Lust att leda i lust och leda

Transkript

1 Lust att leda i lust och leda Torbjörn Sandén 2014 Torbjörn Sandén Centret för livslångt lärande Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 1

2 Samhället förändras Undervisningen förändras Eleverna och familjerna förändras Förutsättningarna för skolledningens arbete förändras Synen på ledarskap förändras Konvergenta och divergerande forskning och resultat Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 2

3 Mitt forskningsintresse En allt mer osäker och svårhanterlig rektorsvardag Att analysera rektorns arbete i en tid när eleverna lyckas bra Att identifiera utvecklingsområden (betydelsen av tillit/tilltro till egen förmåga) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 3

4 Ledarskapet förändras Hur é läget? - Det är fullt upp? - Fy fan! - Man kan int nå annat än skratt arbetsdagar kvar i år, 213 till pension - Allt é åt helvete! - Har du ett ledigt jobb? Men givetvis också: Toppen! Intressant! Givande! Spännande! Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 4

5 Bilden av skolan Vare sig vi vill det eller inte skapar folk en bild av vår organisation (skola) på basis av sina personliga erfarenheter samt kommunikationen om och från oss vårt rykte skapas i vilket fall som helst. Den avgörande frågan lyder: Försöker vi själva som organisation behärska processen som skapar vårt rykte i omgivningens ögon eller låter vi andra definiera det? Jouni Heinonen, Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 5

6 - Verkligheten + Lars Rosenblad, kommunikationskonsult, Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 6

7 Ledarskapet förändras Forskning om rektorer i Finland 80 % av rektorerna känner sig överbelastade 50 % vill byta jobb (70 % i en Holländsk undersökning, 2005) Elevvården upplevs särskilt belastande Uppdraget och uppgiften är oklar. Rektorn ägnar sig minst åt pedagogiskt ledarskap 70 % av rektorerna upplever att de gör saker som andra yrkesgrupper borde sköta. Rektorer i små skolor upplever en särskild belastning och ser sig mer som lärare än ledare. Vuohijoki T. O. (2006). Pitää vain selviytyä. Mäkelä, A. (2007). Mitä rehtorit todella tekvät Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 7

8 Nicholas Barnard (2000) rapporterar i en artikel i TES, London Times Educational Supplement från Warwickshire, ett distrikt med 250 skolor, 40 % av rektorskåren hade besökt läkaren och 30 procent åt mediciner. 20 % hade allvarliga sjukdomssymtom såsom högt blodtryck, sömnproblem, depressioner, bulimi, magproblem, muskelproblem och hudsjukdomar. 20 % drack för mycket, 15 % hade alkoholproblem. Mer än 50 % av rektorerna uppgav att familjen led p.g.a. för mycket stress 25 % av de tillfrågade sökte ett mindre stressande jobb. Vissa rektorer jobbade 70 timmar i veckan. Warwickshire hade valts ut eftersom det ansågs vara ett välfungerande skoldistrikt Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 8

9 Ledarskapet förändras Mera tid! Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 9

10 Lusten att leda och utveckla skolan Ökar motivationen Resurser Framg. o. result. Arb. mening och karakt. Extern bekräftelse Utbildning Arbetsmiljö Kontakter Sandén Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 10

11 Minskar motivationen Kritiska och krävande föräldrar Kritisk och krävande personal Rollen som tusenkonstnär Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 11

12 Varför blir man överhuvudtaget rektor? Slumpen 15 % Trygghet 5 % Uppmuntran 20 % Självförverklig ande 60 % Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 12

13 Slumpartade händelser Man kan inte kalla det motivation precis. Mina kolleger vilka jag jobbade med de två första åren slutade, den ena sjukpensionerades och den andra slutade helt och hållet med lärararbetet. Jag var den enda läraren kvar i skolan. (jag brukar säga: på fel plats vid fel tid ) (R26). Jag mer eller mindre halkade in på rektorsjobbet eftersom min företrädare gick i pension (R30). Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 13

