningstid Koordineringsprojekten gällande lärmiljöer ska täcka hela den allmänbildande utbildningen (förskoleundervisning och grundläggande utbildning, grundläggande konstundervisning, gymnasieutbildning). Finskspråkiga koordineringsprojekt gällande lärmiljöer som koncentrerar sig på ett enda skolstadium finansieras inte. Ansökan om statsunderstöd för utveckling och differentiering av lärmiljöerna inom den allmänbildande utbildningen och internationalisering av den allmänbildande utbildningen år 2010 genomförs inom ramen för fem projekthelheter (A-E) A) Koordineringsprojekt gällande lärmiljöer Syftet med de nationella koordineringsprojekten är att samla ihop det utvecklingsarbete i anslutning till ett visst utvecklingsområde som görs inom och utanför de lärmiljöprojekt som finansieras av. Koordineringsprojekten ansvarar tillsammans med för handledningen av utvecklingsarbetet inom koordineringsområdena. De samlar ihop pedagogiska modeller och förfaranden som tagits fram i utvecklingsprojekten och sprider dem nationellt. För varje koordineringsområde väljs ett koordinerande projekt. Ett koordinerande projekt kan endast ansvara för ett koordineringsområde, varför utbildningsanordnarna ska göra en separat ansökan för varje projekt som gäller ett särskilt koordineringsområde. Flera anordnare kan också ansöka om ett koordineringsprojekt tillsammans. Då är en av utbildningsanordnarna den ansvariga sökanden som i sin ansökan ska nämna de övriga utbildningsanordnare som deltar i projektet och presentera det förfarande genom vilket sökanden avtalar med de övriga projektdeltagarna om statsunderstödets användning (statsunderstödslagen 7 2 mom.). Det uppskattade personalresursbehovet för ett koordineringsprojekt är 1-2,5 årsverken/år.

3 3 Personalbehovet för den svenskspråkiga koordineringen är ungefär 1 årsverk/år. Koordineringen kan genomföras antingen som ett projekt eller delas upp i 2 projekt enligt punkt 6 och 7 i koordineringsområdena för koordineringsprojekten gällande lärmiljöer. B) Utvecklingsprojekt för lärmiljöer Utvecklingsprojekten för lärmiljöer har som allmänt mål att öka användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och att därigenom förbättra studerandenas inlärningsresultat och lärarnas och studerandenas färdigheter för informationssamhället. Därtill är målet att främja utvecklandet och genomförandet av utbildningsanordnarens strategi för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. I utvecklingsprojekten för lärmiljöer ska utvecklas innovativa och hållbara verksamhetssätt, arrangemang och metoder som stöder undervisningen och inlärningen och som utnyttjar informations- och kommunikationsteknik eller annan teknologi på ändamålsenligt sätt. C) Koordineringsprojektet gällande itec- projektet (Innovative Technologies for an Engaging Classroom) itec- projektet är ett brett sameuropeiskt utvecklingsprojekt inom undervisningsteknologi, som syftar till att utveckla framtidsmodeller för undervisning och inlärning. Föremål för utveckling är web teknologierna, den nya generationens presentationsteknologi, lärostoff, lärarkompetensen osv. Målet är att erbjuda lärarna nya tjänster som är lätta att ta i bruk och att testa samt sprida dem i minst tusen europeiska skolor. Koordinatorn för Finlands andel ansvarar för ordnandet av piloteringen i de finländska skolorna och för lärarfortbildningen och medverkar enligt behov i utvecklingsarbetet och försöket. Projektet startar hösten 2010 och pågår i fyra år. För itec - projektet beviljas i detta skede ett understöd som är avsett att täcka verksamheten högst till slutet av år För sluttiden beviljas understöd förutsatt att riksdagen beviljar behövliga medel. De uppskattade personalresursbehovet för itec -projektet är 7 månadsverken/år. D) Koordineringsprojekt gällande internationalisering Syftet med de nationella koordineringsprojekten för internationaliseringen är att samla ihop det utvecklingsarbete i anslutning till ett visst utvecklingsområde som görs inom de internationaliseringsprojekt som finansieras av. Koordineringsprojekten ansvarar tillsammans med för handledningen av utvecklingsarbetet inom de olika projekten som behandlar samma tema. De samlar ihop de pedagogiska modeller och förfaranden som tagits fram i projekten och sprider dem nationellt och internationellt. Det kan startas högst fyra koordineringsprojekt, som vart och ett ansvarar för ett av de teman/helheter som utsett i punkt D Tyngdpunkter. Om en utbildningsanordnare vill ansvara för flera koordineringsprojekt ska den göra upp en egen ansökan för vart och ett av dem. Flera anordnare kan också ansöka om ett koordineringsprojekt tillsammans. Då är en av utbildningsanordnarna den ansvariga

