Om sexuallivet i Sverige

Transkript

1 m sexuallivet i Sverige Värderingar, nrmer, beteenden i scilgisk tlkning Av Hans L. Zetterberg Utredningen rörande sexual- ch samlevnadsfrågr i undervisnings- ch upplysningsarbetet (USSU) Stckhlm 1969

2 Statens ffentliga utredningar 1969 Krnlgisk förteckning 1. Faktisk brttslighet bland sklbarn. Esselte. Ju. 2. m sexuallivet i Sverige. Esselte. U. Anm. m särskild tryckrt ej anges är tryckrten Stckhlm.

3 Statens ffentliga utredningar 1969:2 Utbildningsdepartementet m sexuallivet i Sverige Värderingar, nrmer, beteenden i scilgisk tlkning Av Hans L. Zetterberg Utredningen rörande sexual- ch samlevnadsfrågr i undervisnings- ch upplysningsarbetet (USSU) Stckhlm 1969

4 ESSELTE AB, STCKHLM 1969

5 Innehåll Kmmitténs förrd 5 Författarens förrd 7 Kapitel 1 m undersökningen Myndigheternas engagemang Hur undersökningen gjrdes Urvalet Frågefrmuläret Karaktären av våra slutsatser Några knventiner 18 Kapitel 2 m det återhållsamma sexualmönstret ch dess förändringar Det återhållsamma sexualmönstret Rmantisk kärlek Den preventiva teknikens spridning Andra faktrer Återhållsamma värderingar ch nrmer Relatin till andra attityder Lära ch liv En ny nrm? 31 Kapitel 3 m inledningen i det sexuella De erfarna Sexualdebutåldern Föräldrarnas sciala kntrll mständigheterna kring det första samlaget hs den yngre generatinen 35 Kapitel 4 m beflkningens sexuella aktivitet Antal partners Antal samlag senaste månaden Den sexuella tillfredsställelsen.. 41 SU 1969: 2 Kapitel 5 m sexualkunskap Kunskapsbegränsning sm scial kntrll Preventivkunskap Sexualundervisningens genmbrtt Effekten av nuvarande sexualundervisning mfattningen av sexualundervisningen Det etiska innehållet i sklans sexualundervisning 50 Kapitel 6 m jämlikhet ch välfärd Utmäktenskapliga barn Könsrllernas dubbelmral Rättviseprincipen Icke-önskade graviditeter Den drastiskt gammalmraliska lösningen Det rättvisa i icke-önskade graviditeter Abrt 56 Tabellbilaga 61 Frågefrmulär 141 3

6

7 Kmmitténs förrd För utredningen rörande sexual- ch samlevnadsfrågr i undervisnings- ch upplysningsarbetet (USSU) std det från början klart, att ett förslag måste bygga på en så gd kännedm sm möjligt m svenska flkets värderingar, nrmer, attityder ch beteenden på det sexuella mrådet. Icke så att dessa finge bli helt utslagsgivande för innehållet i kmmitténs slutliga förslag, men att bristande infrmatin m dessa förhållanden skulle kunna leda kmmittén att förbise väsentliga realiteter under sitt arbete. Kmmitténs förhppning var ckså, att en bred bjektiv framställning av sexuella värderingar, nrmer ch beteenden i vårt land skulle ge upphv till en livlig ch inträngande debatt i massmedia, rganisatiner ch institutiner, vilken ckså skulle tillföra kmmittén värdefulla synpunkter. Kungl. Majt biföll den 14 juli 1966 kmmitténs framställning m uppdrag till Svenska Institutet för pininsundersökningar (SIF) att göra en scilgisk undersökning med prfessr Hans Zetterberg sm vetenskaplig ledare. USSU vill i detta sammanhang till prfessr Zetterberg framföra ett tack för hans stimulerande ch uppslagsrika bidrag till utredningsarbetet, såväl under de förberedande överläggningarna sm genm det framlagda resultatet av undersökningen. Uppdragets inriktning ch mfattning har bestämts av kmmittén. Uppläggning ch utfrmning av frågefrmulären har skett under nära samarbete mellan USSU ch Zetterberg ch hans medarbetare. Frmulären gdkändes slutgiltigt ch enhälligt av kmmittén den 12 januari Fältarbetet genmfördes under februari ch mars samma år, ch rapprten överlämnades till USSU i ktber Sammanställning, analys ch tlkning av siffermaterialet har helt skett på Zetterbergs ansvar. Detta inne> bär alltså att de slutsatser sm dragits i den nu framlagda undersökningen är Zetterbergs. I den mån värderingar, åsikter ch ståndpunkter kmmer till uttryck i framställningen, har kmmittén inte tagit ställning till dessa. I förhppning att det framlagda materialet skall ge upphv till mfattande studium ch diskussin överlämnas undersökningen härmed till ffentligheten. Stckhlm i nvember 1968 På USSU:s vägnar: Ragnar Lund rdförande SU 1969:2 5

8

9 Författarens förrd Denna rapprt presenterar några data från en intervjuundersökning kring sexuallivet i Sverige ch ger dem en scilgisk tlkning för Utredningen rörande sexual- ch samlevnadsfrågr i undervisnings- ch upplysningsarbetet (USSU). Intervjuundersökningen har gjrts av Svenska Institutet för pininsundersökningar (SIF) med en uppläggning av det slag sm är standard inm den statliga utredningsverksamheten. Ett själwägande urval erhölls genm lttning av individer i mantalslängder inm ett basurval av över etthundra kmmuner. Inm gängse felmarginaler är fakta från intervjuundersökningen av det slag sm betraktas sm diskutabla inm svensk förvaltning. Den scilgiska tlkningen erhåller vi genm att relatera vad de intervjuade berättat till (1) kulturella strömningar, t. ex. livsåskådningar, massmedias föreställningsvärldar, till (2) tekniska förändringar, t. ex. utvecklingen av preventivmedel för massdistributin, till (3) drag i den svenska sciala strukturen, t. ex. äktenskapsåldern, scialvårdens utbyggnad ch till (4) det mellanmänskliga samspelet, t. ex. kntakten mellan föräldrar ch barn. Vi har sökt göra tlkningarna utan användning av teknisk vkabulär så att de blir medelbart tillgängliga för en bredare allmänhet. Scilgiska tlkningar av intervjumaterial görs med målsättningen att nå bjektiv förståelse, att söka förklara hur ett scialt fenmen hänger samman med andra sciala fenmen. Vi låter alltså vår kunskap m andra sciala tenmen kmma till tals när data från intervjuundersökningen presenteras. Det nrmala är att lika frskare kmmer till likartade tlkningar, men skillnader (särskilt nyansskillnader) är vanliga. De härrör mest från att en del samhällsfrskare har större vana än andra att spåra sammanhang mellan sciala fenmen. Men en del av dessa tlkningsskillnader kan ckså härröra från»bias». Frskare har genm utbildning på lika rter ch med lika ämneskmbinatiner fått någt lika teretiska perspektiv på sitt ämne. Deras persnliga bakgrund, situatin ch värderingar gör det ckså lättare att se vissa samband ch svårare att se andra. De scilgiska tlkningarna i vår framställning - i mtsats till själva siffermaterialet - är alltså inte nödvändigtvis helt diskutabla. Det kan finnas rum för alternativ ch nyanser. I görligaste mån söker man naturligtvis undvika bias, ch man söker att i förväg klargöra de bias sm finns så att både författare ch läsare blir på sin vakt. De medvetna bias sm till äventyrs kan ha påverkat denna rapprts tlkningar, kan härröra från författarens persnliga histria, t. ex. hans engagemang under tnåren i frikyrkliga ch kyrkliga rganisatiner eller hans verksamhet sm scilg under 16 år i USA sm är ett puritanskt land. De kan SU 1969: 2 7

10 ckså härröra från vad hans tidigare publicerade terier förutsagt m ämnet; man är sm bekant egendmligt generös mt sina förutfattade meningar. De medvetna bias sm finns i den här framställningen trde härstamma från två övertygelser sm finns inm lejnparten av den mderna litteraturen m sexuallivets sciala sammanhang. De författare sm ftast åberpas tycks ta för givet att någn frm av scial kntrll av det sexuella i frm av lagstiftning ch/eller hederskdex är nödvändig för att undvika katiska förhållanden för de barn sm föds, ch för att undvika ertisk degradering av de vuxna; att i västerlandet sexuallivet är en nödigt snålt utnyttjad reservar av mänsklig glädje. Dessa allmänt spridda övertygelser, sm jag delar, trde kunna skönjas mellan raderna i denna framställning ch har utan tvivel påverkat de tlkningar av intervjumaterialet sm gjrts. Men de är svåra att leda i strängt vetenskapligt bevis, ch ingen har ännu gjrt det. Arbetet med denna utredningsrapprt utfördes dels vid SIF i Stckhlm, min frskningsbas i Sverige, dels vid hi State University i Clumbus, min akademiska hemvist i USA. Helena Streiffert, fil. kand., har varit prjektets assistent under väsentliga faser av arbetet ch bidragit både till databearbetning ch tlkningar. Till frskningschefen på SIF, fil. lic. Karin Busch, står vi i str tacksamhetsskuld för hjälp med både vetenskapliga ch praktiska prblem, bl. a. framställningen av tabellbilagan. USSU:s förra huvudsekreterare, fil. lic. Maj-Briht Bergström-Walan, har både i Stckhlm ch vid besök i Clumbus hjälpt arbetet; hennes bidrag har generöst gått utöver rllen att vara en förmedlande länk till uppdragsgivarna. Kmmitténs nuvarande huvudsekreterare, chefredaktör Carl Gustaf Béthius, tackar jag för hans genmgång av manuskriptet ch för hans insiktsfulla förslag. Jag vill ckså tacka kmmitténs rdförande, undervisningsrådet Ragnar Lund, ch de övriga medlemmarna i USSU; vi gjrde frågefrmuläret tillsammans, ch när ett utkast av denna rapprt var färdigt, fick jag mycket värdefulla kmmentarer från kmmitténs medlemmar. Ingen utm jag själv skall dck lastas för rapprtens svagheter. Det har varit underförstått att kmmittén i sitt slutliga ställningstagande till utfrmningen av sexualundervisningen kan låta andra överväganden än dem sm finns i denna rapprt bli utslagsgivande. Kmmittén förtjänar under alla förhållanden str uppskattning från samhällsvetenskapliga kretsar för sin välvilliga inställning att låta sin utredningsman bidraga med inte bara siffermaterial utan ckså dess tlkning. Till SIF:s intervjuare ch deras fältchef, Eja Sjölin, ch till de närmare persner sm lät sig intervjuas ch gav grundmaterialet för denna rapprt står vi i den största tacksamhetsskulden. De har gett ss material till den första undersökningen i världen av sexuella beteenden hs vuxna baserad på ett statistiskt tillfredsställande urval. De har gett ss möjlighet att för första gången i detalj utröna vad det innebär att vara ett»kntraceptivt samhälle», d. v. s. ett samhälle vars sciala kntrll över det sexuella i allt mindre grad bygger på tystnad ch på hämningar skapade av denna tystnad, men i allt högre grad på fullständig infrmatin ch adekvata preventiwanr. Hans L. Zetterberg Styrelserdförande i SIF Prfessr and Chairman f The Department f Scilgy at The hi State University 8 SU 1969:2

11 1 m undersökningen 1.1 Myndigheternas engagemang»vad har staten med mitt sexualliv att göra?» Så frågade några av de persner sm utlttats för en intervju i den undersökning sm här rapprteras. Det är en gd fråga. Sedan århundraden har staten i Sverige liksm i andra länder ingripit i undersåtarnas sexualliv. Det har skett genm lagstiftning sm förbjudit vissa sexuella relatiner ch handlingar. Hs ss har det ckså skett genm statskyrkan sm mer eller mindre energiskt påbjudit sina versiner av tukt ch sedlighet. Myndigheternas nutida intresse för natinens sexualliv representerar emellertid någt ganska artskilt ch ckså någt mycket nytt. Tnvikten ligger inte längre på lagstiftning ch tukt utan på upplysning ch service. Det viktigaste statliga instrumentet är inte längre kyrkan utan sklan. Förskjutningen i myndigheternas engagemang har skett mycket snabbt; man kan gtt kalla den en tvärvändning. Ända till 1938 var det i lag förbjudet att ffentligt upplysa m ch försälja preventivmedel. Vad sm i högsta grad var privat (ja laglig) verksamhet har sedan blivt utbyggt ch utvecklats inte bara med myndigheternas gda minne utan även i viss utsträckning genm statens försrg. År 1946 förelade statsmakterna apteken skyldighet att tillhandahålla preventivmedel till alla sm efterfrågade sådana, även tnåringar. Ar 1956 påbjöds allmän sexualundervisning i sklrna, ch de lkala sklmyndigheternas rätt att bestämma huruvida sexualundervisning skulle meddelas eller ej upphävdes. Redan tidigare kunde staten inm flkbildningsarbetets ram stödja sexualupplysning för vuxna. Läkarbehandling för sexuella besvär kan betalas av den av staten rganisade bligatriska sjukförsäkringen. ffentliga mödravårdscentraler utprvar sedan 40-talet pessar. Ett annat exempel på statens nya intresse är att vid tidpunkten för denna undersökning ca fem prcent av svensk u-hjälp gick till familjeplaneringsprgram. Vår undersökning skall i grva drag utröna beflkningens nrmer, attityder, kunskap ch beteenden på det sexuella mrådet. Det är den första undersökning på riksplanet av detta slag sm gjrts på direkt beställning av ett statligt rgan sedan statsmakterna på detta nya sätt engagerat sig i ämnet. Därför har undersökningen fått den breda översiktens karaktär. Svensk akademisk frskning har tidigare belyst ämnet, ch därför har den bild vi tecknar många bekanta drag. Samtidigt med vår undersökning genmfördes mer specialiserade undersökningar av ett frskarlag av medicinare ch scilger - Nils Gustafssn, Gunnar Inghe ch Jachim Israel - stödda av medel från Riksbankens Jubileumsfnd, Medicinska Frskningsrådet SU 1969:2 9

12 ch Samhällsvetenskapliga Frskningsrådet. Andra akademiska specialundersökningar är på gång, ch många kmmer säkert att följa. Samhället börjar alltså få ett underlag för ratinella överväganden m det sexuella, ett mråde så bundet till traditins- ch känsltänkande. Det är sannlikt att denna frskning griper in i den enskildes liv ckså på annat sätt än genm åtgärder sm riksdag, regering ch ämbetsverk beslutar på basis av de gjrda utredningarna ch frskningsprjekten. Med den delikata balans mellan lycka ch förtvivlan sm råder i en del människrs sexualliv ch med den villrådighet sm många känner m sexualmral vre det angeläget att studera i detalj hur beflkningen påverkas av kunskapen m sexualfrskningens resultat. Att studera frskningens knsekvenser tillhör en scialt ansvarig frskningsplitik, ch detta gäller i hög grad för sexualfrskningen. 1.2 Hur undersökningen gjrdes Det sexuella är ett privat mråde. Två tredjedelar (67%) av de intervjuade i denna undersökning rapprterar att deras föräldrar var»nga med att inte visa sig nakna» när barnen var med. Denna blyghet var störst i arbetarhem i den äldre generatinen (80%) ch minst i högre yrkesklasser i den yngre generatinen (28%). Två av tre (64%) hade sett sina föräldrar visa ömhet mt varandra genm att smekas, kyssas eller säga rara saker. Var tinde (12%) hade sett eller hört sina föräldrar ha samlag. Denna uppenbara privatisering av det sexuella har en stark traditin i vårt land. Men eftersm den finns ckså, m ej alltid i samma utsträckning, i samhällen med andra religiösa ch mraliska traditiner än vårt, har Vilhelm Aubert kanske rätt när han säger att»kärleken är helig (avskild), eftersm dess hemligheter är väsentliga ch måste förbli hemliga m inte fenmenet skall ändra karaktär». 1 Av betydelse för ss sm arbetar med intervjumetder är den vana eller vana sm beflkningen har utvecklat att tala m kärlekslivets hemligheter. Fyra av fem (80%) säger att de har någn sm de kan tala öppet med m det sexuella, de övriga har ingen eller är tveksamma m de egentligen har någn. Vad kan en främmande persn sm ber m en timmes intervju egentligen vänta sig att få reda på m detta avskilda mråde, sm mången inte ens har någn vana att tala öppet m? Vårt första prblem är därför att mdifiera knventinella intervjuundersökningar så att de blir användbara på detta privatiserade, känslladdade mråde. I utlandet har man lyckats med intervjuundersökningar m sexuella ting genm att utnyttja en liten grupp elitintervjuare, sm uppträtt i rller sm liknar gyneklgens eller psykiaterns ch därmed beretts tillträde till vad sm vanligen hålles utanför knversatin med utmstående. I Sverige använder prfessr Gunnar Inghe ch hans medhjälpare medicine kandidater i en undersökning av veneriskt smittade, vilken även berör sexuella beteenden ch attityder. För denna breda kartläggning betraktades det dck sm en fördel att inte be persnerna kmma till en institutin på ett sjukhus eller en familjerådgivningsbyrå utan att besöka dem för intervju i deras egna hem. Det är emellertid givet att SIF:s intervjuare inte har vana att utföra det arbete sm gyneklger, psykiatrer eller medicine kandidater utför. SIF:s intervjuare är utbildade att samla in uppgifter på mråden där knversatinen flyter lätt: m knsumtinsvanr, fritidshbbies, plitiska åsikter etc. De är inte utbildade till uppgiftsinsamling från mråden skyddade av den serie sciala nrmer, sm man brukar sammanfatta under begreppet»privatlivets helgd». Vi måste därför utveckla en ny teknik för uppgiftsinsamling. En enkel lösning har använts. Vi delar fältarbetet för undersökningen i två delar: muntlig besöksintervju ch privatenkät. Den muntliga besöksutfrågningen utnyttjar intervjuarnas betygade skicklighet ch erfarenhet i att få tillträde till hemmen 1 Vilhelm Aubert, Det dlda samhället, Stckhlm, 1966, sid SU 1969:2

13 ch vänlig kntakt. Den mfattar endast sådana frågr m vilka samtal flyter lätt: frågr m civilstånd, antal barn, sklutbildning, allmänna attityder, etc. Därefter överlämnar intervjuaren ett frmulär att ifyllas privat. Detta frmulär innehåller de intima frågrna. Det förseglas ch instppas i en plmberad uppsamlingslåda, sm intervjuaren har med sig ch sm ej får öppnas av hnm. Intervjuaren kan under privatenkäten bistå den utvalda persnen på lika sätt, t. ex. låna ut en penna, upplysa m att man får hppa över en fråga m man fastnar på den, uppmuntra slutförandet av enkäten ch se till att den utvalda persnen ej störs av andra hushållsmedlemmar under den tid han eller hn fyller i frmuläret. Denna metd respekterar privatlivets helgd ch ger ändå väsentlig infrmatin för utredningsuppdraget. Speciell rientering kring dessa prblem gavs till de 261 intervjuare sm utvalts att medverka i denna undersökning. Det skedde vid sammandragningar på tlv lika platser i landet. Vid dessa sammandragningar gicks intervjufrmulären igenm i detalj. De intervjuare sm efter denna genmgång inte ville åta sig intervjuarbete eller trdde att de inte kunde klara intervjuer av detta slag entledigades från uppdraget. Före denna genmgång höll SIFrs representant ett krt anförande, sm vi här skall återge. Hemligt sällskap. Vi är kallade till en intervjuarträff, ch den här gången är vi ckså kallade till ett hemligt sällskap. Ett hemligt sällskap är en grupp människr sm samlas för att göra någt viktigt, men sm inte vill att utmstående skall veta alltför mycket m det. m utmstående får reda på vad ett hemligt sällskap gör, så försvåras uppgiften för sällskapet. Därför håller alla på regeln att»vi skall inte skvallra». Vår träff här är ett hemligt sällskap i denna mening: vi tänker göra någt väldigt viktigt men det blir svårt att göra detta m all bygdens flk vet m det ch m tidningarna skriver m det. Därför ber jag er att hålla vad vi gör i dag knfidentiellt ch inte ge det någn spridning utanför vår egen krets. Att lva detta är inte svårt för en SIF-intervjuare sm ju arbetar under tystnadsplikt. Denna gång har vi helt enkelt utsträckt tystnadsplikten till att gälla inte bara intervjuerna utan allt sm rör den undersökning vi nu skall gå igenm. m någn utmstående frågar så får ni alltså hänvisa till tystnadsplikten. Vi vill inte ha vårt fältarbete stört av några sm helst rykten, skriverier eller uttalanden - vare sig de är sanna eller falska. Det är bäst för alla m denna undersökning genmföres i lugn ch r utan publicitet. SIF:s huvudkntr har - sm ni vet - utmärkta relatiner med alla myndigheter, tidningar ch med radi ch TV. m någn jurnalist eller myndighet frågar er m denna undersökning så hänvisar ni till SIF:s huvudkntr ch prfessr Zetterberg. Uppdragsgivare. Huvuduppdragsgivare är USSU, en statlig kmmitté sm skall utfrma dels sklans sexualundervisning dels flkbildningens sexualupplysning. Det senare år viktigt ch förklarar varför de frågr sm ställs inte bara gäller sklungdm utan ckså vuxna. Medlemmarna i kmmittén finns angivna i det aviseringsbrev sm skickats till alla sm utlttats för intervjuer i denna undersökning. Många intresseriktningar är representerade inm kmmittén. Fullständig enighet finns bland dessa, inte bara m nödvändigheten att samla in dessa uppgifter, utan ckså m de enskilda frågrnas utfrmning års statliga abrtkmmitté sm skall ge översyn av lagstiftningen m abrt är en annan uppdragsgivare sm har en del av frågefrmuläret. Båda kmmittéerna rör sig på mråden där det finns mycket tyckande ch få fakta. Undervisning m preventivmedel sker t. ex. i sklans årskurs 9 (m den alls äger rum), men ingen vet hur många elever sm redan hunnit skaffa sig sexuell erfarenhet innan undervisningen m skyddsmedel sätter in. Vi måste därför fråga hur gamla de var vid den sexuella debuten. Ingen vet heller säkert hur många kvinnr sm har genmgått en abrt: de kan vara 3, 13, 23 eller 33 prcent. Vår undersökning kmmer att ge nödvändiga fakta. Varje fråga har därför utfrmats med uppdragsgivarna. Det finns ingen kynnesfråga, ingenting sm vi satt dit för vår privata nyfikenhets skull. Slutrapprten. Slutrapprten för denna undersökning blir en skrift i serien Statens ffentliga Utredningar. Enligt beslut av uppdragsgivarna skall ingenting ffentliggöras av denna undersökning förrän den är helt färdig. Frmulären. Första halvan av frmuläret kallas muntlig intervju ch ifylles sm vanligt av intervjuaren. Den är tryckt på vitt papper. Andra halvan av frmuläret kallas privatenkät ch ifylles av intervjupersnen. Den är tryckt på blått papper för män ch grönt papper för kvinnr. De båda halvrna är sam- SU1969:2 11

14 manbundna ch skall ej rivas förrän under besöket hs intervjupersnen. Alla intima frågr finns i privatenkäten. Avtal m intervju. Sm regel gäller att vi gör telefnavtal m bästa tiden för en intervju. Aviseringsbrevet har helt ärligt nämnt att vissa frågr i intervjun rör sexuallivet ch sexualundervisningen. Hs en del persner väcker detta misstankar, ch de är mtvilliga att avtala m intervju. Tala m att många frågr inte alls har med detta mråde att göra ch att ni vill ha svar åtminstne på frågrna m scialplitik, religin, barnuppfstran. s. v. Sm vanligt gäller att man inte frågar m eller när man får kmma. Man frågar:»passar det att jag kmmer på... dag klckan...?» Bästa sättet att få en intervju är att ta för givet att man får den. Vägrare ch avhppare. Sm vanligt har vem sm helst rätt att vägra svar på någn fråga. Antalet sm stegrar sig inför att svara på vissa frågr är i ch för sig ett mycket intressant frskningsresultat för den statliga utredningen m sexualundervisningen. Det är väsentligt att vi får börja en intervju med alla utvalda. De vägrare vi får i denna undersökning skall helst vara»avhppare» från en redan påbörjad intervju inte sådana sm sa nej från början, eller ckså skall deras vägran begränsa sig till enstaka frågr. Frågefrmuläret är så väl utprövat ch redigerat att när man väl börjat en intervju så går den lätt vidare av bara farten. Alltså, ingen vägran bör gdtas i telefnsamtalet sm avtalar tiden för intervjun. m någn tycks vilja vägra på detta stadium så bed att få kmma ch läsa upp frågr ur frmuläret - m han eller hn då får frågr sm han inte vill svara på, så gdtar vi naturligtvis ett»avhpp». Vår erfarenhet från mfattande prvintervjuer är att de första fem, ti minuterna minskar fruktan ch mtstånd så att antalet»avhpp» blir mycket litet. En typisk intervjuare sm fått upp till ti intervjuer att göra bör faktiskt kunna klara alla utan vägran eller avhpp. Val av intervjuare. I denna undersökning gäller utan undantag att män intervjuar män, kvinnr intervjuar kvinnr. Endast rdinarie legitimerade intervjuare får intervjua i denna undersökning. Bilpatrull. På platser där vi inte anser ss ha en förstklassig intervjuare av rätt kön sker intervjuerna från bilpatruller. I vissa fall kmmer bilpatruller att besöka vägrare eller svårintervjuade. Urval. Sammanlagt har ca intervjuer lagts ut. Åldrarna mellan 18 ch 30 år är översamplade men åldrarna finns representerade. De yngre har lättare att tala öppet m sexuella ting ch det stra antalet unga gör intervjuarbetet lättare. I frmuläret finns en del frågr, (bl. a. m förälskelser) sm de äldre ibland finner irrelevanta. Framhåll då gärna att frmuläret används för både unga ch äldre ch att vissa frågr passar de unga bättre men att alla frågr dck måste ställas även till de äldre. Intervjupersnens adress. Intervjupersnens namn står på första sidan. Där finns ckså den bästa adress sm vi har på hans eller hennes bstad. m ni finner att vederbörande flyttat, så fyll i den nya adressen. m den nya adressen ligger långtifrån ert vanliga intervjumråde skall hela frmuläret återsändas till SIF. Frmuläret är persnligt ch kan inte användas för någn annan än den angivna persnen. SIF har dragit adresserna ur mantalslängderna för några veckr sedan så de är alldeles färska. Dessutm har vi bett pstverket tala m huruvida aviseringsbrevet var rätt adresserat. Så praktiskt taget alla adresser är krrekta. Skulle en enstaka persn ha hunnit flytta, ber vi er vara gda detektiver ch via hans grannar, arbetsgivare eller umgänge få fatt på den nya adressen. Annymitet. Gång på gång framhåller vi att svaren behandlas knfidentiellt ch privatenkäten är helt annym. Vi använder namnet på första sidan i två syften. Först är det en del av en statistisk prcedur sm garanterar att persnen i fråga representerar en del av flket. Sedan är det en del av kntrllen av intervjuarna. Vi skriver (eller ringer) ett stickprv av de utvalda ch frågar m intervjun ägde rum ch m intervjuaren uppträdde krrekt ch följde instruktinerna. Utöver dessa syften - att få en riktig kntrll - har namnet ingen betydelse för SIF. På SIF kmmer vi därför att, när kntrllen av intervjuarna är färdig klippa brt namnet ch endast gå efter frmulärets nummer när vi bearbetar det. Ni får gärna säga detta till intervjupersnen, men gör det endast m han frågar. Privatenkäten har inget ställe där man skriver sitt namn. Numret står istället påtryckt på första sidan. Tryckeriet har satt samma nummer på frmuläret för den muntliga intervjun sm på frmuläret för privatenkäten. Alltså - alla namn blir nummer. ch sm vanligt gäller att alla svar blir statistik. Ingen utnyttjar svaren till att genera någn sm intervjuats. 12 SU 1969: 2

15 Intervjusituatinen. Alla slags intervjuer går lättare m man är ensam med intervjupersnen - detta gäller än mer denna gång än vanligt. Det är därför rimligt att be att få utföra intervjun i lugn ch r. Intervjubesöket varar vanligen från 40 till 75 minuter ch man behöver lugn hela tiden. Den sm säger att»det tar mindre än en timme» tar ng inte fel mer än i någt enstaka fall. Insändning till SIF. Frmulären är SIF:s egendm ch måste återsändas till SIF. Detta gäller även frmulär sm ej fyllts i på grund av flyttning, dödsfall, vägran,»avhpp» etc. SIF måste ha tillbaka alla frmulär sm utlämnats till intervjuarna ch intervjuarna måste ta tillbaka alla frmulär för privatenkäten sm utlämnats. Skulle någn intervjupersn vägra återlämna frmuläret så kan intervjuaren hänvisa till texten i vänstra hörnet på första sidan av frmuläret. Där står»detta frmulär är SIF:s egendm ch måste återsändas till SIF». Frmulären för muntlig intervju insänds av intervjuaren när de är klara, minst en gång i veckan. Alla intervjuerna skall vara SIF tillhanda i början av mars Frmulären från privatenkäten förvaras i uppsamlingslådan till fältarbetets slut ch insänds alla på en gång när den sista intervjun är klar. Uppsamlingslådan sändes till SIF sm rekmmenderat brev. Privatenkäten. Privatenkäten förklaras för intervjupersner på det sätt sm anges i slutet av det muntliga (vita) frmuläret. Där står: Nu skall jag be Er att svara skriftligen på en del frågr. (Ge ip det frmulär sm är sammanbundet med detta!) Skriv inte Ert namn: Allt är helt annymt. Tala inte m för mig hur Ni svarar. När Ni är färdig, försegla detta ch lägg det i denna uppsamlingslåda. (Visa lådan!) Lådan är plmberad - jag får ej öppna den. (Visa plmberingen!) Endast edsvuren persnal på SIF:s huvudkntr får öppna den. Svaren används bara till statistik. Svara genm att kryssa (X) i passande ruta. Intervjuarens uppgift under enkäten är att se till att den svarande får arbeta stört, störd av intervjuaren liksm av ev. andra persner i bstaden. Intervjuaren placerar sig alltså så att han inte kan se hur svaren markeras. I privatenkätens frmulär finns utskärningar ch pilar sm leder till sid. 9 för (1) de sm ej haft samlag, (2) de sm är över 30 år ch därför ej behöver besvara frågr m sin sexuella debut, ch (3) de sm aldrig varit gravida (eller gjrt någn gravid). Förflyttningen till sid. 9 underlättas av att den svarande redan p. g. a. utskärningen i frmulären skrivit på sid. 9. m någn svarande fastnar på en fråga, stakar sig, i privatenkäten, är det rätta rådet att be hnm gå vidare till nästa fråga. m någn har svårt att läsa - endast då - kan intervjuaren, ch endast med den svarandes medgivande, läsa upp frågrna i privatenkäten. Man läser då helst ur ett blankt frmulär ch låter den svarande markera sina svar utan att intervjuaren tittar efter vilket svar sm markeras. m man ej är ensam med den svarande, bör man ej läsa privatenkäten högt. m en utvald persn ej kan skriva själv skall han klassificeras på samma sätt sm en sjuk persn ch behöver ej intervjuas. Intervjuns atmsfär. Det är abslut väsentligt att skapa en allvarlig ch saklig anda under hela besöket. En intervju sm spårar ur i fnissningar ch frivliteter är felaktigt genmförd. En intervju sm ger smak av titthålsmentalitet ch prr är ckså helt misslyckad. m en intervjuare av någn anledning får intervjuer av dessa slag, råder vi bestämt att han anmäler till SIF. Sådana intervjuare kmmer att ersättas av bilpatrullen. Den bästa intervjustilen i denna undersökning är att»gömma sig bakm frmuläret», det är frmuläret sm talar. Allt nödigt»rundsnack» skall undvikas. Ett för den svarande mycket lugnande argument är att»alla svarar på samma fråga». De intervjuare sm har en mer persnlig intervjuteknik av det slag sm gör intervjun till en samtalsliknande affär bör denna gång dämpa sin stil ch låta frmuläret framträda sm det sm helt styr intervjun. Mtstånd mt intima frågr. En reaktin sm man får ibland är att»detta svarar jag inte på för detta är min ensak... detta har staten ingenting med att göra... jag är inte sån att jag talar m sån't här... sådana här mderna saker talar jag inte m... det pratas alldeles för mycket ansvarigt m det här...». Det mest effektiva argumentet i en sådan situatin är att undersökningen behöver få reda på precis att vederbörande tycker detta. Genm att svara på frågrna får han en chans att uttrycka just denna sin åsikt till de instanser sm är utslagsgivande för undervisning, flkbildning ch lagstiftning. m han däremt inte svarar, så kmmer de sm tycker annrlunda att få för strt inflytande. Ett liknande argument kan ges till dem sm tycker att undersökningen ger för strt utrymme till knservativa ch religiösa inställningar. Genm att svara får varje persn en chans att påverka utvecklingen i den riktning man vill. SU 1969:2 13

16 En Kinsey-undersökning? Är detta en svensk Kinsey-undersökning? Nej, Kinsey var zlg ch studerade enbart det bilgiska sexuella beteendet. Vår undersökning har ett mycket vidare perspektiv. Den tar upp frågr m sciala nrmer för sexuellt beteende, m kärlek, m samlevnadens etik, m skyddsmedel. Den är inte ensidigt»sexlgisk» sm Kinseyundersökningen. Ingen bland SIF-persnalen är vetenskaplig expert på sex; ingen av ss utger sig sm specialist på detta mråde. Läkare, pedagger ch scilger kmmer att använda resultaten sm SIF samlar in till undervisningens ch flkbildningens bästa. Det är självklart att ingen SIF-intervjuare utger sig sm expert på detta ämne ch att ingen sm helst rådgivning eller sexualupplysning får ges i samband med intervjun. Vår undersökning är inte särskilt märkvärdig. Det är angeläget att framhålla att hembesök för denna undersökning görs av helt vanliga människr sm ber helt vanliga medmänniskr att frivilligt svara. Vi skall inte göra det här till någt märkvärdigare än de frågr m högertrafik, partipreferenser, märkesvarr, barnens fickpengar, läsvanr, sparvanr ch andra frågr sm SIF ställer. Med andra rd: Var naturlig ch sm vanligt i arbetet med denna undersökning. Det enda sm är annrlunda är striktare åtgärder att ytterligare garantera de utfrågades annymitet. Så sade man alltså på de möten där intervjuarna fick sina instruktiner. Uppteckningen av detta anförande sändes till intervjuarna en vecka senare för att påminna dem igen m denna undersöknings karaktär. Fältarbetet utfördes i februari ch mars Ingen sm helst publicitet gavs åt undersökningen under fältarbetet. Inga ffentliga klagmål framställdes. Ingen tidningsreprter km över frmuläret eller gjrde någt reprtage kring någn intervju. Rapprter från intervjuare m gda erfarenheter ch m prblematiska situatiner vidarebefrdrades till andra intervjuare under fältarbetets gång. Inga intermezzn inträffade. Inga kntrllerbara situatiner uppstd. SIF:s fältchef var i kntinuerlig kntakt med fältarbetarna. Samtalen gällde nästan alltid undersökningstekniska ch administrativa prblem. Men de enstaka intervjuare sm kände behv att tala ut m alla mständigheter kring någn intervju fick göra 14 så. Det är nämligen inget tvivel m att en undersökning sm denna berör en intervjuare på ett annat sätt än andra av hans eller hennes uppdrag. 1.3 Urvalet Intervjupersnerna hade lttats bland åringar inm mantalslängderna för de 117 kmmuner sm utgör SIF:s basurval (»Miniatyr-Sverige»). Antalet utvalda inm varje kmmun bestäms av de senast tillgängliga beflkningssiffrrna ch det resulterade urvalet är självvägt. Vissa grupper sm återfinns i mantalslängden - t. ex. sjuka, dövstumma, ej svensktalande - skall emellertid ej ingå i undersökningen. Av sm utvalts i mantalslängden utgick av lika anledningar 110 persner (tabell I: 1). Från sexualundervisningens synpunkt ansåg vi att åldrarna år var mer intressanta än åldrarna år. Därför ställdes fler frågr till dem. Våra siffrr för de yngre åldrarna är alltså någt pålitligare än för de äldre åldrarna. För att erhålla giltiga rikssiffrr för alla representerade åldrar måste varje intervju med persner mellan 30 ch 60 räknas dubbelt i förhållande till intervjuer med persner mellan 18 ch 29 år. Denna kmpensatin görs autmatiskt i datamaskin. Samtidigt med denna kmpensatin gjrdes en datastyrning av urvalet så att det krrekt mtsvarar beflkningsstatistikens infrmatin m fördelningen på ålder, kön ch civilstånd. (Se tabell I: 2.) Persner under 30 år kallas i denna framställning för»den yngre generatinen» ch de sm är 30 år ch över kallas»den äldre generatinen». Detta kan synas mindre artigt mt alla ungdmliga över 30 år. Men det är inte bara vannämnda undersökningstekniska detalj sm dikterat denna knventin. I vårt ämne tycks man f. n. urskilja någt av en gräns vid 30-årsåldern. De sm utlttats för en intervju förbereddes genm ett brev från undersökningsledaren sm frmulerats i samråd med uppdragsgivarna. Brevet hade följande lydelse: SU 1969:2

17 På uppdrag av en statlig utredning under rdförandeskap av undervisningsrådet Ragnar Lund kmmer Sif att genmföra en str undersökning med början i februari Den skall belysa allmänhetens inställning till en rad viktiga frågr, såsm: Scialvården Abrtfrågan Sexualundervisningen Sexuallivet Fritidsvanr Religinen En del av frågrna ställs av en intervjuare. Andra frågr får Ni besvara genm att fylla i ett enkelt frmulär. Frågrna har frmulerats i samarbete med ledamöterna i den statliga utredningen, nämligen: Maj-Briht Bergström-Walan, fil. lic, leg. barnmrska Carl Gustaf Béthius, chefredaktör för tidskriften Vår Kyrka Rlf Granstrand, fil. stud., f. d. rdförande i SEC Birgitte Heeger, fil. kand., f. d. riksknsulent i Svenska Missinsförbundets Ungdm (SMU) Ragnar Lund, undervisningsråd ttar ttersen, pastratsadjunkt, bitr. studierektr i Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) Gösta Rdhe, sklöverläkare i Sklöverstyrelsen Thrsten Sjövall, leg. läk., rdförande i RFSU Trsten Wickbm, rektr vid gymnasialskla Katrinehlms Med ett nggrant vetenskapligt urval i mantalslängderna har Ni tillsammans med många hundra andra persner blivit utsedd att representera en del av svenska flket. Det är mycket viktigt att alla sm valts ut ckså kan medverka, annars blir resultaten inte vetenskapligt tillförlitliga. Det sätt på vilket urvalet har gjrts innebär att Ni inte kan ersättas av någn annan. Undersökningen genmföres i februari ch mars. Vi är angelägna m att snarast få veta var vi kan nå Er för intervju. m Ni flyttat eller m Ni inte finns på den adress till vilken vi skickat det här brevet, ber vi Er ha besväret att fylla i ch mgående sända in det bifgade svarskrtet. Inm krt kmmer en av Sif:s intervjuare att ta kntakt med Er för att bestämma tid för intervju. Själva intervjun kmmer därefter att genmföras vid ett besök hs Er. Intervjuarens enda uppdrag är att ta reda på, vad just Ni anser. Intervjuaren kmmer inte på någt sätt att påverka Er. Era svar är enbart avsedda för statistik. Ingen utanför Sif får någnsin ta del av vad just Ni har svarat. Vi ber till slut att på förhand hjärtligt få tacka för Ert vänliga tillmötesgående. Intervjuarna genmförde sina uppdrag precis sm förväntats av dem. Av persner sm skulle intervjuas, misslyckades man med att hitta ny adress för 10 stycken sm flyttat; flyttningen fanns inte anmäld enligt mantalsverk ch pastrsexpeditiner, ingen eftersändningsadress hade lämnats på psten, ch inga grannar kunde lämna besked. 34 persner kunde inte anträffas under de två månader fältarbetet pågick trts upprepade besök ch telefnpåringningar. 153 vägrade svara. 2 intervjuer sm enligt uppgift pstades av intervjuaren nådde aldrig SIF ch 5 var för fullständiga för att medtagas i vår analys. Det är ett ttalt brtfall av 204 persner eller 9,5%. Brtfallet är inte högre eller lägre än vad man brukar få i undersökningar m långt mindre brännbara ämnen. Bland pininsinstituten ch deras avnämare finns ett gentlemens agreement att inte klaga på fältarbetet i en undersökning sm har mindre än 10 prcents brtfall. Vår undersökning ligger alltså inm denna marginal trts sitt svåra ämne. Antalet utvalda sm fullbrdar den mer knventinella muntliga utfrågningen men vägrar att befatta sig med privatenkätens intimare frågr är i sig av rätt strt intresse. m vi finner att under de skyddade mständigheter SIF skapade, en str del av beflkningen ändå inte medverkar, vre detta resultat en klar fingervisning till allt flkbildningsarbete att man inte kunde räkna med allmänhetens medverkan i frmer av sexualupplysning sm går in på intimare detaljer. Nu blev de intervjuades medverkan nära ng fullständig: 98,5 prcent av de muntligt intervjuade frtsatte med privatenkäten. (Se tabell I: 3.)Inm den yngre generatinen blev det 99,9 prcent, bland dem sm är över 30 år blev det 97,9 prcent. Även en grupp med - sm vi skall se - mer restriktiv hållning till det sexuella - de sm kmmer från hem där föräldrarna är mycket eller ganska religiösa ch själva går i kyrkan minst en gång i månaden - medverkade i SU 1969:2 15

