Systematiskt kvalitetsarbete Fridhem 2012/2013

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Fridhem 2012/2013

2 Systematiskt kvalitetsarbete Fridhems förskola Barnantal Avdelning Födda 07 Födda 08 Födda 09 Födda 10 Födda 11 Födda 12 Propellern 6 st 8 st 7 st Gluggen 9 st 9 st 4 st Loppan 10 st 5 st Pyret 7 st 4 st 2 st Personal Förskollärare Barnskötare Propellern Gluggen Loppan Pyret Fakta och organisation Fridhem är en förskola belägen i centrala Smedjebacken. Fridhems förskola är den äldsta förskolan i kommunen och byggdes Fridhem har sedan 1993 arbetat målmedvetet med miljö. På avdelningarna Propellern och Gluggen går barn 3-5 år. På avdelningarna Loppan och Pyret går barn 1-3 år. I köket finns en kokerska på 100%. Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Gubbo, Skogsgläntan, Hattstugan, Harnäs, Sagan och Vinsbo förskola. Underlag och rutiner i kvalitetsarbetet Personalen har enskilt, i arbetslag och enhetsvis reflekterat över måluppfyllelsen av uppdraget. Vi har tillsammans på en arbetsplatsträff arbetat vidare med reflektion och analys över vad vi gemensamt definierat som verksamhetens framgångsfaktorer. Utifrån analys och reflektioner har vi skapat åtgärder för att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen. Personalenkäten ligger till grund för analys av arbetsmiljön. Kvalitetsarbetet under läsåret Kvalitetsarbetet under året har b la varit uppbyggd kring boken Uppföljning, utvärdering och utveckling pedagogisk dokumentation. Uppstarten var en gemensam föreläsning som sedan följdes av diskussioner utifrån ovanstående bok. Under hösten statade även ett arbete med strävansmålen i Lpfö 98/10. Varje avdelning har arbetat med måluppfyllelsen av tema/aktiviteter. I mars hade vi en gemensam arbetsplatsträff där alla förskolorna samlades för erfarenhetsutbyte/lärande samtal kring måluppfyllelsen av strävansmålen. Under senare delen av vårterminen har det systematiska kvalitetsarbetet koncentrerats kring analys, framgångsfaktorer och åtgärder inför kommande läsår.

3 Diskussionerna på förskolorna utifrån boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan har varit givande och utvecklat förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Arbetet med förskolans strävansmål har gjort att personalen blivit mer trygg med läroplanens utformning, de målformuleringar som ska beaktas samt att de påföljande diskussionerna kunnat uppmärksamma förbättringsåtgärder. Pedagogisk dokumentation har påbörjats och vi vill utveckla intresset för det ytterligare under kommande läsår. Måluppfyllelse utveckling och lärande Helhet/Allsidighet Förskolan arbetar med att stärka, uppmuntra och ge barnen beröm i vardagliga situationer. Vi använder oss av start för att barnen ska förstå sina olika känslor, t ex arg, glad och ledsen. Vi har även identitetsdockor, som vi b la använder i samlingen. identitetsdockorna hjälper barnen att se sig själva och sina kompisar vilket gör att de utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Barnen turas om att vara ordningsman och lär sig b la rutiner, trygghet, att ta ansvar och att ta beslut. Delaktighet i sin egen kultur får barnen genom att delta i våra traditioner. Genom att barnen umgås med barn från andra kulturer på förskolan får de en första inblick i och respekt för andras kulturer. Arbetet med identitetsdockorna har fungerat mycket bra och barnen tycker mycket om sina dockor. Barnen har uppfattat budskapet och vi har sett barnen använda sina färdigheter. Matematik Förskolan arbetar med matematik genom samlingar, identitetsdockorna, ordningsman, lekar och olika teman. Barnen får i sin lek möjligheter att komma i kontakt med och undersöka matematiska begrepp. De får många tillfällen att utveckla sin förståelse för rum, läge och riktning b la när de gungar, åker rutchkana och går i backen. Under sandlek får de känna på volym och rymd och vi är med och benämner och bekräftar så att barnen får begreppen. Matematiken synliggör vi också genom att barnen dukar, veckodagarna, olika begrepp t ex hel och halv smörgås och plocka i och ur väskan och se hur mycket som får plats i väskan, spela spel, leka lekar, bygger och konstruerar, vi jämför ålder och längd. Vi försöker göra barnen nyfikna och ifrågasätta antal i olika situationer. Vi tycker att vi synliggör matematiken i vardagen på ett medvetet sätt b la genom ordningsman och identitetsdockorna. Vi försöker ha matematikglasögonen på oss hela tiden. Skapande Barnen har fått uppleva sagoberättande genom att biblioteket har varit på besök på förskolan och berättat sagor. Sång och musik förekommer dagligen. Det finns tillgång till en musiklåda med instrument där barnen får ge utlopp för sin känsla för musik, rytmik och rörelse. Möjlighet att prova olika tekniker, rita, måla och playdo deg finns dagligen tillgängligt. Möjlighet att skapa fritt med skräpmaterial finns också. Vi syr, väver och bakar tillsammans med barnen.