4 4 sökanden som i sin ansökan ska nämna de övriga parter som deltar i projektet och presentera det förfarande genom vilket sökanden avtalar med de övriga aktörerna om statsunderstödets användning (statsunderstödslagen 7 2 mom.). Det uppskattade personalresursbehovet för ett koordineringsprojekt är 0,5-1,5 årsverken/år. E) Övriga internationaliseringsprojekt Det allmänna målet för internationaliseringsprojekten är att differentiera och öka utnyttjandet av internationell verksamhet i undervisningen och i utvecklandet av utbildningen och att därigenom förbättra studerandenas inlärningsresultat och lärarnas och studerandenas färdigheter för att verka i ett mångkulturellt och globaliserat samhälle. Målet är därtill att främja utbildningsanordnarens strategiarbete i anslutning till internationaliseringen. Mål, tyngdpunkter, urvalsgrunder och ansökningstid för ansökningsgruppen A) Koordineringsprojekten gällande lärmiljöer Mål Koordineringsprojekten har till uppgift att ställa upp modeller för och sprida de pedagogisk-tekniska innovationer som tas fram i lärmiljöprojekten. Koordineringsprojekten ansvarar för koordineringen av utvecklingsprojekten för lärmiljöer som sker i helheter som motsvarar indelningen i punkten Tyngdpunkter. För varje koordineringsområde väljs lärmiljöprojekt. Koordineringsprojektens uppgifter Att inom koordineringsområdet samla ihop ett projektnätverk av pågående och nya utvecklingsprojekt för läromiljöer och av andra aktörer som deltar i utvecklingsarbetet inom området. Att planera, leda och innehållsligt styra det utvecklings- och projektarbetet som rör koordineringsområdet Att samla ihop och ställa upp modeller för de pedagogisktekniska förfarandena som ansluter sig till koordineringsområdet (rapporter, handledningar, e.d. publikationer, läromedel osv.) och att sprida dessa nationellt och internationellt under ledning av. Att samarbeta med de övriga koordinerande projekten, och andra samarbetsinstanser. Att sköta den interna och externa kommunikationen (nät, broschyrer o.d.) inom koordineringsområdet. Att ordna utbildningsmöten, seminarier o.d. och att delta i motsvarande tillställningar i Finland och utomlands. Att följa med och producera utredningar, undersökningar och/eller utvärderingar som ansluter sig till utvecklingsarbetet inom koordineringsområdet. Att följa med och tillämpa den nationella IKT- strategin och de nationella IKT- linjedragningarna i utvecklingsarbetet inom koordineringsområdet.

5 5 Att rapportera om koordineringsområdets verksamhet och ekonomi till. Tyngdpunkter Koordineringsområdena för koordineringsprojekten gällande lärmiljöer: 1. Användning av utrustning och program i undervisningen o mobila anordningar (bärbara datorer, mobil- och smarttelefoner, handdatorer, lokaliseringsutrustning) o lärplattformer o interaktiva tavlor o audivisuell utrustning och program 2. Lösningar gällande lokaler och inredning o informations- och kommunikationsteknikens krav och behov gällande lokaler och inredning då nya läroanstalter uppförs och gamla renoveras. o flexibla och modifierbara lokal- och inredningslösningar som stöder inlärningen o skolgården som lärmiljö 3. Sociala medier o rollen som de verktyg som erbjuds av de sociala medierna spelar i undervisnings/inlärningsprocessen som helhet o ändamålsenlig gemensam användning av de sociala mediernas verktyg i olika undervisningssituationer o stödjande av socialt lärande med hjälp av de sociala mediernas verktyg o utvärdering av socialt lärande 4. Inlärningsspel och virtuella miljöer o möjligheterna att använda spel och spelliknande verksamhetsmiljöer i undervisningen o möjligheterna att använda olika virtuella världar (t.ex. Second Life, Realxtend) i undervisningen 5. Distansundervisning o delning av undervisning mellan läroanstalter (inkl. flerkanalsundervisning, nätvideokonferenssystem) o flerformsundervisning o digitala läromedel som passar distansundervisning 6. Svenskspråkig grundläggande utbildning och grundläggande konstundervisning 7. Svenskspråkig gymnasieutbildning Den utbildningsanordnare som valts till koordinator kan utgående från sin kompetens och sina erfarenheter betona ett delområde inom det egna koordineringsområdet eller föreslå en ny synvinkel inom det. Koordineringsområdet måste ändå bilda en helhet som motsvarar ovan beskrivna verktyg och metoder som är föremål för utveckling inom

