FUB KARLSTAD MED OMNEJD

Transkript

1

2 FUB KARLSTAD MED OMNEJD Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp) Meningen med handlingsplanen Alla ska känna sig trygga och välkomna i föreningens verksamhet. Föreningen ska också vara ett stöd för trygghet utanför föreningen. Ledare och kansli ska snabbt kunna göra något åt dåligt bemötande och veta vem som är ansvarig för att fortsätta med arbetet mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Föreningens mål. Alla deltagare ska veta vem de ska vända sig till om de upplever att de blir kränkta eller mobbade i föreningsverksamheten. Alla ska känna att deras upplevelse blir tagen på allvar. Vi ska inte förlora någon enda deltagare från någon verksamhet på grund av att de känner sig illa behandlade av ledare eller deltagare i verksamheten. Dessa dokument är vägledande för vår handlingsplan - FN s konvention för mänskliga rättigheter - FN s konvention för rättigheter för människor med funktionsnedsättning - Diskrimineringslagen - Förarbetena till LSS - Karlstads kommuns beslut (karlstad.se/åtaganden/strategisk plan) - Föreningens handlingsplan mot diskriminering samt riktlinjer.

3 Ordförklaring Kränkande behandling är när någon upplever sig kränkt vid enstaka tillfällen. Det kan vara att någon säger elaka saker eller suckar när man pratar. Det kan också vara sura blickar och miner eller en otrevlig ton och nedlåtenhet. Att slå eller knuffa, att reta någon eller att med avsikt förstöra någons saker är också kränkande behandling om det sker vid enstaka tillfällen. Mobbad är en person som flera gånger under en viss tid blir utsatt för dåligt bemötande från en eller flera personer. Alltså, om en kränkande behandling upprepas så kallas det för mobbning. Diskriminering är när en person behandlas sämre än någon annan på grund av kön, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder, hudfärg, utseende, sexuell läggning och religiös eller politisk åsikt. Vad allt detta betyder försöker vi förklara i föreningens egen handlingsplan mot diskriminering. Barnkonventionen säger att det också är diskriminering av barn om de blir sämre behandlade på grund av familjens inkomst. Vad ska vi göra för att se till att ingen blir utsatt för dåligt bemötande? Ledare Ledare ska få en lathund med tips på pedagogik och vanliga fällor. De ska också kunna vända sig till kansliet för att få stöd eller tips på vilka som kan ge stöd. I förlängningen ska föreningen försöka skapa en ledarutbildning om funktionsnedsättningar och pedagogik. Utbildningen ska vara obligatorisk för alla ledare, både nya och gamla. Föreningens riktlinjer mot diskriminering ska presenteras och användas i alla verksamheter och finnas tillgängliga för alla. Föräldrar Föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska känna att det finns förståelse för att de kan ha en besvärlig situation. De ska erbjudas stöd och råd i samtal med ledare, styrelse och kansli eller tipsas om någon professionell utomstående som kan hjälpa till. Föreningens riktlinjer mot diskriminering ska presenteras och användas i alla verksamheter och finnas tillgängliga för alla.

