där så är möjligt. I figur 5.1 visas spårvagn på Hamngatan i körfält för kollektivtrafik.

Transkript

1 5 Plabeskrivig I detta kapitel beskrivs järvägsplae avseede övergripade utformig av spårväge och dess aläggigar, gaturummet och övriga tekiska åtgärder. Frågor avseede gestaltig och miljökosekveser kompletterar plabeskrivige i järvägsplaes seare kapitel. I järvägsplae regleras spårväge. Spårets höjdoch plaläge, markaspråk, skydds- och kompesatiosåtgärder fastställs. Ädrad och y gatuutformig regleras ite i järvägsplae. I detta kapitel beskrivs dock e lösig för spårväge och de ya gatuutformig som Stockholms stad och TF har arbetat fram tillsammas. Uder fortsatt plaerig ka midre justerigar ske av de föreslaga gatuutformigara. För e mer detaljerade redovisig av spårväge se pla- och profilritigar, bilaga 9. Dessa redovisar spårväge på befitlig gatuutformig. Dessa ritigar fastställs eligt vad som ages där. För e mer detaljerad redovisig av spårväge med de föreslaga gatuutformige se illustratiosritigara, bilaga 10. Dessa fastställs ite uta tjäar till att ge e bild av hur de totala aläggige plaeras att utföras. Därutöver fis förslag på utformig i Gestaltigsprogram, bilaga 14, Utformigsprogram, bilaga 15 och Trädprogram, bilaga 16. Kollektivtrafike kommer att förläggas till ett eget utrymme i gaturummet samt prioriteras i sigalkorsigar där så är möjligt. I figur 5.1 visas spårvag på Hamgata i körfält för kollektivtrafik. Utredigarbetet, tillsammas med stomätsstrategi och fram komlig hetsstrategi, har lett fram till slutsatse att spårväg i bladtrafik, där spårvagar och övrig gatutrafik löper i ett gemesamt utrymme, ite är ett gott alterativ för att motivera ivesterigara i spårväg. Sammataget visar framkomlighets studier med trafiksimulerigar att spårväg i blad trafik ger för låga restider för att kua attrahera reseärer. Ivesterige bedöms således edast vara motiverad om spårvage till allra största dele framförs på eget utrymme och ebart udatagsvis i bladtrafik. Utredigsarbetet har äve visat att om spårvage körs i blad trafik försämras trafiksäkerhete och olycksriske ökar eftersom atalet potetiella koflikter mella spårtrafik och övriga trafik slag ökar. Eligt samverkasavtal som upp rättats mella SL och Stockholms stad 2009, ages som mål att spårväge, där så är möjligt, ska ges prioritet och/eller eget utrymme. Kosekvese av detta är att utrymmet för övrig gatutrafik måste miska på vissa platser vilket medför att bilars framkomlighet begräsas. Detta stämmer äve överres med Stockholms stads och ladstigets föreslaga stomätsstrategi. Gaturummet lägs de plaerade sträckige katas av kultur historiskt värdefulla miljöer och höga aturvärde i form av Natioal stadsparke. Det iebär att ett begräsat utrymme fis att tillgå för gaturummet och att prioriterigar mella de olika trafikslages utrymmeskrav måste göras. Samtidigt ska häsy tas till boede och verksamheter lägs spårväges sträckig. 5.1 Geerell utformig Eget utrymme för kollektivtrafik Figur 5.1 Spårvag på Hamgata i körfält för kollektivtrafik. Befitlig utformig och gestaltig 52 Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig

2 Simulerigar har geomförts för sträcka. I bladtrafik beräkas spårvagstrafikes medelhastighet bli km/h och biltrafikes medelhastighet km/h. Om spårväge däremot tilldelas ett eget utrymme, skilt frå biltrafike, visar simulerigara att spårvags trafikes medelhastighet blir 29 km/h och biltrafikes medelhastighet km/h. Gatusektio De agiva fuktioera i kapitel 4 och måtte i figur 5.2 är de som eftersträvas för Spårväg City och itilliggade gator. Geerellt visar det på ett behov av att bredda dages gator, jämfört med idag, för att rymma spårväg, körbaor, cykelbaa och övriga fuktioer. Eftersom spårväge byggs i befitlig stadsmiljö med begräsat utrymme är det sälla att alla dessa kriterier ka uppfyllas i si helhet. Fasad 3,0 3,25 gågbaa cykelbaa 2,0 träd 2,0 P körbaa Figur 5.2. Föreklad bild av typsektio samt mått som eftersträvats vid projekterig. 3,5 3,6 perrog Säkerhet vid spårväg Säkerhete vid e spårväg grudar sig i e god Säkerhete vid e spårväg grudar sig i e god gatuutformig och sigallösigar. Säkerhete bygger vidare på ett aktivt arbete med att förebygga och rapportera icideter i syfte att skapa e aktiv utvecklig av spårvägsdrifte. E geomtäkt gatuutformig skapar tydlighet krig de olika trafikatgrupperas beteede i gaturummet. Det hadlar dels om att skapa avgräsigar mella spårvägsområde och adra trafikaters område. Dels hadlar det om att skapa goda siktförhållade så att trafikatera upptäcker varadra. Evetuella sigaler ska vara och stoppa trafikater ebart är så krävs, då oödig varig riskerar att miska fotgägares och cyklisters respekt för sigalaläggige. Evetuella räcke och staket ska leda fotgägare och cyklister att korsa spårväge på ett trafiksäkert sätt me får samtidigt ite skymma sikte. 7,4 spårväg 3,6 perrog 3,5 körbaa 2,0 träd Fasad 3,0 gågbaa Spårvagar defiieras som spårfordo apassade för att framföras i gatumiljö och följer delar av trafikförordige. För trafike och säkerhete på e spårvägsaläggig asvarar spårägare och i förekommade fall väghållare för att ta fram e säkerhetsordig som reglerar hur spårvagara får framföras. I ett sådat regelverk föreskrivs att förarpersoale ska udergå återkommade fortbildigar, hälsokotroller, drogtester, urval för lämplighet och likade kotroller. På så sätt är förara e kotrollerad persoalgrupp som har förutsättigara att skapa e aktiv utvecklig av säkerhete där ma arbetar med att träa upp förmåga att läsa av trafiksituatioe och apassa körige därefter. De tekiska utformige av spårvage bör utformas så att spårvages frot och boggier utformas för att miimera kosekvesera av persopåkörigar. Hastighet Högre hastighet ger lägre stoppsträcka och miskar tide att förhidra e olycka, samtidigt som kosekvesera av e olycka ökar. E högre hastighet för spårvage kräver därför större behov av separerig och större siktfält. Separerig ka dels ordas med staket, räcke och katstear. Me äve ett bilkörfält ka fugera som avgräsare mella spårvagar och oskyddade trafikater. Spårvagaras hastighet begräsas av gällade hastighet för berörda gator. Detta iebär ofta 50 km/h. På flera avsitt är det ite möjligt att köra så sabbt som skyltad hastighet ager på grud av trafiksituatioe, spårets geometri, ärhet till hållplats och trafiksituatioe. I ett reserverat körfält ka högre hastigheter till viss del hållas me äve där är det ödvädigt med apassigar för att till exempel uppfylla god säkerhet för adra trafikslag eller begräsa påverka på omgivige. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 53