4 Vi ska fortsätta ta tillvara återvinningsmaterial och använda det när vi skapar tillsammans med barnen. Vi vill få in fler tillfällen för skapande och musik. Språk och Kommunikation Vi som personal är förebilder för barnen och tänker noga på att tala och uttrycka oss nyanserat. Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sina tankar och funderingar t ex genom att vara ordningsman berättar man vilka barn som är här, presenterar maten, får känna sig sedd och viktig när man har den rollen. I sagotema får vi in olika kommunikationsformer och språket utvecklas, barnen lär sig att lyssna och att använda nya ord, vi dramatiserar och barnen lär sig kroppsspråk. Vi använder sånger, rim och ramsor, fingerlekar och böcker i alla åldrar. Vi försöker dela barnen i mindre grupper för att kunna tillgodose olika åldrars behov. Vi ser också att när vi arbetar i mindre grupper blir barnen trygga och vågar uttrycka sig mer. Vi tar tillvara barns intresse för bokstäver och symboler. Bokpåsar finns för utlåning på förskolan, även för familjer med annat språk. Vi går till biblioteket och lånar och läser böcker. Vi upplever att våra samlingar skapar bättre förutsättningar för lärandet när vi är uppdelade i mindre grupper. Vi ser också att barnen vågar uttrycka sig och agera inför barngruppen och därigenom utvecklas berättandet. Naturvetenskap och Teknik Vi tar tillvara barns intresse för djur och natur t ex samlar sniglar och maskar. Vi har lånat böcker om djur och naturens kretslopp och vi har maskodling och myrhus. Vi uppmärksammar barnen på insekter och andra djur på gården. Vi komposterar och matar maskarna med fruktskal. Vi sår frön och potatis som vi skördar tillsammans. Vi källsorterar och går till återvinningsstationen. Vi har även en planka med olika material som vi gräver ner på hösten och tar fram på våren. Då får barnen se vad som hänt och vilka material som förmultnat och tillsammans kan vi då reflektera kring detta. Vi har arbetat med enklare teknik genom att t ex trycka på lysknappen och se vad som händer och blåsa såpbubblor. Fortsätta ta tillvara barns intresse för djur och natur genom b la maskodling och myrhus. Fortsätta så, odla, skörda, gå till komposten och återvinningen för att få barnen att förstå sambanden i naturen. Vi känner att vi behöver ett nytt tänk för att kunna initiera och inspirera barnen inom teknik. Lek Barnen ges möjligheter till att leka både inomhus och utomhus. Genom sagotemat får vi in nyfikenheten och lusten samt förmågan att leka och lära. I leken tränar barnen också på att ta hänsyn till varandra. Vi har fri lek, grupplekar och sånglekar. Vi vuxna finns med på golvet och leker och deltar och kan behöva vägleda i leken. Vi observerar barns lek och uppmärksammar och stöttar de barn som har svårare med lekkoderna. Vi fortsätter att vara deltagande i barnens lek både inomhus och på gården och försöker fånga deras intressen och föra leken vidare. Sagotemat fungerar bra så det fortsätter vi utveckla.

