Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Östervångsskolan Läsåret 2017/2018 Ansvarig: Ann Holmström, rektor Antagen: (8)

2 Inledning Östervångsskolan är en av Specialpedagogiska skolmyndighetens fem regionala specialskolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Skolans ska beskriva hur skolan arbetar för att alla elever får en trygg skolvardag, i två handlingsplaner. En likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Östervångskolan väljer att skriva båda planerna i ett dokument. Dessa planer gäller skolans alla verksamheter (f-10, fritidshem och boende) och ska vara lätt att hitta och titta i, för elever, vårdnadshavare och personal. Skolans värdegrund På Östervångskolan accepterar vi inte någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Vi följer svenska lagar och FN:s konvention om barnets rättigheter samt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. När man bygger ett hus måste huset stå på en fast och bra grund. Annars rasar det ihop. På samma sätt vill SPSM att skolan ska stå på en grund som består av: Delaktighet Respekt för individen Tillgänglighet Delaktighet betyder att du som elev kan påverka din skola så att det är roligt och stimulerande att gå i skolan och lära sig. Du ska känna dig trygg att gå i skolan därför att vuxna och klasskamrater ser och hör dig. Du får lov att vara precis den du är, oavsett funktionsnedsättning, religion, kön eller sexuell läggning och identitet. Det är det som kallas respekt. Du ska också kunna känna att andra förstår dig därför att vi använder oss av samma språk och du ska kunna befinna dig överallt i skolan. Behöver du hjälp med något ska det finnas bra hjälpmedel så att du kan lära dig som alla andra. Det är tillgänglighet. Vårt mål är att alla ska kunna känna att de kan vara tillsammans med andra, känna tillhörighet och utvecklas som individer. En viktig del i arbetet är en nära samverkan mellan hem och skola. 2 (8)

3 Detta betyder orden Människor bråkar och blir ovänner ibland. Gemensamt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering däremot är att de gör att en elev känner sig personligt förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Om en elev upplever sig utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling måste skolan arbeta och göra saker för att det ska sluta, och inte hända igen. Det spelar ingen roll om en elev själv berättar att något hänt, eller om vuxen ser eller får reda på en händelse som skulle kunna betyda att en elev blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrunderna handlar om olika saker kopplat till en person. Om man blir behandlad fel utifrån de här kan det vara så att man blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Kön dvs. om man är flicka eller pojke. Könsöverskridande uttryck och könsidentitet. Hur man känner sig inuti, hur man klär sig och uttrycker vilket kön man har. Etnisk tillhörighet, alltså vilket land och kultur man kommer ifrån men också vilket land och kultur man själv känner och säger att man tillhör. Religion eller annan trosuppfattning, till exempel vilken gud man tror på, vilken kyrka man tillhör och vilka regler i livet man lever efter. Om man har en funktionsnedsättning Sexuell läggning, alltså om man blir förälskad och attraherad av personer av samma kön som sig själv, det andra könet, eller båda. Ålder. Diskriminering Diskriminering inträffar om skolan behandlar elev eller vuxen fel eller orättvist och det beror på diskrimineringsgrunderna. Om man till exempel inte kan eller får vara med på en aktivitet på grund av en funktionsnedsättning. Skolan ska anpassa aktiviteter så att alla kan vara med. Trakasserier Trakasserier är när någon i skolan, elev eller vuxen, säger eller gör saker som är så elaka och fel att man känner sig kränkt i sin värdighet som person. För att det ska heta trakasserier ska det som sägs eller görs handla om diskrimineringsgrunderna, som beskrivs ovan. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera. Det finns också sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, skämt, beteenden eller bilder som anspelar på sex. 3 (8)

