Gul Flagg och Kamratmedling. Charlotta Allamo, biträdande rektor för de svenskspråkiga skolorna i Lojo

Transkript

1 Gul Flagg och Kamratmedling Charlotta Allamo, biträdande rektor för de svenskspråkiga skolorna i Lojo

2 Vem är jag? Utbildning: Byggnadsarkitekt 1998 Ped.mag med ledarskapsutbildning 2006 Specialintressen: Skolan som en välmående helhet Astronomi och naturvetenskaper som tilläggsutbildning Arbetserfarenhet: Klasslärare 13 år med rektorsuppgifter i 10 år majoriteten av tiden i Raseborg, sedan 2006 i Billnäs skola Sommarjobb 2015 som IKT-expert inom ramen för ett finskt EUutvecklingsprojekt i Kosovo Sedan som biträdande rektor vid de svenskspråkiga skolorna i Lojo.

3 Källhagens skola, Solbrinkens skola, Virkby gymnasium och Virkby skola Arbetsfördelning Monica: * Virkby gymnasium * Budgetansvar, räkningar * Frånvaro och tjänstledigheter * Fördelning av åvh * Läsårsplaner * Förman för kanslisekreterare och fastighetsskötare * Representant i stadens utvecklingsgrupper Monica och Lotta: * personalfrågor * Fostrande samtal, elevdiskussioner * samplanering * Morgonmöten * Föräldramöten * Rektorsmöten * Eftermiddagsverksamheten Lotta: * Solbrinkens skola * Virkby skola * Elevvård/studerandevård * Anti-mobbning (inkl KiVateam) * Periodkalender * Samordning kosthåll/fastighet periodplanering * Läroplansansvar

4 Alla fyra skolor är Grön Flagg skolor

5 Varför? Upplevelse av återkommande otillräcklighet gällande bl.a. problem i relationer. Billnäs Finland art and peace school in Yams Farm (Sierra Leone) Helhetstänkande?

6 Varför varför? Vad Hur Egen inre övertygelse och motivation För att få till stånd en bestående förändring Hela kollegiet: Tillsammans utveckla skolans värdegrund Ledarskapsexpert Simon Sinek: Alla framgångsrika företag tänker, agerar och kommunicerar på samma sätt. Man tänker inifrån ut, börjar med ett varför. För att lyckas så måste man våga misslyckas Varför

7 Januari 2014: stipendium för att delta i ett internationellt utbytesprogram, en study visit ( arrangerat av Cedefop och Cimo), som ordnades i Dublin med temat Education for active citizenship and sustainable development in schools. Möjlighet

8 Såhär har vi tänkt i skolvärlden redan länge Om eleverna trivs i skolan har de också bättre förutsättningar till goda resultat utan att det i sig förorsakar stress. Trivsel handlar bland annat om elevens jaguppfattning, skolans vardagsrutiner, inlärningsmiljö och arbetsklimat.

9 Yellow Flag Irish Traveller Movement, 2009 För grundskolor på Irland Social hållbarhet och utveckling Främjar demokrati i skolan Tolerans, jämlikhet och mångfald Aktivt medborgarskap

10 8 steg till Yellow Flag på Irland: 1. Hela skolans personal fortbildas 2. Samhället runtom involveras 3. Gul Flagg kommittén bildas 4. Mångkulturellt evenemang arrangeras 5. En handlingsplan uppgörs 6. Gul Flagg året uppföljs och utvärderas. Information om allt som händer sprids. 7. Läroplansarbetet uppföljs 8. Skolans egen kod för kulturell mångfald och anti-rasism skapas

11 Intresserad? -att starta upp 1. Ta avstamp i det goda, styrkorna i den befintliga skolkulturen. Diskutera dem i kollegiet. Vad har vi? Vad är vi bra på? Personalens styrkor, ta tillvara dem. Använd redan befintliga pedagogiska arbetsinsatser. Vad behöver vi ändra på? 2. Enas om en gemensam värdegrund 3. Starta upp en egen Gul Flagg kommitté eller använd skolans elevråd som takorganisation 4. Fundera på om det finns någon speciell metod som kan stöda verksamheten, t.ex. Kamratmedling