5 Social Kompetens/Värdegrund Värdegrunden och social kompetens är hela tiden ett pågående arbete. Vi använder oss av start, som är ett tydligt och bra material inom detta område. Vi som personal är lyhörda och lyssnar in barnen och är närvarande och är goda förebilder. Vi gör Kompishjärtan med barnen där de får berätta positiva egenskaper om kompisarna. Vi arbetar medvetet med att diskutera tillsammans med barnen om vad som är rätt eller fel, hur vi ska förhålla oss mot varandra och att respektera varandra genom att lyssna på vad andra säger och vill. Andra viktiga punkter som vi berör tillsammans med barnen är att visa hänsyn och vänta på sin tur. Förskolans arbete med start har fungerat bra. Barnen har börjat uppfatta budskapet så vi kommer fortsätta detta arbete. Hälsa/Rörelse Genom samtal under matsituationerna pratar vi om vad maten på tallriken heter och vikten av att äta en bra kost, vad som är bra för kroppen och vad som är mindre bra. Vi pratar också om att det är viktigt att äta lagom mycket och att göra matsituationen till en stund att trivas tillsammans. Vi uppmuntrar barnen äta grönsaker och frukt varje dag. Vi pratar med barnen om vad krav är för något. Vi ger barnen varje dag möjlighet att utveckla motorik, koordination och kroppsuppfattning både inomhus och utomhus. Vårt förhållningssätt är att visa oss positiva till rörelse. Maten på förskolan är varierad och lagad från grunden. Analys för arbetsmiljö för personal De flesta av de anställda på Fridhem trivs bra och de anser att de har påverkansmöjligheter och inflytande. Arbetet känns stimulerande och man behandlas med rättvisa och respekt. Personalen upplever att de har ett öppet arbetsklimat som gör att man kan samarbeta med varandra. De får bra information och kan säga sin ärliga mening till sin chef och de upplever att chefen är lätt att nå. De flesta önskar mer närvaro av chefen på förskolan och de är bekymrade över det stora barnantalet i grupperna som även påverkar arbetsmiljön/ljudmiljön på ett negativt sätt. Föräldraenkät Det var 40% av föräldrarna som svarade på enkäten. Med en större svarsfrekvens blir svaren mer tillförlitliga. Man kan ändå avläsa av de som svarat känner sig nöjda med förskolan och upplever att personalen arbetar för att erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga på förskolan. Sammanfattande analys av arbetet med utveckling och lärande Diskussionerna på förskolorna utifrån boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation har varit givande och utvecklat förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Arbetet med förskolans strävansmål har gjort att personalen blivit mer trygg med läroplanens utformning, de målformuleringar som ska beaktas samt att de påföljande diskussionerna kunnat uppmärksamma förbättringsåtgärder.

6 Framgångsfaktorer Arbetet med kompishjärtan har gett barn möjlighet att lättare ge kompisarna positiv feedback. Organisation i mindre grupper. Lärandet, interaktionen och relationerna mellan barnbarn, barn-vuxna utvecklas bättre när man organiserar i mindre grupper. Maskkomposten. Genom maskkompost har barnen i alla åldrar fått en förståelse för naturens kretslopp. Start materialet. Ett tydligt och bra material där barnen lär sig förstå sina olika känslor. Ordningsman och identitetsdockor. Ordningsmannen lär sig b la rutiner, trygghet, att ta ansvar. Identitetsdockorna gör att barnen gruppstärks och förstår sin identitet. Åtgärder kommande inför läsår Fortsätta utveckla intresset för pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen. Fördjupa oss i vardagstekniken, så vi tillsammans med barnen kan göra enklare experiment. Utveckla vårt arbete och satsa mer på språkstimulering med enklare insatser. Vi behöver utveckla arbetet med modersmålsstöd. Många insatser kan samverka till ett bättre resultat, t ex genom sånger, sagor och ord på deras språk. Barns inflytande över verksamheten ska vidgas genom att personalen bättre ska iaktta barnens lekar för att kunna hjälpa dem utveckla leken.

7