4 Kränkande behandling Kränkande behandling heter det när elever eller vuxna behandlar någon fel eller orättvist, men det handlar om andra saker än diskrimineringsgrunderna. Utvärdering av läsåret 2016 I januari 2016 genomfördes flytten av Östervångsskolan. Vi flyttade från den gamla skolan där döva elever gått sedan 1871 och kom in i nybyggda lokaler tillsammans med Tunaskolan. Tunaskolan är en skola med närmare 750 elever och Östervångsskolan flyttade in med ca 80 elever. Innan flytten planerade man i flera år för att det skulle bli så bra som möjligt för Östervångsskolans elever med tanke på den visuella och auditiva miljön men också med tanke på en fungerande kommunikation mellan hörande och döva. Det fanns blandade känslor och förväntningar från Östervångsskolans elever och personal kring flytten. Det syntes mycket i den utvärdering som genomfördes 2016 av aktivitetsplanen för läsåret 2014/2015 där språkmiljön och tryggheten stod i centrum. Språkmiljön Utvärderingen som gjordes år 2016 visar att eleverna upplever att språkmiljön har blivit sämre. På högstadiet upplever eleverna att de är språkligt isolerad. De hörande eleverna på Tunaskolan skulle lära sig teckenspråk så att de båda elevgrupperna skulle kunna umgås och ha utbyte av varandra. Men någon regelbunden teckenspråksundervisning påbörjades aldrig och Östervångsskolans elever kände sig besvikna och isolerade. Det utlovades speciella språkzoner för teckenspråk och även språkambassadörer. Inget av detta blev verklighet under Besvikelsen blir värre genom att högstadiet är avskilt från låg- och mellanstadiet rent fysiskt. De har inte lektioner i gemensamma lokaler och träffar därför inte varandra. Låg- och mellanstadiets elever uttrycker att de i början hade mycket kontakt med eleverna från Tunaskolan. De fick nya kompisar och kommunikationen fungerade. Men efter sommarlovet har det blivit sämre där också. De uttrycker att det är svårt att kommunicera med den hörande personalen från Tunaskolan för att de inte kan teckenspråk. Personalen håller med eleverna. Språkmiljön blev inte som det var tänkt eller som det var lovat. I den nybyggda låg- och mellanstadiebyggnaden finns ingen renodlad teckenspråkig korridor. Tanken var att klasserna skulle kunna mötas och lära av varandra. Tunaskolans personal och elever skulle lära sig teckenspråk. Men i praktiken har detta inte fungerat. 4 (8)

5 Trygghet Eleverna uttrycker ingen direkt fysisk otrygghet på skolan utan snarare isolering. Däremot uttrycker högstadiets elever en känsla att inte lita på ledningen på skolan därför att de inte hållit vad de lovat kring till exempel språkmiljön. Eleverna tycker det känns otryggt. Från låg- och mellanstadiet finns inga direkta uttryck av otrygghet. Inte heller från personalen finns det en allmän känsla av otrygghet. Vare sig från personalen själv eller som de sett hos eleverna. Men eleverna på Östervångsskolan har kommit ifrån varandra och det är negativt. Det skulle på sikt kunna öka känslan av otrygghet. Ökad kunskap Varken föräldrar, personal eller elever upplever att deras kunskap kring likabehandlingsplanen har förbättrats sen sist. I flera klassrum hänger planen på väggen och finns alltså tillgänglig. Men det betyder inte att elever och personal bläddrar i den eller aktivt jobbar med planen som sådan. Däremot finns planen med i tankarna hos pedagogerna och den genomsyrar arbetet på skolan i bemötanden mellan elever och vuxna och elever sinsemellan. Ökad delaktighet Ett forum för personal genomfördes under 2015 samt att likabehandlingsplanen diskuterades och följdes upp på föräldrasamtal under Föräldrar och personal tycker ändå inte att de varit med mer än tidigare och skapat likabehandlingsplanen när de intervjuades Uppföljning av likabehandlingsplanen läsåret 2014/2015 Av ovan nämnda utvärdering kan slutsatsen dras att inte mycket förändrats sen planen skrevs. Däremot har förutsättningarna förändrats under denna tid i och med sammanflytten med Tunaskolan och mycket energi har behövt läggas på att bygga upp ett samarbete mellan skolorna. Det har tagit hela 2016 i anspråk. Under året har det funnits ett stort fokus på språkmiljön och detta kommer att ta flera år för att om möjligt kunna fungera så bra som möjligt. Tryggheten har under 2016 inte visat sig vara ett bekymmer men det är svårt att säga att skolan därmed uppnått målet. Det finns ett fortlöpande arbete att se till att likabehandlingsplanen förankras hos föräldrar, personal och elever och detta kan alltid förbättras. Alla fyra ovan nämnda mål, det vill säga språkmiljö, trygghet, ökad kunskap och ökad delaktighet, har visat sig vara stora mål som kräver lång tid för att uppnås. De mål som nu sätts upp bör vara mer avgränsade och mätbara för att vi ska kunna säga om vi nått målen eller inte. 5 (8)