12 Intresserad? -att starta upp 5. Fokusera på några delmål i taget 6. Ledarens roll: att fokusera på huvudmålet 7. Formulera handlingsplanen så konkret som möjligt. Fokusera på att låta eleverna vara aktiva i skapandet av den gemensamma skolan. 8. Gör hela kollegiet delaktigt genom olika ansvarsområden

13 Stöd av läroplanen I vår läroplan finns mycket som talar för grundidén med Gul Flagg Läsår : Samarbete mellan Pojo kyrkoby skola, Snappertuna skola, Västerby skola och Billnäs skola. Bredda perspektivet och förankra Gul Flagg i skolvardagen gällande bl.a. bakomliggande lagstiftning och förordningar

14 Såhär kan en värdegrund formas: Billnäs skolas värdegrund Nyckelord: ansvar, nyfikenhet, vi-anda, internationalism, kreativitet, glädje, tolerans och jämställdhet Tema: Grön Flagg och Gul Flagg = ekosocial hållbarhet Metoder: 1:1-skola och Kamratmedling

15 Elevernas utvärdering av värdegrunden Elevernas syn på Billnäs skolas värdegrund: * vad är det viktigaste av allt? Nyfikenhet Internationalism Kreativitet Vi-anda Jämställdhet Tolerans Foto: Kristian Lindroos Ansvar Glädje Antal

16 Vad kan en Gul Flagg skola göra i praktiken? - Vad gör man och vad har man gjort i Billnäs skola? Håller återkommande värdegrundsdiskussioner i och emellan personalen och eleverna Gör förkartering/utvärdering i form av sociogram och enkäter, utnyttjar tex jämställdhetsenkäter och enkäter vid granskning av skolans verksamhet Planerar mångvetenskapliga lärområden ur denna synvinkel (för närvarande Arkitektur och järnbruk) Har en stark sammansvetsad gemensam linje gällande regler i personalen. Utser ansvarspersoner och deltagare i råden i skolan. Elevråd, miljöråd, aktivitetsråd, itexpertråd och kamratmedlare Råden ordnar aktiviteter för de övriga eleverna, t.ex. temaraster: grej of the day, brädspelsrast, vänelevsrast, discorast, fotbollsrast, läsrast, cykelrast, ordbosagor. It-expertrådet gör instruktionsfilmer för att eleverna skall komma igång med nya appar och ikt-arbetssätt. Dessa instruktionsfilmer delas med alla elever på Google Drive Samarbetar med lokala föreningar i olika projekt eller för att uppmärksamma olika högtidsdagar

17 Vad kan en Gul Flagg skola göra i praktiken? - Vad gör man och vad har man gjort i Billnäs skola? Har en kompisbänk på skolgården! Dit går man om man känner sig ensam, ledsen eller utanför Det är på allas ansvar att den fungerar! Fotografi: Tidningen Västra Nyland, Lina Enlund

18 Vad kan en Gul Flagg skola göra i praktiken? - Vad gör man och vad har man gjort i Billnäs skola? Jobbar för en estetiskt vacker och användbar lärmiljö. Uppmuntrar varandra att tänka nytt och ändra om. Varierar inredning efter årstid och högrid. Ett Ordbo har inretts i skolan (inspirerade av Sydkustens landskapsförbund) Besöker lokala serviceboenden Jobbar med etwinning, portal för att skapa kontakter med skolor i andra länder, tex enligt tema Använder IKT, 1:1, för att göra undervisningen mera elevnära enligt egen lärstig, med appar såsom t.ex. SeeSaw Tydlig kontakt med vårdnadshavare Jobbar i åldersblandade grupper på bl.a. temadagar För diskussioner i grupp och klass gällande värdegrund, ex att göra förlåt Firar olika kulturers högtidsdagar Ordnar ofta och deltar i olika idrottsevenemang där alla deltar

19 Vad kan en Gul Flagg skola göra i praktiken? - Vad gör man och vad har man gjort i Billnäs skola? Delar inte ut stipendier i slutet av läsåret för enskilda insatser. Stipendiepengar som kan riktas till skolan förfogar eleverna över och löser hur de kan användas för allas glädje. Eleverna och personalen har tillsammans valt bl.a. bio-besök och frisbee-golf utrustning Förlägger undervisningen så ofta som möjligt utomhus i Billnäs bruksmiljö Funderar på hur vi dagligen kan sprida glädje, respekt och omtanke omkring oss Skolprojekt 2012 samarbetsprojekt med föreningen Children Crossing Cultures. En gammal skola hjälpte en ny, Billnäs skolas 230-årsjubileum till ära byggdes och grundades Billnäs Finland art and peace school in Yams farm i Freetown i Sierra Leone, med hjälp av insamlingar av olika slag. Har sedan januari 2017 Kamratmedling som metod