18 full utsträckning (97,6 prcent). Sm vanligt gjrde SIF:s huvudkntr en stickprvskntrll av intervjuarnas arbete. I denna undersökning kntrllerades i efterhand per brev hur 334 intervjuer utförts. Inget fall av fusk eller hemmagjrda svar upptäcktes. Av de kntrllerade tyckte 79 prcent att intervjuaren uppträtt tilltalande, 20 prcent tyckte att intervjuaren uppträtt varken tilltalande eller behagligt, ch mindre än en prcent att han eller hn uppträtt behagligt. 1.4 Frågefrmuläret Fältarbetets framgång berdde ckså på att frågrna sm ställdes i intervjun hade grundligt testats. Den första frmuleringen av frågrna gjrdes i samråd med samtliga medlemmar i USSU. Undersökningsledaren ch kmmittén utgick från ett antal på förhand definierade frskningsprblem ch begränsade frågefrmuläret till att täcka insamling av infrmatin m dessa prblem. lika varianter av frågr testades sedan i fältet så att de blev enkla ch entydiga. Förtestningen gjrde det klart att man inte kunde använda den flkliga terminlgin m sex i en seriös intervju. Det enda undantaget från detta var att»gummi» nämndes inm parentes varje gång efter rdet kndm. Flera versiner av frågrnas inbördes rdning prövades för att få fram den rdning sm gjrde att intervjun flöt lätt. Av strt värde på detta stadium var knsultatiner med prfessr Jachim Israel ch med. kand. Nils Gustafssn sm höll på med fältarbete för en undersökning av veneriskt smittad sklungdm jämte en kntrllgrupp av representativ ungdm. Ett antal frågr kunde göras gemensamma i de två undersökningarna ch vi kunde utnyttja det grundliga förtestningsarbete sm dessa frskare utfört för dessa frågr. Det slutgiltiga frmuläret för den muntliga besöksintervjun innehöll 135 frågr ch privatenkäten innehöll 73 frågr, sammanlagt 208 frågr. En del frågr innehöll emellertid delfrågr ch följdfrågr varför det ttala antalet är någt högre. Fyra 16 svarskrt användes inm intervjun, d. v. s. krt med tryckta svarsalternativ sm överräcks till intervjupersnen från vilket han kunde välja sitt svar. De användes vid frågr med kmplicerade svar eller vid frågr m känsliga ämnen där det är lättast att svara med en bkstav eller ett nummer i stället för ett muntligt svar. Frågefrmulären gdkändes av uppdragsgivarna vid sammanträde den 12 januari De är återgivna sm bilaga s. 141 ff. Efterkntrllen av de intervjuade visade att 7 prcent tyckte att det var många svåra frågr i intervjun, 74 prcent tyckte att det var en del svåra frågr, ch 19 prcent att inga frågr var svåra. Det var framför allt kvinnrna sm upplevde intervjun sm svår. Vi har skrivit m hur undersökningen gjrdes någt mera i detalj än vad sm är vanligt. Fältarbete i en undersökning sm denna har ett intresse i sig själv utöver de resultat sm framkmmer. Vår undersökning är ckså den första i världen sm intervjuar ett representativt sannlikhetsurval av vuxna m deras sexualliv. Kinsey ch andra har använt frivilliga infrm anter, d. v. s. låtit intervjupersnerna utnämna sig själva. Schffields undersökning i England, liksm Israels i Sverige, använder visserligen urval i vilket rena slumpmekanismer anger vem sm skall bli intervjuad. Men dessa undersökningar har mfattat endast de yngre åldrarna. Vi är först med ett dylikt urval i hela åldersskalan år. 1.5 Karaktären av våra slutsatser Karaktären av slutsater i en undersökning sm denna kan belysas av några exempel: 1. En betydande andel ungdmar får sin första sexuella erfarenhet efter en danstillställning där sprit förtärts ch tillfälliga intima bekantskaper knutits. Denna slutsats anteciperades 1955 i en skrift utgiven av Sklöverstyrelsen i vilken det heter att sklan bör göra ett»påpekande m de risker, sm är förbundna med dans i förening med spritförtäring. På den punkten är det nödvändigt, att ungdmen får en mycket bestämd deklaratin från sklans SU 1969: 2

19 sida, en deklaratin sm ckså vid lämpliga tillfällen bör adresseras till föräldrar, målsmän ch arrangörer av ungdmsfester» Mycket få ungdmar använder skyddsmedel vid sitt första samlag. Preventiva åtgärder är någt sm man först lär sig med tiden efter den sexuella debuten. Denna slutsats överensstämmer väl med vad man funnit i andra länder. En mycket slid undersökning av Michael Schfield visar t. ex. att i England löper 8 av 10 tnårsflickr risk för graviditet därför att de inte använder skyddsmedel vid samlag Jrdbrukare har str kunskap m sex ch den friaste inställningen. Bskapsaveln på en bndgård är en naturlig kunskapskälla, ch sedan gammalt har det varit accepterat att man ligger med varann innan man gifter sig. Denna nrdiska traditin hs allmgen belyses i den finländske scilgen K.R.V. Wikmans bk Die Einleitung der Ehe. i Sm synes har vi här slutsater sm man kan kalla rimliga: de överensstämmer med sunt förnuft ch med vad lärda män sagt. Man kan t.. m. fråga sig m det är försvarligt att staten ger SIF anslag för att utröna sådana självklarheter. Slutsatserna har det gemensamt att de framkastades av bildade svenskar i knversatin med författaren vintern De har ckså en annan sak gemensam: de är alla helt felaktiga. De rätta förhållandena är: 1. Dans med spritförtäring är en mycket vanlig väg till den första sexuella erfarenheten. Kmbinatinen att ha först träffats på en danstillställning, att ha sitt första samlag krt därefter (inm en vecka) ch att ha druckit vin eller sprit före första samlaget har erfarits av en prcent av alla ungdmar. 2. En majritet av åringar eller 56 prcent använde skyddsmedel redan vid sitt första samlag. 3. Jrdbrukets flk har lägre sexualkunskap ch den mest återhållsamma inställningen till föräktenskapliga förbindelser. Hemmansägare ch andra sysselsatta i jrdbruk ch deras familjemedlemmar har lägre SU 1969:2 päng än medeltalet svenskar i åldern år i ett krt kunskapstest m det sexuella (4,5 rätta svar för de förra ch 5,2 för alla). De är ckså mindre tleranta mt föräktenskapliga förbindelser: 55 prcent av lantbrukets flk tycker att det är bra att mannen har sexuell erfarenhet innan han gifter sig ch 49 prcent tycker att det är bra att kvinnan har sexuell erfarenhet innan hn gifter sig. Mtsvarande siffrr för hela beflkningen är 62 resp. 54 prcent. De riktiga slutsatserna mtsäger alltså dem sm vi nyss tyckte var så rimliga ch självklara. m vi börjar fundera på dessa riktiga slutsater så framstår dessa ckså inm krt sm»självklara» ch i överensstämmelse med sunt förnuft. Ungdmar har ju så många tillfällen att träffas att det är»självklart» att dans ch sprit inte är utslagsgivande för en sexuell kntakt. Med all upplysning ch reklam sm Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) riktat till tnåringar under senare år är det»självklart» att de använder preventivmedel redan vid den sexuella debuten. Med städernas sklutbildning högre än landets är det»självklart» att jrdbrukarna får lägre päng, ch»alla vet ju» att de är knservativa. Läser man vidare i denna rapprt kan man även få andra upplysningar sm gör att de krrekta slutsatserna blir helt övertygande självklara. Första samlaget sker fta ng med någn sm är någt äldre ch mer erfaren ch därför van vid skyddsmedel. Självägande jrdbrukare riskerar att barn födda i föräktenskapliga förbindelser får ärva deras inkmstkälla ch arbetsplats, familjegården, ett prblem sm den anställde i staden rar sig mindre för. Exemplen kan mångfaldigas. Med tiden kmmer de krrekta slutsatserna sm först så överraskade ss att framstå sm helt naturliga ch självklara. Scilgiska frskningsresultat blir lätt allmän kunskapsegendm på förvånande krt tid. Det är ett av 2 Handledning i sexualundervisning, Stckhlm Sid. 16 (kursivering i riginalet). 8 Michael Schfield, The Sexual Behaviur f Yung Peple, Lndn 1965, s Åb

20 skälen - det finns andra - till att äldre scilgiska framställningar ibland ger intryck av att utveckla självklar he ter ch tala m vad alla redan vet. En rapprt sm denna sm får en hel del publicitet kmmer t. ex. inm en snar framtid att framstå sm trivial. Men vad man vunnit då är att det myckna»tyckandet» på detta mråde reducerats till en mindre ch mer försvarlig räjng. 1.6 Några knventiner Det ligger vaghet i vardagsspråkets rd»många» ch»några». När dessa ch liknande uttryck används - ch det är alldeles nödvändigt för läsbarheten att de används - så gäller i denna rapprt följande knventiner:»få (eller»några få») - inte mer än 10 prcent av fallen;»några» - mer än 10 prcent men inte över 25 prcent av fallen;»många» - en gd minritet, mer än 25 prcent men mindre än 50 prcent»flesta» - mer än 50 prcent Bland de»flesta» urskiljer vi en»knapp majritet» mellan 50 ch 60 prcent, en»klar majritet» mellan 60 ch 80 ch en»överväldigande majritet» över 80 prcent. Vi har använt en klassificering av yrken sm överensstämmer med den scialgruppsindelning sm tidigare var gängse i Sverige. Vi kallar ibland dessa grupperingar för yrkesklasser:»lägre yrkesklass» - ibland kallad»arbetarklass» - är scialgrupp III»Medelklassyrken» - är scialgrupp II»Högsta yrkesklass» - ibland kallad»överklass» - är scialgrupp I De lika sklfrmer sm faller inm dessa grupperingar framgår av frågefrmuläret (s. 146). Sm tidigare nämnts säger vi:»yngre generatin» - under 30 år»äldre generatin» - över 30 år Vi behöver ckså tala m de sexuellt erfarna ch de sexuellt aktiva:»sexuellt erfaren» - persn sm någn gång haft samlag»sexuellt aktiv» - persn sm haft åtminstne ett samlag den senaste månaden Till sist vill vi varna för att hårdra små skillnader i prcenttal. Det leder lätt till meningslösa diskussiner förankrade enbart i statistiska slumpmarginaler. En viss vägledning till vilka skillnader sm är för små att fästa avseende vid kan erhållas genm att beräkna de apprximativa sannlikheterna att de återkmmer vid upprepade urval. Vi har erhållit dylika sannlikheter genm att pröva de tabeller vi använder för våra slutsatser med x 2 " test - (bservera att dessa test är ungefärliga; vi har räknat dem sm m vi hade ett helt bundet, vägt urval men i verkligheten är vårt urval vägt). Inga slutsatser har byggts på skillnader i siffrr sm saknar statistisk signifikans. De säkraste slutsatserna i undersökningar av detta slag är de sm är förankrade i mer än en enstaka siffra eller ett enstaka sifferpar, d. v. s. härrör från situatiner där lika typer av infrmatin pekar åt samma håll. De två senare sammanförs ibland ch kallas då»högre yrkesklasserna». Vi kmmer ibland att tala m två stra grupperingar av sklutbildning:»lägre sklutbildning» - flkskla, yrkesskla, flkhögskla ch realskla (numera grundskla) utan examen»högre sklutbildning» - realexamen eller högre 18 SU 1969:2

21 m det återhållsamma sexualmönstret ch dess förändringar Alla kända samhällen har sciala nrmer för sexuellt beteende. Variatinerna i nrmer från en tidsålder till en annan, från ett samhälle till ett annat ch från en grupp till en annan inm samma samhälle kan dck vara stra. Endast ett fåtal nrmer, t. ex. förbuden mt incest mellan föräldrar ch barn, är så vitt spridda i tid ch rum att man vågar kalla dem allmänmänskliga. Att tala m att alla samhällen har en sexualmral är alltså inte detsamma sm att säga att denna mral är densamma överallt, ch abslut inte detsamma sm att säga att samhällets sexualmral alltid är den sm en viss grupp eller persn kallar sin sexualmral. Sexualmralen (vilket innehåll den än har) existerar inte i någt samhälle sm någt helt självständigt ch berende. Den är mer eller mindre klart förbunden dels med det rådande etiska systemet, dels med den föreliggande sciala strukturen. Att mralnrmer är sammanlänkade med andra aspekter av samhällsrdningen är inte unikt för det sexuella. Affärsmral är t. ex. sammanbunden dels med allmänna värderingar m ärlighet, respekt för avtal etc, dels med kreditväsendets struktur, arbetsmarknadens rganisatin m. m. Sexualmralen är likaså förbunden dels med allmänna värderingar m kärlek, privatlivets helgd etc, dels med lika delar av samhällsstrukturen såsm äktenskapsmarknadens natur, könsrllsuppdelningen, uppfstringsväsendet m. m. 2.1 Det återhållsamma sexualmönstret Ett genmgående tema i traditinell sexualetik har varit»återhållsamhet». Detta tema återfinns både i religinen, uttryckt t. ex. i biskpsbrev ch predikningar, ch i samhällsrdningen, uttryckt t.ex. i Giftermålsbalken, Föräldrabalken ch Ärvdabalken. De antaganden m samlags mraliska ch juridiska knsekvenser sm uttrycks i dessa källr är enkla: (1) samlag medför försörjningsplikter ch uppfstraransvar för föräldrar för de barn sm avlas; (2) de medför försörjningsplikt för fadern gentemt mdern; ch (3) de skapar bindande vägar att överföra ch fördela ägdelar mellan föräldrar ch barn eller andra anförvanter. Man förutsätter med andra rd att de relatiner sm anges i nedanstående. Könsumgänge Föräldraansvar Mödraförsörjning Egendmsfördelning vid arvsskifte SU 1969:2 19

22 figur gäller. I sin striktaste utfrmning har den etik sm stått i samklang med dessa relatiner (a) förbjudit föräktenskapliga förbindelser ch (b) förbjudit utmäktenskapliga förbindelser. Där denna etik gäller talar vi i denna rapprt m det återhållsamma sexaalmönstret. Förbudet mt föräktenskapliga förbindelser innebar bl. a. att ett garanterat ansvar i äktenskapets frm för försörjning skulle etableras innan sexualumgänge ägde rum. Förbudet mt utmäktenskapliga förbindelser innebar bl. a. att endast bldsförvanter födda inm äktenskapet ärvde föräldrarnas ägdelar ch ev. andra privilegier, överträdelser av dessa två förbud medförde inte nödvändigtvis några åtgärder från rättsväsendets sida. Även m lagrummen relativt sällan utnyttjas påbjuder dck den nuvarande svenska lagstiftningen straff för samlag med persn sm är under femtn år, ch räknar äktenskapsbrtt sm skäl för mgående skilsmässa. I många andra avseenden bygger den återhållsamma sexualmralen inte på lagregler utan på sedlighetsregler. Det är framför allt den rganiserade religinen sm sedan århundraden predikat det återhållsamma sexualmönstrets sedlighetsregler. I den Handledning sm Sklöverstyrelsen utgav 1955 i samband med att sexualundervisningen skulle bli bligatrisk gav man sitt stöd till en återhållsam inställning.»avhållsamhetens psitiva värden bör framhållas», heter det.»det synes välbetänkt att läraren för de unga påpekar, att för frisk ungdm avhållsamhet från sexuellt samliv icke är skadlig.» 1 Alla de relatiner sm lag ch sedlighet förutsatt mellan könsumgänge, barn, försörjning av mödrar, föräldraansvar ch egendmsfördelning vid arvsskifte har emellertid under senare årtinden blivit allt mindre påfallande. Detta gäller framför allt relatinen mellan samlag ch barn sm drastiskt påverkats av utvecklingen ch spridningen av skyddsmedel mt graviditet. Men även de övriga relatinerna har påverkats. Den alltmer utvecklade scialvården ch de ökade möjligheter arbetsmarknaden ger kvinnr att försörja sig själva har minskat kravet på mödraförsörjning via en äkta man. Scialvården, barnbidragen ch det utbyggda sklväsendet har lättat på föräldraskapets skyldigheter. Vidare har ärvda privilegier ch ägdelar fått allt mindre betydelse, ch den ärvda delen av beflkningens tillgångar blivit relativt betydlig i jämförelse med den förvärvade. Samtidigt har religinens inflytande i samhället avtagit. Sexualmralens nrmer har påverkats av dessa förändringar: kravet på återhållsamhet har inte samma stöd sm tidigare. En rmantisk idelgi sm söker undandra kärleksförhållanden från scial kntrll har vidare sedan länge underminerat den återhållsamma inställningen. Vi skall inte diskutera allt detta i detalj utan i stället kncentrera vår diskussin till två aspekter sm sällan berörts i andra framställningar: (1) den rmantiska kärleksidelgins genmslagskraft ch (2) de nya preventivvanrna. För det är främst i kmbinatinen av dessa sm vi finner nyckeln till vår tids sexuella mvälvning. 2.2 Rmantisk kärlek Bland aristkraterna inm 1200-talets Eurpa uppstd en prteströrelse riktad dels mt råheten ch våldet i det fedala systemet, dels mt kristendmens återhållsamma sexualnrmer. 2 En idelgi utbildades i England ch på kntinenten sm hävdade att man kunde bli helt betagen av en annan persns skönhet ch persnlighet ch att denna kärlek ledde till utsäglig lycksalighet m den var besvarad ch till utsäglig lycka m den blev avvisad. Kvinnan blev i denna uppfattning ingalunda fresterskan sm öppnade helvetets dörr utan ängeln sm öppnade himlens. Trubadurer sjöng de utvaldas lv ch riddare förde deras färger i sina tävlingar. De sköna sm så prisades var fta hustrur till de uppvaktandes överrdnade. De besvarade hyllningarna 1 A.a., s De litterära uttrycken för denna rörelse har beskrivits i Denis de Rugemnt, Vamur et V ccident, 2:a uppl., Paris SU 1969:2

23 med att kyssa den knäböjande riddarens panna, lät sin kavaljer följa dem till sängkammaren ch hjälpa dem till sängs, lät hnm sva påklädd bredvid sig. Med tiden - på 1500-talet - blev det accepterat att den besvarade kärlekshyllningen belönades med en nrmal sexuell kärleksakt. Äktenskap ch kärlek ansågs sm artskilda element; ibland t.. m. förintande varandra sm eld ch vatten. I vad mån de svenska riddarna varit påverkade av denna idelgi vet vi inte, ch det är av föga betydelse eftersm dessa föreställningar nått nutiden i andra frmer ch på andra vägar. Idelgin m rmantisk kärlek spreds till medelklassen men mötte här en annan värdering av den äktenskapliga trhetens dygd; brgarfrun tilläts inte lika lätt sm hvfrun att mttaga ch belöna uppvaktningar med sexuella favörer talets brgare lyckades finna en lösning på detta dilemma: den rmantiska kärlekslekens tilltal ch gensvar skulle förbehållas de gifta i stället för de gifta. På det sättet kunde man förena kärlek ch äktenskap. Den rmantiska kärleken fick därmed sin udd riktad mindre mt de återhållsamma kristna nrmerna ch mer mt äktenskap arrangerade på basis av föräldrars önskan ch statussystemets krav. Kärlek, uttryckt ch besvarad, skulle vara den legitima basen för val av äkta hälft. Rmantisk kärlek blev även en någrlunda acceptabel ursäkt för mannen av börd att gifta sig med kvinnan av flket ch för liknande mesallianser. Denna»prteströrelse» sm vi kallar rmantisk kärlek är ännu verksam ibland ss ch har nått hegemni i massmedia. Varje dag i sångprgram i radi ch TV, varje vecka i nveller i vecktidningar, varje månad på bigrafen, varje bksäsng i rmaner, varje knversatin m sex ger påminnelser m rmantisk kärlek. Den idé sm framför allt rendlats av de nutida förespråkarna är enkel: det är tillåtet m man är kär. Rmantisk kärlek - föreställningen att man kan (ch fta bör) avvika från den traditinellt återhållsamma mralens krav förutsatt att man är förälskad - har blivit inte bara säkerhetsventilen sm löser de spänningar sm en strikt sexualmral kan skapa utan ckså signalen till en friare sexualmral. Den kan frmuleras så här: förälskelse legitimerar samlag, ch förälskelse styr valet av äktenskapspartner ch ev. byten av partner. I vår undersökning pejlade vi hur långt den rmantiska prtesten spritt sig i Sverige.»De sm är kära i varann får ha sexuellt umgänge även m de inte är gifta», säger en överväldigande majritet, nämligen: 85 % av alla (9 %' säger nej ch 5 % är tveksamma) 89 % av alla män 81 % av alla kvinnr 83 % av gifta 90 % av gifta 92 % av den yngre generatinen 82 % av den äldre generatinen 88 % av stadsbr 81 % av landsbr 86 % av medel- ch överklassen 85 % av arbetarklassen Föreställningen att kärlek legitimerar samlag avsett civilstånd är vitt utbredd även i de grupper sm fficiellt håller på det återhållsamma sexualmönstret.»de sm är kära i varann får ha sexuellt umgänge även m de ej är gifta», säger 71 % av män sm går i statskyrkan 64 % av kvinnr sm går i statskyrkan 44 % av män sm går i frikyrkan 42 % av kvinnr sm går i frikyrkan 39 % av män sm tillhör en religiös förening 33 % av kvinnr sm tillhör en religös förening Den rmantiska idelgin är uppenbarligen helt dminerande bland majriteten av svenskar ch har även trängt långt in i de kretsar sm fficiellt står för en återhållsam mral sm inte tillåter för- ch utmäktenskapliga förbindelser även m man är kär. Av vanstående framgår att männen accepterar kärlek sm legitimatin för samlag mer än kvinnr. Män accepterar ckså i högre grad andra grunder för samlag ch är inte villiga att låta kärleken vara den enda.»kärlek är det enda riktiga skälet för en sexuell förbindelse» (tabell II: 1) - säger 52 % av alla män 80 % av alla kvinnr På en direkt fråga:»anser ni att det är SU 1969: 2 21

24 rätt med sexuellt umgänge utan förälskelse?» svarar 30 % av männen ch 59 % av kvinnrna»rätt». För majriteten av kvinnrna har den rmantiska sexualuppfattningen blivit helt utslagsgivande. Driven till sin yttersta knsekvens kräver denna uppfattning att äkta makar skall vara kära i varandra för att ha samlag med varandra. Vi ställde dck inga frågr m detta. Den rmantiska idelgin har en viktig knsekvens för samhällsrdningen: den undandrar sexualförbindelser från mvärldens föreskrifter. Man kan inte hjälpa att man blir kär. ch man är själv den enda persnen i världen sm till syvende ch sist kan avgöra m man är kär eller inte. Där den rmantiska idelgin slagit igenm kan alltså inga utmstående definiera en persns kärleksförbindelser. ch när parterna väl definierat den för mvärlden gäller att ingen utmstående får»gå emellan». Med andra rd, denna idelgi söker undantaga det sexuella från utmståendes sciala kntrll. Denna kärleksidelgi har, sm vi sett från våra siffrr, kmmit att mfattas av en överväldigande majritet av svenska flket. Det återhållsamma sexualmönstrets nederlag mt den rmantiska kärleksidelgin kan mätas med andelen av beflkningen sm kan säga»jag blev förälskad ch vi väntade med samlag tills vi var gifta». Så säger endast 14 prcent (tabell 11:2). De övriga 86 prcenten, en överväldigande majritet, hade de föräktenskapliga samlag med sin tillkmmande sm den rmantiska kärleksidelgin legitimerar. Av de äldre kvinnrna hade 20 prcent väntat men av de unga gifta kvinnrna hade 9 prcent väntat. Även bland dessa gäller att en del hade sexuell erfarenhet före äktenskapet - men inte med den äktade. Vad vi sagt gäller den persn sm man gifte sig med. Förälskelser i andra leder ingalunda alltid till samlag; 68 prcent rapprterar att det någn gång hänt dem att de varit förälskade utan att de hade någt samlag, varken förr eller senare. Att först bli kär ch att sedan söka samlag med den älskade är det klassiska rmantiska mönstret. I verkligheten finns det emellertid flera relatiner mellan kärlek ch kärleksakt än den klassiska. Det någt ihåliga i kärlekskravet sm legitimatin för samlag belyses kanske bäst av dem sm säger»det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad men att jag blev förälskad efter våra första samlag». Så har 23 prcent av männen någn gång upplevt det ch 7 prcent av kvinnrna. Att ha samlag är emellertid ingen kungsväg till förälskelse: 62 prcent av männen säger»det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad ch utan att heller bli det efter våra samlag». För kvinnrna är mtsvarande siffra 13 prcent. Till sist skall vi ckså ntera en grupp sm erfarit att förälskelsen är en dålig fingervisning till det sexuella. Av männen säger 20 prcent:»det har hänt att jag varit förälskad, men att förälskelsen försvann efter vårt första samlag». Detsamma har hänt 11 prcent av kvinnrna. Vi kan sluta att den rmantiska idelgin varit mycket effektiv i nedbrytningen av det återhållsamma sexualmönstret utan att ersätta det med annan scial kntrll. Att låta förälskelser vara guiden till sexualumgängen är sm synes i viss mening gdtyckligt: ingen annan än den förälskade kan avgöra m han är förälskad ch ibland kmmer sexualumgänget före förälskelsen ch ibland försvinner förälskelsen efter första sexualumgänget. Rådet att låta sexuallivet styras av förälskelser är i praktiken den sciala kntrllens abdikatin. Det är ett råd att var ch en skall göra vad sm för hnm eller henne känns bäst ch riktigast. Därmed är inte sagt att förälskelse ch kärlek är betydelselösa för de förälskade. Sm vi senare skall se färgas den sexuella samvarns kvalitet av att man är kär. De yngre mfattar inte alla aspekter av den rmantiska inställningen i samma höga grad sm de äldre. Åsikten att»kärlek är det enda riktiga skälet för en sexuell förbindelse» hyllas t. ex. av 60 prcent av den yngre generatinen ch 68 prcent av den äldre. Har den rmantiska nedbrytningen av det återhållsamma sexualmönstret genmförts så effektivt av den äldre genera- 22 SU 1969: 2

25 tinen att den yngre inte längre behöver bidra? 2.3 Den preventiva teknikens spridning Enligt vad vi kan räkna ut från våra intervjuer ägde under en månad på förvintern 1967 ungefär 9,7 milliner samlag rum i Sverige. Ni månader senare föddes barn. I det kntraceptiva samhälle sm Sverige blivit går det alltså ungefär samlag per fött barn. Den direkta ch naturliga linje sm äldre lagstiftning ch gammaldags sedlighet drg mellan samlag ch barn har alltså brutits i befruktningskntrllens tidsålder. Den rmantiska inställningen har gett impulser ch legitimatin till att bryta med det återhållsamma sexualmönstret. Graviditetskntrllen har gett de tekniska medlen. Befruktningskntrll har liksm den rmantiska kärleksidelgin en lång förhistria. 3 Kndm av linne rapprteras på talet, av tarmblåsr på ch 1700-talen. Pessarens förelöpare, en svamp indränkt i lämpliga kemikalier att införa i vagina, börjar rapprteras från 1600-talets Frankrike ch trde ha bidragit till de franska födelsetalens nedgång århundradet efter franska revlutinen. På 1840-talet uppfanns vulkaniseringsprcessen för gummi, ch därmed fanns den teknlgiska basen för den massprduktin av både kndm ch pessarer sm karaktäriserat vårt århundrade. På 1950-talet km p-pillren, den mest effektiva befruktningskntrllen hittills ch spiralen, den billigaste varianten av preventivmedel. Spridningen av de massprducerade preventivmedlen befrdrades av aktinsgrupper sm med tiden utvecklades till flkrörelser för familjeplanering. Ledarna för dessa rörelser var fta kvinnr: Marie Stpes i England, Margaret Sanger i U.S.A., Elise ttesen-jensen i Sverige. Dessa rörelser rönte mycket mtstånd från alla etablerade institutiner, inklusive staten. Det är först i några av de nya natinerna i underutvecklade mråden sm staten från början blivit ledare för snarare än en mer eller mindre mtsträvig följeslagare till befruktningskn- SU 1969: 2 trllens aktinsgrupper. Familjeplanering praktiseras nu av en str majritet svenskar. Hälften av beflkningen brukar ha preventivmedel hemma (tabell II: 3); detta gäller genmgående både de högre yrkesklasserna (50 %) ch arbetarklassen (48 %), både de med låg utbildning (46 %) ch med realskla ch högre utbildning (56 %). En fjärdedel av de gifta (25 %) brukar ta med sig preventivmedel när de går ut. Ett nytt budrd har uppenbarligen vunnit förankring hs beflkningen: Du skall icke ha samlag utan preventivmedel utm när du avser att skaffa barn! Så säger våra intervjuade: Den yngre generatinens män Man bör abslut använda preventivmedel 16 % varje gång Man bör ng använda preventivmedel, 21 % men man kan låta bli ibland Man kan gtt strunta i att använda pre- 3 % ventivmedel Man bör aldrig använda preventivmedel 1 % Den yngre generatinens kvinnr Man bör abslut använda preventivmedel 84 % varje gång Man bör ng använda preventivmedel, 13 % men man kan låta bli ibland Man kan gtt strunta i att använda pre- 1 % ventivmedel Man bör aldrig använda preventivmedel 1 % Den äldre generatinens män Man bör abslut använda preventivmedel 63 % varje gång Man bör ng använda preventivmedel, 31 % men man kan låta bli ibland Man kan gtt strunta i att använda pre- 3 % ventivmedel Man bör aldrig använda preventivmedel 3 % Den äldre generatinens kvinnr Man bör abslut använda preventivmedel 71 % varje gång Man bör ng använda preventivmedel, 20 % men man kan låta bli ibland Man kan gtt strunta i att använda pre- 2 % ventivmedel Man bör aldrig använda preventivmedel 8 % Se vidare tabell II: 4 Låt ss se hur dessa idéer m skyddsmedel msatts i det senaste samlag de inter- 3 En läsbar översikt är Peter Fryer, The Birth Cntrllers, Lndn bidmé 23

26 vjuade hade innan de blev utfrågade (tabell II: 5). Ni prcent ville ha barn ch använde av den anledningen inget skyddsmedel vid sitt senaste samlag. I sex prcent av fallen var kvinnan redan gravid; 20 prcent, mest äldre, kunde inte få barn. Av de övriga, sm alltså enligt nrmen brde använda skyddsmedel: tre prcent av dessa ansåg det rätt med skyddsmedel ch använde därför inte någt vid sitt senaste samlag. 10 prcent gillar skydd, tycker förmdligen att de är trevliga att använda, ch inga förekm vid deras senaste samlag. Hela 16 prcent slarvade ch kunde endast säga att det inte blev av att använda skydd. Två prcent angav mer än ett skäl varför det blir sammanlagt 27 prcent, nästan tre av ti, sm enligt den nya nrmen brde ha använt skydd, men inte gjrde det. Ytterligare en del använde inadekvata skyddsmetder: 4 prcent utnyttjade s. k. säkra perider, 4 17 prcent avbröt samlaget ch 2 prcent sköljde sig efteråt. 4 prcent angav att de använt mer än en metd; det är alltså 19 prcent, två på ti sm utnyttjar tveksamma metder. Äldre kvinnr är vanliga i denna grupp. Bland de övriga, en majritet, användes följande rekmmenderade metder: Kndm 38 % Pessar 8 % P-piller 14 % Spiral, inlägg 1 % Kemiskt medel 1 % Det är 60 prcent sm håller sig till dessa mer adekvata metder. Två prcent använder mer än en skyddsteknik. P-piller är den unga generatinens teknik: 26 prcent av de yngre använde p-piller mt 8 prcent av de äldre. Uppgifter m användning av rekmmenderade medel i lika beflkningskategrier fördelar sig sålunda: Yngre män 77 % Äldre män 63 % Yngre kvinnr 66 % Äldre kvinnr 45 % Gifta 56 % gifta 68 % Yngre generatinen med hög utbildning 74 % Äldre generatinen med hög utbildning 66 % Yngre generatinen med låg utbildning 70 % Äldre generatinen med låg utbildning 51 % Vi ser att bland de yngre flera använde rekmmenderade preventivmedel än bland de äldre. Frekvensen var ckså högre bland gifta än bland gifta. Bland de äldre var den högre bland dem sm fått högre sklutbildning; en dylik skillnad försvinner nästan bland de yngre. Vi kan dra slutsatsen att den nya nrmen m preventiv efterlevs i str utsträckning, ch efterlevs enligt sakkunskapens rekmmendatiner. Men en minritet ignrerar dem. De utsätter därmed sig själva, sin partner ch sin mgivning för risker sm är lika stra sm nödiga. I Sklöverstyrelsens Handledning i Sexualundervisning heter det i lektinsexemplet för åringar:»Eftersm Ni vet, att pjkar ch flickr i uppväxtåren inte skall ha sexuella förbindelser, så förstår ni ckså att preventivmedel inte skall användas av dem». 5 Handledningen går inte alls in på frågan m hur preventivmedel används, ch inga lektinsexempel demnstrerar dem. Vi ser emellertid från våra siffrr att preventivnrmer ch preventivvanr spritts i riket. Det har uppenbarligen gått så snabbt ch skett så genmgripande att det nya lämnat många minriteter bakm sig. Huruvida sklväsendet är en av dem kmmer att framgå av andra utredningar sm USSU låtit göra. 2.4 Andra faktrer Den rmantiska idelgin ch den preventiva tekniken är två huvudfaktrer i det återhållsamma sexualmönstrets förändringar. Det är emellertid inte säkert att dessa två faktrer i alla länder får samma genmslagskraft sm i Sverige. Det trde inte vara väsentligt för förståelsen av vad sm händer med det svenska sexualmönstret att landet är en välfärdsstat, särskilt att kvinnans ställning förändras, ch att sekulariseringen är mycket spridd. * Termen»säker perid» är missvisande ch brde utbytas mt ett annat rd i framställningar för skla ch flkbildning. 6 A. a., s SU 1969:2

27 m man frågar»anser Ni att det är den enskildes sak eller samhällets sak att se till att varje människa har en gd levnadsstandard» svarar 40 prcent av de äldre ch 46 prcent av de yngre att det är samhällets sak. I praktiken har ckså samhället vidtagit en rad åtgärder sm tillförsäkrar t. ex. mödrar ch barn en hygglig levnadsstandard. m man frågar»anser Ni att det är rätt eller fel att uppmuntra mödrar att lämna sina barn på daghem för att ägna sig åt yrkesarbete», svarar 43 prcent av de äldre ch 56 prcent av de yngre med hög utbildning att det är rätt. Bland persner med låg utbildning har 25 prcent av de äldre ch 32 prcent av de yngre denna åsikt. Vi ser här att den traditinella kvinnrllen ändras. Samhället vidtar ckså åtgärder för att tillhandahålla barntillsyn. Det vre ytligt att tr att en kmbinatin av rmantisk prtest ch preventivteknik får samma knsekvens för sexualmönstret i ett samhälle sm saknar utbyggd välfärd ch i ett samhälle med en helt traditinell kvinnrll. Till sist måste vi ckså ntera att sekulariseringen i Sverige är särskilt märkbar bland ungdmar. I vår undersökning trr 32 prcent av åringar på en Gud sm ingriper i deras liv mt 50 prcent av den äldre generatinen. Vi är ganska säkra på att skillnaderna i siffrrna framför allt avspeglar en sekularisering, inte att man blir frmmare med åren. I SIF-intervjuer från 1954 trdde 39 prcent av åringar på en Gud sm ingriper. Fjrtn år senare, år 1968, ställdes samma fråga till ett liknande urval av åringar. Då trdde 22 prcent. 2.5 Återhållsamma värderingar ch nrmer De faktiska värderingar ch nrmer sm beflkningen hyllar varierar mer än vad man skulle tr från de vanliga framställningarna av lika livsåskådningar. En gd majritet (62%) tycker det är bra att mannen har sexuell erfarenhet när han gifter sig ch en knapp majritet (54%) tycker det är bra att kvinnan är sexuellt erfaren när hn gifter sig. Endast en mindre grupp (15%) ppnrar mt åsikten att det är bra för mannen att ha föräktenskapliga förbindelser, ch ppsitinen i kvinnrnas fall är nästan lika svag (19%). Övriga är tveksamma. Vi får här ett första tecken på att den återhållsamma mralens förbud mt föräktenskapliga förbindelser till str del saknar stöd hs beflkningen (tabell II: 6). Å andra sidan håller en överväldigande majritet (87% av männen ch 91% av kvinnrna) på att»trhet inm äktenskapet är abslut nödvändig». Den återhållsamma mralens förbud mt utmäktenskapliga förbindelser har alltså mycket starkt stöd bland beflkningen. Till bildens huvuddrag hör vidare att man är benägen att överse med enstaka trhet: 46 prcent tycker man skall överse med enstaka trhet från den man har stadigt sällskap med; 28 prcent tycker att man skall överse med enstaka trhet m man är förlvad, ch 26 prcent tycker att man skall överse med enstaka trhet inm äktenskapet. Situatinen är densamma vare sig trheten är mannens eller kvinnans (tabell II: 7 ch II: 8). För att närmare studera utbredningen ch förändringen i den återhållsamma sexualmralen ställde vi denna serie frågr: Anser Ni att man under följande förhållanden bör acceptera sexuellt samliv? m mannen ch kvinnan är förlvade med varandra? m mannen ch kvinnan har stadigt sällskap med varandra? m både mannen ch kvinnan är bundna av någn annan men inte närmare känner varandra? m mannen är gift med en annan ch kvinnan är gift? m kvinnan är gift med en annan ch mannen är gift? Det finns en str variatin i svaren: från 93 prcent sm säger ja till föräktenskapliga förbindelser för förlvade par till 6 prcent sm accepterar det dubbla äktenskapsbrttet, sexualförbindelse mellan två SU 1969:2 25

