Förtroendets många ansikten ett skolledarperspektiv

Transkript

1 Förtroendets många ansikten ett skolledarperspektiv Petri Salo Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi i Vasa psalo@abo.fi Rektorsdagar Vasa

2 Obegränsad helhetsansvar för skolan Bred och odefinierad arbetsbild Omorganiseringar av rektorsbefattningar Lönesättning Rekrytering? Uppgiftshelheten blir allt mer mångsidig Rektorns arbetsverklighet (SureFire 2005) Myten om rektorn Yrkesetiken Galjonsfigur Arbetsbelastning/resursbrist Vet och kan allt Vs. Mental stöd/ Etiskt hållbara lösningar ansvarar för klimatet Problem med arbetstiden räcker inte till Utmattning Meningsfullhet Förväntningar från barn och föräldrar Skolans normer och målsättningar

3 Att vara rektor i Finland idag - utmaningar Eva Larzén-Östermark (2011) Tilltagande mångfald och psykiskt illamående bland elever Behovet av en en trygg och välfungerande inlärnings- och arbetsmiljö Betydelsen av en god anda i kollegiet Samverkan och kontakter med andra skolor/läroanstalt Direktiv och påtryckningar utifrån och uppifrån Ifrågasättande och krävande föräldrar Initiativ till fortbildning och diverse behjärtansvärda projekt som strömmar ständigt in.. De administrativa uppgifterna

4 TALIS Opetuksen ja oppimisen kansainvälinen tutkimus Lärarna har ett stort individuellt ansvar för klassrumsarbetet Lärarna får inte feedback och respons på sitt arbete av rektorn eller andra utomstånde intressenter Tröskeln för att rektorn skulle gå in i klassrummet eller att lärarna skulle utvärdera varandra är hög Rektorerna främjar professionell samverkan genom att skapa förutsättningar för samverkan, inte genom att vägleda lärarna till att samarbete i klassrummet Rektorernas professionella utveckling borde i framtiden fokusera mera på färdigheter genom vilka man främjar samverkan och utvecklar ett delat ledarskap

5 Om förtroende i ett rektorsperspektiv

6 Matts: Med eleverna har jag en enkel metod, så fort som det finns minste lilla orsak att skryta på dem så gör jag det. De är väldigt formbara, tar åt sig direkt, de blir som smör i solskenet. Enkel liten sak som fungerar perfekt [i vår skola]. Finns det minsta lilla orsak att skryta, så gör man det. I grunden är de väldigt välvilliga, skoltillvända, och uppskattar skolan. Det finns en aspekt på det hela. Och det är att i dagens turbulenta värld, med hem som glider lite från och till, så skolan representerar tryggheten, fastheten, rutinerna, det förutsägbara som inte finns hemma. Och jag tror att det har lett till att skolan har fått en större betydelse. Det finns en större förståelse för skolan än för 25 år sedan.

7 Matts: Samma gäller för lärarna, jag vet inte om jag är bra på det? Det slår mig nu som då att man borde lyfta upp lärarna. Någon har sagt någon gång, att är vi riktigt medvetna om hur bra vi är? Det är ju en bra fråga, vi jobbar ju bra, lärarna är engagerade över öronen. Jag försöker göra det bara jag kommer ihåg det, skryta på dem på samma sätt som på eleverna. Och de blir lite mjukare, vill man få någonting gjort, skryter man först, får man dem att göra vad man vill. Fast de är nog så suveräna, att de klarar klassrumssituationen hur som helst, ändå behöver de den där lilla skrytstunden, för nu gör de ju ett gott arbete, och bättre blir de, då man skryter på dem.