20 Kamratmedling Martti Ahtisaaren koulu i Kuopio som inspiratör och samarbetspart i inledningsskedet Tack till Kuopio-gänget! All fakta, utbildning och information gällande kamratmedlingen har jag fått av Jens Gellin som ansvarar för den svenskspråkiga utbildningen av lärare och elever Erfarenheter har jag samlat tillsammans med elever och personal i Billnäs skola

21 Kamratmedlarna i Billnäs skola har utvärderat Kamratmedlingen efter två terminer: 100% av kamratmedlarna tycker att kamratmedling är en bra metod för konfliktlösning i skolan 100% vill hålla kvar kamratmedlingen som en bestående del av vardagen Skolan har sedan införandet av kamratmedlingen blivit en skola med färre konflikter En annan god sak är att det numera är eleverna som får sköta om konfliktsituationer i skolan. Tidigare hade bara lärare och kurator med konflikter att göra. Ingen av kamratmedlarna skulle ändra på förfaringssätt, varken vid uppstart av kamratmedling eller i nuläget.

22 Kamratmedling Konflikter är inte nödvändigtvis något förskräckligt. Vi kan även se dem som ett värde, resurs som man ej kan kasta bort. (Nils Christie, 1983) Niels Christie var även den som första gången (1977) myntade begreppet att stjäla en konflikt. Skolpersonal, föräldrar och andra elever kan vara konflikttjuvar. Det som man däremot skall göra om man ser en konflikt är att stoppa bråket, ta en konfliktpaus. Konflikten kan hanteras genom medling då situationen lugnat ner sig. I en inflammerad situation är det svårt att se på sin egen konflikt på ett konstruktivt sätt. (Sveriges medlingscentrum) Man är inte bättre på att hantera konflikter, än de verktyg som man har i sin back. (Sveriges medlingscentrum)

23 Kamratmedling Skolmedlingsprojektet startade år 2000 som ett samarbetsprojekt mellan Helsingfors utbildningsverk och Finlands Röda Kors År 2006 tog Finlands Forum för Medling (FFM, grundad 2003) över Kamratmedling/Verso Penningautomatföreningen har stött verksamheten sedan 2008, numera STEA. Medling finns också på många andra håll i samhället Kamratmedling finns inom ålderskategorin daghem till yrkesskolor, det heter MiniVerso, Verso och AmisVerso

24 Definition Medling är en stegvis process i vilken en opartisk tredje part hjälper och underlättar för parterna i en konflikt att komma fram till en ömsesidigt godtagbar överenskommelse. Medlingskunskaper vägleder de unga till positivt beteende och stärker deras erfarenhet om att kunna påverka sina liv (Gellin 2010). Grunden för kamratmedlingen är restorativt tänkande, vad betyder det?

25 En restorativt tänkande skola: 1. Ökar säkerhet och arbetsro 2. Skapar bättre atmosfär 3. Minskar på isolering 4. Minskar på orättvisor 5. Stöder samhörighet 6. Ökar på moral och självkänsla 7. Ökar delaktighet 8. Minskar på mobbning 9. Är inte konflikträdd 10. Delar inte ut straff Arbeta tillsammans Konflikt ger en möjlighet till förändring Bli synlig 11. Undviker stigmatisering, eftersom det inte finns behov av att peka ut någon som offer eller förövare 12. Stöder personalens pedagogiska arbete Växelverkan och empati Förtroende och ansvar Tolerans Jämlikhet Växa ut från konflikten

26 En restorativt tänkande skola: Kamratmedling är en metod där utbildade (opartiska) elever hjälper andra elever att lösa sina tvister utan vuxnas närvaro Behandlar det som har hänt, känslor, värden och lösningar. Parterna hittar själv sin lösning till konflikten Frivillig, kollektiv konflikthanteringsmetod Medling i skolan innebär medling av alla tvister i skolan. Även medlingspar elev-lärare kan förekomma, liksom parter elev-lärare. Ingen tvist är för liten för att inte kunna medlas i skolan. De vuxna avgör inte vad som tas upp eller inte. Eleven meddelar om något den upplevt som jobbigt, läraren ansvarar för att anteckna problemet och för anhållan om medling till rätt ställe. Ansvaret för medlingen ligger alltid på en vuxen, även om den vuxna fysiskt inte deltar i själva medlingsmötet.