28 sm är gifta men inte med varandra (tabell II: 9). Friheten till föräktenskapligt samliv stöds i överväldigande grad m vederbörande är förlvade eller har stadigt sällskap. Prcenttalen män ch kvinnr i yngre ch äldre generatinen sm accepterar sexuellt samliv före äktenskapet är: Accepterar sexuellt samliv mellan Yngre Män Förlvade par 97% Par med stadigt sällskap 91% bundna, relativl : bekanta par 53% 98% 91% 25% Äldre Män 93% 87% 44% Kvinnr Kvinnr 89% 74% 12% Föräktenskapliga relatiner mellan män ch kvinnr sm inte är förlvade eller har stadigt sällskap stöds av varannan ung man (53%) ch var fjärde ung kvinna (25%) Äldre kvinnr är överväldigande emt förbindelser av dessa slag. För utmäktenskapliga förbindelser får vi denna bild: Yngre Äldre generatinens generatinens Accepterar sexuellt samliv Kvin- Kvinmellan Män nr Män nr Gift man - gift kvinna 13% 6% 9% 3% gift man - gift kvinna 13% 7% 8% 3% Gifta med andra 12% 7% 7% 3% I fråga m utmäktenskapliga förbindelser finns det mer knsekventa skillnader mellan män ch kvinnr: kvinnrna är mer restriktiva. Det dminerande intrycket är emellertid att alla dessa frmer av utmäktenskapliga relatiner avvisas av alla grupper. Generellt kan vi ntera dessa drag för både för- ch utmäktenskapliga relatiner: Yngre håller mindre på återhållsamhet än äldre. Män håller mindre på återhållsamhet än kvinnr. Städernas beflkning är mindre återhållsam än landsbygdens. Högre inkmstklasser är mindre återhållsamma än de lägre. De högre utbildade är mindre återhållsamma än de lägre utbildade. De sm sällan eller aldrig går i kyrkan är mindre återhållsamma än regelbundna kyrkbesökare. En intressant skillnad mellan för- ch utmäktenskaplig återhållsamhet är att skillnaden i återhållsam inställning mellan män ch kvinnr minskar i den yngre generatinen med avseende på föräktenskapliga förbindelser men ej med avseende på utmäktenskapliga. De mest återhållsamma vi stött på är de sm hade religiösa föräldrar ch sm själva går i kyrkan. Dck skall man inte tr att en mral sm förbjuder föräktenskapliga förbindelser helt accepteras av dem sm regelbundet hör den förkunnas i kyrkrna. En överväldigande majritet av såväl statskyrkans sm frikyrkans trgna besökare accepterar sexuellt samliv mellan förlvade (92 resp. 80 prcent). Sexuellt samliv mellan bundna, relativt bekanta persner accepteras av var femte frikyrkbesökare (19%), var fjärde statskyrkbesökare (27 %) ch nästan varannan sm ej brukar gå i kyrkan (44 %). För hela riket gäller att: 7 prcent avvisar alla föräktenskapliga ch avvisar alla utmäktenskapliga förbindelser. 85 prcent avvisar alla utmäktenskapliga förbindelser men accepterar åtminstne någn föräktenskaplig frm av sexualförbindelse. 8 prcent tillåter någn frm av föräktenskaplig ch tillåter någn frm av utmäktenskaplig förbindelse. I 150 samhällsstrukturer sm Gerge P. Murdch analyserar i sin bk Scial Structure 6 var föräktenskaplig sexualförbindelse tillåten i sju av ti ch utmäktenskapliga i två av ti. Inget av dessa samhällen är (eller var) lika rikt, kmplicerat ch tekniskt 6 Gerge P. Murdch, Scial Structure, New Yrk 1949, sid SU 1969: 2

29 avancerat sm Sverige. Men Murdchs frskningsresultat visar att samhällen - trts vad västerländska mralister gärna framhållit - mycket väl kan tillåta föräktenskapliga förbindelser ch förbjuda utmäktenskapliga. Antrplgiskt sett är denna kmbinatin den vanligaste; den nteras för nästan hälften av jrdens kända samhällen. Sverige måste räknas till de samhällsstrukturer i vilka man på det hela taget tillåter föräktenskapliga förbindelser ch avvisar utm äktenskapliga. Till kategrin av samhällen med detta vanliga mönster kan läggas Gamla Testamentets Israel. Det sjätte budet gällde för männens del utmäktenskapliga förbindelser, inte föräktenskapliga. 2.6 Relatin till andra attityder De mer ch mindre återhållsamma skiljer sig från varandra på många sätt. Det är inte vår avsikt att karaktärisera dem sm persnlighetstyper - det skulle kräva en psyklgisk eller psykiatrisk undersökning. Vi kan emellertid visa att de har annrlunda attityder i frågr sm ytligt sett inte har någt med sexualitet att göra. Eftersm dessa attityder ckså är annrlunda bland de högre utbildade rapprterar vi dem åtskilda inm lika utbildningskategrier. En del människr är rigida, d. v. s. ser med r ch mtvilja mt varje förändring i nrmer ch vanr av vad slag de vara må. De finns i någt högre grad bland de återhållsamma. Vår undersökning gjrdes ett halvår före trafikmläggningen ch vi frågade m den. (Läs först tabellens klumner uppifrån ch ned för att ntera hur de sm gör mtstånd mt en friare sexualmral ckså gör mtstånd mt en helt annan förändring.) En del människr är kategriska. De är intleranta mt ambivalenser, ser världen i svart ch vitt, gtt ch nt. De håller ckså på en återhållsam sexualmral i högre utsträckning än de sm tlkar medmänniskr sm en blandning av gtt ch nt. Att hylla ch lyda de överrdnades auktritet ch att kräva lydnad ch respekt SU 1969: 2 Prcent instämman-»det finns ingen anled- den bland ning att nu övergå från vänstertrafik till höger- Högt Lågt trafik på vägarna.» utbildade utbildade Nrm mföräktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder- 41 % 61 % alla föräktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accepterar 26 % 50 % föräktenskaplig relatin endast med stabil partner instämmer Bland dem sm accepterar 26 % 46 % alla slags föräktenskapliga förbindelser instämmer Nrm m utmäktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 29 % 51 % alla utmäktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accepterar 18 % 44 % utmäktenskapliga relatiner instämmer Prcent instämmande bland»det finns egentligen bara två slags människr - de nda ch de gda.» Högt utbildade Lågt utbildade Nrm m föräktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 19 % 38 % alla föräktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accepterar 5 % 23 % föräktenskaplig relatin endast med stabil partner instämmer Bland dem sm accepterar 5 % 25 % alla slags föräktenskapliga förbindelser instämmer Nrm m utmäktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 6 % 25 % alla utmäktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accepterar 6 % 21 % utmäktenskapliga relatiner instämmer 27

30 av de underrdnade gör lika persner i lika utsträckning. De återhållsamma är auktritära i högre grad - åtminstne tycker de att barn måste lära sig lydnad ch respekt. Prcent instäm-»lydnad ch respekt för mande bland myndigheterna är det viktigaste sm barn måste Högt Lågt lära sig.» utbildade utbildade Nrm m föräktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 72 % 90 % alla föräktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accepterar 52 % 85 % föräktenskaplig relatin endast med stabil partner instämmer Bland dem sm accepterar 45 % 78 % alla slags föräktenskapliga förbindelser instämmer Nrm m utmäktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 55 % 86 % alla utmäktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accepterar 44 % 71 % utmäktenskapliga relatiner instämmer Den sm är tlerant på ett mråde är fta ng tlerant på ett annat. Det gäller både i fråga m vanr ch pininer. Vi jämför tleransen på det sexuella mrådet med hur man tlererar avvikande frisyr hs tnåringar ch avvikande åsikter i radi ch TV, ch finner att den sexuella tleransen ingalunda är helt fristående. En del människr är knventinella, tycker att den traditinella yttre frmen (ibland skenet) är mycket viktig att upprätthålla ch har ett egenvärde. Bland dem finns flera sm är mer återhållsamma, t. ex. i en fråga m att följa religinens ritual även m man förlrat trn på dess innehåll. Vi vet ckså att en del persner saknar intrspektivt medvetande. De tycker det är bäst att skjuta ifrån sig prblem, både de i mvärldens liv ch de sm finns inm Prcent instämmanden bland»långhåriga tnårspj- Högt Lågt kar brde tvångsklippas» utbildade utbildade Nrm m föräktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 13 % 27 % alla föräktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accep- 5 % 19 % terar föräktenskaplig relatin endast med stabil partner instämmer Bland dem sm accep- 5 % 15 % terar alla slags föräktenskapliga förbindelser instämmer Nrm m utmäktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 6 % 20 % alla utmäktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accep- 4 % 18 % terar utmäktenskapliga relatiner instämmer Prcent instäm-»det är rätt att uppfstra manden bland sina barn att be aftnbön även m man själv inte Högt Lågt trr på Gud» utbildade utbildade Nrm m föräktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 67 % 86 % alla föräktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accep- 56 % 69 % terar föräktenskaplig relatin endast med stabil partner instämmer Bland dem sm accep- 45 % 62 % terar alla slags föräktenskapliga förbindelser instämmer Nrm m utmäktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 58 % 71 % alla utmäktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accep- 49 % 55 % terar utmäktenskapliga relatiner instämmer 28 SU 1969: 2

31 Prcent instämmanden bland»det finns många åsikter sm aldrig brde få fram- Högt Lågt föras i radi ch TV» utbildade utbildade Nrm m föräktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 57 % 80 % alla föräktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accep- 23 % 45 % terar föräktenskaplig relatin endast med stabil partner instämmer Bland dem sm accep- 20 % 38 % terar alla slags föräktenskapliga förbindelser instämmer Nrm m utmäktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 26 % 48 % alla utmäktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accepterar utmäktenskapliga relatiner instämmer 23 % 45 % det egna känsllivet, ch tänka på någt trevligare. De återhållsamma finns i någt högre utsträckning bland det slags människr sm föredrar avkppling ch distraktin framför medvetenhet m livets prblem. Vi skall inte gå djupare in på de intressanta psyklgiska terier sm finns m sexualitet ch persnlighetsdrag. (Se dck sid. 45). Det sagda antyder att återhållsamhet är en del av ett större persnlighetsmönster av rigiditet, auktritetsbundenhet, intlerans ch medvetenhet. Vi rör ss här med grundläggande persnlighetsattityder, men ingalunda sådana sm är en gång för alla helt givna utan sådana sm påverkas av den bildningsmiljö sm råder i hem, skla ch kamratkrets. De påtagliga skillnaderna i vanstående tabeller mellan lika grader av den egna sklutbildningen vilken vi vet är krrelerad ckså med föräldrars ch kamraters sklutbildning - antyder hur en gd bildningsmiljö ökar öppenheten, självständigheten gentemt auktritcter, tleransen ch medvetenheten. Vi har tidigare visat hur den återhållsamma ch den friare inställningen till det sexuella hänger nära samman med samhällslivets struktur. Den är alltså inte islerad från samhällsutvecklingen. Vi har nu ckså antytt att den återhållsamma ch den friare inställningen hänger nära samman med persnlighetens struktur. Den är inte islerad från persnlighetsdrag ch de förändringar sm uppfstran ch utbildning medför i grundläggande persnlighetsattityder. Sexualmralens berende av samhällsförändringar ch persnlighetsförändringar är väl värda att hålla i minnet. I den ppulära diskussinen hppar man gärna över dessa faktrer ch ser i stället utvecklingen sm ett resultat av prpaganda, t. ex. antikristlig agitatin eller religiöst mraliserande. Sexualmralens förankring i samhälls- ch persnlighetsstrukturen begränsar effekten av lika åsiktsriktningars budskap i sexualfrågr. Vad vi sagt m de lika livsåskådningarnas prpaganda gäller ckså sklan. Enligt Prcent instäm-»film ch TV nu för manden bland tiden handlar för mycket m livets prblem i stället Högt Lågt för att ge avkppling» utbildade utbildade Nrm m föräktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 23 % 56 % alla föräktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accep- 33 % 50 % terar föräktenskaplig relatin endast med stabil partner instämmer Bland dem sm accep- 28 % 45 % terar alla slags föräktenskapliga förbindelser instämmer Nrm m utmäktenskapliga relatiner Bland dem sm förbjuder 34 % 51 % alla utmäktenskapliga relatiner instämmer Bland dem sm accep- 22 % 36 % terar utmäktenskapliga relatiner instämmer SU 1969: 2 29

32 Sklöverstyrelsens handledning i sexualundervisning från 1955 skall sklan stödja det återhållsamma sexualmönstret genm att framhålla avhållsamhetens psitiva sidr. På senare tid har höjts röster sm vill att sklan skall framhålla de psitiva sidrna av en friare inställning. Från vår diskussin här ch från de siffrr sm vi kmmer att redvisa i kapitel III har vi föga anledning att tr att några timmars sexualundervisning i sklan varje termin ändrar sexualbeteendet hs de unga på utslagsgivande sätt i den ena eller den andra riktningen. Däremt är den ökade sklutbildningen sm sådan en dynamisk kraft sm bidrar till att förändra samhället ch därmed dess sexualmönster, ch den är en persnlighetsskapande kraft sm ändrar grundläggande attityder ch därmed ckså påverkar inställningen till det sexuella. 2.7 Lära ch liv Den öppenhet mt föräktenskapligt sexualliv sm vi fann karakteristisk för svenskar mtsvaras av deras faktiska beteende. Endast två prcent, en persn av femti, hade sitt första samlag sm gift. Fem prcent av den äldre generatinens kvinnr gifte sig sm skulder, två prcent av den yngre. Den enda grupp sm markant avviker från alla andra består av persner sm hade religiösa föräldrar ch själva är religiöst aktiva: bland dem hade 17 prcent sitt första samlag efter vigseln. Men även här gäller alltså att en överväldigande majritet (83%) har föräktenskaplig sexualerfarenhet (tabell II: 10). Vi erinrar ss att bland denna grupp håller man starkast på en mral sm är återhållsam ckså ifråga m föräktenskapliga förbindelser. Även mtståndare till föräktenskapliga förbindelser praktiserar dem. 7 Låt ss nu undersöka hur de sm varit gifta ett år eller längre lär ch lever i fråga m utmäktenskapliga förbindelser (tabell II: 11). Vi jämför dem sm tillåter någn variant av utmäktenskaplig relatin ch jämför med dem sm under det senaste året haft sexuellt umgänge med flera än en persn, ch får följande fyra typer: Tillåter utmäktenskapliga förbindelser Typ I Ja Ja Typ II Ja Nej Typ III Nej Ja Typ IV Nej Nej Har själv haft utmäktenskapliga förbindelser Typ I är de knsekvent trgna: de tilllåter relatiner vid sidan av äktenskapet ch de har praktiserat dem det gångna året. Mindre än två prcent (1,6%) tillhör denna grupp. Typ II är de tillåtande men trgna. De tillåter utmäktenskapliga förbindelser men har inte själva engagerat sig i någn dylik under det senaste året. I denna grupp faller 5 prcent. Typ III är hycklarna (eller de viljesvaga). De förbjuder utmäktenskapliga förbindelser men praktiserar dem ändå. Här finns 3 prcent. Typ IV är de knsekvent trgna. De förbjuder utmäktenskapliga förbindelser ch har - åtminstne det senaste året - levt sm de lär. Hit hör en överväldigande majriet: 90 prcent av alla gifta. De knsekvent frigjrda (Typ I) finns mest i städerna ch i den äldre generatinen. De tillåtande men trgna (Typ II) finns framför allt bland dem sm har högre utbildning (9% jämfört med 4% för lägre utbildade), tillhör högre yrkesklasser, ch de sm sällan går i kyrkan. Hycklare (Typ III) finns i alla beflkningskategrier, men mer bland män än kvinnr, mer bland äldre män än yngre män, mer bland de högre utbildade, ch mer bland de äldre välutbildade än bland de yngre välutbildade. Allra mest finns hycklare bland dem sm genmgått skilsmässa (14 % mt riksgenmsnitt av 3%). Föreställningen att det finns flera med denna diskrepans mellan lära ch liv bland dem sm går i kyrkan är felaktig; siffran för statskyrkbesökare är 3 prcent 7 Jmf. Albert Reiss, The Scial Cntext f Premarital Permissiveness, New Yrk SU 1969:2

33 ch för frikyrkbesökare 2 prcent, för alla andra 4 prcent. Typ IV, de knsekvent trgna, dminerar överallt. En viss skillnad fanns dck mellan de mer utbildade ch de inm den äldre generatinen vars utbildning slutat med flksklan. Inm den yngre generatinen är skillnaden betydlig. Andelen knsekvent trgna är bland Äldre generatinen Högre utbildning Lägre utbildning Yngre generatinen Högre utbildning Lägre utbildning 82% 92% 88% 91 % De sm hävdar att den äktenskapliga mralen försämras i Sverige har inte någt stöd i dessa siffrr från den yngre generatinen. 2.8 En ny nrm? Vi har sett att förbudet mt föräktenskapliga förbindelser i praktiken upplösts. Förbudet mt utmäktenskapliga förbindelser naggas förmdligen alltmer i kanten genm att kategrin»tillåtande men trgna» är överrepresenterad i en starkt expanderande kategri, de högt utbildade. Detta innebär inte nödvändigtvis att vi går mt allt större nrmlöshet. Den sciala nrm sm i det kntraceptiva samhället kan tänkas ersätta den traditinellt återhållsamma sexualmralen lyder: Inga nya sexualförbindelser bör inledas sm skadar redan befintlig sexuell samlevnad. Vi frmulerade följande påstående ch frågade m våra intervjuade instämde eller ppnerade:»två persner bör inte inleda en ny sexuell förbindelse m den stör den gemenskap sm någn av dem har med någn annan.» Andelen sm instämmer är: Det finns en klar majritet i dessa ch praktiskt taget alla andra beflkningsgrupper vi kan islera sm instämmer i denna nya nrm (tabell II: 12). Av visst intresse är att den nya nrmen ckså tycks i hög grad vara en minsta gemensamma nämnare i de lika inställningar vi funnit beträffande både för- ch utm- Alla Män Kvinnr Bland lågt utbildade 77% 77% 76% Yngre generatinen 74 % Äldre generatinen 77 % Stadsbr Landsbr 77% 75% äktenskapliga förbindelser. Instämmanden i den nya nrmen Bland högt utbildade 78% 79% 78% 77% 80% 78% 82% (1) Bland dem sm accepterar föraktenskapligt sexuellt samliv mellan: Inga alls 75 % Förlvade par/stadigt sällskap 77 % bundna bekanta par 74 % (2) Bland dem sm i fråga m utmäktenskapligt samliv: Förbjuder förbindelser Tillåter förbindelser 79% 58% Vi skall inte dra för stra växlar på svaren på denna enda, rätt svåra intervjufråga. Men här finns kanske tillräcklig värdegemenskap för att antyda vad sm blir hederskdex för sexuell samvar i det kntraceptiva samhället. SU 1969:2 31

34 3 m inledningen i det sexuella Inm hela beflkningen mellan 18 ch 60 år har en överväldigande majritet, 95 prcent, erfarenhet av samlag. Låt ss emellertid först beskriva dem sm aldrig haft samlag. 3.1 De erfarna De sm är utan samlagserfarenhet återfinns ftare på landet än i staden (8% mt 4%) men är i övrigt rätt jämnt fördelade i lika undergrupper inm beflkningen. Andelen är naturligtvis störst i de allra yngsta åldersgrupperna, bland åringarna är den 20 prcent. Men även inm den äldre generatinen gäller att var 30:e persn aldrig haft samlag. Andelen utan samlagserfarenhet i lika åldersgrupper är: år 20% år 7 % år 3 % år 2 % år 3 % år 4 % Att en del av beflkningen i alla åldrar är sexuellt erfaren bör alltid beaktas när man gör ffentliga uttalanden m det sexuella. Man kan inte generellt förutsätta vad anglsaxarna kallar»carnal knwledge». Samlagserfarenhet saknas någt ftare bland de unga sm får högre utbildning: Yngre generatin Hög utbildning 12 % Låg utbildning 6 % Äldre generatin Hög utbildning 2 % Låg utbildning 5 % I övrigt har vi inte kunnat lkalisera någn beflkningsgrupp sm har påtagligt fler sexuellt erfarna inm givna åldersgrupper (tabell III: 1). Av det fåtal sm aldrig haft samlag har i både yngre ch äldre generatinen två av ti kvinnr aldrig fått sina bröst smekta av en man, två på ti har fått sina bröst men aldrig sina könsdelar smekta av en man, ch sex av ti har någn gång smekts av en man både på brösten ch könsdelarna. Bland männen utan samlagserfarenhet är det tre på ti sm aldrig smekt en kvinnas bröst, nästan två på ti har smekt en kvinnas bröst men ej hennes könsrgan, ch mer än hälften sm har smekt både bröst ch könsdelar. m dessa aktiviteter jämsides med samlag räknas sm hetersexuella handlingar blir det bara 1,2 prcent av beflkningen mellan 18 ch 60 sm inte har uppgivit någn hetersexuell erfarenhet. (Se vidare i tabell III: 2.) Att smeka mtparts könsdelar brukar numera kallas»petting». Inm den yngre generatinen utan samlagserfarenhet säger 23 prcent att de brukar petting i stället för samlag. På en direkt fråga m man idkat petting den senaste månaden svarade 19 prcent av den yngre generatinens erfarna ja. Petting är alltså vanlig ng i Sverige för att beaktas i varje framställning av ung- 32 SU 1969:2

35 dmens sexualliv. Men de svenska siffrrna ligger långt under vad sm är typiskt i framställningar m amerikanska ungdmars beteende. Ingen av dem sm ej haft samlag under hela sitt liv hade någn hmsexuell erfarenhet månaden före intervjun. Men 4 prcent av dem medgav att de gärna skulle vilja ha erfarit sexuell njutning med någn av samma kön. Bland de sexuellt erfarna uttryckte 2 prcent en önskan att ha en hmsexuell relatin. Av dem sm aldrig haft någt samlag hade 21 prcent nanerat den senaste månaden. De nanerande bland dem sm haft samlag den senaste månaden är 12. Skillnaden är liten men den ger visst stöd åt frskarnas föreställning att masturbatin kan vara ett slags ersättning för samlag. Bland de sexuellt erfarna är nani praktiskt taget helt en männens aktivitet: 36 prcent av dessa män uppger att de hade nanerat månaden före intervjun mt 2 prcent av kvinnrna. nani är ckså den yngre generatinens aktivitet: 59 prcent av yngre män hade nyligen nanerat mt 14 prcent av de äldre männen. 3.2 Sexualdebutåldern I Sverige säger lagen att yngling under 21 ch flicka under 18 år inte får gifta sig utan länsstyrelsens tillstånd. I länder med lägre legal äktenskapsålder - t. ex. USA - förekmmer långt flera tnårsäktenskap än i Sverige, ch barnlösa tnårsäktenskap är vanliga. De typiska svenska ungdmarna avstängs från tidiga äktenskap ch har utvecklat andra frmer för föräktenskapligt sexualliv. Den allmänna pininen gdtar ckså sexuella förbindelser före den legala äktenskapsåldern. Var femte tillfrågad ville inte specificera en ålder då sexuella förbindelser skulle få inledas. Men de övriga gav svar, vars median är 18 år ch 8 månader för män ch 18 år ch 5 månader för kvinnr, alltså för männens del avsevärt under den legala äktenskapsåldern. I övrigt gäller naturligtvis att alla generella minimiåld- SU 1969: 2 rar krävda i lag eller rekmmenderade i allmän pinin är vanskliga. Vi rör ss ju på ett mråde sm är statt i snabb förändring ch sm är rikt på individuella variatiner. En minimiålder skulle f. ö. kunna uppfattas sm en rekmmendatin att börja då, ch detta kan leda till prblem för dem sm inte vill. Vi vet inte m svenskarnas sexualdebut äger rum vid tidigare ålder än vad sm är vanligt i andra industriländer. Pålitliga undersökningar av riksmfattande karaktär saknas från andra länder. Ett undantag är England. Schfield fann att 34 prcent av 18-åriga pjkar i England hade haft samlag ch 17 prcent av 18-åriga flickr. 1 I Sverige har en str majritet haft sitt första samlag i tnåren. Av dem sm är mellan artn ch nittn ch ett halvt år har 75 prcent haft åtminstne någt samlag, 53 prcent har haft samlag den senaste månaden, ch ingen signifikant skillnad finns här mellan män ch kvinnr. Åldern vid första samlaget fördelar sig så här: Under 13 år 1 % år 8 % år 30 % år 32 % år 27 % 27 år eller äldre 2 % Medianåldern är 17 år ch 7 månader, medeltalet 18,3 år2 (tabell III: 3). Siffrrna gäller åringar med sexuell erfarenhet av vilka nästan alla gått i sklan på 20-, 30-, 40- ch 50-talen års Handledledning i Sexualundervisning ger intrycket att»ungdm i uppväxtåren» inte hade ch inte skulle ha samlag. Det är emellertid en realitet att majriteten hade sådan erfarenhet. bservera emellertid den stra spridningen i våra siffrr. Redan i fjrtnårsåldern 1 A. a., s Medianåldern är det bästa måttet. Den anger när hälften av persnerna haft sin första samlagserfarenhet. Medeltalet anger genmsnittsvara för samlagserfarenhet. Det fåtal persner sm debuterar sexuellt vid vanligt hög ålder påverkar medeltalet men ej medianen, ch medelåldern blir därför högre än medianåldern

36 hade 3 av 100 haft samlag, d. v. s. i en typisk årskurs 7 har det vanligen varit en i varje klass sm haft samlag. Bland 27- åringar ch äldre har det likaså funnits 3 på 100 sm inte haft samlag men sm km att ha det senare. Spridning av denna strleksrdning finns inm alla undergrupper. De variatiner i medianålder sm finns mellan lika beflkningsgrupper förlrar i praktisk betydelse mt bakgrund av denna spridning. Varje indelning av en publik av unga människr för sexualupplysning enligt åldersklasser resulterar i en blandning av erfarna ch erfarna. m inte upplysningens innehåll är lika relevant för erfarna ch erfarna måste man fråga sig huruvida sexualundervisning efter årsåldern alls skall differentieras enligt årsklasser. Den allmänna föreställningen att pjkar - trts att deras pubertet inträffar någt senare än flickrnas - prövar sexualumgänge tidigare än flickrna är helt krrekt. Mellan männens ch kvinnrnas debutålder finns i den yngre generatinen dessa skillnader: Under 13 år år år år år 25 år eller äldre Män 2% 17% 38% 28% 13% 1% Kvinnr 1% 7% 36% 38% 17% 1 % Medianåldern för männen är 16,6 år ch för kvinnrna i den yngre generatinen 17,2 år. De högre samhällsklassernas barn debuterar sexuellt någt senare än andra. Medianåldern är : Faders yrkesklass Högre yrkesklasser Lägre yrkesklasser 17,8 år 17,3 år Dessa klasskillnader i sexualdebuten finns både i den äldre ch den yngre generatinen ch minskar inte för de yngre. Den hänger samman med att förlängd sklgång - sm är vanligare för de högre yrkesklassernas barn - uppenbarligen fördröjer sexualdebuten. Vi får följande skillnader i medianåldern för sexualdebut mellan de högt ch lågt utbildade. Inm den äldre generatinen Högre sklutbildning Lägre sklutbildning Inm den yngre generatinen Högre sklutbildning Lägre sklutbildning 18,6 år 17,7 år 17,6 år 16,6 år Man kan förmda att sklgång har denna effekt på debutåldern helt enkelt därför att sklungdm lever i en mer kntrllerad miljö under mer uppsikt av äldre än vad annan ungdm gör. Ungdm från lägre yrkesklasser debuterar tidigare, men ungdm från lägre yrkesklasser sm får högre sklutbildning debuterar sexuellt vid den ålder deras sklkamrater gör det. Sklgångens betydelse för debutåldern märks även när vi studerar skillnaden mellan stadens ch landets tnåringar. Strstadsmiljön framställs fta sm sexuellt slapp. Vi finner emellertid ingen signifikant skillnad mellan stad ch land i den sexuella debutåldern. Städerna har de mer utbildade ungdmarna ch de debuterar, sm visats, någt senare. De sm kmmer från religiösa hem får i genmsnitt en senare sexuell start. Medianåldern för sexualdebuten i lika religiösa miljöer är: Föräldrar mycket eller ganska religiösa Föräldrar inte alls religiösa 17,8 år 17,4 år Det mycket religiösa föräldrahemmet medför att sexualdebuten kmmer någt senare än vad sm gäller för andra hem. De äldres uppgifter m sin sexuella debutålder bör tas med en större reservatin för minnesfel än de yngres. De yngres debutålder är lägre. En jämförelse av åldern vid första samlaget ger denna generatinsskillnad: Under 13 år år år år år 27 år eller äldre Yngre generatin 2% 12% 37% 33% 16% 0% Äldre generatin 1% 6% 27% 31% 33% 2% 34 SU 1969:2

37 Medianåldern blir för: Män Äldre generatin Yngre generatin Kvinnr Äldre generatin Yngre generatin 17,4 år 16,6 år 18,5 år 17,2 år Debutåldern sjunker alltså. Men spridningen, de individuella variatinerna, är frtfarande mycket str. ch här liksm på många andra punkter i denna undersökning, skönjs en tendens för den yngre generatinens flickr att närma sig männens beteendemönster. En uppfattning m takten i nedgången på den sexuella debutåldern kan vi få genm att jämföra medianåldrarna när lika åldersgrupper debuterade: åringar 18,6 år åringar 17,7 år åringar 17,4 år åringar 17,3 år åringar 17,0 år Av de yngsta har alla ännu ej debuterat varför siffrrna där blir någt överdrivet låga. Från äldres siffrr kan vi emellertid säga att den genmsnittliga sexuella debutåldern sjönk mellan 1920 ch 1950 med ett år. Nedgången trde sedan dess ha frtsatt i minst samma takt. 3.3 Föräldrarnas sciala kntrll Både bilgiska ch sciala faktrer kan påverka den ålder då den sexuella debuten sker. Den engelske frskaren Michael Schffield trdde - med utgångspunkt från många andra undersökningar av avvikande beteenden - att barn från skilsmässhem skulle ha tidig sexualdebut. Så var emellertid inte fallet. Vad han däremt fann var någt mycket enklare: de ungdmar vars föräldrar angav när de skulle vara hemma m kvällarna var klart mindre erfarna än de sm vanligtvis inte hade ett angivet klckslag för hemkmst. Vi sprde våra intervjuade hur gamla de var när deras föräldrar slutade ange hur dags de skulle vara hemma på kvällen, ch hur gamla de var när deras föräldrar slutade att fråga m vem de hade träffat när de varit ute en kväll. Låt ss jämföra dem sm var mycket kntrllerade i sin ungdm, i det att de hade denna kntrll över sig även när de var 17 år, ch dem sm aldrig upplevde denna föräldrakntrll eller upplevt att den släppt vid tidigare år. Andelen sm haft sitt första samlag innan de fyllt 17 år är i dessa kategrier: Pjkar Flickr Föräldrarna angav tid för en sjuttnåring ch frågade med vem 20 % 9 % Föräldrarna angav antingen tid för en sjuttnåring eller frågade med vem 24 % 11 % Föräldrarna angav varken tid för en sjuttnåring eller frågade med vem 29 % 18 % Denna föräldrakntrll var starkare för flickr än för pjkar ch starkare inm den äldre generatinen än inm den yngre. Den förklarar en str del av de skillnader vi erhållit i debutåldern mellan dessa beflkningskategrier. Föräldrar kan alltså påverka den sexuella debutåldern. Vi har tidigare sett att sklgång påverkar debutåldern. Men inga sklr - utm möjligen internatsklr - kan utöva den sciala kntrll sm ligger i att sätta klckslag för hemkmst ch att ha kunskap m vilket sällskap tnåringar har. Det finns en tendens hs föräldrar att vilja övervältra den sciala kntrllen av det sexuella på sklrna. (Se sid. 48.) m de vill ha kntrll kan de emellertid själva ge ett väsentligt bidrag. 3.4 mständigheterna kring det första samlaget hs den yngre generatinen Uppgifterna m de äldres sexualdebut är förmdligen mer färgade av minnesförskjutningar än de yngres. Vi gick utförligare igenm sexualdebuten med de yngre i vår enkät. Vi kncentrerar här framställningen till dem. Dessa yngre, snarare än de äldre, blir nrmgivande för kmmande tnåringars inledning i det sexuella. En överväldigande majritet av kvinnrna SU 1969:2 35

38 (89%) rapprterar att mannen sm hn hade sitt första samlag med var äldre än hn, 9 prcent var jämnåriga ch 2 prcent uppgav att mannen var yngre. Eftersm männen i genmsnitt debuterar vid tidigare ålder kan vi anta att i de flesta fall mannen var den sexuellt erfarne (tabell III: 4). För männens del är bilden en annan: 31 prcent hade sitt första samlag med en kvinna sm var äldre, 34 prcent med en jämnårig ch 36 prcent med en yngre kvinna. Här är det svårare att avgöra m kvinnan var den redan erfarna. Var hade man ursprungligen träffats? På en ffentlig danstillställning säger 30 prcent, ute på gatan, vägen, på ett kafé eller knditri, säger 10 prcent ch 2 prcent träffade varann under»raggning». Det är sammanlagt 42 prcent sm mötte sin första kärlekspartner genm att frekventera ställen där man kan göra nya bekantskaper. Från umgängeskretsen kände 29 prcent varandra, 11 prcent gick i sklan tillsammans, 5 prcent hade btt grannar, 5 prcent arbetade på samma arbetsplats, ch 5 prcent var medlem i samma förening eller höll till på samma ungdmsgård när de först träffades. Det blir en majritet (55%) sm utvecklade sitt första sexuella förhållande med persner de mött inm ramen av stabila engagemang inm institutiner med andra syften än att sammanföra ungdmar av lika kön. (Tre prcent hade träffats under andra mständigheter, svårare att klassificera [tabell III: 5].) Hur länge hade man känt varann före första samlaget? Här skiljer sig svaren drastiskt mellan de unga männen ch de unga kvinnrna: Män Kvinnr Mindre än en vecka 15 % 3 % En till fyra veckr 22 % 7 % En till fem månader 30 % 35 % Ett halvår eller längre 33 % 55 % Kvinnrna hade känt sin första partner mycket längre än männen. Var hade man det första samlaget? I en 36 str majritet (69 %) hemma hs endera parten. I en kamrats hem svarar 8 prcent. De ställen sm ppulära föreställningar anger sm de ungas tillflyktsrt för de första sexuella erfarenheterna är föga representerade: utmhus (10%), bil (4%), tält (4%), htell (2 %). En överväldigande majritet (81%) var nyktra när det hände ch hade inte druckit vin eller sprit före första samlaget. Hade man räknat med att ha samlag den gången det först hände.»nej», säger 61 prcent,»det bara blev så». 112 prcent av fallen hade ena parten räknat med det ch i 27 prcent hade båda räknat med det. Mt den bakgrunden är det anmärkningsvärt hur många sm ändå använde preventivmedel vid första samlaget: Kndm 55 % Pessar 1 % Avbröt samlaget 27 % Annat 1 % Gjrde ingenting 16 % Det är praktiskt taget lika många i stad sm på landet, i lika utbildningsgrupper ch från lika scialgrupper sm använde rekmmenderade skyddsmedel redan vid första samlaget. Det är heller ingen skillnad mellan dem sm hade en tidig sexualdebut ch dem sm hade en senare: en majritet i båda fallen använde kndm. Hur länge frtsatte man att träffas efter det första samlaget? Här skiljer sig igen män ch kvinnr: Mindre än en vecka En till fyra veckr En till fem månader Ett halvår eller längre Träffas frtfarande Män 17% 16% 20% 23% 24% Kvini 4% 6% 12% 31% 47% Den krta tid innan sm en del män hade känt sin första sexualpartner mtsvaras av den krta bekantskap de upprätthöll efter första samlaget. Hur länge dröjde det till nästa samlag? Knappt två prcent av den yngre generatinen hade inte haft någt mer samlag. Alla andra hade relativt snart haft samlag igen: SU 1969: 2

39 Inm mindre än en vecka 17 % Inm en till fyra veckr 50 % Inm en till fem månader 18 % Ett halvår eller senare 14 % En överväldigande majritet av dem sm haft ett samlag har uppenbarligen haft nästa samlag inm fem veckr; de sm väl börjat frtsätter. Hur många år är det mellan första samlaget ch giftermålsåldern? Vi frågar alla sm gift sig inm både den yngre ch den äldre generatinen: Äldre generatinen Män Kvinnr Yngre generatinen Män Kvinnr 9,7 år 8,2 år 7,4 år 5,8 år Giftermålsåldern har sjunkit någt snabbare än åldern för sexualdebuten. Antalet år mellan sexualdebut ch giftermål är emellertid ändå så många att man bör diskutera hur realistiskt det är att kppla ihp sexualundervisningens framställning av första samlaget med föreställningen m äktenskap. Valet av make eller maka är allvarligt i sina knsekvenser. Bör det styras av de tillfälligheter sm vi knstaterat fta ng mgärdar den första sexualerfarenheten för många pjkar ch för en hel del flickr? Några siffrr kan bidraga till denna diskussin genm att belysa det nuvarande läget. Av gifta män i vår undersökning har 18 prcent inte haft samlag med någn annan än den första partnern; de gifte sig alltså med sin första partner ch har sedan dess lållit sig till henne. Av gifta kvinnr är det 45 prcent sm hållit sig till en ch samma man från första samlaget till det senaste. SU 1969: 2

40 4 m beflkningens sexuella aktivitet Den samlagsaktivitet sm flertalet börjar i tnåren frtsätter långt fram i livet. Vi intervjuade inga sm var äldre än 60 år. Det är emellertid uppenbart att man måste gå högre i åldrarna för att fastställa den punkt där sexualaktiviteten upphör. Bland åringarna hade 72 prcent haft samlag det senaste året. Samlagsaktiviteten bland de sexuellt erfarna i lika åldrar är: åringar 4% åringar 3% åringar 4% åringar 7% åringar 7% åringar 8% åringar 27% åringar 28% Samlag under Inget gångna året Samlag samlag men ej under under senaste gångna måna-gångna året den månaden bs. Prcenttalen är räknade hrisntellt De äldre kvinnrna tycks sluta sin samlagsaktivitet betydligt tidigare än männen i samma åldrar. Nedgången för båda könen i de senare åldrarna kan bl. a. ber på att allt flera förlrar den livspartner de haft; man blir änka eller änkling ch låter sedan den sexuella aktiviteten vila. 4.1 Antal partners 19% 11% 9% 5% 7% 8% 10% 16% 76% 86% 87% 88% 86% 84% 63% 56% Nittn av tjug bland de persner vi intervjuat är sexuellt erfarna, de har haft samlag. Vi frågade dem:»hur många persner har Ni haft samlag med i hela Ert liv?» Det är värt att ntera att alla utm en handfull kunde ange ett exakt antal. Det visar hur nya sexualerfarenheter blir väsentliga för minnet. Ett slående resultat av vår undersökning är det mycket låga antal persner sm den typiske svensken känner sexuellt. En majritet har i hela sitt liv haft sexualumgänge med en, två eller tre persner. Bland männen har majriteten haft sexualumgänge med fem eller färre, ch bland kvinnrna har majriteten haft samlag med två eller färre persner. Det finns visserligen en mycket frigjrd minritet med ett helt annat sexualmönster, men det dminerande är ingalunda det prmiskuösa eller vidlyftiga utan en klar begränsning av de ttala sexuella erfarenheterna till ett mycket litet antal partners (tabell IV: 1). I hela landet finner vi följande fördelning av antalet sexualpartners. Mellan en fjärdedel ch en tredjedel av beflkningen har låtit den första bli den enda. Bland männen är de 16 % ch bland kvinnrna 40% - en påtaglig skillnad. Medianvärdena är de bästa sammanfattande måtten: de anger var i räkningen det blir lika många sm haft flera sm haft färre. Medeltalet är långt högre än medianen berende på att ett fåtal haft sexualumgänge med många lika persner: 5 prcent med persner, 2 prcent 38 SU 1969:2