4 Aktiva deltagare De medlemmar med utvecklingsstörning som deltar i verksamheterna ska veta vart de kan vända sig om de blir kränkta eller mobbade inom föreningsverksamheten. Deltagarnas upplevelser ska tas på allvar av alla inblandade. Föreningens riktlinjer mot diskriminering ska presenteras och användas i alla verksamheter och finnas tillgängliga för alla. Så här ska vi göra om något ändå händer: OM EN LEDARE BEHANDLAR EN DELTAGARE ILLA 1. Den som känner sig illa behandlad av en ledare bör i första hand ta upp det direkt med ledaren. Ofta kan man lösa saken direkt om man pratar med varandra. Det är också viktigt att ledaren anstränger sig för att förstå och inte går i försvarsställning om deltagare kommer med klagomål. Det är viktigt att den som har något att anmärka på tänker på att använda en lugn och vänlig ton. 2. Om det inte hjälper att prata direkt med ledaren kan den som känner sig illa behandlad kontakta kansliet eller någon i styrelsen eller någon annan han eller hon har förtroende för i föreningen. Den personen ska försöka stödja den som har blivit illa behandlad så att han eller hon orkar ta itu med saken. Den som känner sig illa behandlad ska träffa ledaren och en företrädare för föreningen. Det är viktigt att den som känner sig illa behandlad har hunnit 3. Om ledaren fortfarande behandlar en deltagare illa ska styrelsen lugna sig och tänka igenom vad som hänt före den träffen. Både ledaren och den som känner sig illa behandlad av ledaren ska få säga sitt och företrädaren för föreningen ska försöka medla. Ledaren ska få tips på hur man kan göra för att ingen ska behöva känna sig illa behandlad. Det finns ingen som är expert på hur var och en reagerar, så ofta kan det kanske hjälpa om ledaren bara får lite andra sätt att uttrycka sig till exempel. eller kansliet ta reda på vad som har hänt.

5 Om det då visar sig att ledaren verkligen har kränkt deltagaren, trots att föreningen har försökt medla och trots att ledaren har fått tips på hur man kan bete sig så att ingen känner sig illa behandlad, ska ledaren få en varning av styrelsen. Föreningen ska också snarast försöka få en extra ledare till verksamheten. 4. Fortsätter ledaren att behandla deltagare illa ska ledaren stängas av från verksamheten. Föreningen ska göra sitt bästa för att verksamheten ska fortsätta Eventuellt kan verksamheten stängas under en kort period medan ledaren får utbildning om funktionsnedsättning, pedagogik och föreningens riktlinjer mot diskriminering. Om en verksamhet stängs, måste alla deltagare veta varför och de måste också få veta när verksamheten ska starta igen. Det är styrelsens eller kansliets ansvar att se till att detta sker. med andra ledare. Går det inte att få ta på nya ledare måste verksamheten avslutas och föreningen ska då försöka erbjuda deltagarna annan verksamhet. OM EN FÖRÄLDER BEHANDLAR SITT ELLER ANDRAS BARN ILLA Det är viktigt att ledaren lyssnar på vad föräldrarna har att säga och förstår att barn med speciella behov kanske bara reagerar på sådant som man kan tycka är kränkande för barnet. Om så är fallet ska ledaren eller föräldrarna informera övriga föräldrar och barn, så att de inte blir skrämda eller illa till mods. 1. Ledaren ska prata med föräldern och påpeka att det som föräldern har sagt eller gjort inte passar i FUB-verksamhet. 2. Fortsätter föräldern med sitt beteende ska ledaren kontakta styrelsen eller kansliet som ska bjuda in förälder och ledare till samtal. Ledaren ska också erbjuda sitt stöd och hjälp i den mån det går. Ledare och förälder ska få säga sitt och föräldern ska erbjudas eller tipsas om stöd och hjälp.

6 3. Om föräldern ändå fortsätter ska barnet eller barnen erbjudas att fortsätta i verksamheten utan att föräldern är med. Om detta inte är möjligt på grund av barnets funktionsnedsättning ska föreningen försöka hitta extra ledare som avlastar föräldern under verksamheten. Föräldern ska också varnas för att barnet inte kommer att kunna fortsätta med verksamheten i förälderns sällskap om förälderns beteende fortsätter. 4. Föräldern stängs av från verksamheten. OM EN DELTAGARE BEHANDLAR EN ANNAN DELTAGARE ILLA Ledaren tar ett samtal och förklarar vilket uppförande vi ska ha inom FUB. Föreningens riktlinjer kan användas som hjälp. 1. Ledaren samtalar med den som blivit utsatt tillsammans med den som stått för kränkningen och försöker medla.. 2. Ledare och deltagare träffar någon från styrelse eller kansli för att hitta en lösning 3. Om det går att genomföra kan gruppen delas så att de som inte går bra ihop hamnar i varsin mindre grupp. Om inte det är möjligt, och det är tydligt att en deltagare kränker en annan, ska den som behandlat någon illa varnas för uteslutning ur verksamheten. 4. Om någon deltagare avsiktligt har kränkt någon annan vid flera tillfällen ska någon från AU delta i verksamheten som stöd under en period.