27 Mycket viktigt att inleda med att hälsa på varandra. Parterna kan vara nervösa. Medlarna ställer dumma frågor. Inte för att själva få veta, utan för att parterna skall förstå händelsen bättre. Alla talar turvis. Det är viktigt att lära sig lyssna. Alla parter ogillar konflikt, och därför är det viktigt att tillfråga alla hur det känns. Om det under samtalets gång uppstår konfliktsituationer så påminner medlarna om att parterna frivilligt är med för att söka en lösning. Parterna skall ta ansvar för det som hänt. En lösning är inte att jag slutar slå, om hen slutar mobba. Lösningen låter såhär: Jag slutar mobba. Jag slutar slå. Viktigt att till slut tacka parterna. Ett tack förstärker det goda, och ger större värde till det avtalade.

28 Hur många gånger kan ett och samma fall medlas? Svar av kamratmedlarna i Billnäs skola: Hur många gånger kan en och samma konflikt medlas av kamratmedlarna (%)? Rekommenderat: 2-3 gånger gånger 3 gånger 4 gånger 5 gånger

29 Vilka situationer kan medlas? Ingenting är för smått för att tas upp till medling Användande av nedlåtande ton, trycka ned, tala bakom ryggen m.m. Mobbning via olika sociala forum (inga fall som polisanmäls) Kroppsliga konfliktsituationer: knuffande, hålla fast, slagsmål, tränga sig före i kön m.m. Diskriminering, isolering och utfrysning Hota, tvinga, låna utan lov och gömma saker m.m

30 Hur kan vår skola bli en skola med kamratmedling som metod? 1. Kontakta den svenska ansvariga kamratmedlingsutbildaren Jens Gellin 2. Gör beslut om utbildningsdagar 3. Utbilda personalen 4. Välj skolans stödgrupp och utse/välj medlarna 5. Utbilda medlarna och stödgruppen 6. Kom överens om praktiska 7. arrangemang 8. Informera inom skolan och vårdnadshavarna 9. Inled verksamheten 10.Var och en i skolan, ser till att verksamheten är en del av skolarbetet 11. Pricka in fortbildning

31 Praktiska arrangemang innan medlingen startar upp: 1. Var hålls medlingsmöten? 2. Vilken tid hålls de? 3. Hur beställer man en medling? Alltid en vuxen som fyller i blanketten. 4. Hur når man medlarna? Medlingsdejourpar? Hur vet de att de skall medla? 5. Medlingsmötet och uppföljningen: Vem öppnar dörren, tar emot avtalet och är den ansvariga vuxna? Vuxna mera närvarande till en början. Hur minns medlarna att det skall vara uppföljning? i svårare fall kan en vuxen närvara i utrymmet där medlingen hålls. 6. Info till alla parter om att kamratmedlingen startar 7. Kamratmedlarmöten under året? Uppföljning hur medlarna upplever sin roll som medlare 8. Möte med medlarna innan verksamheten startar 9. Medlingsinfo på personalmöten

32 Enligt elever i Billnäs skola: Det viktigaste jag lärt mig då jag gått ut sexan om några år eller nästa vår...:... matematik, språk, att lösa konflikter själv, att kunna jobba i grupp med nya människor, att våga säga vad jag känner, att jag inte alltid måste vara glad och vänlig ifall jag egentligen är ledsen, att göra val som är bra för naturen

33 Vikten av att lära sig olika egenskaper * vi kommunicerar mycket i dagens samhälle, men fostrar vi våra barn att vara goda lyssnare? If a tree falls in the forest, and no one is around to hear it, does it still make a sound? To make a sound it takes an ear to hear it. Okänt ursprung

34 Skolmedlingsprojektet i Finland: Projektchef Maija Gellin Utbildningschef Eeva Saarinen Ansvarig för de svenskspråkiga skolorna Jens Gellin

35 Kontaktuppgiter: Charlotta Allamo Biträdande rektor för de svenskspråkiga skolorna i Lojo Charlotta.allamo@lohja.fi