41 En partner Två fem Sex el. fler Median Medeltal Män Kvinnr 16% 40% 37% 51% 47% 9% 4,7 1,4 11,7 3,0 med persner ch 3 prcent med 50 eller flera persner. Dessa sexuellt synnerligen aktiva påverkar medeltalet men inte medianen. Se tabellen van. Mätt i medianantalet partners har emellertid den yngre generatinen lika str erfarenhet sm den äldre. Medianantalet sexualpartners man haft är: Yngre generatinen åringar åringar Äldre generatinen åringar åringar åringar 2,4 persner 2,7 persner 2,3 persner 2,8 persner 2,1 persner De äldre kanske har djupare ch mer meningsfull erfarenhet - därm vet vi intet säkert - men de yngre har lika bred erfarenhet. Det är alltså inte förvånande m de yngre talar m sexuella erfarenheter på ett auktritativt sätt: 25-åringen tycks vara lika erfaren sm 45-åringen. Några av de sexuellt erfarna har inte haft någt samlag den senaste månaden. Uppgifter m växling av partners blir säkrare m vi håller ss till vad sm hänt månaden före intervjun bland dem sm varit sexuellt aktiva under den tiden. Vi finner att en överväldigande majritet, 87 prcent, hållit sig till en ch samma persn, 6 prcent har haft samlag med två lika, 4 prcent med tre till fem persner ch 2 prcent med fler än fem persner. Det finns emellertid en påtaglig generatinsskillnad i fråga m antalet samlagspartners den senaste månaden (tabell IV: 2). Sexualpartners senaste månaden Yngre generatinen En persn 77 % 92 % Två persner 10 % 5 % Tre fem persner 8 % 2 % Fler än fem per- 5 % 1 % söner Äldre generatinen Det är alltså en fjärdedel (23 %) av de yngre sm under de senaste tretti dagarna haft samlag med mer än en persn. I medeltal blir det 1,6 persner för de yngre ch 1,2 för de äldre under en 30 dagars perid. Andelen sm haft mer än en persn sm samlagspartner den senaste månaden är lika i lika scialgrupper. Men det finns likheter mellan stad ch land: Stadsbr Landsbr 14% 9% Persner r med högre sklutbildning har växlat partners Dartne i större utsträckning än de med lägre utbildning. Högt utbildade yngre Lågt utbildade yngre Högt utbildade äldre Lågt utbildade äldre 28% 20% 12% 7% Sklutbildningen försenade, sm vi såg i förra kapitlet, sexualdebuten. Men när sklungdmen väl debuterat följer den inte ett mngamt mönster i samma grad sm annan ungdm. I mtsats till en allmänt spridd föreställning finns det ingen skillnad att tala m i fråga m växling av partners mellan de religiöst aktiva ch de sm sällan eller aldrig går i kyrkan. En överväldigande majritet har hållit sig till en ch samma partner under undersökningsmånaden avsett m de går i kyrkan eller ej. De sm haft sexualumgänge med två eller fler lika persner månaden före intervjun är bland Frikyrkbesökare Statskyrkbesökare Ej kyrkbesökare 10% 11 % 13% Siffrr sm dessa är svåra att tlka. Man kan säga att de visar hur svårt det är att uppnå scial kntrll av det sexuella genm att predika mralbud m trhet ch bekänna sig till mralbud m trhet. Man kan SU 1969: 2 39

42 ckså säga att de visar att den mycket skeva könsfördelningen bland dem sm är religiöst aktiva - det finns ett strt kvinnöversktt bland dem - ryckt undan de faktiska förutsättningarna för den mngama livsföring sm man bekänner sig till. De mest påtagliga skillnaderna mellan dem sm knutit sitt sexualliv till en ch samma partner under den studerade månaden ch de sm växlat finns, naturligt ng, mellan gifta ch gifta: Sexualpartners senaste månaden gifta Gifta En persn Två persner Tre fem persner Fler än fem 62% 17% 13% 8% 96% 2,6 % 0,8 % 0,2 % Det är alltså 38% av de sexuellt erfarna gifta sm haft samlag med fler än en persn ch 4% bland de gifta. Det blir ett medeltal av 2,0 partners per månad för de gifta mt 1,1 för de gifta. Även m siffran är större för de gifta gäller att en klar majritet av dem hållit sig till en ch samma persn under den studerade månaden. Föräldraskap minskar mbytena av samlagspartners. Föräldraskapet både hs unga ch äldre för uppenbarligen med sig ansvar, förpliktelser, bundenhet ch emtinella engagemang. Därmed minskar ckså växlingarna av partner. 4.2 Antal samlag senaste månaden De mer detaljerade uppgifter vi har m antalet samlag sm lika beflkningskategrier haft härrör från första kvartalet 1967 ch avser i samtliga fall antalet under månaden före vår intervju. De sm inte haft samlag den senaste månaden är inte medtagna i denna analys. Fördelningen bland de sexuellt aktiva är denna: Ett samlag Två fyra samlag Fem ti samlag Elva tjug samlag Fler än tjug 11% 47% 32% 8% 1% Var tinde har ett samlag i månaden, en knapp majritet har ett samlag i veckan ch bara en på 100 rapprterar så många att det räcker till ett samlag m dagen. Medelantalet är - grvt räknat - 5,5 i månaden (tabell IV: 3). Siffran måste enligt sakens natur i verkligheten vara densamma för män ch kvinnr. I våra data blir det 5,4 enligt männens rapprter ch 5,6 enligt kvinnrnas rapprter, en gd överensstämmelse. Skillnaden faller inm slumpmarginalen ch är ett tecken på pålitligheten hs undersökningen. Samlag var den enda sexuella aktiviteten under undersökningsmånaden för 77 prcent. Förutm samlag idkade 16 prcent ckså petting ch 12 prcent masturberade. En halv prcent sade att de under den senaste månaden erfarit sexuell njutning med en persn av samma kön, alltså haft en hmsexuell relatin. Bland de sexuellt aktiva gäller att den yngre generatinen har långt flera samlag än den äldre: 7,1 per månad jämfört med 4,8. Uppdelat på generatiner finner vi: Yngre generatinens sexuellt aktiva gifta Gifta 6,7 samlag senaste månad 7,6 samlag senaste månad Äldre generatinens sexuellt aktiva gifta Gifta 4,9 samlag senaste månad 4,9 samlag senaste månad Bland de sexuellt erfarna ch aktiva är antalet samlag per månad i lika åldersgrupper åringar åringar åringar åringar åringar åringar 6,8 samlag/månad 7,3» 7,0» 6.2» 4,5» 3.3» Kring dessa medelvärden finns stra individuella variatiner. Variatinerna mellan andra beflkningskategrier än åldersklasser är små. De bättre utbildade i båda generatinerna har någt flera samlag än de mindre utbildade ch de högre yrkesklasserna någt flera än de lägre. 40 SU 1969:2

43 En str del av variatinerna i samlagsfrekvens förklaras helt enkelt av att en del människr är mycket mer tillfredsställda med sina samlag än andra. Vi fick följande sammanfattande värdering av det sexuella samlivet De samlag jag haft har på det hela taget varit mycket tillfredsställande ch behagliga upplevelser 1 % De samlag jag haft har inte varit behagliga men de har på det hela taget inte varit tillfredsställande 8 % De samlag jag haft har varit tillfredställande men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte mtsvarat allt vad de fört med sig 7 % De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfredsställande ch värdefulla upplevelser 60 % De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser ch bland dem finns några av mitt livs höjdpunkter 24 % Se vidare tabell IV: 4. De sm valt någt av de tre första alternativen ch alltså på det hela taget är tillfredsställda eller besvikna har haft ett medeltal av 4,3 samlag senaste månaden. Majriteten sm tycker att deras samlag på det hela taget varit tillfredsställande ch värdefulla upplevelser har 5,3 samlag i månaden, ch den fjärdedel av beflkningen sm ger samlagen den högsta värderingen ch dit räknar livets höjdpunkter har ett genmsnitt av 7 samlag i månaden. 4.3 Den sexuella tillfredsställelsen Den diskussin m den sexuella tillfredsställelsen sm förs är lika livlig sm dess vetenskapliga underlag är magert. Flera grundläggande fysilgiska fakta ch prcesser blev först kända i ch med Masters ch Jhnsns välpublicerade frskningsarbete från 50- ch 60-talen. Därtill kmmer att tillfredsställelsen på detta liksm på alla andra livsmråden är ett fenmen sm berr av förväntningar lika mycket sm av faktiska reaktiner. m man frågar: Hur bedömer Ni Ert sexualliv i jämförelse med hur andra har det? får man följande svar från de sexuellt erfarna: Jag har det sämre än de flesta 3 % Jag har det ungefär lika de flesta 59 % Jag har det bättre än de flesta 20 % Kan inte säga 18 % Statistiskt sett är detta en rimlig fördelning för det måste vara lika många sm har det sämre än de flesta sm har det bättre än de flesta. Men upplevelsemässigt är det en rimlig fördelning. Erfarenheten är begränsad till ett fåtal partners, det sexuella är privatiserat så att man vet föga m andra, men man tycker att man har det bra (tabell IV: 5). En bättre utgångspunkt ger frågan: Hur tillfredsställande var Ert senaste samlag? Här kan man jämföra med sina egna upplevelser vid andra tillfällen. Vi finner att bland männen 54 prcent var mycket tillfredsställda, 43 ganska tillfredsställda ch 3 prcent tillfredsställda. Bland kvinnrna är siffrrna 45 prcent, 47 prcent ch 8 prcent. Det finns alltså någt fler kvinnr sm var tillfredsställda med senaste samlaget. De klaraste skillnaderna mellan tillfredsställande ch icke tillfredsställande samlag finns mellan dem sm hade samlagen med sin stabila partner ch de sm hade dem med en tillfällig partner, ch mellan dem sm var kära ch de sm inte var kära. Det är särskilt kvinnrna vars tillfredsställelse berr av att ha en stabil partner ch att vara kär. Men många har tillfredsställande samlag med tillfälliga partners ch utan att vara förälskade. De samlag sm är resultatet av bådas initiativ anses sm de mest tillfredsställande. m enbart den ene tagit initiativet så säger man inte lika fta att det blev ett tillfredsställande samlag. Vi ser att de kvinnr sm inte själva delat initiatviet till att senaste samlaget blev av är de sm är minst tillfredsställda med det. I de fall då kvinnan snarare än mannen tagit ledningen så att samlaget blivit av tycker emellertid majriteten av kvinnrna att det blev mycket tillfredsställande. ch männen är lika tillfredsställda med dylika samlag sm med dem de ensamma tar initiativet till. Men de är mest tillfredsställda SU 1969:2 41

44 Senaste samlaget var Mycket tillfredsställande Ganska tillfredsställande tillfredsställande Män Tillsammans med fru, fästmö, eller stadigt sällskap Tillsammans med tillfällig partner Kvinnr Tillsammans med man, fästman eller stadigt sällskap Tillsammans med tillfällig partner Män Sm är kära Sm ej är kära Kvinnr Sm är kära Sm ej är kära bs. Prcenttalen är räknade hrisntellt. 56% 37% 47% 14% 56% 46% 50% 24% 41% 59% 46% 66% 42% 49% 44% 62% 2% 4% 7% 20% 2% 5% 6% 14% när båda lika mycket tagit ledningen. Samlag utan vin eller sprit rapprteras någt mera tillfredsställande än de sm föresm av dem sm använt en varierad eller vanligare ställning. Samlag framställs ibland sm ett kmmu- Senaste samlaget var Mycket tillfredsställande Ganska tillfredsställande tillfredsställande För mannen m initiativet var bådas m initiativet var hans m initiativet var hennes För kvinnan m initiativet var bådas m initiativet var hans m initiativet var hennes bs. Prcenttalen är räknade hrisntellt. gåtts av vin eller sprit. Samlag med rekmmenderade skyddsmedel (p-piller, pessar, kndm) var mer tillfredsställande - särskilt för kvinnrna - än samlag med icke-rekmmenderade preventivåtgärder (säker perid, sköljning). Se även tabell II: 5. De sm tyckte att senaste samlaget varade»för krt» eller»för länge» var mycket mera tillfredsställda än de sm tyckte samlaget varade en»lagm» lång stund. Det är särskilt kvinnrna sm är tillfredsställda med vad de anser för krta eller för långa samlag. Däremt rapprterades det senaste samlaget lika tillfredsställande av dem sm använt en knventinell samlagsställning 60% 45% 46% 56% 31% 55% 39% 50% 48% 40% 57% 34% 1% 5% 5% 4% 12% 10% nikatins- ch uttrycksmedel för gemenskap. Allt sm underlättar ch kmpletterar kntakt blir därmed relevant. Det betyder t. ex. en hel del för kvinnrnas tillfredsställelse att man pratade med varann under samlaget. Fler män ch kvinnr sm hade det ljust, så att de kunde se varandra vid sitt senaste samlag, tyckte samlaget var tillfredsställande, än män ch kvinnr sm hade det mörkt ch inte kunde se varandra. De mindre tillfredsställda männen har senaste året läst böcker, tidningar eller sett film sm de betecknar sm prngrafisk i någt större utsträckning än tillfredsställda män. ökade detta deras förväntningar så att de upplevde senaste samlaget sm till- 42 SU 1969:2

45 Mycket Ganska tillfreds- tillfreds- tillfredsställande ställande ställande Män sm pratade 55 % sm ej pratade 53 % 43 % 41 % 2 % 5% Kvinnr sm pratade 51 % sm ej pratade 37 % 43 % 51 % 6 % 12 % bs. Prcenttalen är räknade hrisntellt. fredsställande? Eller sökte de sig till prngrafin därför att verkligheten var tillfredsställande? Vi vet inte. Det trde f. ö. bli svårt att hitta generella svar m prngrafins rll, eftersm det inte finns någn signifikant relatin mellan kvinnrs knsumtin av prngrafi ch deras rapprterade tillfredsställelse. SU 1969:2 43

46 5 m sexualkunskap Kunskapen m det sexuella är inte alls intellektuellt krävande. Även sexlgiska tidskrifter kan förstås av en lekman - förutsatt man vant sig vid den tekniska terminlgin. Det trde vara en mycket liten del av beflkningen sm har så begränsad intelligens att man av den anledningen finner sexualiteten ett tillgängligt mråde. De sexuella handlingarna är inte heller svåra. Här sm alltid i fråga m mänskliga handlingar gäller naturligtvis att övning ger färdighet. Men det finns ingen anledning att tr att vanliga sexualhandlingar har en svårighetsgrad sm gör att någn signifikant andel av beflkningen skulle uteslutas från dem. Ändå är kunskap m det sexuella inte självklart ch fritt tillgänglig. ch det sexuella upplevs fta ng sm ett svårt mråde, emtinellt svårt på någt sätt. Här stöter vi alltså på en paradx. 5.1 Kunskapsbegränsning sm scial kntrll I det fattiga, förkntraceptiva samhället var det återhållsamma sexualmönstret ett väsentligt bidrag till samhällets stabilitet. Ett traditinellt sätt för samhället att utöva sin sciala kntrll över det sexuella var att begränsa kunskapen m det. Man antg, att m man inte vet någt m en sak, så kan man inte frestas av den. Denna enkla princip användes för att stödja det återhållsamma sexualmönster sm antgs väsentligt för samhällsrdningens stabilitet. Det är först vårt århundrades djuppsyklgi sm ifrågasatt principens giltighet. Under inflytande av denna princip km sexualundervisningen att betraktas sm lik annan undervisning. En begränsning av kunskapsvlymen av det man undervisar har aldrig i andra ämnen använts sm medel för scial kntrll i samma utsträckning sm här. Vi har därför haft en mycket allmännare debatt m sexualundervisningens vara eller icke vara än m andra undervisningsämnen, möjligen med undantag av religinsundervisningen. ch beslutar man att ge sexualundervisning, frtsätter debatten m hur mfattande undervisningen bör få vara ch hur knkret den skall få vara. Företrädare för lika grader av återhållsamhet ger mtsvarande grader av gdkännande till sexualundervisningens existens ch mfattning. Andelen sm tycker att det är riktigt att sklan ger någn sexualundervisning alls är: Bland dem sm säger nej till både förch utmäktenskapliga förbindelser 59 % Bland dem sm säger nej till utmäktenskapliga förbindelser men ej till föräktenskapliga 87 % Bland dem sm säger ja till både för- ch utmäktenskapliga förbindelser 95 % I hela landet är det 9 prcent sm tycker att sklan bör avstå från sexualundervis- 44 SU 1969:2

47 ning, 5 prcent är tveksamma ch 86 prcent tycker att det är riktigt att sklan meddelar sexualundervisning. Företrädarna för de lika graderna av återhållsamhet skaffar sig ckså lika grader av kunskap m det sexuella. Vi mätte denna kunskap med ett krt test i vår enkät. Testfrågrna, sm marbetats från redan existerande test inm sexualundervisningen, hade följande lydelse: Vad är rätt ch vad är fel? a. Syfilis är den vanligaste könssjukdmen i Sverige. Rätt Fel Vet inte b. Efterhörd kallas det när den andra av ett tvillingpar föds fram. Rätt Fel Vet inte c. Mannens sädesceller bildas i klimakteriet. Rätt Fel Vet inte d. mskärelsen är en peratin där förhudens yttersta del skärs brt. Rätt Fel Vet inte e. Äggceller bildas i livmdern. Rätt Fel Vet inte f. Praktiskt taget alla experter är eniga m att nani är farligt. Rätt Fel Vet inte g. En steril människa kan inte få barn. Rätt D Fel Vet inte h. Svensk lag straffar vuxen persn sm har samlag med tnåring under 15 år. Rätt Fel Vet inte Antalet frågr är för litet för att ge rättvisa individuella betyg åt de svarande. Men testet duger att avslöja skillnader i medelbetyg för större beflkningsgrupper. Vi kan t. ex. ange medeltalet rätt bland dem sm hyllar lika grader av återhållsamhet: Bland dem sm säger nej till både för- ch utmäktenskapliga förbindelser Bland dem sm säger nej till utmäktenskapliga förbindelser men ej till föräktenskapliga Bland dem sm säger ja till både för- ch utmäktenskapliga förbindelser 4,7 rätta svar 5,2 rätta svar 5,9 rätta svar Högsta antalet rätt - 8 rätta svar - uppnåddes av 6, 11 resp. 18 prcent av dessa grupper. De återhållsamma hade alltså inte skaffat sig sexualkunskap i samma utsträckning sm andra (tabell V: 1). Ju mer återhållsam man är, dest mindre vill man ha sexualkunskap. Vi frågade m man ville veta mer m hur lagen ch dmstlarna ser på det sexuella, hur kristendmen ser på det sexuella, hur man visar ömhet mt varandra, hur man skyddar sig mt könssjukdmar, hur man förhindrar att man får barn vid sexuellt umgänge, under vilka mständigheter man får abrt, hur sexualrganen fungerar, ch m lika ställningar vid samlag (tabell V: 2 ch V: 3). Medeltalet av dessa åtta ämnen sm man vill ha mer kunskap m är: Bland dem sm säger nej till både för- ch utmäktenskapliga förbindelser Bland dem sm säger nej till utmäktenskapliga förbindelser men ej till föräktenskapliga Bland dem sm säger ja till både för- ch utmäktenskapliga förbindelser 3,5 ämnen 4,4 ämnen 4,4 ämnen Vi kan sammanfatta med att säga att de återhållsamma har mindre sexualkunskap, vill inte själva ha mer kunskap, ch vill inte att andra skall ha för str sexualkunskap. Det är lätt att irnisera över denna prgrammatiska begränsning av sexualkunskap. Men det är helt rimligt att anta att begränsningen utgör ett slags stöd för den återhållsamma inställningen. Premisserna att det man inte vet någt m inte heller kan fresta ch att man inte bör väcka den björn sm sver, trde ha varit tillräckligt sanna för att ha bidragit till den önskade återhållsamheten hs de mycket unga. Vidare trde den ha haft en bestående indirekt verkan. När barn, ungdm ch vuxna ständigt stöter på inställningen»detta talar man inte m» åstadkmmes en tendens att ständigt vakta sina rd. Medvetandet m det sexuella upplevs sm en belastning; det sexuella undanträngs från medvetandet ch man blir hämmad. Det persnlighetsmönster sm vi tidigare (s ) visade vara krrelerat med återhållsamhet ch sm vi beskrev sm rigiditet, auktritetsbundenhet, knventinsbundenhet, intlerans ch medvetenhet, trde vara relaterat till denna prcess. SU 1969:2 45

48 Vi kan påpeka i detta sammanhang att en del av mtståndet mt prngrafi har samma ursprung sm mtståndet mt sexualundervisningen. (En annan grund för mtstånd mt prngrafi är estetisk.) Av dem sm inte accepterar några sm helst föräktenskapliga förbindelser tycker 80 prcent att prngrafi bör mtarbetas; bland dem sm accepterar föräktenskapliga relatiner med stadigt sällskap eller med förlvad tycker 44 prcent att»prr» bör mtarbetas, ch bland dem sm accepterar även andra slags föräktenskapliga förbindelser vill endast 25 prcent mtarbeta prngrafi (tabell V: 4 ch V: 5). Det finns många definitiner på vad sm är prngrafiskt. Från denna utgångspunkt vi här valt är det bäst att definiera prngrafi sm sedlighetsstötande framställningar av sexuallivet, d. v. s. framställningar sm går långt utanför den föreställningsvärld till vilken man vill begränsa den sexuella kunskapen. 5.2 Preventiv kunskap Användningen av kunskapsbegränsning ch dess åtföljande tabuering i den sciala kntrllens tjänst utvecklades långt före massprduktinen av preventivmedel. Massanvändning av preventivmedel har radikalt förändrat situatinen ch under en övergångsperid skapat str förvirring i attityderna. En överväldigande majritet har kmmit att acceptera att alla ungdmar bör få lära sig hur man använder preventivmedel. Det tycker 95% av alla män i yngre generatinen 95% av alla kvinnr i yngre generatinen 89% av alla män i äldre generatinen 84% av alla kvinnr i äldre generatinen På denna punkt vill man alltså öka kunskapen. Mtiveringen för detta är i två huvuddrag densamma sm för kunskapsbegränsningen. Man vill undvika persnliga tragedier, ch man vill undvika katiska, instabila förhållanden för de barn sm föds. Preventivvanr liksm tidigare kunskapsbegränsningen, är instrument för scial kntrll av sexuallivets ptentiellt samhällsstörande knsekvenser (tabell V: 6). Nu går det inte att både äta upp kakan ch att spara den. Att begränsa kunskapen m det sexuella ch öka kunskapen m preventivmedel blir i praktiken en mtsägelse. Vi måste därför välja. Den äldre generatinens föräldrar var uppenbarligen mindre benägna än den yngre generatinens att uppträda sm förmedlare av kunskap m preventivmedel. Föräldrarna Äldre generatinens Män Kvinnr Yngre generatinens Män Kvinnr Medelåldern för kunskap m befruktning 12,2 år 13,7 år 11,1 år 11,3 år Kunskapsförmedlare Föräldrar Lärare Annan äldre Summa äldre 1 18% 6% 3% 27% 25% 7% 5% 36% 22% 13% 1% 37% 41% 12% 1% 53% Syskn Kamrater 4% 63% 9% 41% 2% 55% 6% 33% Summa jämnåriga 1 66% 50% 58% 39% Läste m det Såg bilder eller film Annat 5% 1% 1% 10% 3% 5% 1% 7% 1% Summa media 1 7% 14% 6% 8% 1 Alla delsummr är krrigerade för avrundning. 46 SU 1969:2

49 till den äldre generatinen valde alltså kunskapsbegränsning - en del hade väl inget val eftersm de inte visste m preventivmetder. Det samma gäller emellertid, m än i långt mindre grad föräldrarna till den yngre generatinen. Innan vi tar upp kunskapsförmedlingen m preventivåtgärder kan vi belysa den mer grundläggande frågan m vem sm förmedlade upplysning m att samlag ch befruktning behövs för att få barn. Vi ser att föräldrar (ch syskn) varit mer angelägna att infrmera flickr än pjkar m frtplantingen. Vi ser ckså att hemmets ch sklans rll ökat ch att kamraternas rll någt minskat när vi går från den äldre till den yngre generatinen. För alla grupper utm den yngre generatinens kvinnr är det emellertid kamraterna sm dminerar i rllen sm kunskapsförmedlare. Den yngre generatinen fick i genmsnitt denna kunskap m samlagets funktin i 11-årsåldern, den äldre generatinen i 12- årsåldern bland männen ch 13-årsåldern bland kvinnrna (tabell V: 7). Liknande trender finns i fråga m förmedlingen av kunskap m preventivmedel. Vi nterar först att genmsnittsåldern då man får kunskap m preventivmedel är mycket lägre inm den yngre generatinen ch ligger mkring 13 år. Föräldrarna ökar sin rll sm kunskapsförmedlare - särskilt för sina döttrar - ch lärarna fördubblar sin andel, allt medan kamraternas andel sm första kunskapskälla minskar någt. Frtfarande gäller dck att kamraterna är den vanligaste källan till kunskap: 65 prcent av de unga männen ch 36 prcent av de unga kvinnrna lärde sig m preventivmedel från kamrater. En prcent av den yngre generatinens kvinnr lärde sig m preventiv först när de hade ett intimt umgänge (tabell V: 8). Kamraternas betydelse sm kunskapskälla är minst i den allra högsta yrkesklassen, men även där har 49 prcent fått sin preventivkunskap genm kamrater. Andelen sm lärt sig från lärare varför preventivmedel används har ökat i den åldersgrupp sm enligt rådande bestämmelser skulle ha erhållit bligatrisk sexualundervisning: åringar åringar 11% 6% Att det trts den bligatriska sexualundervisningen inte blivit flera sm först lärt sig m skyddsmedel från sina lärare berr på att de yngstas föräldrar varit mer meddelsamma m preventivmedel ch varit Äldre generatinens Män Kvinnr Yngre generatinens Män Kvinnr Medelåldern för kunskap m preventivmedel 14,9 år 17,5 år 12,8 år Kunskapsförmedlare Föräldrar Lärare Annan äldre Syskn Kamrater Läste m det Såg bilder eller film Annat 1 Alla delsummr är krrigerade för avrundning. SU 1969:2 Summa äldre 1 Summa jämnåriga 1 Summa media 1 6% 5% 3% 14% 3% 76% 79% 6% 7% 7% 4% 7% 18% 5% 46% 51% 25% 1% 5% 31% 13% 10% 1% 24% 2% 65% 67% 8% 1% 1% 9% 13,6 år 25% 14% 2% 40% 5% 36% 41% 18% ~1% 19% 47

50 de första att berätta m dem för 19 prcent av åringarna, ch att deras kamrater trts allt hunnit före sklan ch varit de sm berättat först m preventiv för 53 prcent. Medianåldern då åringar lärde sig m preventivmedel är 12 år ch 5 månader. Vid den åldern visste alltså redan hälften av eleverna. Sklans sexualundervisning m preventiv börjar sällan så tidigt. Två tredjedelar (65%) av männen ch tre fjärdedelar av kvinnrna (75%) tycker att föräldrarna brde ha största ansvaret för att undervisa ungdmen m hur det intima samlivet går till. Avståndet mellan böra ch göra är emellertid här så strt att man inte kan lita på att föräldrarna tar hand m saken. Det är vanligare att föräldrar är de första att meddela kunskap m hur barn kmmer till (24 %) än m preventivmedel (10 %), men en str majritet får i båda fallen sin kunskap från andra källr. Sklans insats är ännu rätt begränsad. Det är emellertid signifikant att många är böjda att ge huvudansvaret för undervisningen m sexuellt samliv till sklan snarare än föräldrarna: 38 prcent av männen vill göra sklan huvudansvarig ch 25 prcent av kvinnrna. Sklans Handledning från 1955 säger att dess undervisning»kmpletterar den i de enskilda hemmen givna». 1 Men sklans uppgift är i verkligheten större eftersm hemmen inte bidrager med sin del. 5.3 Sexualundervisningens genmbrtt Före 1956 kunde lkala sklmyndigheter avgöra m sexualundervisning skulle meddelas eller ej. År 1956 blev undervisningen bligatrisk. Beslutet accelererade en utveckling mt ttal spridning av ett minimum medbrgerlig sexualkunskap. Andelen i beflkningen sm rapprterar att de fått sexualundervisning i sklan är bland: åringar (15 år ) 7% åringar (15 år ) 9 % åringar (15 år ) 12 % åringar (15 år ) 14% åringar (15 år ) 24% åringar (15 år ) 31 % åringar (15 år ) 48 % åringar (15 år ) 65 % åringar (15 år ) 65 % Prcenttalen visar den långa histria sm sexualundervisningen har i svenska sklr, den långsamma stegringen av antalet undervisade på 20-, 30- ch 40-talen ch ett språng i kurvan när bligatriet infördes på 50-talet. Det är emellertid ett faktum att trts att skyldighet har förelegat på senare år för sklrna att meddela sexualundervisning så är det endast två tredjedelar (65 %) sm säger att de fått dylik undervisning sedan den blev bligatrisk. Det finns föga anledning att tr att denna siffra innehåller stra minnesfel eller att många varit sjuka ch frånvarande vid de tillfällen då sklan rdnat sexualundervisning. Den tredjedel sm säger sig ej ha erhållit undervisning i sexualkunskap trde helt enkelt ha råkat ut för det förhållandet att sklan inte anrdnat förelagd undervisning. Vi har sett att många vuxna är villiga att tala öppet m sexuella ämnen, ch att de känner sig kunniga (se sid ). Detta gäller säkert även en del av de lkala funktinärer ch lärare sm skulle genmföra de direktiv m sexualundervisning sm getts från centralt håll. Vi vet ckså att sklschemat är mycket trångt ch fta ng tvingar fram nedbantning eller strykning av kursmment. Vad är naturligare än att reduceringen går ut över ett mment inför vilket man kände mtvilja ch säkerhet? Ingen systematisk kntrll av att detta mment verkligen tagits upp i undervisningen tycks heller ha gjrts av Sklöverstyrelsens reginala inspektörer. Andelen utan sexualundervisning är en tredjedel både för elever sm slutat med (eller före) avslutad grundskla ch för dem sm fått högre utbildning. Även av de åringar sm vid intervjun bdde på landet, ch förmdligen i de allra flesta fall gått i skla på landsbygden, hade en tredjedel ingen sexualundervisning att rapprtera från sin skla. Prblemet finns i både högre ch lägre sklfrmer ch både i staden ch på landet. Sexualundervisningens genmbrtt trde 1 Handledning i sexualundervisning, Stckhlm 1955, sid SU 1969: 2

51 i strt sammanfalla med att samhället övergår från att lita till kunskapsbegränsning (ch därmed åtföljande tabuering) till att förlita sig på preventivvanr sm sitt huvudsakliga medel för kntrll av sexuallivets samhälleliga knsekvenser. För att denna utveckling skall kunna börja måste tabueringen lätta åtminstne i den grad att undervisning m ch spridning av preventivmedel blir möjlig. Så har redan skett bland större delen av svenska flket. 5.4 Effekten av nuvarande sexualundervisning Effekten av sklans nuvarande sexualundervisning på den yngre generatinens sexualkunskap har varit ganska begränsad. Vad sm skiljer den mer kunniga från den mindre kunniga delen av beflkningen är inte enbart sklans sexualundervisning. Den sm har gda kunskaper m det sexuella är vanligen välutbildad, lite äldre, med högre yrke, ch bsatt i stad. Medelantalet rätta svar på vårt kunskapstest är inm den yngre generatinen: Högre yrkesklasser Med sexualundervisning 5,5 rätta svar Utan sexualundervisning 5,2 rätta svar Arbetarklass Med sexualundervisning 4,9 rätta svar Utan sexualundervisning 4,7 rätta svar Högre utbildning Med sexualundervisning 6,1 rätta svar Utan sexualundervisning 5,9 rätta svar Lägre utbildning Med sexualundervisning 4,5 rätta svar Utan sexualundervisning 4,4 rätta svar Stadsbr Med sexualundervisning 5,5 rätta svar Utan sexualundervisning 5,1 rätta svar Landsbr Med sexualundervisning 4,6 rätta svar Utan sexualundervisning 4,7 rätta svar åringar Med sexualundervisning 5,1 rätta svar Utan sexualundervisning 4,7 rätta svar åringar Med sexualundervisning 5,5 rätta svar Utan sexualundervisning 5,2 rätta svar Sm synes finner vi skillnader i sexualkunskap mellan dem sm fått ch inte fått sexualundervisning, men de är små ch på landsbygden är de befintliga. 5.5 mfattningen av sexualundervisningen Det finns naturligtvis ingen anledning att kräva att sklan skall vara den instans sm kmmer med de första upplysningarna. Vad man kan kräva av sklan är snarare att den ger en pålitlig ch användbar syntes av den sexualkunskap sm eleverna i lika grad stött på från lika håll samt krrigerar felaktiga föreställningar sm eleverna fått ur vederhäftiga källr. Det är ckså många flera ämnen än preventivkunskap sm sklan kan ta upp i sin sexualundervisning. T. ex.: Seder ch bruk i lika länder ch lika tider, när det gäller samlevnad mellan två människr av mtsatt kön, familjeliv ch sexuella förhållanden. Vad lagen säger m sådana saker sm förlvning, trlvning, utmäktenskapliga barns situatin, äktenskapsförrd, lysning, vigsel, rättigheter ch skyldigheter inm äktenskapet, makars ch barns arvsrätt, skilsmässa. Samhällets hjälpåtgärder för föräldrar ch barn, t. ex. barnavårdsnämndens arbete, barnavårdsmännens arbete, familjerådgivning, bsättningslån, mödrapenning ch barnbidrag. Könsrganens byggnad ch funktin. Könsmgnad, menstruatin, sädesavgång. Hur samlag går till. Familjeplanering genm preventivmedel ch preyentivmetder, t. ex. kndm, pessar, spiral, p-piller, kemiska medel, säkra perider, avbrutet samlag. Befruktning: hur sädesscell ch äggcell sammansmälter. Havandeskap: tecken på havandeskap, fsterutveckling, förlssning, tvillingfödsel, missfall. Abrt: varför det kan vara nödvändigt med abrt, hur den beviljas av myndigheterna ch hur den går till. Hur den kristna religinen ser på samlevnaden mellan två människr av mtsatta kön, familjeliv ch sexuella förhållanden. Hur man inm andra livsåskådningar ch religiner ser på samlevnaden mellan två människr av mtsatt kön, familjeliv ch sexuella förhållanden. lika uppfattningar m sexuella förbindelser under uppväxtåren. nani. Könssjukdmar: smitta ch behandling. Sexuella avvikelser, t. ex. hmsexualitet. Sällskap under tnåren: prblem med stadigt sällskap, trhet, svartsjuka, att slå upp m. m. SU 1969:

52 Varianter av nutida äktenskap ch familjer. Vad sm anses skapa gd gemenskap i äktenskapet. Kärlek: hur man visar ömhet, hänsyn, tlerans ch förståelse. Öppenhet m det sexuella. Hur mycket sklungdm känner till m dessa lika ämnen, m de lärt sig mest m dem från sklan eller från föräldrar, syskn, kamrater, föreningar, böcker ch tidningar, film, TV eller radi, m någn lärare i bilgi, samhällskunskap eller kristendmskunskap berört dessa ämnen är föremål för en separat undersökning av sklelever sm redvisas i ett särskilt betänkande. För sexualundervisningen inm flkbildningsarbetet kan vi ge några exempel på hur många vuxna sm känner behv av kunskap av lika slag: 63 % vill veta mer m under vilka mständigheter en kvinna kan få abrt 58 % vill veta mer m hur lagen ch dmstlarna ser på det sexuella 55 % vill veta mer m hur man skyddar sig mt könssjukdmar 48 % vill veta mer m hur man visar ömhet mt varandra 42 % vill veta mer m hur kristendmen ser på det sexuella 41 % vill veta mer m hur man förhindrar att man får barn vid sexuellt umgänge 31 % vill veta mer m hur sexualrganen fungerar 28 % vill veta mer m lika ställningar vid samlag Det finns alltså ett strt tillfredsställt kunskapsbehv m den sexuella sektrn i dess vidaste aspekter (tabell V: 3). 5.6 Det etiska innehållet i sklans sexualundervisning Vi lät dem sm intervjuades för denna undersökning välja mellan fyra varianter av tänkbart mraliskt innehåll för sklans sexualundervisning. (1) Den första är att sklan skall lära fasta nrmer sm rekmmenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren ch att sklan skall mtarbeta alla andra uppfattningar. (2) Den andra är att sklan skall berätta m lika inställningar men rekmmendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren. (3) Den tredje är att sklan skall berätta m lika inställningar, t. ex. m både den avhållsamma ch den friare sexualmralen, men inte rekmmendera någn utan låta eleverna själva välja. (4) Den fjärde är att sklan skall berätta m lika inställningar, men rekmmendera en friare hållning sm skulle tillåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren. De sm är år ch sålunda enligt de bestämmelser sm nu gäller skulle ha fått sexualundervisning har helt andra åsikter i denna fråga än de äldre vars representanter utfrmat den gällande sexualundervisningen. Så här tycker man sklan bör göra: år år (1) Lära avhållsamhet ch mtarbeta andra uppfattningar 4 % 20 % (2) Lära alla uppfattningar men rekmmendera avhållsamhet 33 % 47 % (3) Lära alla uppfattningar ch låta eleverna själva välja 60 % 31 % (4) Lära alla uppfattningar ch rekmmendera de fria 3 % 2 % Det alternativ sm kmmer klarast till uttryck i sklöverstyrelsens Handledning från 1955 är det första: lära fasta nrmer m avhållsamhet ch mtarbeta andra åsikter. Bara 4 prcent av dem sm nyligen gått igenm skla stöder detta alternativ. Majriteten av dem sm nyligen varit i de åldrar då sexualundervisning ges, håller på det tredje alternativet - att få lära sig m alla lika åsikter m det sexuella ch att sedan få välja bundet av någn fficiell rekmmendatin från sklans sida. Vi trde veta från vår tidigare framställning att de kmmer att välja föräktenskapliga förbindelser, särskilt sådana sm innebär stadigt sällskap. Mycket få (3 %) har emellertid tyckt att sklan brde rekmmendera fria förbindelser. 50 SU 1969: 2