3 För Spårväg City har pricipe med spår i reserverat utrymme, omgiva av bilkörfält valts. På så vis erhålls ett avståd mella spårområdet och gåg- och cykelbaor. Detta bedöms motsvara effekte av räcke och staket för fotgägare och cyklister som rör sig lägs med gata. Lokaliserige av övergågsställe styrs av målpukter i stade. Hållplatser är ofta viktiga passager där måga oskyddade trafikater rör sig. Vid hållplatsera och vid gatukorsigar där spåret sväger är spårvagaras hastighet relativt låg, varför det är lämpligt att orda gågpassager i aslutig till dessa. Möjlighete att korsa spåre utaför ordade passager lägs sträcka kvarstår emellertid. Sådaa passager iebär i högre grad att asvar läggs på ibladade trafikater. Slopade västersvägar E stor olycksrisk är biltrafik som sväger väster över spårområdet (VTI, 2008). E ambitio i utformige har därför varit att i så stor utsträckig som möjligt slopa västersvägara och kocetrera dem till de sigalreglerade korsigara, för att på så vis udvika riske för kollisio mella spårvag och övriga fordo. Det ka medföra e försämrig av bilisters tillgäglighete till fastigheter och verksamheter lägs hela sträcka. Ma ka behöva köra omvägar för att komma till rätt adress vilket ka leda till oöskade U-svägar över spårområdet med ökad olycksrisk som följd. Agörig för av- och påstigig och av- och pålastig Alla fastigheter ska vara tillgägliga för trasporter av gods och mäiskor. Parkerig är däremot ite ödvädig i ära aslutig till fastigheter. Pla- och bygglage ställer krav på att agörig för persoer med rörelseedsättigar ska kua ske iom 25 meter frå e etré. Stockholms stad har skärpt detta krav till att gälla 10 meter frå etré. Det fis också lagkrav i form arbetsmiljökrav för till exempel sophämtig att ta häsy till. Att agörigsbehovet tillgodoses är viktigt. I aat fall fis risk för oöskade uppställigar som ka försvåra och förhidra trafike samt leda till farliga situatioer. Övergågsställe och gågpassager Markerade obevakade övergågsställe ger eligt Trafikförordige gåede företräde framför fordostrafik. För spårvagstrafik gäller adra regler där fotgägare ska läma företräde mot spårvagar äve vid ett markerat övergågsställe. Detta ka skapa förvirrig och otrygghet för både gåede och spårvagsförare. Övergågsställe lägs Spårväg Citys sträckig kommer atige sigalregleras eller ersättas av gågpassager, alterativt tas bort. gågpassage gågbaa körbaa körbaa gågbaa plattform plattform plattform plattform gågbaa körbaa körbaa gågbaa Figur 5.3. Hållplats med två olika typer av passager, varav de högre är saxad. Se äve bilaga 13. E gågpassage iebär ofta att katstear säks eller att refugklackar aläggs i gata för att förekla för gåede att korsa gata. Gågpassager ka liksom övergågsställe hastighetssäkras geom exempelvis gupp eller avsmaligar och på så vis öka förutsättigara för ett bra samspel och höjd säkerhet. E gågpassage har ite samma juridiska iebörd för väjigsregler som ett övergågsställe. Istället är det trafikförordiges geerella regel för fotgägare som gäller, ämlige att utaför ett övergågsställe får gåede korsa väge edast om det ka ske uta fara eller olägehet för trafike. Med adra ord har spårvage företräde vid e gågpassage. Varke vägmärke eller målig fis ormalt vid gågpassager. Avvikade beläggig över spåre bör udvikas då det riskerar att vilseleda fotgägare att tro att de har företräde. gågpassage kollektivtrafik kollektivtrafik 54 Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig

4 Vid valig sigalreglerig av markerade övergågsställe över bilkörfält eller spårväg är väjigsreglera etydiga. Om sigale är ur drift gäller dock reglera för obevakat övergågsställe med risk för missförståd mella gåede och spårvagsförare. Ett sätt att hatera detta problem är att ite markera övergågsstället med vita streck över spåre och istället kombiera gågpassage med varigslampor med ljudsigal som aktiveras är spårvagar aalkas. På så vis gäller alltid reglera om gåedes väjigsplikt mot spårvagar. Spårväg City kommer fortsättigsvis ite markera eller gågpassager över spåre med vita streck för att få ehetlighet för alla gågpassager. Vid kombiatioer mella olika typer av passager, till exempel övergågställe över körbaa och gågpassage över spårväge ska passage saxas, se figur 5.3, för att udvika missförståd av väjigsregler och risk för olyckor. Saxige gör att fotgägare väds mot spårvage ia passage vilket ökar förutsättigara för samspel och säkerhet. Lösige är också e extra hjälp för persoer med syedsättig då räcket ka fugera som ledstråk. Vid placerig och detaljutformig av saxade passager är det mycket viktigt att udvika låga omvägar som ka resultera i att gåede väljer e geare väg vid sida om passage. Cykeltrafik Lägs de föreslaga sträcka löper ett cykelstråk som igår i huvudätet och som förbider Värta, Frihame samt Ladugårdsgärdet med City. Figur 5.7 visar e karta över pedligs- och huvudstråk för cykel. Cykelstråket kommer att få ökad vikt geom de plaerade utbyggade av Norra Djurgårdsstade och Frihame. De mest säkra lösige för cyklister som färdas lägs med e gata med spårtrafik samt fordostrafik är separerad cykelbaa eller cykelfält. Räls i gata utgör e stor olycksrisk då cykelhjulet lätt ka fasta i spåret och resultera i att cykliste kör omkull. När cykeltrafike korsar spåret bör det därför ske i så rät vikel som möjligt för att miimera riske att köra er i spåret. Cykelstråket löper på dubbelriktad baa lägs med Stradväges södra sida på samma sätt som idag. Mella avslutet på Stradväges trädplaterade mittremsa och Dag Hammarskölds väg är utrymmet mycket begräsat och gåg- och cykelbaa får därför miimala mått i de ya plae. Udvikade av itråg i Natioalstadsparke (Nobelparke) och påverka på gamla Skogsistitutet Israels ambassad har satt gräser för gaturummet. Vid Berwaldhalle korsar cykelbaa Dag Hammarskölds väg och fortsätter seda lägs bergskärige på Oxestiersgatas östra sida. Vid Radiohustorget och Karlaväge byter cykelstråket sida och löper dubbelriktat lägs Oxestiersgatas västra sida efter att ha korsat spårväge i e sigalreglerad korsig. De dubbelriktade cykelbaa fortsätter mot Tegeluddsväge på samma sida av spårväge lägs Lidarägsväge. Eligt Stockholms stads cykelpla (2012) ska de mista bredde på cykelstråket vara 3,25 meter. Lägs Stradväge är det dock så trågt att bredde miskats till 2,5 meter med 0,3 meter skyddsremsa mot trafike. Cykeltrafik frå aslutade gator lägs Stradväge (lokalät för cykel) behöver korsa det mittförlagda kollektivtrafikområdet för att ta sig till Stradväges cykelbaa. I de tråga sektioe vid Israels ambassad riskerar cyklistera då att bli trägda. I riktig österut ka ma som ett alterativ välja Narvaväge och Liégata för att ite behöva korsa kollektivtrafikområdet på sträcka. Ma bör därför orda cykelpassager över Stradväge mella cykelbaa på de södra sida och gatukorsigara på de orra sida. De bör utformas uta särskilda markerigar eller ivåskillader samt ite iebära väjigsplikt för fordo/spårvagar mot cyklister. I riktig västerut ka ma välja att cykla i bilkörfältet. Så kallad, cykelbox aväds för att öka uppmärksamhete på cyklister vid korsigar och uderlätta för cyklister att sväga väster. E cykelbox är e tillbakaflyttad stopplije för bilar vid sigalkorsigar som gör att cyklara får ett utrymme där de ka syas och hier starta/sväga ia bilistera kör, se figur 5.5. Cykelbox ska ite markeras över spåre uta ebart över fordoskörfälte. Spårväg och buss i samma körfält Lägs Stradväge och Oxestiersgata ska buss trafikera i spårområdet. Därmed skapas ett tydligt område reserverat för kollektivtrafik. Reseärera ka då lätt orietera sig och byta mella trafikslage. Fördelar med samtrafikerig är att bussara äve ka få prioritet getemot övrig trafik samt att evetuell ersättigstrafik för spårvagara är eklare att orda. Det kommer heller ite krävas ågot extra utrymme för busshållplatser lägs körbaekate då de istället ka samordas med spårväges hållplatser där det är möjligt. Figur 5.5. Cykelbox gör cykliste mer sylig för bilistera. Källa: Stockholms stad. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 55