6 Nya mål för Rastaktiviteter En utmaning som uppstått i samband med flytten till nya lokaler är att se till att rasterna är stimulerande för eleverna. Högstadiets elever känner sig isolerade i sin korridor. De sitter långt ifrån övriga skolans elever. De upplever att det inte finns något att göra och att lokalerna är trånga och tråkiga. De hörande eleverna tar över uppehållsrummen och våra elever på högstadiet känner sig inte välkomna. Detta behöver förbättras. Låg- och mellanstadiet har bättre förutsättningar rent fysiskt med bra utemiljö men tycker att de gör för lite tillsammans med de hörande eleverna och saknar också att få träffa högstadiets elever. Skolan vill därför satsa på att förbättra rasterna så att rasterna blir mer inkluderande för våra elever med möjlighet att ses över gränserna. Detta leder också till att språktillhörigheten stärks och att rasterna kan upplevas som meningsfulla för eleverna. Detta omfattar även elevboendena och fritidsverksamheten. Kränkande behandling på nätet Barn och unga idag använder internet och mobiler som ett naturligt sätt att kommunicera med varandra men det blir lätt kränkande. Forskning visar att kränkande behandling på nätet är vanligt och att skolorna generellt är dåliga på det förebyggande arbetet. Östervångsskolan vill därför bygga upp ett förebyggande arbete genom att prata om vad kränkande behandling på nätet kan vara och hur man skriver till varandra. Detta arbete blir också extra viktigt på elevboendena där det är lätt att stänga in sig på sitt rum och sitta och chatta osv. utan att någon vuxen ser vad man gör. Skolan vill också genomföra tre olika typer av möten. Workshop för eleverna, fortbildning till personalen och information till föräldrarna. Dessa två ovan nämnda mål har presenterats för elever, personal och vårdnadshavare som alla har fått tycka till. Alla tre grupper har godkänt förslagen. 6 (8)

7 Handlingsplan vid trakasserier och annan kränkande behandling Så här ska skolan agera om man misstänker, ser eller får veta att en elev blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Elev Det är viktigt att du berättar för en vuxen om du själv känner dig illa eller orättvist behandlad. Om vi får veta kan vi hjälpa dig. Prata med en vuxen du känner förtroende för eller be dina föräldrar om hjälp. Förälder Kontakta ditt barns mentor, rektor eller skolans elevhälsa om du är bekymrad för hur ditt barn bemöts eller behandlas i skolan. Personal 1. Reagera Om du ser eller får veta att en elev blivit illa eller orättvist behandlad, säg ifrån direkt om det finns möjlighet. Det är viktigt att alla på skolan visar att vi vill ha en trygg och trivsam skola. Om du är osäker på om händelsen är en kränkning, prata med den elev som är utsatt och fråga hur denne upplever händelsen. Det är eleven själv som bäst kan beskriva hur det känns. Meddela mentor vad som hänt. 2. Om händelsen är en kränkning, följ processen Hantera trakasserier och kränkande behandling. Om du misstänker att händelsen är en kränkning, trakasseri eller diskriminering så ska du följa de riktlinjer som finns tillhands i den ovannämnda, fastställda processen och som återfinns på vårt intranät. 7 (8)

8 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling översatt till svenskt teckenspråk Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling finns även översatt till svenskt teckenspråk. Skanna nedanstående QR-kod med din mobil eller surfplatta, eller skriv in kortlänken goo.gl/srg9ts för att se teckenspråksversionen. 8 (8)