Systematiskt kvalitetsarbete Harnäs förskola 2012/2013

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Harnäs förskola 2012/2013

2

3 REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ HARNÄS FÖRSKOLA Barntal Blåsippan 21 barn Vitsippan 20 barn Födda -07 Födda - 08 Födda - Födda -10 Födda -11 F/P / /10 Personal Förskolärare Barnskötare Blåsippan Vitsippan utökn vt FAKTA OCH ORGANISATION Harnäs förskola ligger högst upp på Fabergsvägen, med skog och el-ljuspår alldeles i närheten. En liten bit bortom förskolan ligger Klubbstugan för Harnäs IF, bredvid vägen till förskolan slingrar sig en liten bäck. På våren, är marken vid sidan om bäcken, alldeles översållad av vitsippor. Kanske är det på grund av denna vackra vitsippsbacke som avdelningarna heter Blåsippan och Vitsippan. På avdelningen Blåsippan går barn 1-3 år och på Vitsippan går barn 3-5 år. I köket finns en kokerska på 75 %. Förskolan ingår i ett utbildningsområde tillsammans med Sagans, Vinsbo och Hattstugans förskolor. Under vårterminen uppstod brist på förskoleplatser i Harnäs. Efter ett gemensamt beslut på förskolan utökades då barnantalet med 5 ytterligare barn, samtidigt utökades personalen med 0.75 tjänst. RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har förskolan arbetat aktivt för att utveckla ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete. En gemensam föreläsning för all förskolepersonal i hela kommunen startade detta utvecklingsarbete. Skolverkets bok Uppföljning, utvärdering och utveckling pedagogisk dokumentation har varit utgångspunkt för våra pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffar och kompetenshöjningsdagar. De pedagogiska diskussionerna har ökat medvetenheten om förskolans uppdrag utifrån styrdokumenten, samt gett en struktur för systematiskt kvalitetsarbete. Under våren samlades alla förskolor i området kring till lärande samtal genom erfarenhetsutbyte. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder tagits fram gemensamt av arbetslagen. Detta har sedan sammanställts till förskolans eget dokument. Förutom ovanstående områden har personalen deltagit i kompetenshöjning inom; matematik, språkutveckling, HLR och föräldrasamtal.

4 MÅLUPPFYLLELSE UTVECKLING OCH LÄRANDE HELHET/ALLSIDIGHET De yngre barnen delas upp i grupper, lite efter ålder. Barnen känner sig tryggare, får utvecklas tillsammans och får en ökad förståelse för varandra som individer. Pedagogerna ger barnen upplevelser av våra traditioner och högtider. Tid har uppmärksammats extra i år med de äldre barnen. UR-filmer har använts för att tex belysa vänskap. De efterföljande diskussionerna har varit viktiga. Förskolans fadderbarn har varit i fokus angående solidaritet, annan kultur m.m. Personalen lägger stor vikt vid att bemöta pojkar och flickor på samma villkor. Förskolans arbetar på ett medvetet sätt med olika grupperingar, det är mycket viktigt när det har blivit fler barn i grupperna. Smågrupper ger tillfälle för fler barn att komma till tals och på så vis utveckla sin självständighet och tillit till sig själva. MATEMATIK Både småbarnsavdelningen och syskonavdelningen har åskådliggjort barnens ålder med åldersdiagram. Barnen jämför och ser likheter och skillnader. Genom samtal synliggörs matematiken i vardagen exempelvis genom att uppmärksamma barnens närvaro och vid hemgång. Tiden på dagen har varit i fokus liksom årstid, månader, veckodagar födelsedagar m.m. Nytt material: spel, pussel, sorteringsskålar, geometriska former har köpts in för att berika och befästa kunskaper i matematik. En adventskalender där samarbete betonades med matteuppdrag berikade hela december. Utifrån förra årets arbete med matematik har pedagogerna i år höjt ribban En föreläsning i matematik för förskolebarn stärkte arbetet. Pedagogerna har förstärkt matematikarbetet genom att som vuxna först själva reflektera kring matematik för att sedan i nästa steg göra detta tillsammans med barnen. På ett naturligt sätt harpedagogerna tänkt matematik i olika aktiviteter och temaområden under året. Föräldrar har påpekat att barnen har fått ett matematiskt tänkande som de använder spontant i lek och samtal hemma. SKAPANDE Barnen får ge uttryck för sitt skapande i både sång, ramsor och bildskapande. De får nyttja många olika material både utomhus och inomhus. De äldre barnen har fri tillgång till material, de yngre barnen erbjuds oftast aktiviteter av pedagogerna, men kan också själva be om hjälp att ta fram material. Vatten, sand och lera, att måla på staffli berikar