5 llga s Be rg hamraväg e a Va ta e viks väg NORRA DJURGÅRDEN ta e äg Ros lag sv Stadshusb g e ro larstrad Sö der Mä als br o ro r ekt sga Eg elb ata ta rga Ba é ge S t agata a dsg å rde Folkugaga ta Värmdövä ras Li l je ge vä lje ertä Skas Sö d Tra V ä rm tu llsb N or ra m Ha ma rby ham e a Värm dövä g e Na ÅRSTA Hammarbyv äge Sö d Lä k e cka ä fi kp lats Järlalede svä g e HAMMARBYHÖJDEN BJÖRKHAGEN 5 Plabeskrivig Trafikp l cka Värm d ö v ä g e äge möblerig av perroge måste god sikt säkerställas. Utformig och utrustig eligt Gestaltigsprogram väderskydd (2013). Na ats Sk valta mdövä g e Vär äsv Figur 5.7. Karta över pedligs- och huvudstråk i Stockholms Cykelpla (2012). Ny ra d ö le d e SÖDRA HAMMARBYHAMNEN ro ab er ge vä HÄGERSTENSÅSEN ge d sgata Gata Halla i avä Res tie sb DJURGÅRDEN SKEPPSHOLMEN gs MÄLARHÖJDEN oda Ny b gsv äge a rä ta de Årst t LADUGÅRDSGÄRDET SÖDERMALM MIDSOMMARKRANSEN ple ko p ra K u g s väg e e ta Götga ele LILJEHOLMEN HÄGERSTEN ge Stradväge g Fo lku ge ig ho lm Rigvä Ess ASPUDDEN äg Stu reg K atar gata Hors GRÖNDAL svä GAMLA STAN albro d ö SMEDSLÄTTEN REIMERSHOLME dd L ÖSTERMALM é ga ta ta tr Ce Es si a ds g Gr A lvi k s v ä ge elu St a ta s ga kt E r ik b ro LÅNGHOLMEN STORA ESSINGEN Teg llg a Fre RIDDARHOLMEN LILLA ESSINGEN llav Ham gata No rr M äl a rs t rad lha ta sbro s ga ta ta s ga sbr o a No r S a ta sg a hem Fri d g Ku ata de r ste o ge i d Li NORRMALM sag ug KUNGSHOLMENKug K Vä br gata vä Söd Va Va a at ge Tors lm ta e ga e sg ÄPPELVIKEN väg sled ata sho v s le a Sve e sho igg rls Flem MARIEBERG HÖGLANDET För Spårväg City gäller: Plattformslägd 65 m (mi 55 m - Sveriges Radio/ Karlaväge). Plattformsbredd 3,6-4 m (mi 2,5 m - Sveriges Radio/Karlaväge). Plattformshöjd 16 cm i främre dele för buss och 30,5 cm i bakre dele för spårvag. Ramplutig max 1:20. För att ge plats för maövrerig av e rullstol på hållplatsplattforme bör e plattformsbredd på 3,5 m eftersträvas. Väderskydd bör fias på håll platsera. Mella väderskyddet och spårvages dörr samt adra hider bör utrymmet vara 2,0 m och mist 1,5 m. Vid mb strad gö e pp g Eu Ja ag FREDHÄLL ÅLSTEN E typritig för hållplats med gemesam avädig för spårvag och buss har tagits fram iom projektet för Spårväg City, se bilaga 13. la er dh Rå Klara Li ALVIK Hållplatses utformig ata e KRISTINEBERG ata lag STADSHAGEN g holmsväge eg Od Da ke TRANEBERG ÅKESLUND ga ta VASASTADEN lä as d a ls i Lid Karlbergs väge äg äge av lm sv d gho su Ulv Dro tti Ce de rs g Bir ULVSUNDA ra o ge br vä a ck s Es sige led e r No rt e åfa ap a ta sg it o S ta mp r ba i e Pa K va l So yv rb e äg Trafikplats Pampas RIKSBY e Sk a ta to r g Hu äg Lä rov erksvä a a e le d ta ds a vu av HJORTHAGEN e l vä g äg e ULVSUNDA INDUSTRIOMRÅDE Kug s ov ata So Grakommu Kommugräs o br gö er Arm ég S ti Dr o t Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame i Särskilt objekt a d ra A Tritoväge När spårvage blir ett ytt trafikalterativ apassas busstrafike med omläggig av vissa lijer. Hur lijera trafikerar området ka komma att ädras uder projektets framskridade. 56 Lid ge Sö ga s e a le svä e rä ud Frö s o lm äg G äg S tockh ev a Lads v de ur St é All a MARIEHÄLL Pedligsstråk K yrk v ä g e Huvudstråk aväge sud äge ata Rå a Tu leg ge sg ä v äg v ta jo Le är Ur s J BÄLLSTA Cykelpla 2012 Pedligs- och huvudstråk Ierstade e g sväg rra Ku Teckeförklarig No Uppsa la v E ackdel med samtrafikerige är att spårtrafikes kapacitet begräsas av att busse iblad kommer att hidra spårvage eller vice versa vid hållplats. Busses lägre stopp vid hållplats för viserig av biljetter är e aledig till det. Ytterliggare ackdelar är att bussara kräver ett större vigelmått vilket betyder att spårområdet behöver vara bredare. Dessutom ka bromssträckora skilja sig mella buss och spårvag beroede på blad aat väder förhållade vilket ka kräva olika hastigheter och säkerhetsavståd mella de olika fordoslage. Utryckigstrafik Kollektivtrafikområdet ka avädas av utryckigstrafik. Framkomlighete för utryckigstrafik förbättras därmed på de sträckor som får ytt kollektivtrafikområde.