6 6 lärmiljöprojekten. Koordineringsområden utanför indelningen kan inte få understöd. Urvalsgrunder De organisationer som ansvarar för koordineringsprojekten ska ha högklassigt kunnande inom följande områden: Innovativ pedagogisk och teknisk tillämpning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen Kännedom om den allmänbildande utbildningens läroplaner och verksamhetsfält Projektkompetens Ekonomiförvaltning IT-administration Beredskap och engagemang för nationellt och internationellt samarbete Ansökningstid När besluten om koordineringsprojekten tas beaktas även projektens regionala fördelning. B) Utvecklingsprojekten gällande lärmiljöer Mål Med begreppet lärmiljöer avses olika platser, lokaler, sammanslutningar, tekniska lösningar, verktyg eller verksamhetssätt som stöder inlärningen. Gynnsamma fysiska, tekniska, lokala och sociala förhållanden stöder utvecklandet av kreativa och innovativa undervisnings- och studieförfaranden. Vid sidan av den formella inlärningen får den informella inlärningen allt större betydelse. Speciellt undervisningsteknologin och mångsidig användning av den är av största vikt vid utvecklandet av den studerandes färdigheter för fortsatta studier och arbetslivet. Lärmiljötänkandet har som mål att göra undervisningen mångsidigare och att av de metoder, verksamhetsmodeller och arbetssätt som ansluter sig till undervisningen och inlärningen utveckla en helhet som allt bättre stöder lärandet såväl i skolor och läroanstalter som utanför dessa. Kärnan i de projekt som understöds i ansökningsomgången år 2010 utgörs av teknologisk-pedagogiska innovationer som utgår från innehållet och utvecklande, uppställande av modeller, spridning och etablering av dessa som en del av utbildningsanordnarens och områdets strategiarbete. De projekt som finansieras ska vara breda regionala eller nationella projekt som inkluderar forskning och där en väsentlig del av projektet är att sprida resultaten. Projekten ska stödja genomförandet och utvecklandet av läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen och/eller den grundläggande konstundervisningen.

7 7 I första hand understöds breda projekthelheter som förnyar undervisningen och verksamhetskulturen i en eller flera utbildningsanordnares läroanstalter och som har nationell betydelse och nationella effekter. Projekten ska inkludera forsknings- och/eller utredningsarbete som stöder det utvecklings-, etablerings- och spridningsarbete som görs inom projekten. Av projekten förväntas identifiering, analys och uppställande av modeller för de goda metoder och arbetsätt som tas fram i projekten så att de kan spridas nationellt och internationellt. Tyngdpunkter Följande utvecklingsområden utgör tyngdpunkter: utvecklande av nya pedagogiska sätt att utnyttja informations- och kommunikationstekniken i undervisningen nya samarbetsformer och verktyg som utnyttjar informations- och kommunikationstekniken i samarbetet mellan hem och skola och t.ex. med arbetsoch näringslivet och kulturinstitutionerna i området samordning av fysiska lokaler och informations- och kommunikationsteknik stödjande av verksamhetsformer som bygger på lärande i social interaktion, på att göra tillsammans och på delad expertis med hjälp av de verktyg som de sociala medierna erbjuder De projekt som får finansiering ska delta i verksamheten inom minst ett, men högst två koordineringsprojekt som koordinerar utvecklandet av lärmiljöerna. Sökanden väljer de två koordineringsprojekt som passar projektet bäst av följande: 1. Användning av utrustning och program i undervisningen 2. Lösningar gällande lokaler och inredning 3. Sociala medier 4. Inlärningsspel och virtuella miljöer 5. Distansundervisning 6. Internationalisering av den allmänbildande utbildningen 7. Svenskspråkig grundläggande utbildning och grundläggande konstundervisning 8. Svenskspråkig gymnasieutbildning Projektets kan som en tyngdpunkt ha en internationell synvinkel, varvid projektet förutom för att ansluta sig till ett koordineringsprojekt gällande lärmiljöer kan meddela intresse för att ansluta sig till ett koordineringsprojekt gällande internationalisering (se närmare i punkt D). bestämmer i stödbeslutet om lärmiljöprojektens placering i koordineringsprojekten. Sökandens önskemål beaktas i mån av möjlighet.