53 De äldre är genmgående mer restriktiva än de yngre. Bland dem ligger de flesta svaren (47 %) på det andra alternativet: att sklan skall lära m alla lika åsiktsriktningar men rekmmendera den återhållsamma. m slutresultatet blir att man lägger upp undervisningen i linje med vad åringarna önskar, så får man ett visst prblem att förklara denna liberalism för de äldre. Följer man inte de yngres önskan kmmer antagligen deras åsikter att slå igenm ändå. Sm vi har sett har kamratkretsen ett mycket starkt inflytande över sexualinfrmatinen, ch de någt äldre kamraterna, vilkas åsikter vi pejlat, trde i praktiken bli tngivande (tabell V: 9). Vad majriteten av eleverna vill ha är värderingsfri ch partisk sexualundervisning, liksm knfessinslös ch bjektiv religinsundervisning. Det är emellertid min uppfattning att sexualundervisningen i praktiken, liksm knfessinslös ch bjektiv religinsundervisning, aldrig blir helt värderingsfri. Den lgiska möjligheten att skilja på vad sm är ch vad sm bör vara är reell ng, men mtsvaras knappast av en scialpsyklgisk möjlighet att helt separera beskrivning från värdering. Själva infrmatinens mfång är, sm vi sett, i fråga m sexualkunskap styrt av värderingar. Värderingar ch»bias» kmmer ckså att framstå mellan raderna i lärbken ch förmedlas av tnfallen hs läraren. Men sexualundervisning kan vara»bjektiv» i den meningen att alla lärare åläggs att undervisa enligt en viss föreskriven studieplan uppgjrd av experter. Denna plan kan innehålla kursmment m lika livsåskådningars inställning till det sexuella utan att vara en kurs i en bestämd livsåskådnings inställning. SU 1969:2 51

54 6 m jämlikhet ch välfärd 6.1 Utmäktenskapliga barn I mitten på 60-talet föddes vart sjunde barn i Sverige utm äktenskapet. Attityderna mt utmäktenskapliga barn ch deras mödrar har blivit de mtsatta mt vad man föreställer sig att de varit i tidigare generatiner. Hela 99 prcent av våra intervjuade anser att dessa barn skall ha samma chanser ch rättigheter sm andra (tabell VI: 1). Så är ckså fallet i svensk familjeplitik. Alla barn ch alla mödrar har lika tillgång till mödravårdscentral, mödrapengar, barnbidrag, barndaghem, leksklr, bstadsbidrag. Samhällets fficiella hållning till utmäktenskapliga barn är alltså i princip fördmsfri: alla barn skall erhålla fullgd msrg, uppfstran ch utbildning. Den hållningen har alltså fullt stöd i pininen hs en överväldigande majritet. 1 Attityden till välfärdsstatens arrangemang för mödrar till utmäktenskapliga barn visar att 98 prcent vill att samhället skall behandla dem sm andra mödrar, eller t.. m. ge dem större förmåner än vad andra mödrar får. Det är 16 prcent sm vill ge de gifta mödrarna större förmåner än andra mödrar, 10 prcent av männen ch 22 prcent av kvinnrna. Överhuvud gäller att genersiteten i vad man vill att samhället skall ge den gifta mdern ökar hs de svarande för vilka den gifta mderns situatin är en presumtiv realitet: Kvinnr vill ge mer än män, gifta kvinnr mer än gifta, kvinnr med stadigt sällskap mer än andra gifta, skilda mer än de med stadigt sällskap. 6.2 Könsrllernas dubbelmral Inm det traditinellt återhållsamma sexualmönstret påbjöd man gärna en större sexuell återhållsamhet för gifta kvinnr än för gifta män. Samhället kunde fastställa mderskap med långt större säkerhet än faderskap. Föräldraansvaret sm mder blev helt undvikligt ch uppenbart för envar, medan faderskapet var svårare att belägga, ch även där det erkändes kunde det hållas relativt dlt för mvärldens insyn. Denna dubbelmral passade f. ö. rätt väl de gammaldags könsrllerna vilka hade föga rum för den yrkesarbetande mdern ch knappast några arrangemang för barntillsyn rganiserade av det allmänna. Vi har sett att män har ett vidlyftigare sexualliv än kvinnrna m vi sm mått tar antalet lika sexualpartners de haft. Det 1 Ett undantag från den fördmsfria, likaberättigande inställningen hs det fficiella Sverige är att arvsrätten frtfarande gör en distinktin mellan legitima barn, sm får ärva både far ch mr, ch illegitima barn, sm endast garanteras arv från mdern. För att ärva fadern krävs att han avger en arvsrättsförklaring eller att han upptar barnet i sitt testamente. Föräldrabalksakkunnigas förslag till autmatisk arvsrätt för utmäktenskapliga barn ckså från fadern medtgs ej i prpsitinen till riksdagen. 52 SU 1969:2

55 är 18 prcent av den yngre generatinens män sm har haft 20 eller flera partners. Av den yngre generatinens kvinnr är det 7 prcent sm haft 10 eller flera partners. Av den gifta beflkningen rapprteras senaste samlaget med»en umgängesvän» av var femte man (20 %) mt var tinde kvinna (9 %), med»en bekant sm jag bara träffat någn gång» av var tinde man (9 %) ch var femtinde kvinna (2 %), ch med»en helt tillfällig bekant» av var tjugnde man (6 %) ch var hundrade kvinna (1 %). Samhällets reaktin på flickrnas sexuella vidlyftighet är emellertid mycket hårdare än på pjkarnas långt större vidlyftighet. Vi ser detta inte bara i attityder ch språkvanr utan ckså i scialvårdens ch rättsväsendets reaktiner. De främsta anledningarna för mhändertagande av pjkar på ungdmsvårdssklr är billån ch egendmsbrtt, medan flickrna mhändertas främst för sexuell vanart eller vagabndering. 2 Antagligen kan pjkar vara»sexuellt vanartiga» i en helt annan utsträckning än flickr utan att samhället griper in. Spår av dubbelmral finns även i många av våra svar på attitydfrågr. Sm exempel kan vi ta frågrna m man tyckte det var bra att mannen resp. kvinnan har sexuell erfarenhet före giftermålet. Det är bra att ha sexuell erfarenhet innan man gifter sig (A) för män Instämmanden bland Äldre män Yngre män 70 % 64 % 63 % 59 % Äldre kvinnr 53 % 43 % Yngre kvinnr 62 % 55 % (B) för kvinnr Från siffrr av dessa slag kan vi åter dra slutsatsen att de yngre kvinnrna har blivit rätt lika de yngre männen. Men tabellen avslöjar ytterligare några trender, bl. a.: (1) Flera tillåter män att ha föräktenskapliga erfarenheter än tillåter kvinnr att ha det; det föreligger alltså en dubbelmral. (2) Dubbelmralen upprätthålls av både män ch kvinnr, men kvinnrna tenderar att acceptera den mer än männen. (3) Dubbelmralen finns hs både yngre ch äldre, men de äldre tenderar att hålla mer på den än de yngre. Låt ss understryka att skillnaderna är ganska små. Men vi kan inte säga att full jämlikhet här råder mellan könen. 6.3 Rättviseprincipen En rimlig relatin skall finnas mellan vad vi gör ch det utbyte vi får av vad vi gör - annars inställer sig känslan att rättvisa råder. Scilgerna har sökt etablera ett lagbundet sammanhang mellan strleken av den satsning vi gör på en aktivitet ch den strleksräjng av belöning sm upplevs sm rättvis. Vad andra i en persns kntaktkrets får sm utbyte av en given satsning bestämmer i hög grad vår egen bedömning av rättvisan i det vi själva får. Det är inte nödvändigt att här gå igenm den frskningslitteratur sm finns kring denna rättviseprincip sm är inbyggd i det sciala samspelet. För våra syften räcker det med att påpeka att principen har fått str genmslagskraft i vårt välfärdssamhälle. Vi låter inte ett slumpmässigt öde bestämma att en människa sm lever ch arbetar sm flk gör mest skall utan egen förskyllan bli mycket rikare eller mycket fattigare än sina medmänniskr. Det upplevs t. ex. sm en scial rättvisa att en persn sm gör precis sm de flesta helt plötsligt skall ställas på bar backe ch bli mycket fattigare än vi andra. Välfärdssamhället svarar för en rad arrangemang sm skyddar individen för gdtycklig degradering. På lika punkter där levnadsstandarden htas genm kriser, skapade av faktrer utm individens kntrll, griper sam- 2 Harald Swedner, Brttsligheten i Sverige, i: Jachim Israel (red.), Sciala avvikelser ch scial kntrll, Stckhlm 1964, s SU 1969:2 53

56 hället in med en hjälpande hand. Stödet vid sjukdm ch arbetslöshet är typiska exempel. ch i välfärdsstaten upplevs stödet knappast sm välgörenhet utan snarare sm en rättighet, helt i linje med rättviseprincipens förutsägelser. De sciala stödåtgärderna hjälper även till att hålla mtivatinen vid liv ch förhindrar att stra delar av beflkningen demraliseras eller hamnar i fatalism eller anmie. En välpublicerad fruktan att sciala välfärdsanrdningar skulle underminera mtivatinen ch uppmuntra flykt från arbete blev i realiteten fallet endast för enstaka undantag. För det stra flertalet km välfärdssamhället att knservera mtivatinen snarare än att förstöra den. Detta gäller särskilt i Sverige där sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd ch pensin räknas i prprtin till den invanda löne- ch levnadsstandarden så att man får hjälp att hålla sin förvärvade standard, aldrig mer ch aldrig mycket mindre. Vårt tema i detta kapitel är att rättviseprincipen ej helt genmförts på sexuallivets mråde. Här kan verkligen långa år få sna vad stunden brutit - men bara för en del, eftersm andra sm levt likadant aldrig nås av samma gdtyckliga öde. 6.4 Icke-önskade graviditeter Barn är mera välkmna i vissa situatiner än andra. Vi frågade de intervjuade sm var gifta, förlvade eller hade stadigt sällskap m vad de skulle behöva räkna med eller ändra på m de fick barn i den situatin de befann sig i. Så här svarade man: Stra delar av beflkningen trr att en graviditet innebär bstadsprblem ch eknmisk åtstramning (tabell VI: 2). Hälften av de äldre kvinnrna uppger att de skulle få hälsan förstörd. Hälften av de gifta kvinnrna trr att de skulle behöva uppge sitt förvärvsarbete, ch detsamma gäller en tredjedel av de gifta kvinnrna. Fritidssysselsättningar ch fritidsumgänge skulle ändras i en del fall. Hs tre prcent av de gifta skulle det nya barnet födas i en situatin där föräldrarna annars tänkt upphöra med sitt äktenskap. Tlv prcent av män sm har stadigt sällskap ch fem prcent av kvinnrna med stadigt sällskap skulle känna sig tvingade att frtsätta med varandra m de fick barn, fast de annars helst vill gå åt var sitt håll. Alla svaren har kmmit från persner sm är gifta, förlvade eller har stadigt sällskap, alltså persner sm enligt radan- Yngre generatinen Män Kvinnr Äldre Män generatinen Kvinnr»Jag skulle behöva en större bstad»»jag skulle inte få råd med mycket sm jag nu har»»jag skulle bli tvungen att skaffa ett bättre betalt arbete»»jag skulle bli tvungen att avbryta eller uppskjuta eller försena mina studier»»jag skulle bli tvungen att uppge mitt förvärvsarbete»»jag skulle förlra mesta kntakten med mina fritidsvänner»»jag skulle inte kunna delta i en förening eller idrtt sm betyder mycket för mig»»min hälsa skulle lida ch mina krafter skulle knappast räcka till»»jag skulle bli tvungen att frtsätta i ett äktenskap eller med ett stadigt sällskap sm jag annars vill slippa» 66% 54% 61% 48% 24% 11% 11% 13% 1% 33% 17% 14% 7% 10% 6% 13% 32% 30% 31% 33% 14% 7% 3% 5% 1% 34% 9% 12% 5% 8% 20% 51% 7% 4% 4% 3% 54 SU 1969: 2

57 de mraluppfattning har all rätt till sexuell samvar. De aktualiserar en rad välbekanta frågr m välfärdens utfrmning i Sverige: bstadsfrågan, barndaghemmen, barnbidragen etc. De speglar ckså de knkreta skälen till att man så allmänt hyllar den nya preventivnrmen ch så allmänt mfattar preventivvanr. Icke dest mindre finns alltid en statistisk chans att alla försiktighetsåtgärder till trts samlag leder till graviditet (tabell VI: 3). Av kvinnr i vårt undersökningsmaterial mellan 18 ch 30 år sm någn gång varit gravida har hela 28 prcent erfarenhet av en icke-önskad graviditet. Bakm denna siffra ligger säkert en myckenhet av r ch svårigheter. Vi har här en ganska slumpmässig mekanism sm kan kasta vissa människr i misär, psyklgisk, scial eller eknmisk. 6.5 Den drastiskt gammalmraliska lösningen En gammaldags mralist säger nu att synden straffar sig själv ch att den sm inte vill ha barn skall vara avhållsam. Denna mraluppfattning har praktiskt taget intet stöd i allmänna pininen. Endast 5 prcent anser att samlag har berättigande endast när man vill avla barn. Pingströrelsens uppfattning i denna fråga är inte typisk för andra svenska frikyrkr ch väckelserörelser ch inte heller för statskyrkans biskpar. Uppfattningen att samlag skall tillåtas endast då man vill ha barn accepteras endast av 8 prcent av frikyrkbesökare ch 5 prcent av statskyrkbesökare (tabell VI: 4). Man trr alltså inte på den drastiskt gammalmraliska lösningen. Inte heller lever man efter den. Endast 9 % ville ha barn vid det senaste samlaget i månaden före intervjun. Alla andra, 91 %, hade samlag utan avsikt att få barn. Både mraluppfattning ch praxis bland flket gör alltså samlag utan avsikt att få barn till någt helt nrmalt. Att reducera icke-önskade graviditeter till nll genm att förbjuda samlag när man inte vill ha barn är en mralisk knstruktin vars lösning av prblemet icke-önskade graviditeter är lika teretiskt perfekt sm praktiskt möj- Hg- 6.6 Det rättvisa i icke-önskade graviditeter Det finns inte tillräckligt många fall av icke-önskade graviditeter i vårt material för att leda i bevis allt vad vi vill säga m det rättvisa i icke-önskade graviditeter. Vi utnyttjar vårt material här för att illusterera, inte för att bevisa, några allmänna resnemang av str principiell räckvidd. Det finns ingen skillnad i bakgrund mellan unga kvinnr med erfarenhet av önskad ch erfarenhet av icke-önskad graviditet. (Huruvida de skiljer sig åt i psyklgiskt avseende undandrar sig vårt bedömande; en del kanske hade medvetna önskningar att bli gravida.) Vad vi kan fastslå är att deras fäders yrkesklass inte skiljer sig signifikant ch att deras egen sklutbildning inte är lika. I vårt kunskapstest får unga kvinnr med önskad graviditet precis samma medelbetyg sm de sm erfarit en icke-önskad graviditet (tabell VI: 5). I båda grupperna hade hälften lärt sig före 12 års ålder att man använder preventivmedel. En möjlig skillnad är att 17 prcent av dem sm haft önskade graviditeter haft mer än tre samlagspartners i sitt liv. Bland de sm erfarit en icke-önskad graviditet är siffran 36 prcent (tabell VI: 6). Fördelningarna täcker dck varandra i str utsträckning. Även dessa siffrr innebär att för varje kvinna med en icke-önskad graviditet sm haft mer än tre partners finns flera sm haft lika många partners utan att råka ut för en icke-önskad graviditet. En liknande skillnad finns i medianåldern för sexualdebuten, vilken är 17,2 år för dem sm aldrig varit med m en icke-önskad graviditet ch 16,3 år för dem sm blivit gravida utan att önska det (tabell VI: 7). Även här gäller dck att fördelningarna i str utsträckning täcker varandra, d. v. s. det finns många sm debuterar tidigt ch ändå SU 1969:2 55

58 undgår prblemet med icke-önskade graviditeter. Vi ser här en rättvisa. En slump väljer ut en del till de svårigheter sm en ickeönskad graviditet medför, men ingenting händer en större grupp sm har samma sexualmönster sm de sm blir gravida utan att önska det. En minritet lider för vad en majritet betraktar sm naturligt. Det finns möjligheter att minska antalet icke-önskade graviditeter. Bättre upplysning, bättre preventivvanr ch bättre preventivmedel skulle minska slumpens skördar. Bland 106 kvinnr i åldrarna 18 till 30 år sm hade sitt första samlag utan att någt skyddsmedel användes var 9 % 17 år eller yngre när första barnet anlände. Bland 97 kvinnr sm använt preventivmedel redan vid sin sexualdebut var 3 % 17 år eller yngre vid första barnets ankmst. Preventiwanan, även m den börjar vid första samlaget, behöver tid ch övning för att befästas. ch det är inte säkert att de tnåringar sm började rätt ckså fullföljer det i alla sina följande samlag. Men det är viktigt att knstatera att de mycket tidiga graviditeterna endast utgör en tredjedel bland dem sm vidtar preventiva åtgärder redan vid första samlaget. För att få en uppfattning m i vad mån slarv eller slump spelar den avgörande rllen frågade vi alla - både män ch kvinnr, gifta ch gifta - i åldrarna år sm upplevt en icke-önskad graviditet:»vad gjrde ni vid det aktuella tillfället för att undvika att få barn?» En fjärdedel (26 %) av dem sm upplevt en icke-önskad graviditet det är 2 prcent av alla sexuellt erfarna i den yngre generatinen - säger att de använt pessar ch/eller kndm ch menar sålunda att graviditeten var en helt förskylld lycka. 3 Detta är inte alldeles statistiskt rimligt med hänsyn till den höga samlagsfrekvensen i denna åldersgrupp, de mindre än 100 % säkra skyddsmedlen, ch de föga perfekt applicerade skydd sm man måste räkna med. De övriga tre fjärdedelarna har emellertid slarvat: en tredjedel (32 %) gjrde ingenting alls för att undvika att få barn ch resten (42 %) sade att de sökt avbryta samlaget i tid eller att de trtt sig utnyttja en»säker perid». De sm har högre sklutbildning har inte tagit så stra risker sm de sm slutat efter bligatrisk sklgång. Våra slutsatser av detta måste förbli tentativa, eftersm vi inte analyserat ett strt antal icke-önskade graviditeter. Men tagna ad ntam skulle våra siffrr innebära att en detaljerad ch knkret upplysning ch undervisning sm leder till generell användning av våra vanligaste preventivmedel skulle reducera de icke-önskade graviditeterna med tre fjärdedelar. Den återstående fjärdedelen kan vi reducera endast genm att skapa ch sprida effektivare preventivmedel ch genm att tillåta födelsekntrllens sista utväg - abrt. 6.7 Abrt Prblemet icke-önskade graviditeter löses i en del fall genm missfall; 16 % av alla kvinnr sm varit gravida i den yngre generatinen har ckså erfarenhet av missfall. Vi vet dck inte exakt hur många icke-önskade graviditeter sm avbryts genm missfall, men missfall rapprteras någt ftare bland kvinnr sm ckså nämner att de haft en icke-önskad graviditet. Abrt mnämns av 4 prcent i årsåldern sm varit gravida. Vi skall inte analysera de få fall av 3 Det bör påpekas att siffrr av det slag sm vi här analyserar inte används till att beräkna lika preventivmedels effektivitet. För det ändamålet använder man vanligen frmeln Antal graviditeter x Antal månader med sexuell aktivitet vilken anger antalet graviditeter per 100 år av användning av en preventivteknik. Frmeln ger låga värden för kndm ch pessar ch mycket låga för p-piller, men variatinerna mellan beflkningsgrupper ch natinaliteter med lika nrmer, utbildning, levnadsstandard ch traditiner är större än variatinerna mellan lika preventivmedel. Se t. ex. Christpher Tietze,»The Use-Effectiveness f Cntraceptive Methds» i: Clyde V. Kiser (red), Research in Family Planning, Princetn 1962, s SU 1969:2

59 abrt sm finns representerade i vårt material; en mycket fullständigare statistik kan erhållas från andra källr än en allmän intervjuundersökning ch kmmer att läggas fram av 1965 års Abrtkmmitté. Vad vi skall rapprtera är endast inställningen till abrt bland de kvinnr i den yngre generatinen vi här studerat. Följande andelar av den yngre generatinens kvinnr anser att vi brde ha fri abrt så att varje kvinna själv får bestämma m hn vill föda ett barn eller ej: Bland aldrig gravida 54 % Bland dem sm haft önskad graviditet 58 % Bland dem sm haft en icke-önskad graviditet 61 % landet skulle bli industrialiserat. Industrialiseringen km emellertid, ch mycken lagstiftning krävdes för att få det industrialiserade samhället rättvist ch tryggt. Ingen riksdag eller regering beslöt heller att släppa in bilismen i landet. Nu km den, ch det är självklart att staten lagstiftar så att den inte htar enskilda till liv ch lem ch ägdelar. Det kntraceptiva samhället är nu mitt ibland ss ch kan trängas tillbaka lika litet sm industrialiseringen ch bilismen. Vi måste därför utbilda ch lagstifta för att göra det så funktinsdugligt sm möjligt ch så fritt från rättvisr sm möjligt. Den majritetsinställning till förmån för fri abrt sm här kmmer till synes ligger helt i linje med den rättviseprincip sm vi inledningsvis diskuterade. Välfärdsstaten kan inte utifrån sina knstituerade värderingar saklöst låta ett slumpmässigt öde tilldela vissa persner de prblem ch svårigheter sm följer med en icke-önskad graviditet vilka andra med samma mral, kunskap, beteende ch preventivvanr undgår. Abrt kan ges på många grunder. De sm vidtagit vanliga mått ch steg för att skydda sig mt graviditet men sm ändå blir gravida har ett skäligt krav i ljuset av välfärdsstatens värderingar att samhället bör tillåta dem abrt. För dagen är de icke-önskade graviditeterna ett i ch för sig alldeles avgörande skäl till att sklan måste ge detaljerad ch knkret undervisning m preventivteknik. I mrgndagens samhälle, där friare abrter av allt att döma blir regel, blir det avgörande skälet för denna undervisning att hålla abrterna på en rimlig nivå. Det är förståeligt m välfärdsstatens plitiker med tvekan närmar sig dessa ch andra utbildnings- ch lagstiftningsuppgifter sm kmmer från ett förutsättningslöst utredningsarbete m sexuallivet. Ingen riksdag eller regering har ju beslutat att Sverige skulle bli ett kntraceptivt samhälle. Varför inte låta dessa prblem förbli den enskildes prblem? Ingen riksdag eller regering beslöt att SU 1969:2 57

60

61 Tabellbilaga

62

63 C E <a > -H H (X) B Q).* T3 <D -H K) 0) f* C C «M H C -H +J H -H K! + J H -H >: "C r-\ 01 CM. T,! >> C 01 H C X u a : C K B h *H a) c C CV N l C 01 C «i «i 0) Bj KÖ «d C G Q C S Q ) : (-. «H B i I ra ecö 01 CD <H el a) -H +» 0) > C H : a> > K 01 +> > P. t<0 t* P.-H ) «H +» (H C G s»s «i -H SU 1969: 2

64 VD 1 t, ITN«) N ^r 1 M ^r«) N r k r«l N CM 1 t k CMW) V CM 1, ^-f< CM«! r CM 1. fj CM«J CM 00 k «0) r r t ~ 00 N CM r t N A rvi t- CM V ^1 ITN C c v r V C r-l CM t-i <D TJ S 3 M C rl c u -\ «H 9 fp : 6 cö +» «H -rl N TT -H N "3" VC r-i S V C V N CM CM l-h 0> C a a) C r-i a > u t=> «* r r C r r ^J C r VD i-\ ITN t-i CM VD I-l u -H.M rl > CM V VD 00 V V C N i-h 00 ITN ^3" C C T-\ ITN CM 00 V. V v ^r r C r T CM r-t.c s C b c H C J* r-i <H PH u c c -H >.* a +» <rl H M-' *r r-i ir\ *T i-l r *3" C ^r V **- \r\ CM i-> 0) T3 C É <ö ca i-i a > u > CM N CM V V r i-h t CM w-l trv CM V N CM t CM N V V u a> -H M rl > sr 00 VD ITN ITN V <3- CM 00 V «c V CM CM V r VD ir> r N V V N v 00 C l-h 0) " c 2 m b c a M i-l <H 0) PH Ö :c8 e as H-> «M rl b»3- r t. r CM N CM N ITN t i-h N CM i-l i-h 0> T3 a a ca I-I as > u S N >«r M- *r CM C CM CM r t l-h v r N ITN C C v H a H^ 5i H > CVj CVI VD v VD <? r N r VD t VD 00 CM *} CM ^Jr N 00 *3- r ITN ITN CM -3- t- l-h 9 a C * C t) c H C M <M <P P M C ri >,M iä <w rl b CM r C. CM CM N r "3- V CVI l-h C T, C at CD a) > H p r v CM r ITN «3- i-h. ^Jr a- CM r VD ITN vr v N t v CM r H <D M H > 62 SU 1969: 2

65 4) H (., > KllJH C a! -H ^ :«j cs IH n! K ti :td >,>-< h U M -r^ : <Kti :cö! <M t>d -H (0 En : + a -C IH 0) S3 : ^ H TJ h «H :J i-h ^ 0) : fc <H MÖ (S - -J.* G CD t, C6 Sj ^ ^ r H til -H t 0) T3 rd x: u a K (fl IH m us : u H - h I-H H :3 -I IH a> : 1-, <M >.-H G T3 -:.* C t k «5 s>= e IH >!'^- rt C M H 0) H ^ ^ X fe (M en SÅ SU 1969: 2 63

66 5?: f-. H C t*c I I : + w t: i-i rvj cr\ cu <M m fc H(H l< a) <u > C Ml H, S3 EH m :cd r-i «< t T; 64 SU 1969: 2

67 MM J M v m t~- C E H M > vc m fj <e <c c E H m > 00 u M r-h w N ri ifl rfia c <ö EM :ct! > u X «!,E C " ctf ^ > g) H i-\ :d u :c <- H M J ^ > K ti -H i-l dt C* ID CB! rt <8 <D txj txj EH H In KW th SU 1969: ^74495

68 U H hm : + W M 0~\ i-l CM C r v Vt t~- r irv -sr t- r ^3- IT\ 00 CM N r t t CM 0\ -H> H n) 3 V. h C E «ts r -V C C <S tal U : > 0) i i J.C -H -H h t ed 1-9 C 0) ^ E H E 0) [fl ö H ra : H A! Vi :rö x: r-i 4» :cd c* f-i «d h : > C Vi.c +» 0) u ed U -H C v c* U IÖ as h C - -H cd :cö -H +> H,d 4 H CÖ TJ E C CD Cd H fci -H> -t^>.ii! c cd cd.c :cd c-, f-, :0 > cd Vi 66 SU 1969: 2

69 u E= H tz; 3 b 1 «!C f<.j «H»ni b c \ H 1 C ti ' r «<Ö : U JU <-H Ktf CVi t-- $, r-i 0\ t CM rv ^, r-l CJ\ a\ ra ti 0] flj 0) t P. H a! G C C P tn a) a> ^ =S 73 U <D FP E a) til *-> * SU 1969: 2 67

70 CM <M r : I M C (-, *»> m <H ^ 4) I M t a : +> >: mat-, 8 f >- pq c.id c v \T\ <\J V V C\J MiC S< <""> C\J LT\ Vi i-l N B SJ SM Ktf M J M Vä. r V c c v> -H 1 h M > r«cö ef. c r ir\ vc ir\ 03 fn CQ ctf C t«0 68 SU 1969:2

71 I I P. fn E 01 d) M a> : X T3 H T J ^ f l< r m CM CM <D <S G M <D : a) -H +J CM P-i > C f» Wlf-H CM C\J CM P< r^ H CD 0),Q > "Tl JS -H M > «tl ^d : «J, :cci «H r 00 ir\ (^ \ CI N 1A "8- >=r CM ir> 1ft N ITl T- t~ <D CM M E «S 0) > ^ -M > M > m C B b :ai c ;-. > -H SU 1969: 2 J a u : fp C & H M : pq H H P

72 t C v H 1 c c r r-h H. +J a r t 1 ni J <H (H a h a r r v r ITN IM * ^- N H r-i v CM cc in t r VS. W ITiW H rl «a- CM C c ir> HCJ CM «* t N r-l ""S" ir\ r -=r t t I-H «* CM C V!. trri CA "3-vc ITN 1-^ *? t t- t-t CM C r r» r CM *3" ITN r N CM r r M- Clritr-l r-*» <-{ CM *» t CM N r 0\ CN v CM»a- v N ITN N "3" r CM i-h «3- r t i v : C r-h f-, fc t-\ «tf «W CAH H H r IT\» f IT\0 M 4 C C v H > u W r1«l c! C C r H 1 CM C r *-* CM N - V C V CM ^- r «3-VC CM V v r r i-h CM 00 M- ^r r V 00 V CM r CM i-h NV CM r irv 1-H i n CM «a- N 00 V CM **3" r i-h r-h ^r V t CM * - N ^r N r v V 00 CM ITN i-h t V C r N V V N CM ITVV CM CM V CM r-i ^TC i-h ITN»3- t ITN H r r C ^r I-H CM C r CM f-c V r ITN t C C C TJ- i-h V CM N V E U M (d r-h (Ö r r<3 Bl -rl U -H C ra p. -H E <p i, X P. P. ra.m C C C C C C c C c c d C r-> i-h t M m 01 M ml t/1 m n ) +> 0) tm l r-h G 01 m ^) -H al :ci) >, ^ E i > C P E T3 *> :a! -H C -P > =10) 4>r*h0 D < > <$ W E R r/5 TI fl) C 0 ^ m C 01 > 0 M <D ". T3 TJ C >5 ) ii n m 70 SU 1969: 2 r-h : l Vi 13 c 01 :crj -H > tå a c a l > m > r H 0 r 01 i-h d c (-. I) r" l 0) i-h H > C It H.Q > CÖ»03 fe*" r - : C 0) 3 - C 0) l K «

73 t f-00 J f> ^-flc t-> ITlV t ITNV CM J ITN N J J V fl V C (<1f V +» d 3 TJ C ad fc 01 > :, C FP a) rt W V r l H N 1AHC fi r N c t fl v mmm V C CllA TJ- v f TJ- v N T)- ITNV TJ- v "fe?. H ^fir\hc v TJ- J TJ-V fi C r-1 H i-l TJC V J * t J fl TJ- C C J V N t TJ- J fi t/n t C J fl N i n TJ-C i-l fl V J v t fl Vi. t i Nirv i J fi t s TJ- c J m r- fi N irvj c ITNN TJ- 00 fl N IT\ t t- ITN t b i i :n! M J M J TJ- v J fl C * «J c TJ- v..... ITll H H TJ-V c Tj-v cv \ Tj- t MnN TJ- j c fl fi fi mc c CT\ V J N v a) I UV + C fi a)»1 C > E M B «1) «(-, ti *rj» 'ö *0 c c c c c a c a c a c s «aj <! < < < c fi >! <» «H a -H E u <-* t-* x a at S m ID TJ C -H U -H E al b C c P. -H E E a) I, «> ^ 0) E Ai P, p. ra M M a) ca is T3 +> +> ad t>j t, > C. C + > < 0 < r4 Cd S fi H-> Cd E C -r» E E " -r> ad -rt E rt <D U h d C E fi K S-t C H r. ff) CÖ E d rj: cd a> > U fi «J a) TJ E cd (3 60 c cfci *d jd PW ti H-» C " C C H-» ej cd *. cd > t r ^ ih r> i : M > t* TJ cd <6 -ri fi fi >.. " C r-t MCutCQ > ««fi SU 1969: 2 71

74 +J II) M >! n > PH <M i-h H H 0 T"! C 01 H :1 +J Ch r-h CM r 'a-ch C m w C M M f-h i-h W r i m m TJ-r C\J "S*. H I D N <M >^-^l- N r - l A H CvJ J rr, r *f t-i V rf-v «9- r r r r r &< i > 6 m nd a> G IS ti «s >! 1H H C i-l i-l «i -H +J -H C Vä. t^ ITi H r r CM 00 "3- vr r CM V t *» C\J «a- N r CM f~l ^T ITN CM in 00 C N N CM C C V ir> itnr rr»h C H CM ( ) f C 00 V a) r-i «9 c r-3:a! b a3 tj 01 -rl t( -H i-t ca C ta P,.H E a p, c.m P. P. ca ^1 X ca t3 j jc c ) ca h a> - -H 'a +> +» at c -i-> : a) C C C C C E :rd >, u E > C, E 3 ö G -H > 1 C C C C C 3 D.h tc 3 «jj t> «U c R ca <! <; < < < w D) t. -C B) G a) -H, (1) F. > 05»cd H C c d > H t 0) nj c 01 T3! H <w Ä h»*"3 4) C 0) i-h 0) -a c H 0) ) > W M 72 SU 1969: 2

75 T! g).ö h al P3 U d H C H ^ KÖ a) H >D -ni! C» H u t, * U :nl S H f-i k.y rj : rt :al a> <M h -H ra ir\(^hc t- 0) TI al X U al w (1) TI 01 A a) f? > ra a) r-i c : t, :rt a) H i : ' n i ; c» H ra t, «) H :cd t>jh H t, U ii i-4 0) :«a) :ai ti <H h-h 01 <& U > ra a) H r! T3 : ^ :tti qj al H ' '^i C H 01 h»3! H :a! S E u r-i u U J*^~. l a> : <w) E W fi <H h -H h- (\i H \c <J HVNri c\j cr\ m ev H in $ <Jl H IT\ ITl ^,,e CÖ +> a) as «H a) FH b t. <D -H,a ra i-h J-, i-h t. :a) 4) <u =S -H H H tm 0) <U -H R ra h E E S U U E E a! 0) Q) :al :1 m C c -H X a> r C r C M M H >. u< u. u, C) a) al «M ai U ti <B =* ra M <H r ti (i) r ti i-h :al a> ä +>!<! <M <D 0! H h E E E ti ti +> E E a) <D ) :nl :cö r C C +- + X. r r C a.. C > M.. M ^ SU 1969: 2 73

76 > v t *3" "* 01 q-c rr «)C0 (H r-l VD t VD H rrj l/^vd (^ln^ J H CNVC ITvv Tt W M - vv ITN trvv t-hri CM t TfC t 00 VD UAVD U>. J ^r r CA Ö «3- CTv TT ^3" cv vc inirs H r-l J v C ir\c CA r J r H C C r C H 00 r CTv c r r-l VD CA J ITS ir\ J J J M- rt CA > d E E E k fc H ) ^ E E <ö c «) -H +j (D :trt :ttl 03 C C C r-( H i-l r m ^ p. p. r-l r-l Ht C C (!) p. p :a) t M H > a> <H r-l +> M H M c C X fc fc k ^,c c a) a) E E n l v, > 13 E f ert al F E a) c a> :irt C C 0) ^ -H r>.* P, c c p p. trt r C C > P. P. :n) H H En ^ C C 0> h h fn u & t> c c. a) ) >: EEEl^fn fc a) E E a) a> c r m c p p a c > P P M EH 74 SU 1969:2

77 I I Pi ft f. ) <D a) : M " rf 3 C * 03,0 H V H TI ^ m in\ c \ t <u a! c > > : -H ) < E <M ih TJ fi E <e c : >i»c f, c 3 C -H H J a>, > "c js -H f, > «rt J* : <,c :cö <H ^ H t: 'n^j r-i a fi al f, U U M rf :»rf :rf **** K a) <n h CD -H a) 03 f, > TI C rf rf : f, :ed a) X -H -n -^A! C» h i-t K f, rf H :rf >, f, U ft M i-t rf cu :»rf :rf n fl <H bd CQ -H 0) rf f. i> nz C rf r-h "C «: f. :rf rf rf.c -rl re -rr, ^ C h C! fi.rf rf :rf >> E d H (. fi. ^ ^, a. c : «<r! C K fl «H bd-h Q) i t I C\ 0\ m c <!> -I-" 0 b!i " t C rf A B 0 t Si n rf c >J g g e.h h U <å M E E rf 0) a) +> -H 03 :rf :rf c C C i-l a)i-i - H - H ^ i s C C J P. P, -H Jrf C J C >. 0 i i-n:nic M M E H E-> > C E E f. fi f-icrf E E rf a) c +> -H Ai :rf :i C C C ) H->H->>J a) '. 0) C 03 Pi P. H-> rf C C > P. a i-n:d>: M M E H E-t C -rl 5 C T3 +> H > H-> C 0).El u : C 03 fl C : > > rf C C C r-< C H H C i l 03 <H _ :rf rf X H C rf U e :ccl L0 C M fl C E E :d C F C ^ C C H E- fi rf > H-> rf ca fi rf fi rf fi C C C C. P. p. Pl SU 1969: 2 75

78 M C v H I C u 13 r «) r i-l t~-00 - r- t N t El ^ t t ih ir\ fc M N\H <-* 00 V t"-00 I \C0 J I V r 00 i IfMTN Cvl I f ' l 1ACA c C v 1 U i*ä r«rt > $ 00 r-l r t T Cvl C cvj ITV r-i m r - Cvl i-h r J aj C C r "H 1 iffl NVV irvcv) \ ^r r-i i~- r *a- r Cvl H "ST (H a) a) TJ t0 cä a! > B i-l a u H : > <H K c 0) <D JÖ > t< al -t-» a> i-h i-l :a) a <n 3 r-l X r-l a> -H T -H c a) e a) t ti ) : > C» E * :a! ra <H -!->.* ti d +> Q ti Q) E E -H :rt ra C C M ti <D E 1 -H E a) ra ra.* M > H.* ti al a u t, a! a) ti ti d) a> a a, a P,, f i t. t< ti t. a> a> a) at E E fc h E I a) 4) «) MJ :ai ra c c H -4-> J>( c c > a p, H M En E E E t, ti E a) <D J :cö ra c a +> -H A! D) 0} P.P. c c > a. a, M M E-i 76 SU 1969: 2

79 U U E d a> i-i > >, <-i - js +> u -< K5 a : E-l.P Wt «H Ö 00 l«l S - M A N Ö C J 00 CM " t r i W H t- H Ö r C CT\ Sf r C7\ CM ÉH in a) : j -H -H «M k m +> Ä > H :cti ) r > C ^ Wl i-h m I I P.I-H ^ E a) a> : ^ -a U «6 <n -(-> m c tn ö c -H -<-i 4> <u, > WS ^ä : a! fi :aj <H P\0 IAIT\ ITNV ^, ^-^ 11) 01 X SH crt W :.- H h > h a) r-i (3 H fn :al S H T l - ^! ri Q d h :<A >> U U X ->-J: «t <H M -H c l :rt t C CvJ ** CM ITS a; 0J fn > f; tn a) i-h C < : ^ :i i -C H -a -n ^ (*).-< ra U H :n! >,!H i-h U U X 01 fl> : «S ( 1H H'H w C l :nt tö > ) h > t> B «) H c T! a) : c, :ai al a! j3 -H -a -r-3^; c - ttf)i-i m ^ n< H :i >3 E ^ i-h t, u M^^ a) a) : «as C W fc <H W) -H a) i>*r-chb- S - ^ t l A l - M3 CM c-t ih ** r t C 00 C ir\ CM ~\ =} +> C E E E d h 4)0)0) E tts0>a> +> c! t :nj :aj t cl C i-h 3 > d - H - K ^ i a! i.,-> ii > t n a> P. p, -H c c > P, P, it 0): M M E H EH 0> <H!3 r-l K H 0) -H C +> E -t-> (0 :T: t^ t^ C E ) a) E e E s-. c E E cfl 0) 0) :ai :) t C C -H -H.V I) 0) 0) P, p. C C > p, p. M M E-l n u -H r-! i-( 0) l > T ).-1 H :<n <4-l > B m Kl E E E U U F F i 0) fl) m»i ^ t>»1 H C H :," -H K) c I-H H C c p. p. p, p. SU 1969: 2 77

80 M G : w!. e C CD 3 b M e» K cu r-l rr N NITNV N C rm H ti a) <D r r-l ^ M H M m \s^ m fn NV lf\ ^ CM CM 0\H a\nt- 3 t v in v in H 00 LTW t- t "* v 00 >* Kvinna ar v a\ m V ttvr as C C r M-IA f m ^ «3- ITN lh CVI V CVI t C\ IT\ ITN 00 S f-1 r C ITNv C v ITN t- t- in H u a C -H Cd T3 Ä h-ch er) <u cu h> S5 > K» r-l a + 78 SU 1969: 2