5 samspel. Barnen har även fått gå på bio, teater och fått besök från kyrkan och biblioteket. Gymnastik, dans och rörelse hör till de återkommande aktiviteterna. Barnen har fått prova på ett brett utbud av material, och de inspireras av varandras arbete. Temaområden innehåller olika skapande aktiviteter. Barnen rbetar både utifrån förlagor och utifrån fritt skapande. Förskolan ska arbeta för att ta in ytterligare material för skapandet. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Pedagogerna organiserar och samlar barnen i mindre grupper eftersom det främjar lyssnandet, koncentrationen och berättandet. Förskolan använder flanosagor, film och böcker för att stimulera språket, utveckla ordförrådet och ge nya begrepp. Alla temaarbeten genomsyras av språk och kommunikation. Skriftspråket finns runt omkring på förskolan via böcker, dokumentation, alfabete och rumsbenämningar. Brevväxlingen med trollet Bianca har fortsatt på förskolans skogsutflykter. Pedagogerna har använt berättarpåsar för att barnen ska våga prata inför andra. Småbarnen har startat med ett läsprojekt där de läser samma bok under ett längre tag. Biblioteksbesök och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker. De kan välja sagor och faktaböcker till högläsning men också för sitt egna reflekterande. När barnen är intresserade och pedagogerna är engagerade så utvecklas barnens språk. Ett gemensamt tema är bra för att utveckla barnen språk och kommunikationsförmåga. Genom att dela upp barnen i mindre grupper delas talutrymmet upp, lyssnandet främjas och berättandet utvecklas. Intresse och engagemang från pedagoger är viktigt, likaså att ta vara på stunderna i vardagen. Ett varierat utbud med rim, ramsor, högläsning, flanosagor har främjat arbetet. Småbarnens intresse för böcker har ökat när personalen startade läsprojektet. NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Tema vatten i vårt arbete med Grön Flagg har stimulerat barnen. Experiment och vattnets kretslopp har varit i fokus under året. Ett temaarbete om älgen engagerade barnen mycket, och när det fick lyssna på älgbröl blev barnen duktiga på att härma. En hel lunch upptogs av dessa älgläten Närheten till skogen nyttjas vid utflykter, lekar och kojbyggen. Skräpplockarveckan tog upp vikten av att värna om att inte skräpa ner i miljön. Grön Flagg har fortsatt och temaarbetet om älgen genomsyrade båda avdelningarnas arbete under hösten. Naturen runt om förskolan nyttjas flitigt för kunskaper och inspiration. Förskolan har ett bra upplägg för att barnen ska kunna delta i sopsortering och skräpplockning. Tekniken i vardagen behöver uppmärksammas mer.

6 LEK Pedagogerna arbetar medvetet för att ge tillfällen till lek som får fortgå under ett längre tag, utan onödiga avbrott. Det finns en medveten gruppindelning som gör att en del barn kan leka inne medan andra går ut på gården. Om leken stagnerar försöker pedagogerna ge näring till leken genom tips och idéer. Småbarnens lek blev mycket inspirerade av temaarbetet om älgen. Förskolan har planerat gemensamma lekar, rörelse- och sånglekar. Syskonavdelningen har döpt om rummen t.e.x. lugna rummet för att inte låsa fast och begränsa och styra barnens fantasi. Pedagogerna observerar barns lek för att kunna ge stöttning och uppmärksamhet till de barn som har svårare med lekkoderna. Genom material, gemensamma lekar och temaområden inspireras barnen till lekar. Även ommöblering ger barnen möjlighet till nya lekar. De barn som har svårt med lekkoderna uppmärksammas och stöttas. Gruppindelningarna har varit bra och gett barnen utrymme för fantasi och samspel. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Den dagliga kontakten vuxna-barn och barn-barn är viktig, Att uppmärksamma varandra och ge feed-back och beröm hör till den dagliga samvaron. Barnen ska känna att de har närvarande vuxn,a som ser och hör och som kan ge återkoppling, då barnen på ett bra sätt lärt sig kompromissa och att lösa konflikter. Barnen får träna demokrati genom att rösta om enklare saker. Ett värdegrundsarbete med s.k. Kompiskort har använts på småbarnsavdelningen. Där har barnen arbetat med: att vänta på sin tur, att säga förlåt och stopp. De äldre barnen tar haft filmer som grund för samtal kring bl.a. vänskap. I lek och samlingar tränar barnen på att fungera enskilt och i grupp. Förskolan har samlingar i både stor och liten grupp där alla får komma till tals. För att försöka fånga barnens sampel, jämställdhet och genustänkande har barnens lekar observerats. Samtalen vid hämtning och lämning, samtalen vid matborden lägger grunden till social kompetens och skapar goda relationer. Kompiskorten och filmerna har resulterat i att barnen ökat sina färdigheter i socialt samspel. Genom observation av barnens lekar kunde pedagogerna se att barnen leker genusblandat och att pojkar kan vara både mammor eller prinsessor i leken. Grön Flagg arbetet skapar respekt och ansvar för vår miljö. HÄLSA /RÖRELSE Barnen får vistas ute varje dag och förskolan har en längre utedag/månad. Under vintertiden ges barnen möjlighet till att åka skidor och skridskor. Planerade gymnastikoch rörelsepass är ofta återkommande. Barnen har ibland uppvisning för varandra.