14 Yrke skolledare - Mission impossible? Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 14

15 UTBILDNING OCH FORSKNING , Utvecklingsplan; Undervisnings- och Kulturministeriet, 2011 Regeringens mål är att göra finländarna till världens mest kompetenta och kunniga folk före år Före 2020 skall följande skillnader halveras skillnaderna mellan skolor och områden skillnaderna i inlärningsnivån mellan könen den sociala och etniska bakgrundens statistiska korrelation med inlärningsresultaten i den grundläggande utbildningen Skillnaderna mellan skolorna och den sociala bakgrunden som korrelationskoefficient ska på alla delområden i PISA-undersökningen höra till de lägsta i jämförelsen Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 15

16 Målsättningarna nås genom Utmaningar i verksamhetsmiljön beaktas 2. Målen, timfördelningen och läroplanen förnyas 3. Mindre gruppstorlekar 4. Kvalitetskriterier till stöd för skolornas verksamhet 5. En trygg skoldag 6. Stöd för genomförandet av intensifierat och särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen. 7. Stöd för utvecklingen av elevernas emotionella och sociala färdigheter. 8. Internationalisering som en styrka Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 16

17 Lärare är den mest nöjda yrkeskåren i Finland Personer under 30 år mest missnöjda med sitt jobb Personer med endast grundskola mer nöjda än de som har högre utbildning Källa: Forskningsinstitutet EPSI rating Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 17

18 Populära yrken i Finland Lärare 26 % Psykolog 18 % Konstnär, musiker 18 % Arkitekt 15 % Läkare 10 % Sjukskötare 09 % Präst 02 % (Källa: Finska Gallup/Helsingin Sanomat, 2004) Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan 18 Novia/Sandén

19 Pisa och PIIAC Finland tredje plats i PISA trots försämrade resultat Vuxna i Finland i OECD-topp när det gäller läs- och räknefärdigheter åringar särskilt duktiga Närmare 99 procent av dem som gått ut grundskolan har redan fått en studieplats (UBS 15.8.) Lärarutbildningen har ökat i popularitet, fler sökande Den formella behörigheten hos lärare och rektorer ligger på hög nivå (ca 90 %) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 19

20 Talis 2013 Lärarna och rektorerna tycker om sitt arbete och respekten för lärande är hög i vårt samhälle (57 % av lärarna) Sverige (5 %), Estland (14 %), Danmark (18 %), Norge (31 %). De goda sidorna i lärarskapet överväger hos 95 % av lärarna i Finland. De är nöjda med vad de gör i skolan (95 %) och njuter av sitt arbete (91 %). De rekommenderar sin skola som en bra arbetsplats (88 %) och om de fick besluta på nytt skulle de fortfarande välja läraryrket (85 %). Klasstorleken har inte någon större betydelse för lärarnas tillfredsställelse med arbetet i Finland Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 20

21 Sverige Europas mest konkurrenskraftiga land Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 21

22 Tillit Förenande för de flesta finländska skolreformer som genomförts efter 1970 och framåt är att de mycket mer haft tillit och förtroende som byggelement framom övervakning och kontroll (Sahlberg, 2008) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 22

23 Tillit (i motsats till misstroende) Ett grundförhållande i samexistensen mellan människor. Ett villkor för mänskligt liv. Løgstrup, Knud Eiler (1994). Det etiska kravet. Göteborg: Daidalos. Definition: Trust has been defined as the accepted vulnerability to another s possible but not expected ill will Baier, 1994, p. 99 A belief that those on whom we depend will meet our expectations of them Shaw, 1997, p Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 23

24 En följd av upprepad växelverkan mellan människor som skapar och upprätthåller givna förväntningar gällande växelverkans kvalitet och utfall Relationellt Institutionellt Professionellt En förväntan om ett lämpligt agerande i förhållande till institutionens mål och normer = att skolan gör sitt yttersta för fostra/undervisa och skydda barnen Skolledares/lärares professionella bedömningsförmåga Flexibilitet - lös regelverk och styrning Frihet för kreativitet i klassrummet Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 24

25 Teachers in Finland Trusted professionals Stor professionell frihet Undervisningsmetoder Material Utvärdering Påverkar läroplanen Medverkar nationellt i utvecklingsarbetet Ingen externa granskningar/utvärderingar Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 25

26 PISA och mäthysterin Utlöst en växande stress och konkurrens, rädslans pedagogik Skapat grund för jämförelser, mellan skolor och nationer Uppmuntrat till beräknande strategier för att höja provpoängen Snävat till läroplanen Likriktning eller harmonisering av utbildningssystemen (Hargreaves, 2008; Uljens, 2009) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 26