81 u -K a^ 0) e tl C :c > :ri :r> fi > C ta C a-. n n v *t UN C anin r-h UNV C fn -H U 0) <D CH >, p.k «n.«i-h N UN.-( r ^ rw a u <c H <D H >, pq X w ^ V N ^J- UN r <y C as :.* ta u tl Q a a! >> P X C.* C\J C N CM C h Bi i-i C a! -H f-, :nj er) j2 -a -^u. a - a) r-> ta f-i a) fn J* U.* r-h ctf T : «<TJ :rä t ir\\ a> ni t, > " W Hi r-h C cc : b aö cö J3 -H -c TT.J^ c «. h r-n w u as -H :cti >> i i tn r-h ^ ^ Ä c CD I *?. :ni K I-, <H t -H c N»3- irn C V UN a ni h > TJ t <Ö C -C as : u :tå tö cö X! -H -c ft ^ C - h r-h c u «c5 H :ni >- e <rj a) : cö C CM C UN cgcm t C "3- V N r v c v ^-v M3 C ^3" l^xt C CM N ^V C UN UN Vä. r r-t VTJ C V UN a a) h t +» C c 3.C.c! :rt AS + C H h B) + C H-> C J) 'D f-. Ä <D 0) r-l ;r> ^ -H H C 05 -t- 1 -H a! 0) a) -j S5 > i H C tö (H t a) - C -H C a> 0) 'C C -P H > St CD 0) "3 K > SU 1969:2 79

82 3 cd as in r P r LTNV 00 -H *.V N N CM CM N t «< Ö N v r r 00 N «3-e r- Vi cd IfN t^ CM ^T CM N Nf N CM N r.v CM NV C v r- UN CM UN r CM NC C C v H I > (. «r«! C t- UN i UN r t N r UN ^8" r CM r ^}- CM N Vt. 00 t t UN N CM N t CM «CJ- CM UN UN r N C CD T3 C dt S3 >! E rl E : «H n! <B > bs3e< k 1 cd Sn.C 05 > a C <D -a C H 5! 1 S m rt rl :cd C m 0) C +> C h 0! -H E -a a! E H-> d u a c cd a) >-T> ra ) K E cd.m ra <D E-i > (3 :as X 80 SU 1969:2

83 U 4- * C E "D > :rd C i-h CM t &\ r-l «> CD U >> 0"\ m ITN <D >i «-»->>, ra ^i w r-3 1» C si :.V tn ^ h ^ C 0) "CC *, p A! R Ä CM ^r m VD J ^r ir\ *. ra - 11) ta S H Me (* In ICtS H > 0) c X M - <-^^; c» H B (, < f* :l >,r-i ^ k.v i-i 01 (-. **a :»ri :ni W C tu tl -H C H<J<J t!!.c t-. B! K as u > B * H c : k:itl nj H -v -^x C h ih t ) Si H :cä >- H (. ^ I H ( H c : «) :cd É< tu h -H C rr MD cc a> TT 0) X- U al K ) 'u > C «5 H C TD : t* :<ä ) a) H T3 -r,* C h C f*»cö HM >-. E H (, t ^ N»:«a c f-, <H h-h a> >* IT\ m in ih -t ir\ r ö cr\c\i *3" r CM «d- cr\\ CM C 00 ömnv CM r^ CM m M ^ «- C 4) C E C :cd ^ j < h «a! C SU 1969: JS " C c C T3 C a) c > a E r-h :cd B ca 0) a! rj c U> CS -H d E "C h m - e -H c C a) S C M 0) C e< fe > 81

84 H «H U S) M C : B A i-l B RJ ff! U H PS a)»* f\ CVJ r*n ITN t N * V (TV «a- t ^-00 N r ITi fc.w fe H n C t-\r\ m N t CM C\J «3- H N NH\ F-f^r C N ^. C- TT C k T3 +> Vi si N "* \ v rr «!.a i E C +» + Ml M "». Nr-i N IfN IfNC ^r N ir\ c 13 V3 H > u «r Ml r ih r t g R 3 W S5» «dt c C r H 1 > C ti ^ H «) N a) a i fc «<«i«a r C 1 d U S H M l Vt- C t V v t 00 M N?&. v v N 00 "*. ^ CM t rv ITN t- t V V V 00 CVJ N V N «3- CV1 C N t r N N ^i- s 5 Ä JS al > C r, a EH - B) ^ >-5 S3 &1 ^ SU 1969: 2

85 Vi. t--v f- v r \ s t vrc "*. 3 t! ^ C Ull t rc C-- rc <I> Q) *n * > pc.* <H X i»ih in r c\j *s- 0) 0 -H >> fö X r M 1 <D : 10 h a> ta ( X C «S M t u ctf >, C X crsirsv CM irs 1-1 V W PJ CM V r-i j -H fn :nj ai <S> r-l Bl U & fc (< t. Ä r l as * : «ti Jca fri a) tu t -H en vncv 1-1 B «!H C nj : ^ :cti id.c -H TJ ->.* C «t r-i m ^ <S k fl U U X r-< at v :<ri :rc» fr! t-, tu h -H t s t r c CM c 00 rc a r ; i-h c " H :a) >j E «S a> :»rf C irsr t~- tn wrn c CM s CSI rj- 10 c~- irs f t *3"C s n r s c m s M r v CS00 r C VC C M- t S r S V *3-C 1969:2 C -H 0) t T3 h :cö -H C <H a H C t c H :d ^,M > SS. a) 0 C 0 C» c E et) C E C <ö d ^ 0) S e a. A: ra 0) tri > a! J > "3 S E->

86 ad M & M B a K P EH ta p H > E-> C» H t-i J K K a b a r-t a rt -H M :cfl ) <D r-l C In «S ^ :ni >, -! U H U M i-i as T^ : x :a) a V CM M -H (U T3 a! d U d 0) : «i :ni M <H fa-h C n fn a! a u > t a) C : M :a) a! H T ) " ^ c MM m u a <D n! (H > 13 t ai i-i C T K) : H :* a) ai ft H - -n>i c M H it (<«! H :al >3 E i-h M (H.J»f^-. a) : «! C fn <H CID-H 4) al -^ r-l <w -(-> E -H «w 84 SU 1969: 2

87 <H - U H 03 5 ^S. ^ \ >*. H IT-, r N V C M r *r J LTM-C t C CM r ri(\l ITi t c v; : H 1 C 3 c U 'C r«r MD LT\ LTN =* r CM J 03 +»!>> M mil r m C\J * "3-CM "3- "3- r i-l I 03 C (fl : M 03 <u <xfl >-j r t CM s*-c r r * W <t CM cr\v J t +* C H-> 03 «fl J r r J J r r CM r CM t rc fc V 3 CM r MD ^ C 1 at 03 U f> ricjmar R I 1 A M3 CM r I I tö m ) ^ H l)ri.m J<! u M [x. 10 >H c lt\r V CM r ITvr U :n) +J 'cj»cfl -r-3.y C B Mfl -rl ra -ra (fl 03 a) rj ^ r, S a< + * : : f< f* J P Bl fi ft C -H Q -H> fn.m : «; :cfl tu r-j -r efl (fl >-) *-> 53 s -H> (fl 3 b fc H 03 f ( H I I «Ö P.I-H S-l (fl >: -a + P, G -H c Q -!-> ^.id : < :<fl (M r-3!-. (A (fl b > SU 1969: 2 85

88 «: M.J a Pu w <! T «J gg w a 1, s* 4) a) ^ a) < H-> C c \& C V th r r-t V ITsV C r *3" -! C\J < i* T S S3 W W m K W :< K 3 «S M i* m s K» g fe > H TJ d) ra C a) * SH. >+ n) 1* H* ra P. CVJ ^^ N <3- t H f l t lt\v r r<-! H IflHH *. C CM t «-H r N J J l/v H C Iflr- *3-CVI H ITNC "A J SJ 00 i-< UNC v Wl-'J-WH ITMTMTNV 01 F. «C i in ^.<* rn C «5 TJ <1) C n> ' B E E fn f* E 6 <ö 0) :ctf :ai ra C C +» 4» M ra m <D p. p. C C >.. M H -. t a) C H H a> C a C <A H +». > Ö + =1 a! t a! X fc 86 SU 1969: 2 E E td +» E E»3 -H E 5 M M CD ra C SS ra M H E-i > S-< (U SS p. p. u 4) SS p, p

89 00 ITN W\ i-icf-i d :cti ce + ra T3 «> <U T5 > C -H +> +> +> TJ-HTJ ri C C <-H «> W E r-l -H > c ra ra as :fd cö tf w a5 P* si <tf C : C :f<: -t-> > M M CaJ-j +> h.c +> ^ > -p +> M fii X EH dr-iibih g-. a> C «l +> «E-< * ;,0 : zs u 2 U +> u c u u : u: ti PHP fq «M pq <w _i M <n W C «C M {C M s t~ j «c3 «ai «ti r V r VD S g «X SU 1969: 2 87

90 H(M rw f^h H IT\00 C>r-HVVC N CPSrl/Nr-^^CVJ^C Wrib-WChHr'Hfflin'S-H'J-t-^- (Mir>f1HrAI00iri<J-(VinH(MHW larlr^-raftllpralrihhhla cvitm rr-a-iw Hinri H WrflHffl <J\C H(N t-um r- W<jrtrfinMAN(\iCMrfAj IT\ CM IfN VC C\J IT\C0 (0^- <1^0ifl(-00 irsr inincjv r-ifmr\ir\nct ^ N ir^ riwmwlawwrimri C WmW<J(MCtKMCC r t CJM-t ITN00 V00NfMlTN> mrlajt-hctnfvmahcjirn^^clv <xd a! a]«a!«is as a!cd««l«t! a!«ti«<<j<>as ttj c!!*«l*c!j SU 1969: 2

91 r i ^ f H C H "a-rcji-l'a-l-i intm^nvnvcnvcwcw.-hvvcvv r ih vrji-rcc ni/\t-tvimw V\ tm00^0hit-vc0\t-!mlav0w^ CMNi^r-lrM-VmcMJ^i-l (M-HHiCrlinffMA\<tH(M a! -H rr ^TCCNc-lrrr C C v th U M > r*1»a! <rt c r Ht-<JI>M^«JlA(n^inri'H ^^winvcrj^hcwinr-ia 0 HlÅt^l^N ^ ^ H f WWr-lAH^^Vr-W^Hr^v^^f - t J dr-td f-d ^ VlA^flAf ri"jfnm\t- VrCM CvILnCMf-r-tcHr3-rCMi-Hr U U U U U U U U U U U U U U U U U U «<ö«cökö«<ti»aj«<tj»cö«ai«>aj«<d«cde<ö«<ti»cö«<d«fl5*{d«<ö r"") «3- u> v t CT\ ih C\J r *$- mv C CT\ HHrlHHHriCMWWWWWWCJJNr^ SU 1969: 2

92 D 60 «S r-l $3 as -H u a) at j 3 H > T > ^ g v - r-h m u al w ri h (. A H M «) -<-5» «! ad t 0) <H M-H B U H W w m m u > tj B S C B as r h :al a) j2 -H -a -<->M a - b t U S w) >,^i > g H M M.-J W K U H fc t. >! ai dj :»a* :a) K h^h M-H m ^^ a> as ^ > n Ä H C f l a! : U :cti «S as.c -w -a «-> j* c > 60 fc«s a) 0) : «S C W fc Vt b-h 4) CM * "» < 0 ( M V 0 ( Ö A 0 0 \ ^ t r i h - < t H ^ m ^f i-i N N inv t «3- r»a- *3- ~\ TJ- rj- ir\ C\J IfN t ffihwla^whh Ö m ITiin HrirlV^t^V 1A(M f H t.* > la^ncm Mffl H H (\J CVJVrnNtJ-lVlr-lr. S)M M M W ( - 1 ^ 0 \ 0 \ H < J r t r i N S)M S NV ITNCVI C IT\ ^J"C0 l/nc rn IT\ Tl" *T r ITS ITM-fCt NTS-VMrn-HCVJlTN^l-rl-rV CVI 1A(M r - H H v ) - rcj r r l r l r l r l r l r t r l r l r l r l r l r l r l r l r J r l r l r l «CQ«aSecS«cjeaS«aS«aS«c]«a}d*(ä«aS«(iS»(i3*<TS«aS«]S*flS m^a-invt < D \ H W f 0 ^ i r n f - CTN fhi-hc\jc\icjcvjc\lcvjc\ic\ic\jcvirn as fr SU 1969: 2

93 u m E* K H 5! PC c n ij CJ :< I-I CC J» W (i< K» -rl 03 4>Hffl C -H H (,M 05 IS ~ : + s) -H v ^ b.m m -H C S»> 3 > S3 h h CH t 0 (^l atf t-h v inch ^ n S <D K C : 4>.0 E a) fn W <u <u H fn M (x, «B> a!»d a) «S N00 J SU 1969: 2 91

94 v c H H ^ T f f - t - Q H r^m h f-i k h H «d a).h T3 i t T3 H t^- -H U~\C0 r}- H W^tc^i'strKhM r-l IT»*» cc M.-3 5<C M K -J : H fe «H a -H <D.* IX *: in -ri G >j efl <D E h i-, ur^cvjn^--nvv llti V!. rltn^rvjvcr MM rihu^r C\J ITWf-i-lrCMCm <- r W 1 M t 1 4) C 0) a> H 5 : -G 1AH WHM-N ^fw J* I c m cd ^ C H H Ä h Jri W C H r<10 la\h»-t T "=T CVt C0^}-t~ W r ir\ct\ I/N >ir\ c ^ritnrirvcvi H N inryrr-lirma CJ r *t t--r r V l/n t C rriir>(\l H N «) IfMA -H Kt) _ > E,C ra, > + c cd +J c H H K f c H H D < H < t) a ) C l-h B) W > <M H, g g ÉH 92 SU 1969: 2

95 H U U i-. Qj *d fl) 0 C C <U 00 H J B ri q» B t ITN CM ^r us *t vc UN N rr MD V I «3" r-t. r CM CM IA h H H 63 H ni <i) T3 ri n H r H -H M3 f- i-i H "tf ir> N rr C r<-. C K PI H :<C a M CC ij KD W fe K -H ri a) S AJ (D ri a H :<; M -H n-, m t 00 ri r 6flri < C "3- t *3-c C \ CM fm^f \00 H <""> CM C C 00 N r-< t IA * fe C C 00 t-* M M A! t \ \0 S n w ri fc. m N CM >si- C CM. r ( m -^ ri "3- ITN t tj c \ r 1* t ^J- N f-m0 CM 00 t/ncm 00 in i ITN r'n UTS N N ir> t-i NV CM CM MD C ri C CM fc t ITNU- «*"> ITN N CM *3- ri m CM r m ri >* M IfNV m C if CM M- ri r "* SU 1969: 2 ri. H H.* ri C m nj H PcH :ri E M 3 «! 60 -ri e» d> J J 0) 13 "0 "Ö 60 a) <H <H Vl C «H <H <H <H =1 <H C 73 *H ri MB i(ö HI) :ai J 73 :cj -H u u u H U m M -H> +> + -H> J -H -p,0 +> B) V C H ri ri N ri ri a) «> > >i > > 13 ri ri ri >>> «M»» C <H 1 ri a) h ^ H a; C 60 aj xd ri 60 C P. C -^> 3 X <ä C ri U a) ra ri n - P. fn a) :ni a> SD 0, -a +» - <H d a! m j = «) <H ri <H ri H >! > :«J!-i " -< +» H > a > + <D ri C tat j C > -»«! a a) 6-H a :ai C.id T3 c3 J H c -a <D»cö a} rid<h H > E C ri ri T3 «a) ri H M 6 D c^a-irve +» 3 ri ri ri I I W>ri Eririv EH

96 t* U f< u.» H n) <C -H T3 "C Ö ^?" N t r MD CM r t En (K M < t K PI M äs s H fe K C r-h t- t- ( ^ - l A r i " fe SJ- t-- C\t r CM r.y ra a> <rt JM h fe >H M VI t r 00 i-l M3 i-l!-(\j rivö ri ITNC CM r CM m «* ITN ^t ert C~ H SH fl H : U Si <H al tn ^3 H 01»ni -H t(dcn m cs b fl -H Kl tfn H cö +» fl 0).M aj <D ^ Hl H > 73 -H ^ > " r-j h0 d M Ä C e t3 fl H <U -H 73 fl a! <D,J3 Q fl C H (6.fl.fl > <D di É5 * ra b r a (D H ft E cö <D t T3 fl +> :ni : > U fl. cs > a! fl -H a) et 1-3 "» H rf C C ni ai "3 a> fl a> G Jxi T3 H fl ai e 0) r T3 a) cö W.2 cd T3 a) bä T3 et) r-3 a) as a> SS t-3 - c -H ai a).fl 13 -T3 a) a) 1-5 E +-. H 0 > T3 ~T3 E) 0) rj-e SU 1969: 2

97 s d a) a! C H C» H «W C t^^j-la^i- 60 u u 60 H»tö a> a HXI T I ( - H T ( EH H 0) -H w C EH PC M «; c M a :< M CC J 0 w fe K -K l-t C <I) H fh + 0» 03.Id Ad r ö t>a i S 60 : H hn <rt n t H 60 H a) U IT\ r ir\ C N m V v}- 60 M MH\^f r-1 ITS : (H V CT\C t ra t A: a> Ad u IK >H rrt 0 A! 03 v > M- H ITN r V «;t in r-f H C 3 V? IT\ N IT\ C MD N M- ^tr-l ITN NC r V N t «^ r H c a) H-> <H fc. <M at! Ve fn H-> 03 60H-> c +> aa «s a U TJ 3 «fl W r 03 u 03 i-h > Fl 03 (H 93 U 03 cj " U :aj d c :ttf Ad <e as th «M c -a <D 03 cxrj a) :nl U > e c h T3 «3 +H C *f LTN E H i i H H rlv s a! 03 T3«J H T <-?!-{ U l : k :<d t+h TJ V, H-> 03 H 03 C -C >H aj :nj Ad ed 03 u a c - fnaj! ^ C (( > E C 03 -H 03 Cd TJ ri cd HHfHC TJ C -r» 60 M" ITN in 3:«1 cd 03 H p d ^ C T 3 r,03g< H > SU 1969: 2 95

98 N J m f h-t^ *J" f r cr\ V > i-l i-h t (T\>0 l~-h HC W W CW^HfHWI-HH r t^>.in«) C lat-00 >t VmMXJlTMHCVJi-lf- «3-<i~>ir\r ITNtrNCTNTj-flt -VCr "A inhvd^j-vdni-la^lacmca fl\h00\dt-mrtt--^-\h CH\M\rWMAlAHt- 00 t NrCMCmJVrV ^r NCJ NNV c N'S-V H t ir\ c. a f- m h C ni b U H t. a) C a! -H> h H <D (L< CJ LT\C\CAa\H H ft a> HHHPJ <f HI «ft C- C\ 1 I I I I *» c I I C r c p>q c\! r < la^ c>-t' _i i H^' >^^,> EH Ö i-l H CH > H +» <S> C i-l <D r-1 V U P-, CVJ ia r-i H CH >, U +> a> C <-i a> i-i e J-.. r-t SU 1969: 2

99 r-t«1h Ht-«)H\00 0VDH 6»Sr c u Pr-ms t-t c \» -H I fi c u t-l l-h pq -H W I : c U fetmvvfws- <DVHinC\rtM(ri10\Hfn Trvi-<t 1 c r<- r ITN J lt»r-l CTMric^iTNCvjr lain ITN lf\ N t-- lf\ H»*"l VCM ITv v ^«) inwh irvh^ > > -H önmnncmcvit fi-tin m i~-\v t m^t-^rc f^cjcirmvi^rccjt CJC *3-00 ITsx^-C 00 rn ITV.CNV c \c VCJV w^inhc^m Kvinn ar mlti^ 0\"HW\00000 c m H 1 >c fc X r-l tt <H C C C V ITMTMTNV V <\J H ^ f v T v ^ N ^ r i TCVI r-i Ö r-tc i-l r r>~>v m\<-vvdv ir\vcvivcm'»1-ir\cr0^1- r-vtmm^tvt \ciricviir\i-<t-it-ascmtr> «3-0\cvia\\vccTv^rv»-it"-irv t r m.-i cvj c ra e CVJ ITs CT\ CJN CT\ t-\ P. Pl i-l «-l i-l CVI TT «> <g t-n I I I I I -H C I I rv WCVJI-n^tnVCr-ICVJI^irv H SU 1969:

100 , fl)., T-, 01 -C u S W : H f-, > h al H C H fc:««tj 'n,!! H V.h < h :a! S>» r-r : ai :<d Q) «H b-h M-UMAinr^V fla H C VD t C C inct\m-cm t r ITv ) TI a, Ä ej!h > t 4 C : ^ :aj a! H - -r^j C h 03 ^ «S H :d t>> r-i P U U X r-t ir. i : «5 :rt W r( «H M-H K u^ <3- mc irvt m «tf\v c \ "3" t CMV^a-rirvCJ 0) T-, l s; u et K as U > Jl «J H C : fl red a) «( rt J " M C M H (D h«t H KÖ >, E U U X ^ a> : ««5 C fn <H bd-h «; C T}-C MTN C r r C V t C vr00jir\v^5-c\ccjcarn t cjvr inhc w IAHCM V m^fccahc H \ t - H ( M C C M A l A H ^ f r i t - m m H W bdm :nl M J M C v l C N ^ f W f C M n r - H f l - C A t - ^ H \ l A r i C t \ W > Ö H W ^8. rcrnt 00^1-VDM-CJ N C i-f IT\ 0\ -*T N ) ^- "3" C Cl C r-l tj-ncj NNVC NM-VD f ITl CvrilA\M-Ht~fnir\HCM C m mi ^ E a> C a! -H> b (H H as -(-> P. «H *>= u ) " H «H > H 01 Å 8) C fe) f* H i -H. «H >3 r< <1) H Cw > SU 1969: 2

101 g* T- "C" t " J C V < l CT. CCNt ITN VD DN «. <s p En M f'rirc C r C VD fs C evh^u\mh(n>hw (DHV\«MhCfvDt- CPJ f^h e 2. s* <1) : > fi C) FP -P H :itt r-: C trt n C :rl C > (Vi - \ ir\ jir.t-vrt 3 LTNC Vt-mHCMfNlTvr^ NJ i-i -g -S h-hrtirvw^rrih^ninfi t r CM m»j-cjc i^ inn w I I P, h h E i u 0) : ^Ti CTN CM ClH CTN CT\ t--m3 c m rf MD rf mcrsr vcvrfcm t CM irvvv «- 5 t_ -8 *S. * k Q)!0 <É -H -l-> «H r* t» C fn t v t Ö CM rf IT M m rf rfcm KCNVfl ^HffHCVJ 1 u U : <A <W 10 H <B > -a > «w3 < r l B +J a n 0 C-H ni X». 01 C a -H <U,Q +> «H M : :tä <H rfv rf r- a\ r rf rf <*»<f ^WriCVI rf NCM CT\ CT\V 00 Nrf M ih t 1T\ r > «k w» -t-» <D m U u m CM lasctvnh P.P. CM rf «> f-n I I I I I SS I I m v H CM C"! rf IT\M0 C i-t CM r IT\ C K :cb (-< S C a! * hd U H (B +> P. «M S>> fn <D T3 <1H > H JSS C t +> U!H H ai +> P, <M >3 fc H (H > SU 1969: 2 99

102 VCriH t N r ITi i CJ ir\ c r t v ve h-laf- H ITlM ir\ r 1 H f-. r»rf ^-v t r CM N ' V 9 -. ITNV N r NV 00 Ct^UN^ KJ- NVC VT ITN I/N "d" N r r-'cciri c H H t ^ «) C rt C Ki <D ta} > te ai 60 E ti MD.U"N 0) I i-l r fc 100 SU 1969:2

103 g 3 B Ä n SS Q -3»C C v rf 1 C h r«ri rf > S r 60 1! C fi t c V rf i c t. r«ri N t- r-l ^ r CM r *-* t C CM ^-** UNNUN ^j-e t C C CM \t e *r t I»e u M -4«ri CM V^ rc ( ^J-*»"t UN CM <<r t- UN ve. t r i^n <r CM CM UN i-t V*. H V " (MCCH C r-i V*. t CM CsNr-1 00 V*. C N C CM N IJ -rf ri t K «-rf * >*"~ ih C T f H ^ r H IMV V*.»3-CM *it v V 00 V«. t UN CM V UNV UN CM I A H H H V. r-l i-l TT r UN r N l-t ri 13 V c -rf > b W r«ri ri c C r H e u Hf*m -N? C 1 ri K b T<* r C 1 «J c U * ««J,-., e t v * t UN CM ^ " C 00 V **-' ^ r-l t CM ^^ V CM CM V r-l CM riht~ V*. *a-c c CM V r-i >#. "«* UN r-l t r-l C V 00 t UNNTT t- r-l 00 N r UN r*1 \ V*. N r UN r irvcat C Vt C r N UN r CM 00 s UN t N t C V t t V r CM c J m r v t ri D S C u G +» > U t> t a> t C T3 C «J c M D c Ö c z mm c U fn :d c > P. P. fn UN <1) C I W CM r fa SU 1969:2 101

104 a! -H (-, :R) as c th CD u fn :ni b- tf SH ^ fi : wi ii :d 0 tc <H (»0 H t >-* LT\ V >8 v C C «3" c <a-h r- v t r CM (t: : fn :CÖ a> J2 -H -c -»-»J2 C - te I-H CD (H a) Ö c r H :cä >>.i-* ti r-i t< U X r-< c 0) : *i! :ai K >H Vi M-H (D «S I? > CD n HiH C rj :0 U :zi & tö Jd H -C ".M C KIH B (,«j H :d t», E U U U M~^ 8 :M) C m K h <w hfl-h (B, 1 *> i-h c CVJ 1 ' m cv c r- ririt~ fes. CM CM V l A H r t H n t - (C (V 0\H V v «3" CV LT\CM CM CM t C LT1 r CV.' r r t-- irv.r CV C r -- C 00»g- ** C3"\ r t^v r cv C C Ml U H fl' B) <tf «j <rt C C (1) TJ te * c c te E d ra -H +> -(-> d) U r-l i te ii s te c *a *» CKi C nt: E-> m u 01 p, ; 0]!-. <u ti > H CM r (i, SU 1969: 2

105 K :% 60 > K w < & fe K < e-< E-i CH M.VI W «r; < -3 < < i-l t-- "s-1 ^r m (CVCIrl V m«3- r u n> : >. <D m + d :n! e a C T3 :n! > C <fl 00 V t N t ITNr CM 3 T3 i-l q :ni v ve "sr CM U U E 'as 0 : Ä + J ih+' B aj d C 1 1 0) a 0 H.-H ' 0) T3,d-H P u H «d.m : fi p :d th LTN \T\ t-i " ^ in VD 0\ C-CM c-, ih c B 0 <e a +> +> M -H 2 «tf Bl,Q ih C ^ fn <D : 0) -H +-> «H u K +» ^ H :K) a! m > a> : -H a> -=S B <H ' C <M Vt cw vi- WC m r-i ^ E a) <l) U : AJ - a) «H -H ra c f> t3,d +> fi!> «ns X : «jj,q :cs «H fl m CM f- v r CM cri a> r a. + rt «H, B m C (B ITN. ) +» 0> U H SU 1969:2 103

106 vv in t v t-- mwm m <\J w- h CM»cd,~» S CM ^^ V?. v f i n in W rv(t\h c i m r t I H n i A H M «S t-\ E he m ha al b a) f-t fl) i-h E CM H E D J (a E! m C H era :nt E CM Sn * 1 «> ra 1 1 H r i CM lt\r-i p4 a! E +* «) as ra S3 4) ra 4».-H at «&< 104 SU 1969: 2

107 r l/nc J w «)0 1 «)«) h JHKj rkm<100lac u g 53 Pl 3 M cv H 1 C fc a m«a) V5. VVHlf>0 ta i öswv iri t«- S\mta' i~- J TJ-V ^r rr M3 r<-> C C V C -H N «b r IfN N N IT) r ^ l r n t S v^ ltv"3-0 J r-vvmffl^ C CM «6-H ir\ H\^ir\H ir\ IAC RI M g - <-i >«r ' t C *~* ^Ä. V?. CV N "CT V *3" *3- i f N V D H t» >0«-i -*T rn N V IfN t r V J ii r«c4 - r-t T rn 00 r-l H 3 C. ^ >S. \S. p> c m c c v i in I A ( ^ I A C I - 4 "H I. « a! > 00 ti J ITNVVJ t J t * > r C ;*; i-i tå v_v r r j t- r-i tu M y s ^. \S. V «H N crj-ri-hr T}-V r C I \ J *. ««SS j5 c M UN J r C rj- -"ä- v a r H r g r««w S r«j» f-t UNJ - <H l J V t - r - I " b bd H + + b + E i-h <a 0 c <D a B <D ) -rl -H 00 -H -rl -H ih 4) f» 1 H -» C H -» C C + > C - H '. b ca 03 : s*aj-healajh->«s ca b a) <fl «J «S at a J C C G C c C a s > a> b j c T JJ A J i Pi C S E J a) C «> bd E«J «).* b Cd t r-\ C E ts 03 S3 t H-> +J Mbb0b0b0hfibb0b0H-> 3 E C C >tfflsasatc6c6a5aj J W a) ) Ä r i H H H r i H H r i al w E E E E E E E E +-» f H 1 H + 0> :ns j ai nj < tö t& I H H d ni UN ti) EH TJ R t W n t W W n W E-i J CD K SU 1969: 2 105

108 C H t, > TS M n l H C ctf H t, :ni a) X r-l -C -^>J C -i a u <s U :cd!>, M h, ftr U X. r-i d r-> : * :ni <D =w t-h m " 0 r c j A U jt * h ci K <s ' > n c(h C : (, :; m H T3 'IX 0 hd r ^ «j H :n!. i, ^. h i i H c : m :td!h <H, h -H r 4> 5 ft > tj 03 a) C T3 Gj : I-, :a) ttf cö X H -c --^i c: Q C k aj H :ni!>> g U U Ä^-^ j : ai C r< <H hfl <D cr> LP> ^T* c.c * ' C «ai-h *» 1 " V- J N N N MTIVI a, rt. V?- r N CM 1 rt- J t C, ri.<jn ' '. \s. C r-f NC LTN CM i-h "3" H i n m rv rj- V M N r IfN raqla rir^ C.V r-h m mcrnitnrvj ITNC m Nr c-9- CMCVCMNCM CWWWWrl V t i-h rf M 0) B B h 0! C H E H-" H-> J3 r!pl+ b c H +» ft ka m h as h H c3 m r-< E J 60 E s a> E l-h a! 3 n J :.S a E 0) r J fcc BQ *t- H 1 ) 1 1 r-i H CM in fe r C+> C C f C >V «J -r> En) aj +> a) JCCCäflJC ^>.ftx P. <B f j E E E E E E E E H-> :cna)a3a)a)a3a)ala! rawwwwcww ÉH 106 SU 1969: 2

109 W En a! W E-< C E^ is < < C ccvm.i-lir\ctsm-00 N N N -=1- V C C p l A C CM J m *$ r V NC C\i ** ^J-t^C CM i-ici-i NC"C -q- 1 u ^ a> : +J <w ni r-i <D i-t " H nl EH f> B U <D H -H =S «Ö 1 P.<-i E al.sd +> 03 rs c H c 0 p.rf +-> M M : :ct <M 1 P. 6' 1 C >i -H ra, c ^ <D : ^.-I J -H -H *-l 01 -H J<! H :ni 5 t> C h b > <D :0 -H < E <«i-l T3 ^ a> r-t r <D * J * * N t J >-t *-* ^s: M" N ^4- ITM-I C ITN m CTN *^- <3- r«"> "*& CTNV H ir^,~ N r t-l -sj- r r J CN^ t> Ti J3 + f-< i» w) J«i : <$, :al <w N-^-rin Nt t-h'm- t h r rt t BS I-H h a) E ) i-h E J ttf h E al m ) " a! B! Kd C.-I E 0) 0) S3 I H H S, <; HwinHii r -H E -H E H a),cj +J <D Jd P, P t + q fh H H H a C»» C tö <0 +J Hi, P.. Ö P H (U I H E E E E E E E E tcdalal^alala^aja} C C C C C C C C :2

110 ^ * * "& (I'D <l a a> > M V «1 tn rt fth ft <-H. U rl 3 IS -f-> J2 IS b +> +» -H CM G>. t al.v b jd a). >} -C M E 0) CD,D ->+ h u x eö a) > E C -M CD w * 60 C +J -u c -H a C»CTI " H < a) M M (4 «H 0) a) CD -H <H " C +J ^: a -H 01 H h E a) C > a CD h b -M t -H 0 E hfl CD C +-> CD C Jd CD 73 <B W C +J H H C > M cd J3 -H CH cd.c B H I H :nj CD H j j ti b -a C a) -a CD T3 CS 0 > rt C CD.-H j-i E M 1-1 as cd ~J3 CD -H h *a b as cd C ' H t, C E c«h > b t 1 + J m a) :cd TH -H f i H > E CD -H E C ra b CQ T3 CD CD M -f^ b CD M CD C 'M (M CM X -H C CD T3 C CCl aj ft red 5-i C M cd c CD x -0 C CD -H M CD CM CM at.-c > CD,0 -H b-h a) H cd b t. cd cd r-l > E a CM al -M 0) b P. M CD > TJ CD J2 " c b d cd rs +> b M cd cd -> E > > Wl. cd. Ö, M 3 b M cd cd S XI M cd C -H X C CM M C cd CD H (H CM CD A! CD C Ö CM 13 T3 " <H JS cd -H p C CD C b X! > CD CD -H 108 SU 1969:2

111 b 1 -^ c t, J r-4 «* W c \ *H 1 t. c mxtj b I : c V. "%R- * ed tc S Ted Man år t*. t» CD A c J ti cd <w ti <D 8> s f-h e cd C3 T3 ) S fa -t-» «ed i-i <D A c-» C «J 4V Pc+> (U cd C ti CD cd U > «5 t <M H ti <D B ti -l-> CD c» J^ +> -1 0) H :td > ^ c» :<d t. i-4 CD A -H c t. Ä 1 m ed r-4 P H > +* ad CD *tj <D CD +J «> CD 13 ti CD + CJCHH C ««T3 P.r-4 Pi -t P, CD r-4 P, ti fc'i-4 d ti t< <H a) +> * HlH.C ed.c.c.-4 b 1-4 +» 4» 1-4 +» CD +» <M <D p-l «M TJ cd ^ b cd +»,Ej Cd.0 C i-4. >>A. <D ti b e CD b E cd ed, «1 > i-j+» 1-5 > H cd CD b ti Ä b b+> cö cd e i-4 C -I > H H T < E E bd cd -H CD ed ed +* CD n CD» ra si a) T! b C CD b C CD cd cd CD > cd cd -(-> Pe +> H T ) ej H +> +> +> CD ti i-5 ca : -H TJ r-4 <H ti i-h JS CD cd b ra > +> C CD T3 ti CD T) Cd cd - > A «C A-H +» CD i-l <M S ti -< Ä -X! CD -H b t) b cd cd C i-( ti n ej ej H > br-i +> m cd MS -H +» H -H > ' e u-h g cd in b CD ti +> b CD ti cd C -w «M fl -H ra CD 43 CD -e-> TJ CD C T3 cd r-< cd.-i P. :cd (H CD ti Cd J CD X " ra CD 1-4 +» ti <u Vi Vi > ed i-4 ed.c r-1 r-4 H Pi b-h P, cd * -H cd b ti 1-4 Cl) Cd H 1-1 > 3 e «M cd +» CD C CD T3 b ti CD cd ad P» +> > CD CD -t-» ä ra!-! r-4 e +> CD <D > > CD cd cd Pi cd p. ft (i a b ti «d cd cd C rc ti <d ra + -Q C Vi ti C Cd CD 1-4 ti «^ n i H C +> b S 6 ^ cd CD C - S » 1-4 Pi b ti *Ö T3 Cd Cd C i-j f-4 > cd ra E H X rf +-> p 0 CD CD b-c > CD cd -H IP < * r-4 SU 1969: 2 109

112 Q -H t, > "c t as i-i C» 'H t. I* H t. ti ti >J r-i a -> : «:nj JU <u <H h H t «IS (( i> T: m rf. r-t C h H c ti s ra K H S a : ^i :.i r i si -H > -"-J^: c - M H ra ti rt K h<h fc-h ÖM :ni I-I \. h0 al + K) i-h 0 Ä + > (1) " ti c- P.H-> a) U & al C ti a a) ti > (B 0) a> :d Ä -H H a) -a <» ti d Vi Pi ' ti -H a) -H.C +" -r» <H <D a) -M.0 ti a> t ra 0) t» > r-l D< P. S ai H Es i-h W) ai >>Xl h B <D a),0 h U XI rf a) H <D tu T; hfl c a) a) H H H Q) ti fi 1 * r-l >»- :c a> +» m H- El C «fl T3 H P, <U ti ti ti tm a) a) r-i X X H H +-> <D -H- <H T3 al + Ä C H ti b E al al > 0! 10 J p J X! 0) fl H 0) t> W) C al al -r> a> a> h E H sal <B ti r-h.0 t> al hfl " U) T3 > c ti ta 03 ne > ht3 al C a> ti l C -H ihä-h ra cc X bh-> a)!->+, H p. a, d c h ti i i al al i i > 3 E <H «S -H a) ra a> h *H 0) C n -H ä > ri P. B) p, p. ti 9 hl l -H ti ^ t! l H» C -H U S E ^ al c n -i-> TJ n rl P, h ti " tj al al C <-> > al : E X * -P,0 ra cc t h x > a> al H fi-h H 110 SU 1969: 2

113 a> : > 43 pc :<i f3 wa T3 C :cd > a K> fn S-. E C C 4> C > H XI ^3 -H fj H as M : E-i ^3 :ct! <n cd C S -H -H <H (^ < E <H TJ t-. E ffl a> tn : 4*: >c C <H -H (0 C 10 3 C -H H) «p > -C X.H H > xri 4*1 : <, :nj <H ^ P.-H 0) r. Ä a) (3 (H 01 al SH > t HI CM 0) :r 43 +-> C H-> C d) ts a «) M d <M P-^H U ai N 01 > ft 43 a) b +» +» -H CH H a) 4* h Ä a) h 5"S H ) fc X 1 at r-l > + :ni CD +j -H C S3 «0 T3 rl ft CD C H H :cc) a) at h > -H «S I-H ft :cd M C at c A "a > +> M CH CH at H 43 M 0) C 0) > 0> <-i at ft as ft ft u 3 t U «ca at Hi C 43 H at c +>P fi <H?H S3 C 0) >H 43 " <H JH 0) at -H> a) C 0) T3 h s3 E h at at -H 0) t 43 0) T3 > h C 4) 43 at at R -i-> a) :a) -H H-«.-i -H > E C -H E at ra b c "D ai 0) M -H h 0) M at C -H PI CH Ä -H c h fc -< as at > 3 E CH C -K 0) C 0) T5 h U 0) a) :cd R P > h SH TJ c at at S3 r j > C : E 43 as -H 43 CQ 0) C h H > R +» SU 1969: 2 111

114 t G V C fc < i""i««i B b I *6 C U 3 r-l««i M Kl *? J t-i C P -c m«eä "S m b I» h c Ti. i b J5 «la «=> j «! <* c C v H 1 > u «rn te C r * 1 > ** ««J C t V ' t ir\ CM ^-* vs. a i «S U 35.-< U u m u m ttf cd «! cd Ä +».0 <H.0 +» t Vi h a) t b (P S) et) 0) S 112 SU 1969: 2