6 Gatubeläggig och material Gatubeläggige fastställs ite i järvägsplae förutom för gräs vid passage över Ladugårdsgärdet, se kapitel 8 Skyddsåtgärder. Gatubeläggige för övriga delar av sträcka är äu ite bestämd. Beläggige i spårområdet skulle kua vara asfalt, se figur 5.8, gatste, betog, se figur 5.9, eller gräs. Gräs ka dock ite avädas där buss trafikerar i spårområdet. Materialet bör i möjligaste må apassas till omkrigliggade miljöer. Gatste ka medföra problem vid busstrafik då de är obekväm samt orsakar buller. Asfalt är billigt och ekelt att bygga och uderhålla me ka tillsammas med bilkörfälte leda till stora eformiga ytor, speciellt i korsigar med flera körfält. Betog är slitstarkt me ka vara problematiskt i ordiskt klimat med risk för frost sprägigar och tjälskjutig. Asfalt ka kombieras med betog för ökad flexibilitet och slitstyrka. Olika ballastmaterial i beläggigar mella körbaa och kollektivtrafik område eller färgad asfalt i kollektivtrafikområdet ka också vara möjliga lösigar för att miska itrycket av breda gator och stora korsigar. I övrigt väljs utrustig och material eligt Stockholms stads ormala gatustadard. Driftoch uderhållsaspekter är viktiga att beakta vid val av ytskikt, material och utrustigar. Vid val av utförade för busstrafik i spårområdet är det äve viktigt att säkerställa att grudläggig och ytskikt utförs så att det klarar belastigar och slitage för både spårvagar och bussar. Detta är viktigt eftersom tug trafik sliter mycket på beläggige, vilket ka förstöra spåret. Förutom val av beläggig påverkas gaturummet också av hur sektioe utformas och hur tydligt spårområdet avgräsas mot ordiarie körfält. Gräse ka utformas som målad lije, förädrad beläggig eller ivåskillad. Det fis för- och ackdelar med de Figur 5.8 Asfalt i spårområde i Stockholm. Figur 5.9. Betog i spårområde i Frakrike. olika alterative: olika beläggig förtydligar ytora, uta ivåskillad ka spårområdet lätt yttjas av adra fordo, e evetuell katste måste vara överkörigsbar för bussar. Med e tydlig avgräsig mella de olika ytora blir motstådet att missbruka spårområdet större. Ytterligare e fråga som diskuterats är om det ska fias hider mella spåre så att spårområdet ite ka korsas av bilar, till exempel i form av räcke. Det är e eftersträvad lösig för säkerhete me det låter sig ite göras på grud av begräsat utrymme och påverka på stadsbilde. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 57

7 5.2 Spårväg Citys dragig och trafikutformig - Beskrivig av sträcka frå Djurgårdsbro till Tegeluddsväge Figur 5.10 visar e översiktkarta av sträcka Djurgårdsbro- och Frihame. Neda följer e beskrivig av spårväges sträckig och övergripade gatuutformig. För ytterligare redovisig av föreslage utformig, se Pla- samt illustratiosritigar i bilaga 9 och 10, Utformigsprogram samt Trädprogram i bilaga 15 och 16. Djurgårdsbro och Stradväge De befitliga plattformara vid hållplats Djurgårdsbro förlägs för att apassas till de ya spårvagaras lägd och justeras ågot för att ge bättre förutsättigar för trädallé. Eftersom korsige vid Djurgårdsbro blir e korsigspukt för spårvagslijera så bedöms de bli alltför komplicerad för bil- och busstrafik på väg till och frå Djurgårde eller till och frå Narvaväge. Korsige stägs därför för bil- och busstrafik mella Djurgårdsbro och Narvaväge. Övriga delar av korsige kommer att vara fullstädigt sigalreglerad. Rudkörige öster om allé slopas för att udvika korsig mella spårvagar och adra fordo vilka äve riskerar att bli stillaståede över spåre vid tät trafik. E ekelriktad förbidelse för bussar föreslås mella Stradväges orra och södra körbaa geom att e y kopplig skapas geom allé väster om hållplatse, i höjd med Baérgata. Dea möjliggör för busslijer att köra frå Narvaväge mot Djurgårde, se figur Busslije 44 trafikerar i dagsläget korsige som stägs. De eller adra busslijer ka istället köra geom de ya kopplige i riktig mot Djurgårde. I de adra riktige ka busstrafike läggas om via Liégata. Busstrafikerige regleras dock ite i järvägsplae. Ytterligare e kopplig studeras mella Stradväges orra och södra körfält äu lägre västerut på Stradväge separat frå järvägsplae. E y busshållplats förläggs på Stradväges södra sida, öster om bro, för bussar som sväger österut frå Djurgårde. äge Dages spår vid Djurgårdsbro dras vidare österut med det södra spåret i Stradväges allé. Det adra spåret placeras i gata orr om allé likt dages befitliga spår väster om korsige mella Stradväge och Narvaväge. Spåres placerigar ger e tydlig och ehetlig utformig av spårväge i detta avsitt. Spårväge placeras i eget utrymme och bussar i lijetrafik kommer att trafikera de bägge hållplatsera och spårområdea i och utmed allé samt vidare i Stradväges förlägig. De södra och de mellersta trädrade i allé kommer att behöva skyddas geom att de tillfälligt flyttas uder byggtide för att seda återplateras. De mellersta rade återplateras i justerat läge ågot lägre orrut för att udvika skada på träde uder driftsskedet. Sämre träd ka komma att ersättas med ya likvärdiga träd. Kotaktledigsstolpar placeras liksom idag i allés trädrader för att miska stolparas visuella påverka, se bilaga 15. Befitlig situatio vid Djurgårdsbro visas i figur 5.11 och plaförslag i figur Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig T-Cetrale/ Sergels torg Drottiggata Hamgata Sergels torg Kugsträdgårde Nybropla Styrmasgata Stradväge Djurgårdsbro Alkärrshalle Valhallaväge Garisoe Oxestiersgata SVT Radiohuset SR Berwaldhalle Nordiska museet/vasamuseet Liljevalchs/Gröa Lud Skase Nobelparke Djurgårdsskola Lidarägsväge Hakberget Figur De blåmarkerade sträcka visar de del av Spårvägs City som omfattas av dea järvägspla. Greve vo Esses väg Avgräsig järvägspla Befitlig Spårväg City, lije 7 Befitlig spårvagsdepå Spårväg i dea pla Plaerad Spårväg City med hållplats (Djurgårdsbro - Frihame) Spårväg som plaeras i adra JP Bellmasro Spårväg City, Frihame - Ropste Spårväg City, T-cetrale - Kugsträdgårde Lidigöbaa, Torsvik - Gåshaga brygga 0 Waldemarsudde m