7 Om ledaren misstänker att någon utsatts för våld eller andra övergrepp i hemmet Ledaren ska kontakta kansliet som ska veta vem i föreningen som kan bistå med råd och vem som är ansvarig för anmälan till socialtjänst eller polis. Det är styrelsens uppgift att utse ansvarig inom eller utom styrelsen. Barn, föräldrar eller någon från föreningen kan ringa till BRIS (Barnens Rätt I Samhället) för att få råd och stöd. Deltagare som far illa (ex. sexuella övergrepp/trakasserier) Vem i föreningen kontaktar jag om jag oroar mig för/fått vetskap om en svår situation FUB-kansliet, / info@fubkarlstad.se En eller flera personer som AU / styrelsen utser. Kontaktuppgifter till dessa ska finnas i föreningens lathund. Vem i föreningen kontaktar socialtjänsten om det ska göras Den AU / styrelsen utser. Kontaktuppgifter till dessa ska finnas i föreningens lathund. Tel. till socialtjänsten (kommunens växel) Det är i första hand gode män som ska hjälpa vuxna med anmälan. Vem i föreningen informerar deltagaren Den som ledare, kansli och styrelse tror har deltagarens största förtroende. Vem informerar bostad eller god man eller förälder: Kansliet eller den styrelsen utser efter tillstånd av deltagaren om denna är över 18 år. Kontaktuppgifter till dessa ska finnas i föreningens lathund. Vem informerar berörda/drabbade och övriga deltagare Ledare, kansli eller den styrelsen utser. Kontaktuppgifter till dessa ska finnas i föreningens lathund. Vilket stöd finns i kommunen Anhörigcentrum kan hjälpa föräldrar, syskon och andra närstående med råd och stöd i besvärliga situationer.

8 Socialtjänsten kan ge råd och stöd per telefon. Kom ihåg att om den som arbetar i socialtjänsten får reda på vem det gäller så har han eller hon skyldighet att lämna in en så kallad orosanmälan, vilket kommer att leda till att en utredning av familjen startas. Vill man som ledare bara vädra sin oro och få hjälp att förstå om saken kan vara så allvarligt som man tror, men ändå tvekar att göra en anmälan, måste man komma ihåg att inte nämna namn på någon inblandad. Man kan också vända på det och använda sig av socialtjänsten genom att nämna namn om man inte vågar stå bakom en anmälan själv. Hur förankrar vi handlingsplanen och håller den levande år efter år: 5. När planen är fastställd ska den tas med till varje verksamhet i föreningen. Ledarna där får i uppdrag att informera alla deltagare om att det finns en plan och vem deltagarna ska vända sig till om något inträffar. Det är inte lämpligt att informera alla deltagare om alla steg, för ingen ska behöva bli rädd för konsekvenserna om de anmäler missförhållanden. Alla ska i alla fall veta att de först ska tala med ledaren och sedan med kansli, styrelse eller annan de känner förtroende för, och att dessa har som plikt att försöka förbättra saken. Handlingsplanen ska finnas som obligatorisk punkt på dagordningen vid varje årsmöte i föreningen. Handlingsplanen och alla uppdateringar ska skrivas i lättläst format. Hur följer vi upp handlingsplanen år efter år? I början av januari varje år ska vi se tillbaka på året som gått och gå igenom eventuella incidenter och dra lärdom av dem. Varje gång en ny verksamhet startar eller fortsätter efter ett uppehåll ska ledaren för verksamheten berätta om planen. I förlängningen är det lämpligt att göra en separat handlingsplan för var och en av de längre verksamheterna som pysselgruppen, grumssektionen och barn/syskongruppen. Vem/vilka är ansvariga för uppföljningen? Styrelsen, kansliet, ledare för respektive verksamhet.