8 8 Urvalsgrunder Urvalsgrunder för utvecklingsprojekten för lärmiljöer: stöder genomförandet och utvecklandet av läroplanen främjar användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen projektets innovativitet förnyar läroanstaltens verksamhetskultur och arbetssätten i undervisningen beaktar dimensionerna i hållbar utveckling etablering och spridning av resultat utvärdering och forskning koppling till strategin samarbete (läroanstalter, arbetsliv etc.), formella och informella lärmiljöer regional/ nationell betydelse och effekter använder största delen av anslagen för utvecklingsprojekt gällande lärmiljöer till fortsatt finansiering av de mest effektiva av de utvecklingsprojekt för lärmiljöer som erhöll finansiering De fortsättningsprojekt som får understöd ska ha tydligt belägg för ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom minst ett av de koordineringsområden som valts till tyngdpunkter i ansökningsomgången år Antalet nya utvecklingsprojekt för lärmiljöer kommer att vara klart lägre än under tidigare år. Nya projekt finansieras endast i det fall att det nya projektet anses ha ett anmärkningsvärt innovativt kunnande och en utvecklingspotential som kompletterar utvecklingsarbetet inom något koordineringsområde. Ansökningstid C) itec-projekt (Innovative Technologies for an Engaging Classroom) Koordinationsprojekt för Finlands andel Mål Koordinatorn för Finlands andel i itec projektet representerar tillsammans med Finland i ett brett europeiskt forsknings- och utvecklingsprojekt som omfattar 16 länder. Koordinatorn organiserar och leder piloteringen av de pedagogiska modeller, som utnyttjar den nyaste teknologin, som tas fram i projektet och deltar vid behov själv i förpiloteringen och utvecklingsarbetet som s.k. Focusskola. Både finsk- och svenskspråkiga skolor deltar i piloteringen. Deltagande pilotskolor utses senare. Till koordinatorns uppgifter hör att samla information, att rapportera och informera inom projektet, till samt via olika webbtjänster och som guider och meddelanden. Koordinatorn ansvarar för planering och genomförande av pilotskolornas utbildning under s ledning, deltar i presentationen av projektets resultat samt föreläser om och presenterar projektet

9 9 vid behov i utbildningstillfällen och seminarier. All information och service, som produceras i projektet skall också vara tillgängligt på svenska. Tyngdpunkter Koordinatorn deltar i projektets centrala internationella möten. Koordinatorns deltagande i projektets övriga internationella aktiviteter görs separata överenskommelser. I projektet utvecklas och utprövas övergripande pedagogiska modeller som utnyttjar de nyaste verktygen (TWB, mobil, multi-touch teknologi osv.), lärplattformer, tjänster (speciellt Web 3.0), innehåll och läromedel samt skapas metoder för utnyttjande och ibruktagande av dessa i undervisningen. Tyngdpunkten i undervisningsförsöken ligger på matematisknaturvetenskapliga ämnen och på undervisningen i årskurserna 1-6 i den grundläggande utbildningen. Urvalsgrunder Samma krav som för lärmiljökoordinatorerna. Som ytterligare krav ställs beredskap att delta i internationellt samarbete. Ansökningstid D) Koordineringsprojekten gällande internationalisering Beskrivning och uppgifter Av de internationaliseringsprojekt som godkänns för finansiering i denna ansökningsomgång bildas fyra helheter (se nedan i punkten Tyngdpunkter). Till varje helhet väljs enskilda internationaliseringsprojekt. Dessa helheter bildar de s.k. koordineringsprojekten, för vart och ett av vilka det anställs en hel- eller halvdagskoordinator. Koordinatorns anställs av och arbetar under den utbildningsanordnare, till vilken statsunderstödet betalas. Koordinatorns lön betalas helt eller delvis av statsunderstödet. Koordinatorn samarbetar med. Koordinatorns uppgifter i koordineringsprojekten Att bilda ett projektnätverk av de enskilda projekt som godkänts till koordineringsprojektet och av aktörerna inom dem. Att göra upp en verksamhetsplan för koordineringsprojektet och att leda och handleda projektet innehållsligt Att identifiera, ställa upp modeller för, utveckla och sprida goda pedagogiska och administrativa förfaranden samt innovationer som är väsentliga för koordineringsprojektet Att nationellt och internationellt samla ihop och sprida rapporter, guider, andra publikationer samt eventuella läromedel i anslutning till koordineringsprojektet Att samarbeta med andra koordinerande projekt, och andra samarbetsinstanser Att sköta den interna och externa kommunikation inom koordineringsprojektet (nät, broschyrer o.d.) Att ordna utbildningsmöten, seminarier och annan