115 TT ni -C!H id W h rt T3 r- (^ J M :ni h : <w C ti (S 01 tt t>3 f^. X rf ti-h ^.-H t. C-, ^; i-l SS h<h M -H (fl T3 r cd «-t C T3 ) : ^ :ni a) <ö,c -H -a r JH <xi r-i :ra >, e a a> : a) c fri k <H b-h fe M bn : + W M fe at as.0 -H in b <D H "3 <H fe a> a).ä H <M b a) a> t-j TS fe c6 al.0 -K b r <& *-3. <fe SU 1969:

116 > :<D C K3 -MS r-i ih U ft E d + 3 MS U r-i C -H 03 +» H a C fl h : <1) H <H < E ^ H ' D H C CD,0 t> -.C +» U & Mä i! : u a) cfl X -H t t 0> S r-l *"3 «H ^ CD al CD.C <M b a) CD i-, >a 114 SU 1969: 2

117 JA M J M flntv r-v H^fC10t~-Mt m ITNV c ^ ^3-v e-l <-H r-l H. m(j\h W r^rfht^ M C \D H 1 C SH a m«nj H > +» 3 m U 1 «rf.c ^ J fh»iö M C v H 1 C h 'a rnti r m r-l i-l r M- r ^ t N CM ~-^ c I-H ir\ m \ > rv NCMC^ M f - H ri HJ H >Ä CVJ C\J ITN N N m CM c (MH((0 H C l r r l r l r l N r t r i «. N r t mcv IfN i-imcm-r-i,h r-l r r b I : C k fr! r-t»flj \b H CM in\tm ITl C C V H 1 r «{fl M > ITS IT» N N H "3- C it c E r Ö Nt^--q-N M-V HUNM(M\r-0 rlhrilmrih CvJlTNlTM t~-cr t-h c-l CJV H la^ Nt-. D) :cd :ni :ni c :n5 :ni :ni :ni :n) at X, r-l CNJr^-LrNMDt C SU 1969:2 115

118 a\vir\ 't CVCNJ v f t U f-t B et i> 4) : M <0 f i H * n C»-I 4> v & H 1 3 h Ä f H «ti ^i : EH & :<d <M h H C 0) -H +J <M ^ ra +J x a> p-* :cä aj 03 > C J< W.-H > a) : -H a> < E <H i-h T3 CJ lahick r ^ m w W VC H mv C>(-H f-i <?. l u : <M H m D & cl A> ;> «; 1 p. 1-1 H at 4> X - -H I» C 3 C -H 4),0 J3 -H ^ C).V : :iä <H CM m T f ^ r w r»i^ ^r CJ t <"T3- C\J ACvJ TJ- 0\ i-c > l/^ N CJ C ir\ cv "a- r c m r CM t \ -«3-c t C "Sf lf\ r t CM r l t ^ l A V C IT\ riririwriri :? * : c >: 01 ^ g* 4> - >> «. p 0"\ \C0 C MVD H «S ITNNtlA CAW «-< CJ r-t <-i J:= 0000 t \C0 c r CVICrVt N *2? t W H n c M m CJ 8 ^ Q a) KTJ :cd :cd icå KÖ :ctf :cti :cd H (\J r<"> rj- if^^ C C 116 SU 1969: 2

119 4 C -H WHVHt- ir\ K " B «B C 'H IC H H <trw ir\ -H B C -H I l i-h I C * f-, -^ 3 B C K T3 B B B C -H «W TJ B P B 3 >.lar<1hh^f <f r C K - B B B C -H X B 3 > U^CTW r T* r"-> N <Mr-Ntr\Ji"<~! B K T3 B V J 00 CM *3-1 j ir» IT\ rihhc ri C K " B B B C -H E B 3 > H f-n^c CM--C ir> B:tti-H-H-H-H-H+->-»-»4-> +> -i-».f-1 «->-(->+»-t->-(->+*-t->-«-> i-h «-i B :cti :td :aj :cis :ctf :) :<ö :<tf! B al B C -H H C\J fl TT ir>v t~-00 H S SU 1969:2 117

120 c^rt.wt- >jv H A C «H E» 3 > H \ ^ W» t W I r C CT\V t^c CT\ vrirvrctn^rcadcr» cd W T3 (0 CvjC mnn W M a) fn -H 3 ai c W 1 01 C -H B 3 > 1AH0 (0!0 C c\jf-r^a\vn C -H Ö \c0 M-t -^ra t-h t rm-00 CT\ t--0c in :«+>+»+-'+>+ '-(->»-> (->»-> -H P. FH -«-'-l->-l-"-h-t-'+-'-t-"+ J th cd led ;a5 led :.~3 ::d :cd raj led as 4).V.-I É,r Hf H Hc_,f_5 Hr H -H "a ca a} a) S3 -H H (\l f I 1AV t- C E-< JE 118 SU 1969: 2

121 r-f «T ^3" CM CM "G" ITS r 00 "=J" r-h I r-i r-t r-l r t ^r r r r r mfkm rll^lf\(mj\ T. B 5 +* M C V H 1 C t* 13 r red >-l -H. +> 3 r tlc fl) u 4 PH a M a v H C h m«l H 3 r b 1 :!-i K c-h "C ^-^ r r i-( r M- r ^-^ H \ cg r r Vs*. CM C *J- <H Vt V 00 CM X*. v t-- i-( CM Vä. N C ^J" r 0"\ t 00 V r-t CM H ^f Tf N r-t r-l r-l t f W C H C\ CM r r ««t CM r-< r-t CNC r- CM f H (M Tinr r l r l H H ir\ r \ u>v ^r U~\ r r C *» V r-i (M T! C v H > u X r«! a c C r n 1 > C U K H>ri v G 1 cd U 53 rw) r C 1 tö c p S3 «S ir\ t CM *""^ N t CM r >«. c rvv t c r CM CM ^j- ir\ r fe*. r ITMTVV CM W V w n n iriiricm H t r-t (H i-< Vi. r cj-c 00 r r v V N CAM V 1T\H r-l r-l r-t <-f Vä. V t r it\cm r c t CACM Vrt H h-itvw i-i r-t 1-1 c\ r r "Sf J - *3- *!- TJt V «sc «* mmw Hmiri \ r-l C C C C C C C - C <B C C c c c B E e E e _ MrjsrJladmnlHSmxiS +> * CM r ^T ITNV f- H SS SU 1969: 2 119

122 % H ti kl MH-H lfmtm<l vt il : t ITv r fi <M "" C t H r l H r t r l r i U I-, E s» 4) +-» -H =S «S!-i R) (0 H < i-h i-l H +- C 0) E ^ H 0). c Q) K> u -P <M fn ).* :ai m t-, «*0i-l : H <w «H T3 t tvvccvj-<a-fh (VI f^(m W W i A H a> a?, jdf WClPi I n.j > ni < (K I i-» m CT\CM r^--^j-0 1 : t «m : m 0) FP a) 1 -M ti -H U <a U >s J<! <w A! 1 a> a! H.* U a) t<» -H t>j >; ra.x,^-v 00 T r ' i^% a-v VD m fe?. ct-a\m^r^ i n W M - ^ w i-hi-lr-li-lr-ii-c \ - min^cm^m rr^(\lh^j-mc\ r-l l-t i-h i-l i-h ih i-l 1 : U 0> ra PP C «S.V h U 0)«l (^ Ä C J! ^, r r~ ir> ^-^ \Ä. ri^chlah l A m H J^CM K1H r-tr-ll-ir-li-ir-li-ti-l ^TirNCvJ^rr^CMCTN -H i-h i-h i-h r-l l-t f-rrn CTN00 ''IC f^l^j H m G\ m C ririhhhhri * C C C C C C C ccccdccaja? H C C C C C C C E E E E E E E E :cd :aj :aj :cd :nl :cij :cd :al H ( \ I!*")*3-m\ r c SU 1969:2

123 fhvt^mtiri-, * X TJ B +» C TH > B 3 > H -g B Ii C -H I bc r-l I B c n c c «5 K - 0! D B 3 > v»r<-t irw ir i-l r-l.-i «-l i-l r-l i-h H M latfsv 0\ 1 c.-< «1 fh C 3 c Bl K m a) C H 13 in 3 > 1 1 C «i U 3 c K «B» <D C -H tt «t - I T \ H ( - v 0\(M 0 0 \ r t i-l f-i cvi i-i tö K " v Ö K *Ö» a> C -H S <n 3 > jrc^ltn^i-in H i-l H H H r i ti?h E C C C C C C ti C 4 > a > a > a > a > :tti :ni :ni :cti :nj :ni :aj :d +> *a H N r ^ - i r w t~00 f< E SU 1969: 2

124 53 n te p J M PD g H g :< J 1 bfl r-t 1 C 0> fv-h C 3 «> C a) K " B fcd 0) 3 > 1. M 1 C a) JH -H Ö «C K T3 «0 Ö C 4) C -rk S3 3 > V S IT>CT\ t VD 00 r-t B H N \ W r *~>- C lala(-fl(j\n ^ v H ) t-tj\(m CM MA Pl i n t c W 1A M p. 9 > -ö C SS 1! d K C C 00 1 C»H -H C C -H =< > *3" ir> 1 ' \. VC t-f\f^ IA \C\J CT\ f~> CM C\J *} C <-N TJ-^-CCMS r r c M i n ^ f m H H r l H r i H H H T> K t) B B -H SS ra 3 > < ~ r- V C\I CM t "JT^t C N rr t~iar-ia r l A - H ^r I be C ) U -H C =< a> C»I H D D 3 > i-l N^rVrVc u> rvcmt v t~0\ c c c -H K «3 > lt\vc\!r-n cw^min^ > a c ni 6 G a) C E cd H- 1 C «: b C IS C M C ä, c k, c C n c c c a c c ä c s e e c +> a) C C G C C C C C E E S E E E E E Bl C r-l CM Cl ^ ITsV t C E* SS 122 SU 1969: 2 c

125 SE J g!0 te X <L> a H u &. c.-i ^ K fes. r-t s \ «t 0) ) c > -H cfi a) > > EH SU 1969: 2 123

126 5 SS -3 "ft. H C Ö W K Ö H *. I I «.-t b h.* C : a xi ^-* r-t e ^t * <S U CM H V l «4) t-h v_- 8 ^ ( H t <K U ^ fl Ja En S H Vt V rr r\ "»IT, 00 t\l H 0 *r in 1-1 # 4 " H E *".C al n +» *» v a +» > *-4 +» C» - i-i «S a a> a) C» i-l -t* «) m 3 H H (-. M a> ÖS SS T3 a> a> E > a) +» +» S> G > -H i-l rl -H > > +> H a) H-> EH fl C > > H 124 SU 1969: 2

127 *. J t> r <S K I f B c ><? R i-h -f» E b rf in H «5 H > IS E J? in "C C a) E 5 K a m CQ -* r-~> r ir\t ir\*r u tt> E S> > H r-l rf f* 0> E at -H c «J 4> +* + C rf rrf > > I-l H i-l al + E-i +» al U al TJ a fa f-i c rf > X\ u s H a> tn C 4> 0) C..! b k a) c «al <H +» C i-l IS Vi. e CM N ^ ITN u a> E 0) +» > h E a) + a> > +> C > rf rf > r-\ +» a) + E* 1 <a) h0 <n rf c a al rt -f».* en al a a $% rf ö > a> fc k +» e> a> h +» fc3 X\ Bl > > EH * SU 1969: 2 125

128 n J <h 3 cc «la t in S3 ^ w a i p. u a» 3 ^ H V CM < V rn N CG H «fp fe K a CC f CC <r! H CJ E- M H P- «t! < W t c t V CM CM CM C V C V CM t N CM LfN CM w\m c t "3- T t CD ITN t v V K w H C SÖ, ih K> t 10 Mr-I» i-l W» <Ö T 03 +» +» u a a l-l -H «-) c» >H m a> a CD J-i G 3 +. H ^ «) P. fn C 0) C Jrf +» CD > M M é +» C b x> A 1 b C -H C Ö TJ CD -.i H C r M +» CD Si Ö t 0) cd +>.J SI f-( t>- : 03, c8 +» CD u & U C U p«+» c B +» +» fc 05 CD l-l *H 1-1 A <D U <a <D rt a> <-c C a! +» t c rt U +> rt _ a> S ffl cj P, C-, 0) rt.m +» CD > < g EH 126 SU 1969: 2

129 I I P.r-1 U U «S a> : M t> *- <H +> r C ni 3 C "H ih a), ih -C A3 -H f-l -H «j X» E-i r :tö <w > a M MM I iftri u e a M :0 X t3 «S <M -H ID C c 3 C -H H,a >» ft -H w > «j X : C lat~- M "*. \ir\t ITvCNJ «-I <^>v <*. CHH vwri t-l v m C ns a> r-l X *rtih U a X >" H I > p -I ^r f ÖV ^f CT\0\ mt 0\H ITirira a i ff) M Sä rnaj ITMTl " 0)00 h S3.-i««s 1 1 T3 +» Ö. al >H.Q M C a u "H e e ca c -1 >Ö c \R.»H iniry ITVf» -» NTir» +» C <1> +* CM t U <D -H :tö ttf«ci3,a CM r» a) > j fe) G -H n> X -> Ä 6H Ö S 60 «S M.G«S +> +»,0 c- CD -H> -H :cö c a <n f I a) cd a} SU 1969: 2 n) d t» tö fn t ) P. W " cö Pt 127

130 00 * > ITS MM : + W M \ir^ir\ ir\vc t- ^-'S- b I gl(c (< J H«l 1AM»C fi Kvinna år Kvinni ar Man år rt(m t- SH' Ö * > tfn MTMT» Ba r-i C d +» i-j S5 FX E-* 128 SU 1969: 2

131 » HB +> i-i X) C 4) -H H h b **(-,Hif0\ I\H (M \ m ** \ r-1 <* M tn -H C ih >>( H s: b U invc CM "3-C V V -( t *d-rr «T t ~ n m v c m r H \ J r vr m jt ^rvt t JC ÖNV in J CM CTVC i<ifl-wffi C M H c t N r H\WW t C r C?\ J r itmti V!. t C V r inv \0\ IfNlA l A t ( M V»3" V r f- J CA J rn «nn bm M) M ini^vc t-vvch -g-1 v rr \ r j j J J t C h H W v J s ir\ t J J mc i-i r CJvrV «3" t J CT\ t inr «3- r-4 tt> f< b.* C : m a) Ä v in r in r t c v r C C CT\ J V v cr\ t-t c «*^}- r *tc rjr r t C ni tn.v 0) M u fa *M f-l tf ^ El C^t-t rcviv 'Q-CNV'S-rr H CVJ CV1 l-t M-VrJ-tClA CTN J V C rr- J \ vt-em«t-t-, v N t *3-V r-i J rv r i-h C- \ \ *d-"3-j r «r r-i t-l in J J NV r-l r VQ r CT\ ^- r-i tn r r TT t r r -C r J V J r ct «e- C V J t i-l J r CM V v v cvcviin t H V IT\0 f H V <JrCM t Ö r rv CVJ r r-l V CM ri r ^ CM V CM in t in in CT\c--CM 00 < f i f t ClA^"**t r ev in cvj r}- v C -3- CM J v v ^ I ai b - 1 S a! tn I E r-l > I E» ^ tö J3 C, U t-, t, u u ^ u u r> ajrtajejcö^ajfljajcö i C, i U +». td +» 00 J ^-vc VCriHHHriJ.c -P.* <H C E 1> d : J i-h :cs ed M U -t-> j u ^ ti ^i T! «03 E ta b c : as :tti 0) C >i cd :ti! «d C < > 3 fa J J J <! ^a w «J W < SU 1969: ^ 3 rq <ö FH TJS <U r-l f* B'rfH ^ :td M dl til ^ ^ c fc =S tu w Ö -P a E - rm H tu, +J

132 E-i f H i f-l ga c a> -w f- T E-«W k»0 «w C " * H 0>HC N <tffriv\0 CMfH «-l C C *3" t- C C N ir> J CMCV»C0r<1 V H W H M I A H H *3"0 CVJ t~i-l N IA U ri r-i t ^ M «J K3 W fc pä H a) -H <D >! h J«! -H C r-i >, a» r E M h t V Mft UNC C ö N r CVJ IT» N vmiftm CM "» IIH l A H N \ nw ITNCVIC \emnr-40 M - ^ f CCMCC r \i-tt VHV m<c c ^Mn^r «a- «* r-f UTM NV J. N W r l H r i V t V Cv! V C C C H V lafrlun ihvcmcv) r «3" N ^T m t M M tas M Ö\rtCrl\ ITN V t 00 H ^ f f f i m t^-e-hi-i wee H «a-cvir R! fe J-i M 6 0 M t + W H "SÄ «3" N ri"> cvt N t Cvi N \ m N t vr <S-vHH I A H N i-h CVJ UN V r-i r-i tt K n 55 Pt 3.* r-4 S Pi b c t 0>.0 e a u X <B 4) i-l ^ t ^ «< t ^ ^ t H \ N r-f m CVI t rtm»0 cvi C m cvi v i-i inricv m r-i *} *T t CVI m w r- ^3- fl *} cvj r-< «ccvjcvicv tj- v r c t-h N CVI N t CT\ UN C. Cm ^ir- H I > c U cvi ^ r-i «J ^ - inmrt N V C C»1-IA rl V V t r-i C r N CVI CI CVI rj- Cvi 00 «3- «- vrrrm- rinc vrmt "SR. m N *} MA ITN ITN NV VD UNt r-icv! t i-l» *a-1 TJ- i-i «* c N/^rvc V H W H rnt r-i r-i *;- CM t c t c <H H > >.* f-. U U h h U U U 0>»S r! «as nj cö «flj, «S r-l.m T3 S C N r-l «n ITN t N E -H :cd i-l H H E <H > I I I I I I I as c (\l ^f V» fcfl-m A r-l r-4 p-l Cvi a f-l fl C ri t as W <H S Pi f-l f-i 0> t -a <H c taj H > C C., X _^ C H a! c- <H E a> E U t> a> : a> > «H E fn > > as -H «! > + as C f< <rt f<»r> a) f-i id as f-i!-i t :rrt a) &0 -t* C t -i-l M C 01 0) M U d t f-sth m C <u 0) -H C <B r f-i U ' a r-i P.:cö 0) f fn E E r-i n ins t a) a> f-i f-i c as as as M ' C :as a> C feji-lij<! J t «sj «> 130 SU 1969: 2 (H 01 fl -H C) as M t. n E >> al M 60. *H a> f-i tt«i c ä trä E 60:nJ E T3 Ö as»-> E E E H =f -H 03 C H T3 r-t B i-* ^i «H h a> i-i -i +» a> 0) a u m E "a i-h H a> ^3 + r b c 3lS «TS c

133 V- b I cd 00 k J r-\ «d >S- b I P3 «cd M CD H CD ra U 4 H ii H-> b * b > rcti f-, 6 5 H SH rni : CM a) H cl ta ) 05 P CM H :cr! b cd M Q, fa > i-l U «d -S3 E C), M cö + ca d) 3 ".3 B c M ra a) ^i d E "0 H M cd e S3 cd a th M A; 3 J3 C j3 +» H ra u C c ra cö f B Ä E f cd c5 cd t -V H ra t P< P< cd -H M a > ra t-i c r-\ rf H *» H-> cd J3 rf cd SH s3 cd S3 05 w 03 «cd 05 1 J.p l-l r-l cö ^ c S3 cd r-( X ra ra S3 S3 H rf W <B += 0) M cö t tf «-M H H ^ ei :d r-l M <a cö v > M E S3 ft P. T3 S3 S3 +- A E Hlt SH cö r-h h (3 <w5 M S3 Ed H-> cd cd H S3 -M <D Mi Pl M ^3 > cd i-l CD i 12 ^ CD u 3 M (1) rf d tv-. E,a cd -H s^ X S3 a) CD M r-l t: M cd 5-, M cd J3 CD CD > M -H r-l ra S3 S3 CD S3 H H cd C cd cd i-l r-l E S3 +> r-l CD «Cd H :cd cd 10 -H> +> S3 ra ra «. S3 r-l S3 cd d +» cd.13 i-h rf cd cd M :cd J3 > id r. (3 cd r-l S3 E b 1) «cd r-t r? T3 cd S3 :rd a E CD CD rf K <ä > M T3 CD M t» et) «d t CD a +».P tj > S3 f CD (3 :cä a> :ci E SH CD r-3 U cd E CD, a) t.* S3 cd J«t cd cd H-> -H 0) U cd H 3 S3 CM +> -M H»Cd cd S3 cd CD t-\ M X -H :cd H Cl5 HJ r-h (H CD <D CD T3 h s S3 :cd CD rf r-3 E >i CM cd E td M H -H> M E Hl CD Pi S3 J E M 10 b S3 U H cd S3.J3 b S3 S3 «cd cd M 43 E S3 :cd SH a) +» SH +> U 02 SU 1969: 2

134 te ««C I H J > r I <d fe f K X «-< n p \Ä R ^ ai -V : K CD «s- <H ^4 1 Dl S P.* Cl S-< H >> m x c ^ «t <s : C.M U r fp *-> CD M >, tn :ctl H r3 M C : CQ rt a, > IH gg 0) m '0 Q) C " 3 <fl y. a a- > S3 0> 0) ta.m 6 > > r-< dl r= <S E-i ) B :.,l -H r. ra a) 0). : e C d?h a) ci a> 3.c i ra 4> ra ra c a..y C +J ti a) <u b > *! U t-1 Q) H +3 C H «i. E cd t.y -.H C C :cd x > :cd, > k P cd P. cd fn P. +J a! fl> 3 A! -a E CD C U- i e H a e -a <-H cd E g ai 3.*,«ra.M 01 -p. r fn S3 X ai -H E E +» a) «J m ra >J C ti ~ :cd ^ ecö +3 i.c -H> ed E > cd + h (( ra.ä U C : <«<p cd ^ 3 fi in M i C cd CD s-, PH <w ra»aj f-i cd S3 t H C -H Ct) CM P. P. 3 ai J-. C 0) ce a) 1 c -H a> 0) E -ä ^ E cd U 01 CÖ a -V t i-h C C "ai H. C c a) > cd :cd X ' +-» CD C 3 r r c H» H X CD 4» <D SH Cd ai 3 r. ^ ra -F> a) ta) f-( tf CD at T3 cu > u S3 G. TJ 0) 3 E c ai cd E (H -H CD C -H HD CD :cd C SM 7i.v 0) u i m <H, S3 i-h 01 al U X cd.ä ra t C C -H cd c ai E E X. :cd a) ra +-» ra C +> G r-< H^ *H «Cd al Ä cd > U H al :cd -H C n m *r-3 rrj a E D Ö D ^1 TJ -t-» cd «<d -H r= C -H 01 :a! E fi f, E al ^ C 01 Ci U ai i ai > + a a> H cd C -H ai «cd E ~ C C cd 01 -t-> 3 cd u c E M «d cd C rj X cd 01 u c e a 01 C U 01 cd E cd r-> r-f :cd > cd > :rd C i a,q 01 :cd E t > D. c U P. H cd 3 C fl -< U C a> ra t C»cd Cd Ti a -H x: E c cd c ri t-f r-i 01 H-- H :cd!-.-!- <_, cd cd i ra +J H ra U Cd -t-> ra C «H (-> CB H-> -rl»cd TJ cd C C a) CD -H (H >i H fl :cd -H cd -H f-l U : CD <M a: f-. E C, cd :cd 01 rj E M <H cd E C CD +-» > cd U X a) C -P 01 :cd «r< 3 C ^i X 01 E f* U c c»cd 132 SU 1969:2

135 vj g m t-< 55 W h M M U) M J M t> fce» + W M f\ V 00 *"* r-l ih (H N >R. IT» i-l rjm CT\ * s ir\in N c\j i-4 ir\ 00 N ft ^j-\ m <M I T3 t-, C C TI + E. +» 60 ep -H P< -M «J +».Y w) d «> *-> 55 Ei +» «) es h h <l a H aj, E hq EM cd E» C E 4» Hrtai ->-> -H j > CMtn ws3k>en E* SU 1969: 2 133

136 CG 'H «M T3 -, H (I) E,0 H <«> -H c C r H >00 :i3 ) ra,n 13 -H t, rt a! > -H cä :<H B > a) at -a M H r-l Wi ä a M p. en. d Q H Ht a * c H I-H M a) ö r tö ^ 3 fn 4) "- 1 IB U a) a > U : tm m -H tx! a)»,a rt 0) ^ i-i tt) i-l ri i-i hr, M H G r tal M C fi 0) ih : >-? C <M > r! S J«!.c r t*j d i^ ^ tp t t r-i d a) tö > H -(-> ti 41 d a) r t i-i C l-l «0i 3 -M ed -V ra :i M X. rö,.-t, b -H i-l M cd -M ra) 1-i h > t 134 SU 1969: 2 ra

137 H B M 4 3.-=: H M P W >» PIA P u 0) C T3 C P t> r,* p: W ^r: a K f H 3 fe 60C C >0 rl 1 Cf. > m.»as <H rl rp H 3 r bfl 1 d C!H ^ H «J t fl v H 1 a u TJ r«rf * «h I : c W. U <M :rf a> t,n a) a) "1 rf :eä ö > rl v -l-> <w n) u ^J rf c H E r-l.d -rl H-> j rt T3.W H i-l :rf fn +».H (0 9 rf M P. ra < a) rf c 01 ^ i-i ud Q.ä H rj ä 3 H.ic: S (0 as +> 01 rp 4) *H h : +> B C fl) rf : >.d 0) ^i a> i-i -i 3 A! m b i ^ 1 T* i-l T3 J 3 H-> a) c -t-» >, fn C rf,p -H > e aj rf a H > a> a! ra _ w ti : CD <H S) i d M > --i +> a> H i-t S rq -H 3 Q) *r-3.m r-l ra d P. M a, c 3 W U rf dl h) +' H B 0) hl) P. Pi 3 H-> H-> ni C CD t c 3 + > H r-l r CD H CD CD A fn ra rf > > 3 -V U ) Mf- hc f*. ert» "3<w * + <u ert Vi CM cd 5 C H H ca C CD CD H-> > CÖ H i-l 4" rq cd CD -H CD r" CD SH -T 1 S c 3 a CQ rp (!) M s :ert ra rq Ti a) K C CD H-> ^ ni a,* ert C <D e cs fh S-. C C M : :<rt CM C > 'C a> H 1 1 M fh X a «H ra td rf C cö "3 H E 1 f-, -F> : CC «M M4 s fel a E H M ' -M rf r-i CD -C CC t. ö 3 MJ H^ C +-> C H CD M C r-l 3 U X M a E W M C M H >-3 C «H rf >, a) ^ E ra -M M " H E C H^ M >> E T3 4> E rf rf <H <D -r» C rl a> 3 r-l M i-l 3 M a C rf A b W r rf rf H C -M H- tö 1 :crt H -H C a > -H a!!h H-" CD CM H d - H -H rf H-» <ä M rf C C CD M <D E M C rf c C 3' CD rf > -H h <U CD P. r rf E M CD ra c e. t ra ^ ra P! fed -r> -H H-» :rf r~\ r> CD CQ ra rf CD P. H-» rf ^! X rf :rf t Pi SU 1969: 2 135

138 t e 5 5 t e= M J :<c M a> x b rr. fe< PC r rn t\), «3- «*"> &K : + W M v - \& C\ V r t C\J 4> I* > > r -" t f- J > 1 AS m a : H ^ m a) t, <u +» >> PQ t >i h 0) & e! : C.M a u >» s PQ.* ^-^ V CT\ r*> w ^^ r t ir> V?. (A \ ir\rn fes. ("ITirt U^>J C\) N ^3.M t» a) <D «C 4) E 3 K 4> : A u a> r r ^-^ \S- IT\ ITS t J t J a a vc -H > «b rw! d B c m H i > C b lain NV 'i' J «3- CM (a ts id J>S a i-4 H Ä fc M ph }M ö\ *»-* ^;- 0\ r-l V r \ J 00.. «. t r rr CvJ J r-l J t.... r J V J «J- rn S r! > rl ts +> -H 4) > -r» i T3 S) t> tj a! 0) > C ra 3 c C r^ -H 136 SU 1969: 2

139 Tabell VI: 1 ) Jämförelse mellan kvinnr år med erfarenhet av önskade ch icke önskade graviditeter Kunskapsnivån m det sexuella mätt med grvt test på åtta frågr ALLA ALDRIG VARIT GRAVID VARIT GRAVID önskad graviditet Icke önskad graviditet (274) (147) (91) (36) Kunskapstest - antal rätt 1 rätt 2 rätt 3 rätt 4 rätt 5 rätt 6 rätt 7 rätt 8 rätt Ttalt Medeltal $ $ $ Tahell Vlt6 Jämförelse mellan kvinnr år med erfarenhet av önskade ch icke önskade graviditeter Antal samlagspartners hela livet ALU ALDRIG VARIT GRAVID VARIT GRAVID önskad graviditet Icke önskad graviditet (257) (130) (91) (36) En persn 2 persner ell " IT " Cl 11 fl n " sr Ttalt Median flera 40.1$ % $ $ SU 1969: 2 137

140 Tabell Vl»7 Jämförelse mellan kvinnr Hr med erfarenhet av önskade ch icke önskade graviditeter Ålder vid första samlag ALLA ALDRIG VARIT GRAVID VARIT GRAVID samlagserfarenhet. (257) 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år 26 år - Ttalt Median 0.6$ (130) önskad Icke graviditet önskad graviditet (91) 0.0^ I (36) 2.1:

141 Frågefrmulär

142

143 1967 SIF AB Detta frmulär är SIFis egendm ch måste återsändas till SIF. Brmmavägen 6, Slna. Frmulär för muntlig intervju 1 Undersökningsledare: Prfessr Hans L. Zetterberg. Fältchef: Fröken Eja Sjölin. KNFIDENTIELLT Detta frmulär är avsett enbart för Namn Mantalsadress Pstanstalt Tel. Andra adresser på vilka IP söks: (1) Adress Pstanstalt Ändring meddelad av. Tel gjåäm Blå (2) Adress Pstanstalt Ändring meddelad av Tel.. BSI M NY ADRESS LIGGER LÅNGT UTANFÖR ERT VANLIGA INTERVJU MRÅDE V. G. ÅTERSÄND FRMULÄRET TILL SIF. I TVEKSAMMA FALL RING FÄLTCHEFEN. nnan intervjun börjar markera IP:s kön ch rt där intervjun äger rum. 1 Man 2 Kvinna 1 Götaland 2 Svealand 3 Nrrland 1 Stckhlms innerstad 2 Stckhlms förrter (räkna ytterförsamlingar ch B, Järfälla, Saltsjöbaden, Slna, Sundbyberg, Täby) 3 Götebrgs innerstad 4 Götebrgs förrter (räkna ytterförsamlingar ch Mölndal, Partille, Lerum) 5 Malmö innerstad 6 Malmö förrter (räkna ytterförsamlingar ch Bunkefl, Burlöv) 7 övriga städer 8 Köping eller liknande samhälle 9 Landsbygd 1 Denna beteckning fanns ej pä frmuläret då det användes vid intervjuerna. m intervjumetden, se s SU 1969:

144 TILL ALLA: Får vi börja med att fråga Er åsikt m några allmänna prblem. i 1. Anser Ni att vår nuvarande s- 1 Ja cialvård är för dyrbar ch därför 2 Nej bör minskas? 3 Tveksam BS! t -32 i 2. Anser Ni att det är den enskildes sak eller samhällets sak att se till att varje människa har en gd levnadsstandard? 1 Enskilde 2 Samhället 3 Tveksam -33 i 3. Anser Ni att det är rätt eller fel att uppmuntra mödrar att lämna sina barn på daghem för att ägna sig åt yrkesarbete? 1 Rätt 2 Fel 3 Tveksam -34 i 4. Anser Ni att vi brde satsa mer eller mindre pengar på vetenskaplig frskning m människan? 1 Mer 2 Mindre 3 Lika sm nu 4 Tveksam -35 i 5. Anser Ni att vi brde avskaffa 1 Ja arvsskatten, så att barnen fick 2 Nej ta över allt sm man tjänat ihp 3 Tveksam under livstiden? -36 i 6. Tycker Ni att sklan brde lära barnen mer m vad gamla visa män sagt än m vad sm är vetenskapens senaste rön? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam -37 i 7. Anser Ni att prstitutin bör accepteras eller mtarbetas? 1 Accepteras 2 Mtarbetas 3 Tveksam -38 TILL ALLA: Vilken är Er inställning till barn födda utm äktenskapet? Vad anser Ni m följande? Anser Ni att barn födda utm 1 Ja äktenskapet skall ha samma 2 Nej chanser ch rättigheter sm 3 Tveksam andra barn? i 9. Anser Ni att mödrar till utm- 1 Större äktenskapliga barn skall ha stör- 2 Mindre re, mindre eller samma förmåner 3 Samma sm andra mödrar? 4 Tveksam TILL ALLA: Här har jag några frågr av litet annat slag. (VISA BLÅTT SVARSKRT!) i 10. Det finns flk sm tycker att det 1 Instämmer starkt inte finns någn anledning att 2 Instämmer nu övergå från vänstertrafik på 3 Tveksam vägarna till högertrafik. Vad an- 4 ppnerar ser Ni m deras inställning 5 ppnerar starkt instämmer Ni eller ppnerar Ni mt den åsikten? SU 1969: 2

145 i 11. Smliga anser att det finns många åsikter sm aldrig brde få framföras i radi ch TV. Instämmer eller ppnerar Ni? Instämmer starkt Instämmer Tveksam ppnerar ppnerar starkt i 12. Vad säger Ni m det här påståendet: det finns egentligen bara två slags människr: de nda ch de gda. Instämmer Ni eller ppnerar Ni Er? 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt i 13. Lydnad ch respekt för myndig- 1 Instämmer starkt heterna är det viktigaste sm 2 Instämmer barn måste lära sig instäm- 3 Tveksam mer Ni i det påståendet eller 4 ppnerar ppnerar Ni Er? 5 ppnerar starkt i 14. Det krävs för lite disciplin nu 1 Instämmer starkt för tiden vid barns uppfstran i 2 Instämmer hem ch sklr. Instämmer 3 Tveksam Ni eller ppnerar Ni Er mt den 4 ppnerar åsikten? 5 ppnerar starkt i 15. Smliga anser att långhåriga tnårspjkar brde tvångsklippas. Instämmer eller ppnerar Ni? 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt i 16. Det värsta sm finns är persner sm inte kan vara sm flk är mest instämmer Ni eller ppnerar Ni? 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt i 17. i 18. i 19. i 20. Smliga anser att man inte skall gräva ner sig i sina svårigheter utan skjuta dem ifrån sig ch tänka på någt annat. Instämmer eller ppnerar Ni Er mt den åsikten? Smliga anser att böcker, tidningar, film ch TV nu för tiden handlar för mycket m livets prblem istället för att ge avkppling. Instämmer eller ppnerar Ni? Smliga anser att det aldrig lönar sig att fundera över varför man gör saker ch ting. Instämmer eller ppnerar Ni? Smliga anser att det är viktigare att ha ett rikt känslliv än att ha framgång i livet. Instämmer eller ppnerar Ni? 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt Instämmer starkt Instämmer Tveksam ppnerar ppnerar starkt 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt SU 1969: 2

146 TILL ALLA: En sak sm diskuteras mycket är prngrafi eller»prr». i 21. Har ni läst eller bläddrat i någn tidning det senaste året sm Ni anser kan betecknas sm prngrafi? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam -52 i 22. Har Ni läst någn bk det senas- 1 Ja te året sm Ni anser kan beteck- 2 Nej nas sm prngrafi? 3 Tveksam i 23. Har Ni sett någn film det senas- 1 Ja te året sm Ni anser kan beteck- 2 Nej nas sm prngrafi? 3 Tveksam i 24. Anser Ni att»prr» bör accepte- 1 Accepteras ras eller mtarbetas? 2 Mtarbetas 3 Tveksam TILL ALLA: Vi vill ckså fråga vad Ni anser m religinens rl i 25. Anser Ni det rätt eller fel att uppfstra sina barn att be aftnbön även m man själv inte trr på Gud? 1 Rätt 2 Fel 3 Tveksam i 26. Smliga säger att avkristningen är den viktigaste rsaken till vår tids nedbusning? Håller Ni med eller ppnerar Ni? 1 Håller med 2 ppnerar 3 Tveksam i 27. Trr Ni att det finns en Gud sm styr världen? 1 Ja, säkert 2 Ja, trligen 3 Nej, trligen inte 4 Nej, säkert inte 5 Tveksam i 28. Trr Ni att det finns en Gud sm ingriper i Ert liv? 1 Ja, säkert 2 Ja, trligen 3 Nej, trligen inte 4 Nej, säkert inte 5 Tveksam i 29. Trr Ni att det finns ett liv efter detta? 1 Ja, säkert 2 Ja, trligen 3 Nej, trligen inte 4 Nej, säkert inte 5 Tveksam 1~~' i 30. Brukar Ni be till Gud ch hur fta förekmmer det i så fall? 1 Nej, aldrig 2 Ja, men sällan 3 Ja, ibland 4 Ja, fta 5 Ja, regelbundet i 31. Hur fta har Ni besökt en statskyrka under 1966: minst en gång i veckan eller 1 3 gånger i månaden eller mera sällan eller inte alls? 1 Minst en gång i veckan gånger i månaden 3 Mera sällan 4 Inte alls SU 1969:2

147 i 32. i 33. Hur fta har Ni besökt en frikyrka eller möte i en väckelserörelse under 1966: minst en gång i veckan eller 1 3 gånger i månaden eller mera sällan eller inte alls? Hur fta har Ni hört på gudstjänster i radi eller TV under 1966: minst en gång i veckan eller 1 3 gånger i månaden eller mera sällan eller inte alls? 1 Minst en gång i veckan gånger i månaden 3 Mera sällan 4 Inte alls 1 Minst en gång i veckan gånger i månaden 3 Mera sällan 4 Inte alls. -63 BS! t -74 i 34. TILL ALLA: Är Ni med i någn förening? 0 Nej, ingen 1 Idrttsförening 2 Nykterhetsförening 3 Yrkes- eller affärsförening 4 Fackförening 5 Plitisk förening 6 Religiös förening 7 Annan förening (Vilken? -75 i 35. TILL ALLA: Hur många kvällar 1 En till ingen i veckan är Ni vanligen brta 2 Två å tre på föreningsmöte eller annan 3 Fyra å fem sammankmst? 4 Sex å sju -76 i 36. i 37. TILL ALLA: Hur skulle Ni vilja beteckna Era föräldrars inställning till religin? Är (Var) Er far: 1 Mycket religiös eller kyrklig? 2 Ganska religiös eller kyrklig? 3 Inte alls religiös eller kyrklig? 4 Vet inte -77 Är (Var) Er mr: 1 Mycket religiös eller kyrklig? 2 Ganska religiös eller kyrklig? 3 Inte alls religiös eller kyrklig? 4 Vet inte -78 SU 1969: SI 4495