8 Narvaväge Ny rudkörig för bussar geom allé Narvaväge Befitlig rudkörig för biltrafik slopas Hållplats Djurgårdsbro Stradväges allé Stradväges allé Djurgårdsbro Djurgårdsbro Djurgårdsbro Djurgårdsbro Hållplats förlägs Korsige stägs för gatutrafik mella Narvaväge och Djurgårdsbro Nytt spår i allé. Trädradera Figur Djurgårdsbro, befitlig situatio. Figur Djurgårdsbro, plaförslag. Bilde visar hur biltrafike stägs av i korsige, och rudkörige öster om allés slopas samt hur e y rudkörig för buss aläggs geom allé väster om hållplatse. Tillgäglighete till Djurgårde för biltrafik miskas i lije med Trafikkotorets och Kugliga Djurgårdsförvaltiges öskemål om miskad biltrafik på Djurgårde. Detta kräver adra vägar för trafike frå Djurgårde till city och söderut samt för trafik öster- och orrifrå till Djurgårde. Detta berör äve till viss del yttotrafike i form av varuleveraser, taxi och turistbussar, se figur Möjlighete att agöra och parkera lägs Stradväge och Narvaväge kommer att miska ågot. Varuleveraser till restaurager på kaje öster om Djurgårdsbro ka ske öster om ya busshållplatse. I- och utfart till befitliga garage på Stradväges orra sida kommer att påverkas så att ma edast år dem frå öster. I dag fis två geomgåede körfält i både östlig och västlig riktig på Stradväge. Framkomlighete för västgåede biltrafik påverkas lokalt då ea körfältet förbi hållplatse slopas för att medge e bredare plattform. Äve körfält för svägade trafik tas bort i och med de stägda korsige vilket påverkar framkomlighete och tillgäglighete för biltrafike. Trafiksimulerigar visar dock att med dages trafikmägder medges e acceptabel framkomlighet på Stradväge är korsige föreklats med slopade möjligheter till västersvägar. Gåede och cyklister kommer fortsättigsvis att kua korsa Stradväge vid Djurgårdsbro. Korsigspukte för spårväge har begräsat utrymme och kräver specialväxlar och spårkors (fast spår korsig uta växligsmöjlighet). Radiera är små vilket edast medger lägre hastighet för spårvagara geom korsige. Så kallade förtugade växlar kommer att avädas för att slippa rörliga delar i gåg- och cykelpassager, vilket ökar säkerhete för gåede och cyklister. Cykeltrafike tillåts att köra rakt fram mella Djurgårdsbro och Narvaväge och igår i sigalreglerige av korsige. Figur 5.14 visar e illustratio av Djurgårdsbro med y utformig. Riske för att cyklar fastar i de korsade spåre beaktas vid detaljutformige. Övergågställea för gåede förblir sigalreglerade för passage över Stradväge. Dages dubbelriktade cykelbaa lägs Stradväges södra sida korsar Djurgårdsbro och det är trågt för gåede och cyklister, se figur Med det begräsade utrymmet fis ite möjlighete att förbättra situatioe på öskat sätt. Bredde på de dubbelriktade cykelbaa lägs Stradväge är 2,5 meter, vilket är midre ä 3,25 m som Trafikkotoret ager för huvudcykelstråk. Kvartere orr om de plaerade spårväge med främst bostäder och vissa verksamheter påverkas ite direkt av de ya spårväge och dess aläggigar. Evetuell påverka uder bygg- och driftskede redovisas uder kapitel 7 och 8 samt i miljökosekvesbeskrivige. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 59

9 Figur Bilvägar till och frå Djurgårde, efter spårväges utbyggad. Figur Vy frå Djurgårdsbro efter förslage y utformig. Illustratio: DiellJohasso. Stradväges fortsättig/nobelparke Öster om Stradväges allé placeras båda spåre tillsammas i mitte av Stradväge och i väges fortsättig mot Berwaldhalle. Spårväge placeras i ett dubbelriktat kollektivtrafikkörfält som äve kommer att avädas för bussar i lijetrafik. Detta ger goda förutsättigar för spårvagaras och bussaras framkomlighet, På både sidora av kollektivkörfältet ges gatutrafike ett körfält i respektive riktig. Sträcka iehåller e relativt skarp kurva med begräsad gatubredd, se figur Gata och spårväge går i de sluttade väge upp mot Berwaldhalle och Oxestiersgata. Gata har idag gågbaor på båda sidor och e dubbelriktad cykelbaa lägs gatas södra sida. Vid Gamla Skogsistitutet med Israeliska ambassade och vid Nobelparke passeras e mycket tråg sektio där udatag frå breddkrav krävs för samtliga trafikslag. E större breddökig av gata i form av ett påtagligt itråg i Nobelparke (del av Natioalstadsparke) med bergschakt, fällig av träd samt miskat skyddsområde mot ambassade har bedömts som e olämplig lösig. För att e acceptabel gatusektio ska kua rymmas måste ädå viss mark tas i aspråk på båda sidor av Stradväge. För att rymma e justerad placerig av gåg- och cykelbaora krävs att ågra av pollara för itrågsskydd flyttas ärmare ambassade samt att delar av gågbaa förskjuts ågot i i parke som mest med kappt två meter på två ställe. För utförligare beskrivig av påverka på Natioalstadsparke se kap 7.4. Kotaktledigsstolpar placeras mella befitliga och tillkommade trädrader alterativt mella större befitliga träd för att miska stolparas visuella påverka. De tråga sektioe kräver avsteg frå god stadard för gatu- cykel- och gågtrafik. Trafikkotoret har agett mista möjliga mått på cykelbaa till 2,3 meter och 1,8 meter för gågbaa. Med de agiva måtte medges ite bredd og för att bussar ska kua möta bussar i kollektivkörfältet. Vid sådaa möte ka bussar behöva gå ut ågot på de itilliggade bilkörfälte, vilket medför problem getemot adra breda fordo i bilkörfälte som lastbilar. Möjliga ytterligare lösigar är exempelvis sigalreglerig eller att bredda kollektivkörfältet på bekostad av bredde på bilkörfältet österut, med följde att adra breda fordo får yttja del av kollektivtrafikfältet, är det är ledigt. Då Stradväge ligger i e säv kurva måste häsy också tas till att spårvagar, bussar och lastbilar behöver större bredd är de sväger. Bussar är dimesioerade för breddökigsbehovet. Dessa frågor studeras vidare uder fortsatt detaljprojekterig. 60 Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig

10 Narvaväge Storgata Narvaväge Korsige stägs för gatutrafik mella Narvaväge och Djurgårdsbro Storgata Skyddspollare Spårväg och buss i separat kollektivkörfält Stradväges allé Stradväges allé Djurgårdsbro Djurgårdsbro Djurgårdsbro Djurgårdsbro Befitlig rudkörig för biltrafik slopas Gamla skogsistitutet. Israels ambassad Figur Stradväge vid södra dele av Nobelparke, befitlig situatio. Figur Stradväge vid södra dele av Nobelparke, plaförslag. Figur 5.16 visar var Stradväges sektio är som mest begräsad i kurva öster om allé och vart skyddspollare samt gåg- och cykelväg vid Israeliska ambassade behöver flyttas. Figur visar befitlig situatio och föreslage utformig av Stradväge utmed Nobelparke. De tråga sektioe miskar framkomlighete för stora fordo samt för gåede och cyklister. Persobilstrafike får samma framkomlighet som idag med ett körfält i vardera riktige. De smala sektioe ka öka riske för koflikter och olyckor mella gåede och cyklister samt mella bussar/spårvagar och övriga fordo. Dages busshållplats på Stradväges södra sida, i höjd med Nobelparke, tas bort. Hållplatse på motståede sida av Stradväge, utaför kvarteret Horblåsare 6, flyttas till Dag Hammarskjölds väg öster om Berwaldhalle på grud av det begräsade utrymmet. Busshållplatse, på Dag Hammarskjölds vägs södra sida, vid Berwaldhalle, kommer däremot att fias kvar. Ulrikagata Stradväge Liégata Nobelparke Figur Norra dele av Nobelparke, befitlig situatio. Ulrikagata Föreslage y trädrad ersätter befitliga träd Stradväge Figur Norra dele av Nobelparke, plaförslag. Bilde visar flyttade körfält samt gåg och cykelbaor. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame Liégata Nobelparke Befitliga träd ska särskilt skyddas Gåg- och cykelbaa förskjuts ågot söderut 5 Plabeskrivig 61