10 10 handlednings- och utvecklingsverksamhet och att delta i motsvarande tillställningar i Finland och utomlands Att följa med och producera utredningar, undersökningar och/eller utvärderingar inom koordineringsprojektet Att följa med och tillämpa nationella och internationella strategier och linjeringar i anslutning till internationalisering i utvecklingsarbetet inom koordineringsprojektet Att rapportera om koordineringsprojektets verksamhet och ekonomi till. Tyngdpunkter Koordineringshelheterna/-temana för koordineringsprojekten gällande internationalisering 8. Globalfostran, hållbar utveckling och medborgarpåverkan 9. Verksamhet som syftar till att förnya språkundervisningen och speciellt till att säkra den nationella språkreserven 10. Internationell verksamhet i anslutning till vetenskaps- och konstundervisning och särskild kompetens och begåvning 11. De svenskspråkiga skolornas internationalisering Den utbildningsanordnare som valts till koordinator kan utgående från sin kompetens och sina erfarenheter betona ett delområde inom det egna koordineringsprojektet eller föreslå en ny synvinkel inom det. Urvalsgrunder De organisationer som ansvarar för koordineringsprojekten och de personer som föreslås bli koordinatorer ska ha högklassig kompetens inom följande områden: Kännedom om de olika delområdena i den internationella verksamheten (t.ex. internationalismen i läroplanerna, i strategiarbetet, i skolans arbetsordning, som IK - stödd verksamhet, som projektverksamhet) Kännedom om den allmänbildande utbildningens läroplaner och verksamhetsfält Projektkompetens Ekonomiförvaltning Mångsidig IKT- kompetens, IT-administration Beredskap och engagemang för nationellt och internationellt samarbete Ansökningstid När besluten om koordineringsprojekten tas beaktas även projektens regionala fördelning.

11 11 E) Internationaliseringsprojekt Mål Internationaliseringsprojektens allmänna mål är att differentiera och öka utnyttjandet av internationell verksamhet i undervisningen och i utvecklandet av utbildningen och att därigenom förbättra lärarnas och studerandenas färdigheter för att verka i ett mångkulturellt och globaliserat samhälle. Därtill är målet att främja utbildningsanordnarnas strategiarbete i anslutning till internationaliseringen. Uppnåendet av läroplanernas internationaliseringsmål stöds genom att främja skolornas och läroanstalternas internationella kontakter och öka deras kunskaper om den internationella verksamheten. Tyngdpunkter Internationaliseringsprojekten bör fokusera på de samma teman, kring vilka de ovan beskrivna koordineringsprojekten för internationaliseringen bildas (punkt D, Tyngdpunkter) Urvalsgrunder Det är till fördel för projekten om de därtill som tyngdpunkt har ett av följande: - att främja välbefinnandet i skolan - att utveckla lärmiljöerna och inlärningsmetoderna samt kvaliteten i undervisningen - att förstärka mångkulturismen och utveckla undervisningen för elever med invandrarbakgrund - att främja projektet för att utveckla undervisningen i främmande språk i den grundläggande utbildningen i fråga om gymnasieundervisningen och/eller med hjälp av samarbete mellan olika skolstadier och regionalt eller nationellt samarbete. Företräde ges åt - högklassiga projekt vid skolor som inte har erhållit understöd tidigare - projekt som främjar hela skolans och/eller möjligast många av en utbildningsanordnares skolors deltagande i internationell verksamhet Vid bedömningen av ansökningarna betonar följande omständigheter, av vilka minst tre ska ingå i projektplanen (punkterna 1 och 6 obligatoriska): 1. Projektplanen stöder utbildningsanordnarens utvecklingsstrategier och internationaliseringsplaner. 2. Ansökan representerar ett nätverk av grundskolor och/eller gymnasier samt eventuellt andra läroanstalter. 3. Projektet stöder ett nationellt projekt för utvecklande av utbildningen eller ett regionalt eller lokalt projekt som startats av utbildningsanordnare. 4. Projektet undersöker och stöder goda verksamhetssätt och innovationer i syfte att förbättra kvaliteten i undervisningen och inlärningen. 5. Den internationella verksamheten gäller hela skolan/organisationen och genomförs med ett