8 Margit: Att säga högt det som är bra, det är väl ganska svårt för alla oss finländare. Man måste tänka noggrant på, om man täcks, eller om man blir för stolt (ylpistyy). Bjarne: Men då man har arbetat hårt med sig själv, känns det till och med ganska lätt. Att säga det åt en enskild lärare eller åt alla tillsammans, att skryta, men det har tagit sin tid. Margit: bara ordet skryta, det har lite en negativ Bjarne: hmm, kanske, men skall vi säga positiv feedback Margit: Men att tacka! Petri: Men dendär föreläsaren som ni hade engagerat sa ju att negativ feedback Bjarne: är till ingen nytta Margit: det blir en broms.

9 Förtroende för eller tillit till att den människa och person jag möter agerar på ett sätt som är förutsägbar och förståelig, och att mötet kännetecknas av integritet, rättvisa, sanningsenlighet, sundhet och vänskap.

10 Den förtroendefulla skolledaren

11 Förtroendefullt skolledarskap på Strandskolan (Ludvigsson 2009) [---] kan dyka upp rätt som det är i korridoren eller titta in i klassrummet och det [---] tycker jag visar det här intresset, så man vet vad som pågår och vad som händer. (s. 101) [---] en tydlig ledare som ändå lyssnar in sina medmänniskor [---] han kör inte bara sitt race och tycker att det här har jag bestämt och så ska de vara utan han lyssnar in, han har väldigt gehör. (s. 105) [kan] ställa de där lagom frågorna så vi knyter upp knuten själva. Det ska inte komma någon utifrån och tala om vad vi ska göra. Han har den förmågan, jag ser det. (s. 113)

12 Bryk & Schneider Trust ins schools: A core resource for school reform Small school size (< 350 pupils) Stable school community Voluntary association Collaboration and Responsibility

13 En följd av upprepad växelverkan mellan människor som skapar och upprätthåller givna förväntningar gällande växelverkans kvalitet och utfall Relationellt förtroende Institutionellt förtroende Professionellt förtroende En förväntan om ett lämpligt agerande i förhållande till institutionens mål och normer = att skolan gör sitt yttersta för fostra/undervisa och skydda barnen Skolledares/lärares professionella bedömningsförmåga Flexibilitet - lös regelverk och styrning Frihet för kreativitet i klassrummet

14 Petri: Hur visarna lärarna sitt förtroende för rektorn? Margit: Då rektorn presenterar till exempel en ny fostranssamtalsblankett på ett lärarmöte, så börjar man inte härja och protestera, utan man litar på att rektorn pratar om rätt sak och strävar efter att ordna sakerna på bästa möjliga sätt. Eller om läraren kommer och berättar om att hon är överansträngd, hon överdriver eller förringar inte det hela, utan berättar sakerna som de är, inte i stil med att jag är så oerhört trött, överdrivandet minskar förtroendet.

15 Petri: Vad består ert förtoende till lärarna av? Margit: Jag litar på en lärare som inte överdriver; berättar om att den eleven är sådan och sådan, men man blandar inte känslorna i det hela - på ett sådant sätt att det skulle undervärdera mig. Om läraren dimensionerar sitt agerande utgående från hur hon känner, blir det fel, eller dimensionerar sitt arbete utgående från hur det känns, inte det man betalar lön för. Om man säger att jag arbetar så oerhört mycket, så tär det på förtroendet, men om man är ärlig, redig, jag får lön för dessa timmar och försöker göra mitt bästa, det räcker. Jag litar på en lärare som kommer och säger att det här är knepigt, men kunde vi fundera tillsammans hur man kan hantera det?