11 Övergågsstället vid Storgatas aslutig till Stradväge, se figur 5.16, slopas för att udvika risker vid passager över spåret. Övergågsstället aväds idag främst för att å busshållplatse. I höjd med kvarteret Horblåsare iebär gatubreddige att flera av de träd som idag står utaför kvarteret behöver tas er och ersättas ed ya träd. Förslag till y trädrad illustreras i figur 5.18 och De privatägda bostadskvartere Bajoette, Gardiste och Horblåsare ligger på orra sida av väge. Israels ambassad och Nobelparke ligger på de södra sida. Dessa påverkas ite direkt av de ya spårväge, dess aläggigar och gatuombyggade utöver det som beskrivits. Evetuell påverka uder bygg- och driftskede redovisas uder kapitel 7 och 8 samt i miljökosekvesbeskrivige. Ombyggd korsig med Dag Hammarskjölds väg och Liégata Spårväge fortsätter fram till de två trevägskorsigara som idag fis mella Stradväge/Dag Hammarskölds väg och Oxestiersgata samt mella Oxestiersgata och Liégata, se figur Lutige är här de största på hela sträcka mot Frihame. Korsigara ligger i mycket ära aslutig till varadra. Korsigara byggs om till e y fyrvägskorsig för ökad framkomlighet samt för att möjliggöra västersvägar och busstrafikerig mella Stradväge och Liégata samt mella Dag Hammarskjölds väg och Liégata. Sammaslagige av korsigara sker geom e omläggig av östra dele av Liégata, som asluts till befitliga trevägskorsige mella Stradväge/Dag Hammarskölds väg och Oxestiersgata. Ett alterativ med e midre ytkrävade cirkulatiosplats har äve studerats me har av Trafikkotoret bedömts att ite uppfylla e god kapacitet och framkomlighet för bilar och korsade busslijer E cirkulatiosplats i detta läge uppfyller ite krav på trafiksäkerhet blad aat på grud av hur övergågsställe skulle behöva aordas. Cirkulatiosplatse bedömdes äve bli svår att utforma i de lutade gata. E fyrvägskorsig fugerar väl både för bil- och spårvagstrafike. E fyrvägskorsig med västersvägfält ger e god kapacitet för biltrafike. Med sigalstyrig ges möjlighet att styra trafikströmmara och prioritera spårvagara och bussara. Framkomlighete och tydlighete för gåede och cyklister kommer att vara god i korsige. De obevakade övergågsställea i befitliga korsigar försvier och ersätts av sigalreglerade övergågsställe. E sigalreglerad fyrvägskorsig bedöms vara mer trafiksäker ä två ärliggade trevägskorsigar med ega reglerigar. Sikte blir god i korsige. Figur Vy över y föreslage utformig av Stradväge utmed Nobelparke. Ifälld bild visar befitlig situatio. Illustratio: DiellJohasso 62 Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig

12 Garisoe Föreslage y trädrad Garisoe Liégata Oxestiersgata Trevägskorsigara byggs om till e fyrvägskorsig Befitliga träd ska särskilt skyddas Liégata Oxestiersgata Berwaldhalle Berwaldhalle Ulrikagata Ulrikagata Dag Hammarskjölds väg Dag Hammarskjölds väg Stradväge Nobelparke Stradväge Nobelparke Agörig till Berwaldhalle byggs om Figur Korsige med Liégata Dag Hammarskjölds väg, befitlig situatio. Figur Korsige med Liégata Dag Hammarskjölds väg, plaförslag. Spårvägsområdet får här e lokal breddig för att irymma refugera som är e väsetliga för att gåede säkert ska kua korsa över spårväge och gata i etapper. Figur 5.21 visar plaförslaget för de ya korsige. Spårväge och kollektivkörfältet fortsätter i mitte av gata med Garisoe på västra sida och Berwaldhalle på östra sida. Det före detta regemetsområdet Garisoe rymmer idag främst kotor och ägs av Vasakroa. Berwaldhalle ligger på mark som ägs av States Fastighetsverk me som dispoeras av Sveriges Radios Förvaltigs AB med tomträtt. Berwaldhalle irymmer e större kosertlokal vilke äve brukas för ispeligsverksamhet. Båda byggadera utgör viktiga målpukter för spårväge. De ya fyrvägskorsige vid Berwaldhalle kommer att ligga i lutig vilket ka iebära e ökad risk för olyckor vid halt väglag. Det skulle vara öskvärt med e spårvagshållplats i höjd med Berwaldhalle me platses geometriska förutsättigar i kurva och i lutig medger dock ite det. Dessutom utgör Nobelparke e begräsig av tillgägligt utrymme. Busshållplatse på Stradväge i riktig västerut flyttas till Dag Hammarskölds väg öster om Berwaldhalle. Det är e förbättrig för besökare till Berwaldhalle me e försämrig för boede och verksamma i kvartere väster om Oxestiersgata. Cykelbaa orrifrå på Oxestiersgata byter idag sida i korsige med Stradväge. Geom att flytta sidbytet av cykelbaa orrut i höjd med Karlaväge bedöms säkerhete för cyklister kua öka. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 63

13 Oxestiersgata Lägs Oxestiersgata fortsätter spårväge samt busstrafike i eget utrymme i mitte av gata. På både sidora om kollektivtrafikfältet kommer ett bilkörfält i var riktig att fias precis som i dages trafiklösig. Förslaget erbjuder e god framkomlighet för kollektivtrafike då de ka framföras på eget utrymme och ka prioriteras i sigalreglerade korsigar. I höjd med Sveriges Radio, direkt söder om Karlaväge aläggs hållplats Radiohuset för både spårvags- och busstrafik, med spåret och busstrafikfälte i mitte av gata. Utrymmet för plattformar är begräsat. För att begräsa påverka på omgivige ges plattformara e bredd som är ågot midre ä de som ages i TF:s geerella krav. E saxig av övergågställe med bästa utformig av övergågsstället i hållplatses södra äde är svår att klara. Ett alterativ är att orda e gågpassage över både körbaa och spårområde, vilket kräver midre utrymme. Geom att välja e dragig i mitte av gata och med spårvägsplattformara och busshållsplatsera placerade i samma läge i lägsled ka spåre ges e rakare dragig, vilket miskar sektiosbredde och behovet av markbehov utaför dages gata. Utformige frigör utrymme lägs Oxestiersgata orra del för gåg- och cykelytor samt agörig och parkerig mot SVT:s fastighet. Det kommer dock krävas e breddökig för att rymma både spårväg, gata samt gåg- och cykelbaor. Särskilt tydlig blir de direkt orr om Berwaldhalle med e utvidgig österut av befitlig bergsslät. Flera aturligt uppkoma samt ågra platerade träd tas bort, se figur 5.22 och Träde ka kompeseras med e y trädrad utmed kvarteret Garisoe. E y trädrad ka äve plateras utaför kvarteret Ifateriste lägre bort på Oxestiersgata. Dessa trädrader bidrar till e gröare miljö utmed gata. Kotaktledigsstolpar placeras i befitliga eller tillkommade trädrader alterativt mella större befitliga träd för att miska det visuella itrycket av dem. För markbehove och åtgärdera pågår förhadligar med Sveriges Radios Förvaltig och States Fastighetsverk, samt Vasakroa som äger Garisoe. Figur Oxestiersgata utaför Berwaldhalle, befitlig situatio. Figur 5.23 Oxestiersgata utaför Berwaldhalle, plaförslag. Biltrafike ges samma atal körfält som i dages trafiklösig. Möjlighete att sväga väster i på Garisoe, Taptogata samt väster i till SVT och Sveriges Radio frå Oxestiersgata tas bort för att udvika trafik över spårområdet. Idag fis e ekelriktad cykellösig i båda riktigara som på delar av sträcka har ett eget utrymme i cykelbaa eller i cykelfält. På adra avsitt delas utrymme med biltrafike. I förslaget byggs e sammahägade dubbelriktad cykelbaa på östra 64 Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig

14 Karlaväge Oxestiersgata Sveriges televisio Karlaväge Föreslage y trädrad Oxestiersgata Sveriges televisio Hållplats Radiohuset Sveriges radio Sveriges radio Garisoe Garisoe Ulrikagata Liégata Oxestiersgata Berwaldhalle Ulrikagata Föreslage y trädrad Liégata Oxestiersgata Berwaldhalle Bergskärig miimeras Figur Södra Oxestiersgata, befitlig situatio. Figur Södra Oxestiersgata, plaförslag. sida mella Stradväge och Karlaväge med 3,5 meters bredd. Cykelbaa byter sida vid spårvagshållplatse till Oxestiersgatas västra sida och övergår i cykelbaa lägs Lidarägsväge. Framkomlighete för gåede och cyklister utmed Oxestiersgata blir fortsatt god. Dages båda busshållplatser på Oxestiersgata, i höjd med Karlaväge, flyttas till de ya plattformara. Befitlig situatio och plaförslag för Oxestiersgata visas i figur 5.24, 5.25, 5.26 och 5.27 Oxestiersgatas cykelbaa illustreras i figur Bostadskvartere på Oxestiersgata västra sida påverkas ite direkt av de ya spårväge och dess aläggigar. Evetuell påverka uder bygg- och driftskede redovisas uder kapitel 7 och 8 samt i miljökosekvesbeskrivige. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 65

15 Valhallaväge Valhallaväge Ladugårdsgärdet Ladugårdsgärdet Valhallaväge Trädraderas läge justeras Valhallaväge Tekikskåp Taptogata Oxestiersgata Taptogata Oxestiersgata Föreslage y trädrad Sveriges televisio Sveriges televisio Karlaväge Karlaväge Figur Norra Oxestiersgata, befitlig situatio. Figur Norra Oxestiersgata, plaförslag. 66 Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig

16 GC läggs om. Träd flyttas/ersätts Naturvårdsverket Träd som särskilt skyddas Naturvårdsverket Figur Vy söderut lägs Oxiestiersgata med föreslage y trädrad på högra sida av gtaa. Illustrato: DiellJohasso Cirkulatiosplats i höjd med Valhallaväge Hållplats Hakberget Spårområdet gräsbesås Spårväge forsätter frå Oxestiersgata fram till Valhallaväge och leds rakt geom Valhallaväges cirkulatiosplats. Spårväges passage rakt igeom cirkulatiosplatse är e relativt ovalig lösig, äve om det fis likade lösigar i Sverige. Figur 5.29 och 5.30 visar befitlig situatio och plaförslag för cirkulatiosplats i höjd med Vallhallaväge. Valhallaväge Ladugårdsgärdet Valhallaväge Två popplar tas bort och ersätts Ladugårdsgärdet För att udvika oklarhet för bilar sigalregleras korsigspuktera ie i cirkulatioes körfält. I övrigt blir cirkulatiosplatse och dess övergågsställe ite sigalre glerade uta regler för cirkulatiosplats och för övergågsställe kommer att gälla. Sigalfaser och utrymme för de olika trafikslage studeras vidare i fortsatta detaljstudier. Dages cirkulatiosplats är tvåfilig. Av trafiksäkerhetsskäl bedöms två körfält som olämpligt med spårväg som passerar geom rodellyta och med övergågställe över körbaora. Därför föreslås e avsmalig till ett körfält i cirkulatiosplatse. Oxestiersgata Valhallaväge Figur Cirkulatiosplats i höjd med Valhallaväge, befitlig situatio. Då biltrafike regleras med sigaler ie i cirkulatiosplatse så får spårvagara e god framkomlighet. Tillsammas med sigalreglerige så iebär det att framkomlighete i korsigspukte miskas ågot mot dages situatio. För bil- och Oxestiersgata Tekikskåp Valhallaväge Figur Cirkulatiosplats i höjd med Valhallaväge, plaförslag. busstrafike på Lidarägsväge till Valhallaväge och Oxestiersgata kommer framkomlighete miskas vid de tillfälle köer ka uppstå i cirkulatioe. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 67

17 I Valhallaväges mitt ligger ett gågstråk och e ridstig som korsar cirkulatiosplatse och fortsätter fram till Ladugårdsgärdet. Gågförbidelse bedöms vara viktig. Utformige med övergågsställe i cirkulatiosplatse är ite e optimal lösig ur trafiksäkerhetssypukt. För gåede och cyklister och persoer till häst ka framkomlighete komma att påverkas på grud av att utöver passage över körfälte behöver äve spårväge i rodelle passeras. Geom att miska till ett körfält för biltrafike bedöms det ädå vara möjligt att behålla passage i Valhallaväges förlägig. De dubbelriktade cykelbaa passerar väster om cirkulatiosplatse och utformas så att koflikte med gågbaa i Valhallaväges mitt blir så lite som möjligt. I rodelle kommer spårområdet ligga i gräs för att ite påverka dages utseede med gräs i hela rodelle. Kotaktledigsstolpara placeras på sidora av spåre ie i rodelles mitt. Två popplar behöver tas bort me ka ersättas i ett justerat läge. Figur 5.31 visar e illustratio över rodelle. Bussara kommer att växla mella kollektivkörfältet och bilkörfälte på sträcka mella Taptogata och Valhallaväge i båda riktigara. Bussar kommer alltså att trafikera spårområdet hela väge frå hållplats Djurgårdsbro till strax före Valhallaväge. Busshållplatse på Oxestiersgatas västra sida, söder om cirkulatiosplatse, tas bort. Hakberget Efter cirkulatiosplatse placeras båda spåre och hållplats Hakberget på Lidarägsväges östra del. Spårväge växlar frå att ligga i mitte av Oxestiersgata till spår på ege baa, uta bussar. Spårväges bägge spår löper lägs Lidarägsväge. Vid Hakberget läggs de på väges östra del och på dele över Ladugårdsgärdet på väges södra del. Spårväge och skyddsområdet mot gatutrafike besås med gräs, för att bättre harmoisera med gröytora vid Hakberget och Ladugårdsgärdet. Kotaktledigsstolpara placeras mella de bägge spåre vid hakberget och över Ladugårdsgärdet för att miimera markbehovet för själva spårväge. Mittstolpar ka ges e utformig som miskar det visuella itrycket av dem, jämfört med sidplacerade stolpar. Spårvägshållplatse placeras med två sidoplattformar direkt väster om Hakberget, se figur 5.34 och Hållplatse Hakbergets ea plattform itegreras med Natioalstadsparke och Ladugårdsgärdets strövområde. Placerige av plattforme iebär att spåre ka hållas raka geom cirkulatiosplatse och att väge ka aslutas till Valhallväges rodell på ett trafikmässigt lämpligare sätt, ä om de skulle ha placerats lägre västerut. Läget medger e god tillgäglighet till kotorsfastighetera på Lidarägsväge mittemot Hakberget. Hållplatse för spårväge samordas med hållplats för bussar mot Frihame och ka bli e möjlig bytespukt mella buss och spårvag. Figur Vy över rodelle, vypukt: frå SVT mot Valhalla väge och Natioalstadsparke. Illustratio: DiellJohasso. De befitliga busshållplatse vid Greve Vo Esses väg flyttas till de ya, itegrerade buss- och spårvagshållplatse. För motsatt riktig flyttas befitlig busshållplats ågot ärmare Borgväge, vid fastighete Tre vape 2. Gåg- och cykelbaa förskjuts västerut i på fastightsmarke. 68 Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig

18 Filmhuset Borgväge Filmhuset Befitliga träd skyddas och sparas Borgväge Naturvårdsverket Lidarägsväge Naturvårdsverket Lidarägsväge Spårväge läggs i område som reda är i aspråktage av väg Valhallaväge Hållplats Hakberget Valhallaväge Ladugårdsgärdet Ladugårdsgärdet Figur Hakberget, befitlig situatio. Figur Hakberget, plaförslag. Figur Vy frå korsige Lidarägsväge - Valhallaväge efter föreslage utformig med y träd rad mella cykelbaa och körbaa. Gåg- och cykelvägara förskjuts västerut iom kvartersmarke.. Illustratio: DiellJohasso. Figur Vy frå cykelväg. Spårväge placeras i kurva i de yta som reda är aspråktage av väge. Illustratio: DiellJohasso. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 69

19 Lidarägsväge Ladugårdsgärdet Figur Lidarägsväge, befitlig situatio. Lidarägsväge Hållplats Lidarägsväge Ladugårdsgärdet Figur Lidarägsväge, plaförslag. Gräs mella spår Spårväge i södra dele av Lidarägsväge Vädspår Hållplats Lidarägsväge Hållplats med sidoplattform Figur Hållplats Lidarägsväge, plaförslag. 70 Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig

20 Lösige med hållplats itill Hakberget har valts för att, iom rame för vad som är tekiskt geomförbart och fuktioellt, miimera egativ påverka på Natioalstadsparke samt på stads- och ladskapsbilde med atioalstadsparksära träd iom Tre vape 2 och 1. För att miimera påverka är Lidarägsväges bredd vid hållplatsläget 8,5 meter. Det betyder att persobilar ka möta perso- och lastbilar då e buss står vid hållplatse. Lastbilar ka ite mötas och det iebär e midre begräsig av framkomlighete. Gåg- och cykelbaa ligger som idag på Lidarägsväges västra sida me förskjuts lägre i på kvartersmarke. Refuger i korsige med Borgväge slopas för att spara utrymme, se figur 5.32 och Träd påverkas iom kvartersmarke då gata och gåg- och cykelbaa förskjuts västerut. Påverka uder bygg- och driftskede redovisas uder kapitel 7 och 8 samt i miljökosekvesbeskrivige. Vid Hakberget placeras de östra plattforme utaför befitlig detaljplaegräs för Lidarägsväge. Plattforme ligger därför cirka 3,5 meter i i Natioalstadsparke. Äve ett av spåre placeras utaför detaljplaegräse på e kort sträcka i kurva vid Hakberget, me huvudsaklige i de reda hårdgjorda yta för Lidarägsväge. Väge har seda tidigare byggts utaför detaljplaegräse. De del av spåret som ligger utaför väges detaljplaegräs och samtidigt utaför de reda aspråktaga hårdgjorda yta är som mest cirka 2 meter bred. För utförligare beskrivig av påverka på Natioalstadsparke se kapitel 7.4. Figur Vy mot Sveska Filmhuset. Illustratio: DiellJohasso. Lidarägsväge Utmed Lidarägsväges fortsättig över Ladugårdsgärdet läggs båda spåre i dages väg i de södra dele av det reda detaljplaelagda vägområdet fram till hållplats Lidarägsväge. Äve berörd gräsmark utmed väge ligger iom detaljplae. Lidarägsväges körfält och gågbaa flyttas orrut iom det detaljplaelagda vägområdet. Spårområdet samt e cirka två meter bred skyddsremsa mella spåre och Lidarägs väge kommer att besås med gräs för att apassas till Ladugårdsgärdets miljö, se figur och Kotaktledigsstolparas läge kommer att apassas så att de ligger i lije med väges stolpar för gatubelysig. Greve vo Esses väg, väg som asluter till Lidarägsväge, stägs för biltrafik me fortsätter vara öppe för gåg-, cykel- och ridtrafik. De målpukter som ås frå dea väg ka äve ås frå Djurgårdsbrusväge. Väge stägs för biltrafik av säkerhetsskäl då svägar över spåre är för riskabla. Trafiksäkerhete förädras ite av spårväge. Gåede frå Greve vo Esses väg passerar spårväge via e fålla söder om Lidarägsväge. Behov av räcke lägs spårväge för att hidra hudar och hästar i ske har diskuterats me saolikhete för detta har ite bedömts så stort att det behövs ett räcke. Ett räcke skulle äve ha e visuell påverka i det öppa ladskapet. Biltrafike får samma atal körfält som idag. Väge och dess gågbaa förskjuts orrut mot de orra detaljplaegräse för Lidarägsväge, se figur Cykelbaa förblir på dea sträcka separerad orr om Lidarägsväge. Hållplatse Tegeluddsväge aläggs med sidoplattformar mella Sadhamsgata och Tegeluddsväge. Hållplatse för spårväge samordas med hållplats för bussar mot Frihame och ka bli e möjlig bytespukt mella buss och spårvag. För motsatt riktig flyttas busshållplatse öster om Sadhamsgata till ett separat hållplatsläge på västra sida av Sadhamsgata. Efter buss- och spårvagshållplatse placeras två stycke, cirka 80 meter låga, vädspår med stoppbockar. Framkomlighete för bil-, buss-, cykel- och gågtrafik påverkas ite lägs Lidarägsväges sträcka av spårväge uta begräsas av framtida kapacitet i korsigara vid Valhallaväge och Tegeluddsväge. Cykelbaa på fältet orr om Lidarägsväge påverkas ite av spårutbyggade. Flera träd påverkas och behöver tas bort itill dages cykelbaa orr om väge iom mark som är plalagd för gata. Mark och träd iom kvarteret Stetti bedöms påverkas edast margiellt eller ite alls. Påverka uder bygg- och driftskede redovisas uder kapitel 7 och 8 samt i miljökosekvesbeskrivige. Järvägspla Spårväg City Djurgårdsbro-Frihame 5 Plabeskrivig 71