12 12 utvecklande grepp (projektet är t.ex. mer än ett reseprojekt) 6. För projektet finns en genomförbar och högklassig projektplan. Ansökningstid Ansökningshandlingar Ansökningstid Statsunderstödsansökan görs på en ansökningsblankett. Ansökan görs i utbildningsanordnarens namn och den som undertecknar ansökan ska ha rätt att underteckna på utbildningsanordnarens vägnar. Detta meddelande och ansökningsblanketten kan fås från webbserver på adressen ( Finansiering Statsunderstöd). Ansökningarna ska ha inkommit till s registratur senast den dag då ansökningstiden går ut kl Försenade ansökningar behandlas inte. strävar efter att besluta om beviljandet av understöden före utgången av juni. Användningstid Understödet beviljas av anslaget för år A) Koordineringsprojekten gällande lärmiljöer: o Användningstiden börjar från datumet för beslutet och slutar o Koordineringsprojekten ska starta senast B) Utvecklingsprojekten gällande lärmiljöer: o Användningstiden börjar från datumet för beslutet och slutar o Utvecklingsprojekten ska starta senast C) itec projektet: o Användningstiden börjar från datumet för beslutet och slutar o Starten an projektet är beroende på när det internationella projektet startar. Dess planerade start är D) Koordineringsprojekten gällande internationalisering o Användningstiden börjar och slutar E) Internationaliseringsprojekt: o Användningstiden börjar från datumet för beslutet och slutar o Utvecklingsprojekten ska starta senast

13 13 Annat Understödet kan inte använda till att finansiera utbildningsanordnarens basverksamhet eller lärarnas grundutbildning. En liten andel av understödet får användas för lärarfortbildning under förutsättning att den är av central betydelse för projektets genomförande. Understöd beviljas inte om annan utomstående offentlig finansiering fås för utvecklingsverksamheten, t.ex. från EU. Understöd kan också sökas för utvecklingsprojekt som har fått understöd för utvecklande av lärmiljöerna åren 2007, 2008 och/eller Understödet kan dock betalas först efter att sökanden i samband med mellanrapporteringen har gett en godtagbar kostnadsutredning om användningen av det tidigare beviljade understödet. Understöd från år 2008 kan i enlighet med det tidigare beslutet användas till slutet av år 2010 och understöd från år 2009 till slutet av år Anskaffnings- och byggkostnaderna för utrustning och program kan enligt huvudregeln utgöra högst 30 % av hela projektets totala finansiering. Internationaliseringsprojekt som har fått understöd år 2009, kan ansöka om tilläggsunderstöd, men också de kan få nytt understöd först då sökanden har gett godtagbar utredning om användningen av det tidigare understödet. Understöden från år 2009 kan användas till slutet av år Ytterligare information Ytterligare information ges av: Lärmiljöprojekten Undervisningsråd Henrik Lauren, itec-projektet Undervisningsråd Ella Kiesi, Internationaliseringsprojekten Undervisningsråd Paula Mattila, E-postadresser: fornamn.efternamn(at)oph.fi Direktör Jorma Kauppinen Undervisningsråd Henrik Laurén