Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt

Transkript

1 Svarta kräkningar Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga. När Du har besvarat frågorna på en sida placeras denna uppochnedvänd på golvet bredvid din plats. Lagt pappersark får inte tas upp igen! Nils är 55 år och byggnadssnickare. Han har arbetat hårt sedan tonåren, aldrig rökt och sällan druckit alkohol. Han är frisk sedan tidigare, fram tills för tre veckor sedan då han började känna sig illamående och kräkts någon Kräkningarna har tilltagit och han kastar nu upp flera gånger om dagen och har svårt att behålla mat och vätska. Tillsammans med hustrun har han tagit sig till akutmottagningen eftersom han känner sig så yr att han knappt I mottagningsrummet finner Du en blek och medtagen man som inte klarar av att ställa sig upp från britsen utan att bli svimfärdig. Just när Du kommer in i rummet kräks han i en för syftet konstruerad plastpåse och Du noterar att kräkningarna är svarta med klumpar och på det hela taget påminner om kaffesump. AT: Blek, medtagen Buk: Mjuk. Lätt palpationsömhet strax nedom processus xiphoideus. CRP är normalt 1.1. Du misstänker att patienten är intorkad pga de rikliga kräkningarna. Vilket av följande provsvar bekräftar din missanke (1 P)? A. P-kreatinin sänkt B. P-kloridjon sänkt C. ph i blodet är förhöjt D. P-kreatinin förhöjd E. ph i blodet är normalt 1.2. Du misstänker också att patienten blöder från ett område i gastrointestinalkanalen. Vilken är den troligaste nivån för blödningen (1 P)? A. Munhålan B. Esofagus C. Ventrikel-duodenum D. Tunntarm E. Tjocktarm

2 S-kreatinin är förhöjt (185) vilket indikerar intorkning. ph är förhöjt medan kloridjon är sänkt, vilket stämmer väl med omfattande kräkning från ventrikeln, men inte säger något om huruvida patienten är intorkad eller inte. Med tanke på kräkningens färg bedömer Du ventrikeln som den sannolikaste blödningskällan. Du ordinerar vätska intravenöst och sätter en ventrikelsond för att tömma ventrikeln. Ur sonden kommer hela tiden små skvättar med svart blod och klumpar. En timme efter dessa åtgärder tar Du ett nytt venöst Hb-värde som nu är rejält sänkt på 85 g/l! Patientens allmäntillstånd är bättre Vad är den mest sannolika förklaringen till det sänkta Hb-värdet (1 P)? A. Patienten har fått en störtblödning B. Hemolys C. Utspädning av det venösa blodet pga vätskan som ordinerats D. Ytterligare vätskeförlust E. En underliggande järnbrist har framkommit Patienten får blodtransfusion och stabiliseras ytterligare. Sedan genomförs en gastroskopi där man finner ett sår med en liten pulserande blödning från en knappt 2 mm stor kärlpipa på majorsidan av ventrikeln. Blödningen stoppas och man tar en biopsi från sårets kant Varför är det viktigt att biopsera sårkanten (1 P)? A. För att utesluta perforation B. För att bekräfta att blödningen avstannat C. För att utvärdera om det finns varicer i slemhinnan D. För att påvisa kronisk atrofisk gastrit E. För att utesluta malignitet

3 S-kreatinin är förhöjt (185) vilket indikerar intorkning. ph är förhöjt medan kloridjon är sänkt, vilket stämmer väl med omfattande kräkning från ventrikeln, men inte säger något om huruvida patienten är intorkad eller inte. Med tanke på kräkningens färg bedömer Du ventrikeln som den sannolikaste blödningskällan. Du ordinerar vätska intravenöst och sätter en ventrikelsond för att tömma ventrikeln. Ur sonden kommer hela tiden små skvättar med svart blod och klumpar. En timme efter dessa åtgärder tar Du ett nytt venöst Hb-värde som nu är rejält sänkt på 85 g/l! Patientens allmäntillstånd är bättre. Patienten får blodtransfusion och stabiliseras ytterligare. Sedan genomförs en gastroskopi där man finner ett sår med en pulserande blödning från en knappt 2 mm stor kärlpipa på majorsidan av ventrikeln. Blödningen stoppas och man tar en biopsi från sårets kant. Hb-värdet reflekterar utspädning och speglar efter korrektion av uttorkningen patientens reella Hbvärde. Såret biopseras för att utesluta malignitet 3.1. Vilken är de vanligaste typen av malignitet i ventrikeln (1 P)? A. Skivepitelcancer B. Adenocarcinom C. Lymfom D. Småcellig cancer E. Metastas av tumör från colon 3.2. Vilket av följande länder har den högsta incidensen av malignitet i ventrikeln (1 P)? A. Japan B. Sverige C. Storbritannien D. USA E. Egypten 3.3. Vilken av följande riskfaktorer spelar sannolikt störst roll för uppkomsten av en eventuell malignitet i ventrikeln hos den aktuella patienten (1 P)? A. Citrusfrukter B. Helicobacter pylori C. Benzopyrener D. Gastrointestinal reflux E. Alkohol

4 S-kreatinin är förhöjt (185) vilket indikerar intorkning. ph är förhöjt medan kloridjon är sänkt, vilket stämmer väl med omfattande kräkning från ventrikeln, men inte säger något om huruvida patienten är intorkad eller inte. Med tanke på kräkningens färg bedömer Du ventrikeln som den sannolikaste blödningskällan. Du ordinerar vätska intravenöst och sätter en ventrikelsond för att tömma ventrikeln. Ur sonden kommer hela tiden små skvättar med svart blod och klumpar. En timme efter dessa åtgärder tar Du ett nytt venöst Hb-värde som nu är rejält sänkt på 85 g/l! Patientens allmäntillstånd är bättre. Patienten får blodtransfusion och stabiliseras ytterligare. Sedan genomförs en gastroskopi där man finner ett sår med en pulserande blödning från en knappt 2 mm stor kärlpipa på majorsidan av ventrikeln. Blödningen stoppas och man tar en biopsi från sårets kant. Hb-värdet reflekterar utspädning och speglar efter korrektion av uttorkningen patientens reella Hb-värde. Såret biopseras för att utesluta malignitet Adenocarcinom är den vanligaste formen av cancer i ventrikeln. I Japan är incidensen exceptionellt hög varför man här har ett gastroskopiskt screeningprogram. H. Pylori är en känd riskfaktor. Benzopyrener är också en riskfaktor men ffa i länder utan tillgång till kylskåp och konservering. I det aktuella fallet visar biopsin att det föreligger ett adenocarcinom som ulcererat slemhinnan. Man finner, förutom tumören i ventrikeln, en lymfkörtel på halsen med en cancermetastas Hur stor är sannolikheten att patienten överlever längre än 5 år framöver? A. <20% B. 90% C. 40% D. 50% E. >80% 4.2. Vilka 2 övriga tumörtyper förekommer oftast i ventrikeln, dock betydligt mer sällan än adenocarcinom (1 P)? A. Carcinoid, lymfom B. Lymfom, neuroblastom C. Melanom, lymfom D. Carcinoid, neuroblastom E. Adenoidcystisk cancer, teratom

5 Sannolikheten är dessvärre under 20%. De andra två tumörtyperna är carcinoid och lymfom.