16 FÖRTROENDEFULLT SKOLLEDARSKAP Ledaren förmår, utgående från sin insikt i och fingertoppskänsla för SIN SKOLA gestalta och formulera en vision och definiera mål har beredskap att, i samverkan med lärare och elever prioritera, planerna, strukturera och konkretisera visionen och målen och är tillgänglig i verksamheten för att kunna motivera och inspirera lärarna att bli delaktiga tar ansvar för att följa upp och påvisa utfallet

17 ASPEKTER AV TILLIT ENLIGT FINLÄNDSKA REKTORER (N 192) OCH LÄRARE (N 674)

18 REKTORER HÅLLER MED Hur det är Borde vara En tillitsfull miljö höjer lärares professionella effektivitet för att främja elevernas lärande Skolorna fungerar mest effektivt för barnens väl i en kultur av tillit Trovärdiga ledare på alla nivåer säger vad de menar och menar vad de säger Agree M Agree M 97% 4,7 98% 4,8 95% 4,6 98% 4,8 92% 4,4 97% 4,8 REKTORER IFRÅGASÄTTER ATT Hur det är Borde vara Skolledarens tillit till sina lärare borde vara beroende av deras undervisningsprestationer och resultat Utveckling av ledarskap har ett starkt stöd på högsta nivå i det politiska systemet Utb.systemet är beredd att betala för kvalitet i ledarskap Agree M Agree M 22% 2,7 42% 2,9 22% 2,6 89% 4,5 22% 2,4 90% 4,6

19 REKTORERNA Betonar den professionellt-pedagogiska tilliten och den relationella tilliten (rektor > lärare) Tillit till den autonomt professionella läraren Brist på institutionell tillit gentemot rektorn på nivåerna ovanför

20 LÄRARE HÅLLER MED Hur det är Borde vara Att arbeta i en tillitsfull miljö höjer lärares professionella effektivitet då det gäller att främja elevernas lärande Lärarnas tillit till sina ledare är beroende av ledarens kompetens Skolorna fungerar mest effektivt för barnens väl i en kultur av tillit Agree M Agree M 86% 4,3 96% 4,8 85% 4,2 92% 4,5 77% 4,0 92% 4,8 LÄRARE IFRÅGASÄTTER ATT Hur det är Borde vara Utbildningssystemet är berett att resursera för kvalitet i undervisningen Lärarna har tid och utrymme för att kunna samarbeta Lokala skolmyndigheter och skolan ledare erkänner öppet och snabbt sina misstag Agree M Agree M 32% 2,8 86% 4,5 37% 2,7 92% 4,6 21% 2,6 85% 4,4

21 LÄRARNA Betonar den professionellt-pedagogiska tilliten Professionell tillit versus relationell tillit Brist på institutionellt-professionell tillit på nivåerna ovanför

22 OLIKHETER I SYNEN PÅ HUR DET ÄR Skolledare upprätthåller ett förtroende genom att snabbt och effektivt ta itu med brister i undervisning eller i lärares agerande Skolledare agerar med integritet, de "lever som de lär" Skolorna fungerar mest effektivt för barnens väl inom i en kultur av tillit REKT0 RER LÄRA RE DIFFE RENS TIDI 4,0 3,2 0,8 Rel 4,0 3,4 0,6 Rel 4,6 4,0 0,6 Inst Skolledarna delar beslutsfattandet med personalen 4,1 3,6 0,5 Rel Skolledare har kunskap om effektiva undervisningsmetoder och moderna inlärningsteorier Lärarnas fackföreningar medverkar i utveckling av skolsystem och skolor 3,9 3,4 0,5 Rel 3,1 3,6 0,5 Inst

23 Skillnader i uppfattningar? Rektorerna menar att Jag tar effektivt itu med brister i undervisning Jag lever som jag lär Jag har kunskaper om effektiva undervisningsmetoder Jag delar beslutsfattande med personalen Lärarna responderar Jag är inte helt säker på detta!

24 Tillsammans i Dialog Utgångspunkt i lärarens/skolans utvecklingbehov Föra samman lärare och längre hunna lärarstuderande Aktionsforska för utveckling och förändring orientering/planering aktion systematisering utvärdering och dokumentation av processen i ett pro gradu arbete Rekryterar lärare - behöver rektorers stöd och förtroende psalo@abo.fi Liselott Forsman, Michaela Pörn, Gunilla Karlberg-Granlund, Linda Ahlbäck