7 Närmiljön är omväxlande och inspirerande med skog, gräs, öppna ytor. Pedagogerna deltar i lekar med boll och hopprep vilket visar man är positiva till hälsa och rörelse. Måltiderna på förskolan är viktiga och för de äldre barnen finns det en matvärd varje dag som dukar, hämtar maten och berättar vad som bjuds från köket denna speciella dag. Förskolan har egen kokerska anstölld. Förskolan har ett arbetssätt för att berika barns möjligheter till hälsa och rörelse under alla årstider. Närmiljön inspirerar både pedagoger och barn. Förhållningssätett visar att pedagogerna är positiva till rörelse / aktiviteter. Maten på förskolan är varierad och i det mesta hemlagad. PERSONALENS ARBETSMILJÖENKÄT Resultat och analys Personalen tycker om att gå till arbetet och de känner att de har inflytande och påverkansmöjligheter. De stora barngrupperna och höga ljudnivåer upplevs dock bidra till ökad stress i arbetet. Målen är tydliga för personalen, arbetet känns stimulerande och man behandlas med rättvisa och respekt. Fortsatt satsning på gemensam kompetensutveckling för hela arbetslaget skulle bidra till ökad utveckling och måluppfyllelse. Det råder en god stämning på arbetsplatsen och flexibiliteten inför förändringar är stor. Chefen är lätt att nå och informationen fungerar bra ut till enheten. Önskemål finns om fortsatta pedagogiska diskussioner och reflektioner på arbetsplatsträffar. En sak som personalen upplever att förvaltningen behöver förbättra är bemanning och personalutveckling på lång sikt. FÖRÄLDRAENKÄT Resultat och analys Ungefär 50% av vårdnadshavarna besvarade enkäten. Utifrån svaren har vi dragit följande slutsatser. Föräldrar känner sig mycket nöjda med förskolans arbete de upplever att barnen känner sig trygga. Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet som präglas av uppmuntran och lust och lägger grunden till värdefulla kunskaper. En del föräldrar vill gärna ha mer information vid lämning och hämtning; ex.vis om hur dagen förflutit, hur barnet ätit m.m. medan andra föräldrar tycker att de har nog med information. Ingen förälder upplever att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

8 SAMMANFATTANDE ANALYS Det som har fungerat extra bra under året har varit att pedogogerna medvetet delat upp barnen i smågrupper. Kompiskorten och värdegrundsarbetet utifrån de olika materialen var inspirerande för både barn och pedagoger. Via kompiskorten har pedagogerna integrerat flera strävansmål från läroplanen på ett strukturerat och lustfyllt sätt. Kompiskorten har under hela året varit grunden för temaarbetet och eftersom korten varit synligt uppsatta på väggen har alla gemensamt och återkommande kunnat reflektera över arbetet tillsammans med barnen. De barn som till hösten ska börja i förskoleklass har en tid haft egna samlingar. Barnen har fått extra utmaningar och de har fått känna sig uppmärksammade. FRAMGÅNGSFAKTORER Ett gemensamt övergripande temaarbetet om Ålgen utmynnade i samarbete över avdelningsgränserna. Arbetet genomfördes på olika nivåer utifrån barnens ålder och blev förskolans första praktiska arbete med pedagogisk dokumentation. Ett årstema med matematik. Inom olika temaområden har matematikglasögonen funnits med hos både barn och pedagoger. Föräldrar har märkt att detta satt spår hos barnen och deras matematiska tänkande. Adventskalender med matematikuppgifter, närvarolistor med klädnypor och ringar som räkningsmaterial har funnits med. Det har varit vikigt att involvera föräldrar i temaarbete med närmiljö. Familjen/barnen har fått låna hem förskolans kamera för att fotografera och visa för sina kamrater var/hur de bor. Inför utvecklingssamtalet har föräldrar och barn gemensamt fått besvara/gå igenom barnenkäten. Figurerna Bamse och Skalman har fått följa med barnen på småbarnsavdelningen hem. De har sedan kunnat berätta vad de fått uppleva tillsammans med barnet under helgen. ÅTGÄRDER INFÖR KOMMANDE LÄSÅR Förskolan ska fortsätta arbeta för att engagera föräldrar i det pedagogiska arbetet Fokus ska ligga på språk och kommunikation Besöka biblioteket i mindre grupper Uppmärksamma Emil 50 år Planerad sagoläsning i smågrupper under dagen Läsa sagor utan bilder för de äldre barnen Medvetet dela in barnen i smågrupper Arbetet med matematik fortsätter Jobba med ett längre temaområden Grön Flagg-arbetet fortsätter