27 Sannolikheten för att en skola med hög tillitsfaktor förbättrar sin testresultat är tre gånger större än i en skola med låg tillitsfaktor (Bryk, Schneider, 2002, s.111) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 27

28 Världen är inte särskilt präglad av tillit, snarare av misstroende Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 28

29 Samhället förändras Massflykten från det personliga ansvaret Illustr. Jenny Alvén Heberlein, A. (2008) Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar. ICA bokförlag Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 29

30 Samhället förändras Rika direktörer skyller sina optionsklipp på styrelsen Eleverna skyller sina dåliga betyg på lärarna eller skolan Föräldrar till snattande barn skyller på dålig övervakning från skolans sida Invandrare som begår brott skyller på rasism Folk som inte klarar lånen skyller på bankerna (det är för lätt att låna) Heberlein, A. (2008) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 30

31 Politiker i Sverige, Norge och Danmark skyller på...??? Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 31

32 Brukar du skylla ifrån dig? Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 32

33 Brukar du skylla ifrån dig? Tycker du att andra skyller ifrån sig? Samhället förändras Tillgängligt på Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 33

34 Rektorers själveffektivitet stödja elevernas inlärning entusiasmera/visionera önskvärd ped. utveckling motivera lärare påverka läroplansarbetet komma till rätta med tidsbrist prioritera mellan uppgifter förändra verksamheten komma till rätta disciplin ekonomi/administration skapa god stämning hantera stress Rektorns administrativa ledarskap Rektorns pedagogiska ledarskap påverka lärares ped. syn påverka rutiner/traditioner ta hand om pappersarbete stöda elevvårdsarbete Salo & Sandén, Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 34

35 Att förändra skolan innebär att påverka attityder. Att förändra lärandet innebär att vi behöver kunna påverka rektorer/lärares pedagogiska grundsyn. Har rektorer/lärare en utvecklad pedagogisk grundsyn? Vet lärare och rektorer vad de egentligen vill? Reflektionsuppgift: Vad innebär det att ha en pedagogisk grundsyn? Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 35

36 TOPPKOMPETENS Primära målsättningar MÅLSÄTTNINGAR Stödja utvecklandet av en professionell verksamhetskultur och stärka det pedagogiska ledarskapet Sekundära målsättningar a) förbättra elevernas läs- och skrivfärdigheter b) utveckla undervisningen i det andra inhemska språket (finska) med betoning på kommunikativa färdigheter c) stärka intresset för och inlärningsresultaten i de naturvetenskapliga ämnena

37 Faktorer som mest negativt påverkar skolresultaten enligt rektorer Integreringen av elever i behov av specialundervisning i allmän undervisning utan tillräckliga resurser 79 % (n=1113) Allmän oro, beteendestörningar 78,9 % (n=1106) Svagt inlärningsspråk 15,3 % (n=214) Källa: Ritva Jakku-Sihvonen (kartläggning/föreläsning ) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 37

38 Vad var det egentligen John Hattie kom till i sin metaanalys? Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 38

39 VIKTIGT! Formativ bedömning Lugn o ro i klassrummet Interaktiv undervisning Feedback Förtroendefulla relationer Tydliga mål o exempel Hemmiljön, föräldrastöd Kamrathandledning Kamratpåverkan Lärarens förväntningar Elevens självuppfattning Skolstorlek INEFFEKTIVT Datorstödd undervisning Medicinering Hemläxor Ekonomiska resurser Klasstorlek Extra aktiviteter (utflykter) Familjestruktur ONÖDIGT Nivågruppering Åldersblandat Elevkontroll över lärandet Kvarsittning Byta skola Vad kan vi förbättra? Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 39

40 Enskild reflektion.prioritera! VIKTIGT! - Formativ bedömning - Lugn o ro i klassrummet - Interaktiv undervisning - Feedback - Förtroendefulla relationer - Tydliga mål o exempel - Hemmiljön, föräldrastöd - Kamrathandledning - Kamratpåverkan - Lärarens förväntningar - Elevens självuppfattning - Skolstorlek 1) 2) 3) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 40

41 Hemsida: Torbjörn Centret för Sandén/Centret livslångt lärande för livslångt vid Åbo Akademi lärande /Sandén 41