Välkomna till Pedersöre

Transkript

1 Välkomna till Pedersöre Skolutveckling i spänningen mellan policy, praktik och forskning Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör rolf.sundqvist@pedersore.fi

2 Några reflektioner kring organiseringen och processen som berör skolutvecklingsarbetet Starten 2012 Skolorna och kommunerna fångar upp de vardagsproblem eller utvecklingsområden som man på skolan ser som angelägna. Gör en utvecklingsplan! sätt igång! Följ upp! Bottom-up principen innebär att alla deltagare i skolutvecklingsarbetet skall höras och lärare och rektorer ska möjlighet att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet. Samtidigt förenas detta med ett top-down perspektiv där politikens och statens intressen också syns i olika initiativ. (Toppkompetens, Majakka- Fyren, Utvecklingsplaner) Målsättning: Förnya vårt sätt att arbeta. Bort från bekvämlighetszonen.

3 Lämpligt tempo/moment på utv.arbetet

4 Skolutveckling i Pedersöre Saker vi lyft fram: Fastslagna principer tillsammans med rektorer, lärare och utbildningsdirektör. Rollfördelning uttalad Skapa en ny modell för skolutveckling! Till detta behövs tid och stöd (av alla/speciellt rektorerna) Bottom-up perspektiv som också realiseras i verkligheten Forskare som fungerat som kritiska vänner Skolorna (lärarna och rektorer) har också fungerat som kritiska vänner VIKTIG ATT FUNDERA PÅ ORGANISERINGEN/PROCESSEN. ALLA NIVÅER MED Skolorna har delats in i samarbetsgrupper (geografiskt och beroende på skolstorlek.) OBS! Ingen ranking av skoloralla skolor har en egen utvecklingsplan som nu följs upp och revideras varje läsår

5 Årsklocka för skolutveckling Nya element för oss Januari : Lärare och rektorer träffar andra skolors lärare för att diskutera och planera utvecklingsarbete. Vi har gett lärarna tydliga roller. (jämför, benchmarking, kritiska vänner.) Vi har också gett tid! Mars: Rektorerna gör tillsammans upp förslag till utvecklingsplaner. Två dagar tillsammans med forskare April: Läsårsplan innehåller en separat skolutvecklingsplan. Godkänns av nämnd i maj inför följande läsår. Augusti-Maj: Uppföljning och utvärdering under läsåret. Rektorer gör nu systematisk klassrumsbesök. Vi lär av varandra inom kommunens gränser!

6 VI LÄR OSS TILLSAMMANS Vi lär av varandra och uttalar också detta då vi ser att det händer!

7 Vad säger rektorerna? mera pedagogiska diskussioner förekommer i skolornas lärarrum och på samplaneringsmöten mera kollektivt arbete sker kring skolutvecklingsarbetet inom skolan och mellan skolorna rektorns pedagogiska ledarskap har blivit tydligare och viktigare vi har fått en gemensam bild av vad skolutvecklingsarbete är och innebär skolans utvecklingsplan känns som en relevant och viktig del av skolans årliga arbetsplan utvecklingsarbetet har blivit mera konkret och långsiktigt rektorsträffarna har ändrat karaktär och innefattar mera pedagogiska diskussioner Bilden av vad skolutveckling innefattar/innebär har blivit klarare Beredskap att förändra sig själv central. Gäller alla.

8 Besök gärna: Dokumentation av läroplansprocess/utv.arb Material:

9 SKUTT SOM HJÄLP! Teman som SKUTT fångar upp: 1. Rektors ledarskap 2. Skolans kultur 3. Styrdokument 4. Skolans undervisningspraxis 5. Skolutveckling 6. Samarbetet rektor-skoldirektör 7. Samarbetet med hem och lokalsamhället 8. Personupplysningar 9. Uppgifter om skolan

10 Resultaten från SKUTT REKTOR I KLASSRUMMET Rektor observerar regelbundet lärares undervisning i klassrummet. Pedersöre (1,95), Svenskfinland (2,33) Rektor lyssnar alltid noga på lärarnas idéer Pedersöre (4,33), Svenskfinland (4,09) Vad gör vi med detta? Vad säger forskarna om detta?

11 Att leda skolutveckling