148 TILL ALLA: Nu skall jag be m en del persnuppgifter. i 39. Vilket år är Ni född? Ar i 40. Vad har Ni för sklutbildning? 1 = Flksklenivån: Enbart flkskla, Icke helt genmgången grundskla eller enhetsskla 2 = Yrkes- ch lärlingsnivån: Yrkes- ch lärlingsskla, Handelsskla (1- årig), Lantbruks-, lantmanna- ch trädgårdsskla, Verkstadsskla 3 = Flkhögsklenivån: Flkhögskla 4 = Grundsklenivån eller realsklenivån: Realskla ch kmmunal mellanskla (enbart) utan examen, Praktisk mellanskla utan examen, Teknisk skla (fackskla) utan examen, Skgsskla, Navigatinsskla utan examen 5 = Realexamensnivån: Genmgången grundskla eller enhetsskla, Enbart realskla, Tekniskt institut utan examen, Teknisk fackskla med examen, Navigatinsskla med examen, Praktisk mellanskla med examen, Handelsinstitut utan examen, Flickskla (nrmalsklekmpetens) 6 = Gymnasienivån: Gymnasium utan examen, Tekniskt institut med examen, Tekniskt gymnasium utan examen, Handelsgymnasium utan examen, Seminarium utan examen, Scialhögskla (scialplitiska institutet) utan examen, Handelsinstitut med examen, Fackskla (nya typen), Sjuksköterskeskla 7 = Studentexamensnivån: Enbart studentexamen, Tekniskt gymnasium med examen, Handelsgymnasium med examen, Seminarium med examen, Scialhögskla (scialplitiska institutet) med examen 8 = Universitet- ch högsklenivån: Examen vid universitet, handelshögskla, teknisk högskla m. fl. högsklr Röd I i 41. TILL ALLA: Under Er sklgång fick Ni undervisning i någt av följande ämnen: (LÄS UPP ALTERNATIVEN) 1 Sklkök eller slöjd 2 Trafikkunskap 3 Sexualfrågr 4 Första hjälp vid lycksfall 5 Luftskydd vid bmbanfall -15 i 42. Hur str är just nu hushållets sammanlagda inkmst, skatten inräknad? Här inräknas således även inkmst från hemmabende barn eller andra hushållsmedlemmar med inkmst. Svara bara med den bkstav från krtet sm mtsvarar inkmsten. (VISA INKMSTKRT!) -16 i 43. Finns det mer än en persn med X Ja egen inkmst i Ert hushåll? Nej i 44. TILL ALLA: Har Ni någn gång 1 Ja gått igenm skilsmässa? 2 Nej -17

149 i 45. TILL ALLA: Är Ni (nu) gift eller gift? 1 Gift 2 gift 3 Skild 4 Anka, änkling i 46. i 47. TILL ALLA GIFTA SAMT SKIL DA, ÄNKR/ÄNKLINGAR: Hur gammal var Ni när Ni (först) gifte Er? TILL ALLA GIFTA, SKILDA SAMT ÄNKR/ÄNKLINGAR EN LIGT FRÅGA 45: Har Ni för närvarande stadigt sällskap med någn? år 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam TILL INTERVJUAREN: LÄGG NGA PÄ MINNET M DEN INTERV JUADE ÄR (1) GIFT, (2) GIFT (SKILD, ÄNKA/ÄNKLING) MED STA DIGT SÄLLSKAP ELLER (3) GIFT (SKILD, ÄNKA/ÄNKLING) UTAN STADIGT SÄLLSKAP. i 48. TILL ALLA: Hur många persner finns det sammanlagt i Ert hushåll? persner i 49. Finns det hs Er persner under 6 år? 1 Ja Nej 1 i 50. Finns det hs Er persner 6 t.. m. 12 år? i 51. Finns det hs Er persner 13 t.. m. 19 år? i 52. Finns det hs Er persner 20 t.. m. 30 år? i 53. Finns det hs Er persner 30 t.. m. 50 år? i 54. Finns det hs Er någn över 50 år? 2 Ja Nej 3 Ja Nej 4 Ja Nej 5 Ja Nej 6 Ja Nej i 55. TILL ALLA: Hur många rum har Ni i Er bstad? (Räkna ej kök, badrum, hall ch tambur.) rum i 56. TILL ALLA GIFTA: Br Er man/ hustru nu i denna bstad? 1 Ja 2 Nej 1 2 i 57. TILL ALLA: Typ av (hushållets) bstad. 1 Eget större hus, gård, fastighet 2 Eget 1 2-familjshus 3 Eget radhus 4 Hyr i 1 2-familjshus (även arrende) 5 Insatslägenhet 6 Hyr lägenhet 7 Innebende, hyr möbie irat rum 8 Br hs föräldrar 9 Övriga SU 1969: 2

150 i 58. TILL ALLA: Vilket yrke har Ni? Vilken näringsgren? Är Ni egen företagare eller är Ni anställd? M»ANSTÄLLD»: Är Ni anställd av staten, landsting, kmmun eller annan ffentlig myndighet eller är Ni anställd av privat arbetsgivare? 1 Hemarbetande husmr/husfar 2 Studerande 3 Pensinär 4 Sjukskriven, arbetslös etc. 5 Egen företagare 6 Anställd i ffentlig tjänst 7 Anställd i privat tjänst Yrke: Näringsgren: SKRIV SVAR PÄ FRÅGRNA 58, 59, 60 CH 61 HAR i 59. TILL HEMARBETANDE HUSMR /HUSFAR: Vilket yrke har (hade) Er make/maka? Vilken näringsgren? i 60. TILL PENSINÄR: Vilket yrke hade Ni innan Ni pensinerades? Vilken näringsgren? i 61. TILL SJUKSKRIVEN, ARBETS LÖS E. D.: Vilket yrke hade Ni senast? Vilken näringsgren? 1 Högre yrkesklass 2 Medelklassyrken 3 Fackutbildade arbetare 4 Yrkeskunniga arbetare 5 Övriga krppsarbetare -28 (SIF KDAR DESSA FRÅGR M NI ÄR SÄKER) 0 Jrdbruk, skgsbruk, fiske 1 Tillverkningsindustri, gruvdrift, byggnads- ch anläggningsverksamhet 2 Handel ch samfärdsel 3 Undervisning, vetenskap 4 Nöjesindustri ch fritidsverksamhet 5 Religiös verksamhet 6 Knstnärlig verksamhet 7 Sjuk- ch scialvård 8 Persnlig service, htell, restaurang 9 Bevakningstjänster X Andra tjänster X -29 i 62. TILL ALLA: Vilket yrke har (hade) Er far (eller målsman)? Vilken näringsgren? Yrke: Näringsgren: 1 Högre yrkesklass 2 Medelklassyrken 3 Fackutbildade arbetare 4 Yrkeskunniga arbetare 5 övriga krppsarbetare SU 1969: 2

151 (SIF KDAR DENNA FRÅGA M NI ÄR SÄKER) 0 Jrdbruk, skgsbruk, fiske 1 Tillverkningsindustri, gruvdrift, byggnads- ch anläggningsverksamhet 2 Handel ch samfärdsel 3 Undervisning, vetenskap 4 Nöjesindustri ch fritidsverksamhet 5 Religiös verksamhet 6 Knstnärlig verksamhet 7 Sjuk- ch scialvård 8 Persnlig service, htell, restaurang 9 Bevakningstjänster X Andra tjänster X i 63. TILL ALLA: Utöver Er vanliga sysselsättning, har Ni någt extra-arbete el.»extra-knäck»? 6 Ja 7 Nej 6 7 i 64. TILL ALLA SM SVARAT JA PÅ FRÅGA 63: Hur många kvällar i veckan upptar vanligen Ert extraknäck? (M EXTRA-ARBETET SKER UNDER DAGTID RÄKNA EN FÖRMIDDAG LIKA MED EN KVÄLL CH EN EFTERMIDDAG LIKA MED EN KVÄLL) 6 Ingen till en 7 Två å tre 8 Fyra å fem 9 Sex å sju i 65. TILL ALLA: Går Ni på kurser, studiecirklar eller på annat sätt utbildar Er på Er fritid? 6 Ja 7 Nej i 66. TILL ALLA SM SVARAT JA PÄ FRÅGA 65: Hur många kvällar i veckan är Ni upptagen med detta? (m dagtid se van fråga 64) 6 Ingen 7 Två å 8 Fyra i 9 Sex å till en tre i fem SJU i 67. TILL ALLA: Har Ni någt kmmunalt, statligt eller annat förtrendeuppdrag? 6 7 Ja Nej i 68. TILL ALLA SM SVARAT JA PÄ FRÅGA 67: Hur många kvällar i veckan tar detta? (m dagtid se van fråga 64) Ingen Två å Fyra i Sex å till en tre i fem SJU i 69. TILL ALLA: Låt ss återgå till Edra åsikter i samhälls- ch samlevnadsfrågr. Sm Ni vet håller man på att bestämma hur sklans sexualundervisning skall läggas upp. Det finns flera möjligheter. (VISA GRÖNT KRT CH LÄS LÄNGSAMTI) (1) Den första är att sklan skall lära fasta nrmer sm rekmmenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren ch att sklan skall mtarbeta alla andra uppfattningar. (2) Den andra är att sklan skall berätta m lika inställningar men rekmmendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren. (3) Den tredje är att sklan skall berätta m lika inställningar, t. ex. m både den avhållsamma ch den friare sexualmralen, men inte rekmmendera någn utan låta eleverna själva välja. (4) Den fjärde är att sklan skall berätta m lika inställningar, men rekmmendera en friare hållning sm skulle tillåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren. Vilken av dessa möjligheter anser Ni bäst? X Kan inte säga SU 1969: 2 149

152 i 70. Tycker Ni det är riktigt eller fel att sklan ger barnen sexualundervisning? 6 Riktigt 7 Fel 8 Tveksam -39 i 71. Vem tycker Ni ska ha största ansvaret för att undervisa ungdmen m hur det intima samlivet tillgår, sklan eller föräldrarna, eller någn annan? 6 Sklan 7 Föräldrarna 8 Annan (Vem? 9 Kan inte säga -40 i 72. Vem skall ha största ansvaret för att undervisa m den mraliska sidan av sexuallivet, sklan, föräldrarna eller någn annan? 6 Sklan 7 Föräldrarna 8 Annan (Vem? 9 Kan inte säga -41 TILL ALLA: Nu ska jag be Er att svara ja eller nej på följande frågr. i 73. Anser Ni att det enda riktiga 6 Ja skälet för en sexuell förbindelse 7 Nej är kärlek? 8 Tveksam i 74. Anser Ni att de sm är kära i 6 Ja varandra får ha sexuellt um- 7 Nej gänge även m de inte är gifta 8 Tveksam med varandra? i 75. Anser Ni att det är rätt med 6 Ja sexuellt umgänge utan förälskel- 7 Nej se? 8 Tveksam i 76. Anser Ni att alla ungdmar bör 6 Ja få lära sig hur man använder 7 Nej preventivmedel? 8 Tveksam i 77. Anser Ni att man får ha sexuellt 6 Ja umgänge utan att avse att det 7 Nej skall leda till barn? 8 Tveksam i 78. TILL ALLA: Vad anser Ni m följande åsikter m förhållandet mellan män ch kvinnr. (VISA BLÅTT SVARSKRT IGEN I) Två persner bör inte inleda en ny sexuell förbindelse m den stör den gemenskap sm någn av dem redan har med någn annan. Instämmer eller ppnerar Ni mt den åsikten? 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar ppnerar starkt -47 i 79. Trhet inm äktenskapet är abslut nödvändigt. 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar ppnerar starkt Det är bra att mannen har sexuell erfarenhet innan han gifter sig. 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar ppnerar starkt -49

153 81. Det är bra att kvinnan har sexuell erfarenhet innan hn gifter sig. 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar 0 ppnerar starkt -50 i 82. Sexuell trhet vid någt enstaka tillfälle av en kvinna sm har stadigt sällskap kan mannen överse med. 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar 0 ppnerar starkt -51 i 83. Sexuell trhet vid någt enstaka tillfälle av en man sm har stadigt sällskap kan kvinnan överse med. 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar 0 ppnerar starkt -52 i 84. Sexuell trhet vid någt enstaka tillfälle av en förlvad kvinna kan fästmannen överse med. 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar 0 ppnerar starkt Sexuell trhet vid någt enstaka tillfälle av en förlvad man kan fästmön överse med. 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar 0 ppnerar starkt -54 i 86. Sexuell trhet vid någt enstaka tillfälle av en gift kvinna kan mannen överse med. 6 Instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar 0 ppnerar starkt -55 i 87. Sexuell trhet vid någt enstaka tillfälle av en gift man kan hustrun överse med. 6 instämmer starkt 7 Instämmer 8 Tveksam 9 ppnerar 0 ppnerar starkt -56 TILL ALLA: Anser Ni att man under följande förhållanden bör acceptera sexuellt samliv? i 88. m mannen ch kvinnan är gifta med varandra? 6 Ja 7 Nej 8 Tveksam -57 i 89. m mannen ch kvinnan är förlvade med varandra? 6 Ja 7 Nej 8 Tveksam -58 i 90. m mannen ch kvinnan har stadigt sällskap med varandra? 6 Ja 7 Nej 8 Tveksam -59 i 91. m både mannen ch kvinnan 6 Ja är bundna av någn annan men 7 Nej inte närmare känner varandra? 8 Tveksam -60 i 92. m mannen är gift med en annan ch kvinnan är gift? 6 Ja 7 Nej 8 Tveksam -61 SU 1969: 2 151

154 i 93. m kvinnan är gift med en annan ch mannen är gift? 6 Ja 7 Nej 8 Tveksam -62 i 94. m båda är gifta men inte med varandra? 6 Ja 7 Nej 8. Tveksam -63 TILL ALLA SM SVARAT JA PÄ FRÅGA 89 ELLER FRÅGA 90: m de förutsättningar Ni nu angett finns hur gammal tycker Ni man skall vara för att få inleda en sexuell förbindelse? 95. Hur gammal tycker Ni en man skall vara för att få ha en sexuell förbindelse? X Vill inte ange bestämd ålder i 96. Hur gammal tycker Ni en kvinna skall vara för att få ha en sexuell förbindelse? X Vill inte ange bestämd ålder i 97. Hur gammal var Ni när Ni första gången gick ut på tu man hand med én pjke (flicka)? i 98. Hur gammal var Ni ungefär när Edra föräldrar slutade att ange hur dags Ni skulle vara hemma på kvällarna? i 99. Hur gammal var Ni ungefär när Edra föräldrar slutade att fråga m vem Ni hade träffat när Ni var ute en kväll? Var ungefär år X Har aldrig gått ut på tu man hand med pjke (flicka) Ungefär år X Föräldrar angav aldrig tid Ungefär år X Föräldrar frågade aldrig TILL ALLA: Får vi nu fråga ckså m Er inställning till att gå ut ch dansa. i 100. TILL ALLA GIFTA: Kan Ni tänka Er att gå ut på dans med någn annan än den Ni är gift med? i 101. TILL ALLA GIFTA: Skulle Ni ha någt emt att den Ni är gift med går ut ch dansar med nå- gn annan än Er? 6 Ja 7 Nej 8 Tveksam 6 Någt emt 7 Inget emt 8 Tveksam M02. TILL ALLA MED STADIGT SÄLL- 6 Ja SKÅP: Kan. Ni tänka Er att gå 7 Nej ut på dans med någn annan än 8 Tveksam den Ni nu har stadigt sällskap med? -77 i 103. TILL ALLA MED STADIGT SÄLL- SKÅP: Skulle Ni ha någt emt att den sm Ni nu har stadigt sällskap med går ut ch dansar med någn annan än Er? 6 Någt emt 7 Inget emt 8 Tveksam SU

155 i 104. TILL ALLA: Vill Ni svara på följande frågr med ett enkelt ja eller nej? Har Ni någn gång varit älskad av någn sm Ni själv inte älskade? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam - 8 BSI t -32 i 105. Har Ni någn gång älskat någn utan att han (hn) älskade Er? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam -33 i 106. Är det någn sm Ni nu är verkligt kär i? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam -34 i 107. Finns det någn sm just nu är verkligt kär i Er? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam -35 i 108. Har Ni någn gång blivit övergiven av den persn sm Ni älskade? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam -36 i 109. TILL ALLA SM SVARAT»JA» ENLIGT FRÅGA 108 (alltså IP sm blivit övergiven): Hur länge kände Ni Er lycklig över att han (hn) lämnade Er? 1 En vecka eller mindre 2 Några veckr 3 Några månader 4 mkring ett år 5 Flera år -37 i 110. TILL ALLA: Skulle Ni vilja säga att Ni har lätt att bli förälskad? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam -38 i 111. Skulle Ni vilja säga att Ni har lätt att få andra förälskade i Er? 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam -39 i 112. Tänk på de 12 senaste månaderna. Hur många persner skulle Ni vilja säga har varit rdentligt förälskade i Er under den tiden? 0 Ingen 1 1 persn 2 2 eller 3 persner 3 4 eller 5 persner 4 6 eller fler persner 5 Kan inte säga -40 i 113. Hur många persner har Ni själv varit rdentligt förälskad i under de senaste 12 månaderna? 0 Ingen 1 1 persn 2 2 eller 3 persner 3 4 eller 5 persner 4 6 eller fler persner 5 Kan inte säga -41 TILL ALLA: Nu kmmer vi till några frågr m att ha barn. i 114. Har Ni någn gång fått barn? 1 Ja 2 Nej -42 i 115. TILL ALLA SM HAR BARN: Hur många barn har Ni? barn -43 i 116. TILL ALLA SM HAR BARN: Hur gammal var Ni när Ni fick Ert första barn? SU 1969:2 153

156 i 117. TILL ALLA SM HAR TVÄ EL LER FLER BARN: Hur str är åldersskillnaden mellan Ert först födda ch Ert sist födda barn? år i 118. i 119. TILL ALLA SM HAR BARN: Är det antal barn sm Ni nu har flera eller färre än vad Ni egentligen önskat? TILL ALLA: Anser Ni att Ert hälstillstånd är gtt? 1 Flera 2 Färre 3 Lika många 1 Ja 2 Nej 3 Tveksam TILL ALLA GIFTA, FÖRLVADE CH ALLA MED STADIGT SÄLLSKAP: VISA VITT SVARSKRTI i 120. Här är en lista på vad man ibland får räkna med m man väntar barn. Kan Ni nämna vad Ni själv skulle behöva ta särskild hänsyn till m Ni skulle vänta barn i den situatin Ni nu befinner Er? (LÄS LISTAN HÖGT MED IP) (1)»Min hälsa skulle lida ch 1 Stämmer mina krafter skulle knap- 2 Stämmer ej past räcka till». Skulle det stämma för Er? (2)»Jag skulle behöva en större bstad». 1 Stämmer 2 Stämmer ej (3)»Jag skulle bli tvungen att 1 Stämmer avbryta eller uppskjuta eller 2 Stämmer ej försena mina studier». (4)»Jag skulle bli tvungen att 1 Stämmer uppge mitt förvärvsarbete». 2 Stämmer ej (5)»Jag skulle bli tvungen att 1 Stämmer skaffa ett bättre betalt ar- 2 Stämmer ej bete». (6)»Jag skulle förlra mesta 1 Stämmer kntakten med mina fritids- 2 Stämmer ej vänner». (7)»Jag skulle inte kunna delta 1 Stämmer i en förening eller idrtt sm 2 Stämmer ej betyder mycket för mig». (8)»Jag skulle inte få råd med 1 Stämmer mycket sm jag nu har». 2 Stämmer ej (9)»Jag skulle bli tvungen att frtsätta i ett äktenskap eller med ett stadigt sällskap sm jag annars kanske vill slippa». 1 Stämmer 2 Stämmer ej (TAG TILLBAKA KRTETI)

157 i 121. TILL ALLA: Hur gammal var Ni ungefär när Ni först fick klart för Er hur barn kmmer till, alltså att samlag ch befruktning behövs? Var ungefär X Minns inte år i 122. Hur gammal var Ni när Ni först fick klart för Er att man använder preventivmedel? Ungefär år X Vet inte varför de används i 123. Av vem fick Ni först reda på hur barn kmmer till? 1 Föräldrarna 2 Lärare 3 Läkare eller sjuksköterska 4 Ledare i en förening 5 Annan äldre persn 6 Syskn 7 Kamrater 8 Någn ungdm sm jag inte närmare kände 9 Läste m det Såg bilder eller film X Annat (Hur? 124. Av vem fick Ni först reda på varför man använder preventivmedel? 1 Föräldrarna 2 Lärare 3 Läkare eller sjuksköterska 4 Ledare i en förening 5 Annan äldre persn 6 Syskn 7 Kamrater 8 Någn ungdm sm jag inte närmare kände 9 Läste m det Såg bilder eller film X Annat (Hur? Y Vid intimt umgänge med flicka/pjke TILL ALLA: Så skulle vi ckså vilja veta Er persnliga inställning i abrtfrågan. (VISA BLÅTT SVARSKRT!) i 125. Några anser att vi brde ha fri abrt så att varje kvinna själv får bestämma m hn vill föda ett barn eller ej. Instämmer Ni i det, eller ppnerar Ni Er? 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt i 126. Några anser ätt alla ungdmar brde få undervisning m vilka bestämmelser sm gäller för laglig abrt ch vart man skall vända sig för att få laglig abrt. Vad anser Ni m det? 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt i 127. Några anser att abrter är farliga för kvinnans hälsa ch därför bör mtarbetas. Instämmer Ni eller ppnerar Ni mt den åsikten? 1 Instämmer starkt 2 Instämmer 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt -67 SU 1969: 2 155

158 i 128. Några anser att abrter är far- 1 Instämmer starkt liga för samhället ch familje- 2 Instämmer livet ch därför bör mtarbetas. 3 Tveksam Instämmer Ni eller ppnerar 4 ppnerar Ni mt den åsikten? 5 ppnerar starkt i 129. Några anser att abrt är prak- 1 Instämmer starkt tiskt taget detsamma sm mrd. 2 Instämmer Vad säger Ni m det? 3 Tveksam 4 ppnerar 5 ppnerar starkt TILL ALLA: Är det någt av följande sm Ni skulle vilja veta mer m? i 130. Hur lagen ch dmstlarna ser 1 Vill veta mer på det sexuella? 2 Vill inte veta mer -70 i 131. Hur kristendmen ser på det 1 Vill veta mer sexuella? 2 Vill inte veta mer -71 i 132. Hur man visar ömhet mt var- 1 Vill veta mer andra? 2 Vill inte veta mer -72 i 133. Hur man skyddar sig mt köns- 1 Vill veta mer sjukdmar? 2 Vill inte veta mer -73 i 134. Hur man förhindrar att man får 1 Vill veta mer barn vid sexuellt umgänge? 2 Vill inte veta mer -74 i 135. Under vilka mständigheter en 1 Vill veta mer kvinna kan få abrt? 2 Vill inte veta mer -75 Nu skall jag be Er att svara skriftligen på en del frågr. (GE IP DET FRMULÄR SM ÄR SAMMANBUNDET MED DETTAI) Skriv inte Ert namn: Allt är helt annymt. Tala inte m för mig hur Ni svarar. När Ni är färdig, försegla detta ch lägg det i denna uppsamlingslåda. (VISA LÅDAN I) Lådan är plmberad jag får ej öppna den. (VISA PLMBERINGEN!) Endast edsvuren persnal på SIF:s huvudkntr får öppna den. Svaren används bara till statistik. Svara genm att kryssa (X) i passande ruta. (SE TILL ATT IP I GÖRLIGASTE MÅN FÅR ARBETA MED DET PRIVATA FR MULÄRET STÖRD AV ANDRA HUSHÄLLSMEDLEMMAR!) Intervjun utförd den: Intervjuarens namn: Adress: Pstanstalt: Tel Nummer enligt legitimatinskrtet:

159 Frmulär för privatenkät, kvinnr SIF AB Detta frmulär är SIF:s egendm ch måste villkrligen återlämnas till SIF:s representant ch återsändas till SIF, Brmmavägen 6, Slna. (bs! Detta gäller även frmulär sm ej ifyllts.) Missbruk kmmer att beivras liksm all överträdelse av SIF:s cpyright. Undersökmngsledare: Prfessr Hans L. Zetterberg Uppdragsgivare: 1964 års statliga utredning m sexual- ch samlevnadsfrågr i undervisnings- ch upplysningsarbetet, Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Detta frmulär är enbart för kvinnr Skriv inte ert namn: Allt är helt annymt Tala inte mför intervjuaren bur ni svarar När ni är färdig, försegla detta ch lägg det i intervjuarens uppsamlingslåda Lådan är plmberad intervjuaren får ej öppna den Endast edsvuren persnal på SIF:s huvudkntr får öppna den Svaren används bara till statistik För SIF:» anteckningar 3.a 1 Denna beteckning fanns ej på frmuläret då det användes vid intervjuerna. m intervjumetden, se s SU 1969: 2 157

160 Svara genm att kryssa (X) i passande ruta Q så härfxli Vad är rätt ch vad är fel? a. Syfilis är den vanligaste könssjukdmen i Sverige. Rätt Fel Vet inte b. Efterhörd kallas det när den andra av ett tvillingpar föds fram. Rätt Fel Vet inte c. Mannens sädesceller bildas i klimakteriet. G Rätt Fel Vet inte d. mskärelse är en peratin där förhudens yttersta del skärs brt. Rätt Fel Vet inte e. Äggceller bildas i livmdern. Rätt Fel Vet inte f. Praktiskt taget alla experter är eniga m att nani är farligt. Rätt Fel Vet inte g. En steril människa kan inte få barn. Rätt Fel Vet inte h. Svensk lag straffar vuxen persn sm har samlag med tnåring under 15 år. Rätt Fel Vet inte Hur bedömer Ni Ert eget sexualliv i jämförelse med hur andra har det? 'I I Jag har det sämre än de flesta 'I Jag har det ungefär lika de flesta 3 I Jag har det bättre än de flesta "I I Kan inte säga Har Ni haft samlag? 1 I Ja m Ni svarar Nej gå till sidan 9 > m Ni svarat Ja: Hur gammal var Ni när Ni hade Ert första samlag? Jag var (ungefär) år Hur många persner har Ni haft samlag med i hela Ert liv? (Ungefär) persner Har Ni haft någt samlag de senaste tlv månaderna? I I Ja m Ni svarar Nej gå till sidan 9 SU 190:2

161 7. Vilka preventivmedel har Ni prövat? 0 Inget 1 I Pessar 3 D P-piller 4 I Inlägg (»spiral») *l I Kemiskt medel 8. Hur viktigt tycker Ni det är att använda preventivmedel när man inte avser att skaffa barn? I I I Man bör abslut använda preventivmedel varje gång I Man bör ng använda preventivmedel, men man kan låta bli ibland I I Man kan gtt strunta i att använda preventivmedel 1I Man bör aldrig använda preventivmedel 9. Har Ni haft någn av dessa erfarenheter: a. Det har hänt att jag varit förälskad, men att förälskelsen försvann efter vårt första samlag. 'I I Har hänt mig 2 Q] Har aldrig hänt mig b. Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad men att jag blev förälskad efter våra första samlag. 'fl Har hänt mig 2 Q] Har aldrig hänt mig c. Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad ch utan att heller bli det efter våra samlag. 'I I Har hänt mig J Q Har aldrig hänt mig d. Det har hänt att jag varit förälskad utan att vi hade några samlag, varken förr eller senare. 'I I Har hänt mig 2 Q Har aldrig hänt mig e. Jag blev förälskad ch vi väntade med samlag tills vi var gifta. 'I I Har hänt mig LJ Har aldrig hänt mig 1 I Har aldrig varit gift 10. Hur många samlag har Ni haft under de senaste 30 dagarna? 0 Inget 1 I 1 samlag 'I I 2 4 samlag 1 I 5 10 samlag 5 I samlag *l I Fler än 20 samlag 11. Drack Ni vin eller sprit före Ert senaste samlag? Ja ' Nej Minns inte 159

162 För SIF: 12. Med vem hade Ni samlag senast? 64- 'Q Min man, fästman, eller mitt stadiga sällskap 1 I En umgängesvän 1 1 En kamrat från en kurs eller skla där jag går 1 I En kamrat från min arbetsplats 1 I En bekant sm jag bara träffat någn gång 1 I En helt tillfällig bekant sm jag aldrig träffat förut 1 I En sm gav (tg) betalning Sätt kryss här "Q 0 E pt senaste»samlag» var med en annan kvinna 13. Vid Ert senaste samlag, gjrde Ni någt för att undvika att få barn? (Sätt kryss i alla rutr sm passar.) 65- Q Nej, det blev inte av 1 I Nej, vi tycker det är rätt att använda skydd 1 I Nej, vi tycker inte m att använda några skydd 1 I Nej, vi ville ha barn ä I Nej, jag var redan gravid 1 I Nej, jag kan inte få barn 66- 'Q Ja, han hade kndm (»gummi») 'I I Ja, jag hade pessar 1 I Ja, jag använde p-piller 1 I Ja, jag hade inlägg (»spiral») 1 Ja, jag sköljde mig efteråt * Ja, jag använde kemiskt medel 1 Ja, vi utnyttjade en»säker perid» 1 I Ja, vi avbröt samlaget 14. Vem av Er tg ledningen så att Ert senaste samlag blev av? 67- *Q jag mest Han mest 'D Båda,ika mycket 15. Hur länge varade förspelet (smekningarna) sm inledde Ert senaste samlag? 68- 'Q För (ange För krt Lagm * Förekm ej 16. Tycker Ni att Ert senaste samlag varade för krt eller för lång stund? 69- Q För länge Fr krt ' Lagm 17. Var det ljust så att Ni kunde se varann under Ert senaste samlag? 70- Ja a D Nej Minns inte 18* Pratade Ni alls med varann under Ert senaste samlag? 71 Ja Nej ' Minns inte 160 SU 1969: 2

163 19. Vilken ställning intg Ni mest vid Ert senaste samlag? 1 Liggande 2 \Z\ Annan ställning 20. Var Ni själv över eller under? ' över ' Under På sidan 21. Var Ni ansikte mt ansikte? Ja 3 D Nej ' lika 22. Fanns det andra par i rummet vid Ert senaste samlag? 0 Ja Nej 23. Hur var Ert senaste samlag? 1 Mycket tillfredsställande 1 Ganska tillfredsställande I 1 Ganska tillfredsställande "j Mycket tillfredsställande 24. Tänk tillbaka på det gångna året. Med hur många persner har Ni haft samlag under de senaste tlv månaderna? 'I I Ingen persn II En persn 3 Två persner persner 'i Fler än 5 persner 25. Vid Era samlag under det senaste året, har mannen (männen) använt sig av kndm (»gummi»)? Ja. a Iiiid Ja. ib and Nej 26. Har Ni själv under det senaste året använt någn frm av preventivmedel (pessar, p-pi!ler eller»spiral»)? ' Ja, alltid *Q Ja, ibland Nej m Ni svarat Nej kan Ni säga varför Ni inte använt någt preventivmedel under det gångna året? 1 Jag har velat ha barn 'I Mannen har helt skött preventivfrågan * Mannen har inte tyckt att jag skall ha någt preventivmedel 4 i Jag tycker själv inte cm att använda preventivmedel *1 j Jag tycker det är rätt att använda preventivmedel * Jag behöver inte använda preventivmedel eftersm jag inte kan få barn 7 Jag var gravid under det gångna året '1 Det har inte blivit av att använda någt preventivmedel 161

164 Vilket mtsvarar på det hela taget bäst Er erfarenhet? (Läs hela frågar innan Ni markerar Ert svar.) 'Q De samlag jag haft har på det hala taget varit mycket tillfredsställande ch behagliga upplevelser 7 De samlag jag har haft har inte varit behagliga men de har på det hela taget inte varit tillfredsställande *f~ De samlag jag har haft har varit tillfredsställande men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte mtsvarat allt vad de fört med sig *f~l De samlag jag haft har på det heia taget varit tillfredsställande ch värdefulla upplevelser De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser ch bland dem finns några av mitt livs höjdpunkter Skulle Ni vilja ha fler eller färre samlag än vad Ni nu har? *l~l Färre 7 Q Ungefär lika *0 F, era många sm nu Brukar Ni ha preventivmedel hemma? Ja 7 D Nej Brukar Ni ha pessar eller kndm (»gummi») i handväskan när Ni går ut? Ja ' Nej Har Ni någn gång haft samlag då det fanns andra vakna persner i rummet? Ja Nej 'Q Vet inte Har Ni undersökts för könssjukdm under de gångna tlv månaderna? Ja 7 D Nej Är Ni under eller över 30 år? ' Under 30 år m Ni är 30 år eller äldre gå till sidan 9 SU 1969: 2

165 Här kmmer några frågr m Ert allra första samlag. 34. Hur gammal var Ni när Ni hade Ert första samlag? Jag var år 35. Var Ni gift eller gift? * Gift gift 36. Hur gammal var den man sm Ni hade Ert första samlag med? Han var ungefär år 37. Vid Ert första samlag, gjrde Ni någt för att undvika att få barn? 1 I Nej, ingenting 1 I Ja, han hade kndm (»gummi») 1 I Ja, vi avbröt samlaget D Ja (Vad? ) 38. Hur länge hade Ni känt varann innan Ni hade samlag första gången? 1 I Mindre än en vecka 1 I 1 4 veckr *l I 1 5 månader 'I I 6 månader eller längre 39. Var hade Ni ursprungligen träffats? 'I I Vi träffades i sklan 1 I Vi träffades på arbetet T~l Vi träffades i en förening eller ungdmsgård 1 I Vi träffades i umgängeskretsen 1 I Vi bdde grannar 'I I Vi träffades på en ffentlig danstillställning 1 I Vi träffades ute på gatan, vägen, kafé eller knditri 1 I Jag blev»uppraggad» Annat (Var? )

166 För SIF: 40. Var hade Ni första samlaget? 1 I I vårt gemensamma hem 47- a I I mitt hem 3 I I hans hem 1 I Hs en kamrat ' På htell Ölbil D i täit f~l Utmhus * Annat (Var? Sätt kryss här "Q m Ert första samlag ägde rum utmlands 41. Hade någn av Er druckit vin eller sprit före första samlaget? 48 " Ja 7 D Nej " Minns inte 42. Hade Ni räknat med att ha samlag den gången? 1 I Nej, det bara blev så *** ) Ja» jag hade räknat med det * I Ja, han hade räknat med det 1 I Ja, vi båda hade räknat med det 43. Hur länge frtsatte ni båda att träffas? 1 I Mindre än en vecka 50 * 1 4 veckr 'I I 1 5 månader 1 6 månader eller längre "I Vi träffas ännu 44. Efter Ert första samlag, hur länge dröjde det till nästa tillfälle då Ni hade samlag? 'I I Jag har inte haft samlag sedan dess 51" 7 Q Mindre än en vecka 'I I 1 4 veckr * 1 5 månader "I 6 månader eller längre 45. Var Ert allra senaste samlag med samma persn sm det första? 52- ' Ja 'D Nej 164 SU 1969: 2

167 46. Har Ni någnsin varit gravid? 1 I Ja m Ni svarar Nej gå till sidan 9 y 47. Hur gammal var Ni när Ni första gången blev gravid? Jag var år 48. Ville Ni få barn då? Ja 7 D Nej Tveksam 49. Hur gammal var Ni när Ni senaste gången blev gravid? Jag var år 50. Ville Ni få barn då? ' Ja Nej * Tveksam 51. Hur många gånger har Ni haft missfall? i~~ inget missfall Jag har haft missfall 52. Hur många gånger har Ni haft abrt? "i l Ingen abrt Jag har genmgått abrter 53. m Ni haft abrt, genmfördes Er (senaste) abrt på svenskt sjukhus efter medgivande av Medicinalstyrelsen eller intyg från två läkare? 0 Ja Nej 54. Hur många barn har Ni fött? l I Inget barn Jag har fött barn 55. Har Ni någn gång haft en icke önskad graviditet? *D Ja T D Nej. aldrig Sätt kryss här m Ni var gravid när Ni gifte Er 56. m Ni svarat Ja, vad hade Ni gjrt vid det aktuella tillfället för att undvika att få barn? 1 I Ingenting särskilt \I Jag använde pessar 1 I Han använde kndm (»gummi») 4 ~1 Jag hade tagit p-piller \I Jag hade inlägg (»spiral») Vi trdde vi utnyttjade en»säker perid» 7 \Z\ Jag sköljde mig efteråt B I Vi avbröt samlaget Q Annat (Vad? ) ) 165

168 ALLA SVARAR HÄR 57. Anser Ni att en äkta man får vara trgen m han ser till att hans hustru ] inte känner till det? ' Ja 7 D Nej ' Vet inte 58. Anser Ni att en hustru får vara trgen m hn ser till att hennes man inte känner till det? 0 Ja ' Nej * Vet inte 59. Trr Ni att sexualiteten är människans förnämsta lyckkälla? * Ja 7 D Nej * Vet inte 60. Trr Ni att regelbunden sexuell utlevelse är nödvändig för att man skall känna sig frisk? * Ja 7 D Nej * Vet inte 61. Har Ni någn sm Ni kan tala öppet med m det sexuella? * Ja 7 D Nej Tveksam 62. Var Edra föräldrar nga med att inte visa sig nakna när Ni var med? 1 I Ja, min far T I Ja, min mr * I Ja, båda * Nej, ingen av dem 63. Har Ni sett Edra föräldrar visa ömhet mt varann genm att smekas, kyssas eller säga rara saker? * Ja ' Nej * Tveksam 64. Har Ni sett eller hört Edra föräldrar ha samlag? TU Ja ' Nej * Tveksam 65. Skulle Ni vilja veta mera m hur sexualrganen fungerar? Ja, vill Nej veta mera 66. Skulle Ni vilja veta mer m lika ställningar vid samlag? * Ja D Nej TI 30 år eller äldre SU 1969: 2

169 67. Hur gammal var Ni när en man smekte Era bröst första gången? 1 1 Ingen man har smekt mina bröst Jag var ungefär år y l I Minns inte 68. Hur gammal var Ni när en man första gången smekte Era könsdelar? 1 1 Ingen man har smekt mig där Jag var ungefär år Y l I Minns inte 69. Hur gammal var Ni när Ni första gången smekte en mans könsdelar? 1 I Har aldrig smekt en man där Jag var ungefär år första gången 1 Minns inte 70. Att smeka varandras könsdelar brukar kallas»petting». Har Ni under den senaste månaden någn gång använt petting i stället för samlag? il Ja L! Nej *J^] Kan inte säga 71. Brukar Ni använda»petting» i stället för samlag? ' fta»bland Aldrig Kan inte säga 72. Hur fta har Ni nanerat under de senaste 30 dagarna? 1 I Inte någn gång under senaste månaden 0 En gång 3 f~l 2 4 gånger 4 I 5 10 gånger * gånger 1 I Fler än 20 gånger den senaste månaden 73. Har Ni under de senaste 30 dagarna erfarit sexuell njutning med en annan kvinna? Ja Ne], men jag *Q Nej skulle gärna ha velat TACK FÖR ER MEDVERKANI NI HAR LÄMNAT ETT STRT BIDRAG TILL EN MYCKET VIKTIG VETENSKAPLIG UNDERSÖKNING FÖR EN STATLIG KMMITTÉ. 167

170

171 Frmulär för privatenkät, män SIF AB Detca frmulär är SIF:s egendm ch måste villkrligen återlämnas till SIF:s representant ch återsändas till SIF, Brmmavägen 6, Slna. (bs! Detta gäller även frmulär sm ej ifyllts.) Missbruk kmmer att beivras liksm all överträdelse av SIF:s cpyright. Undersökningsledare: Prfessr Hans L. Zetterberg Uppdragsgivare: 1964 års statliga utredning m sexual- ch samlevnadsfrågr i undervisnings- ch upplysningsarbetet, Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Detta frmulär är enbart för män Skriv inte ert namn: Allt är helt annymt Tala inte m för intervjuaren hur ni svarar När ni är färdig, försegla detta.ch lägg det i intervjuarens uppsamlingslåda Ladan är plmberad intervjuaren får ej öppna den Endast edsvuren persnal på SIF:s huvudkntr får öppna den Svaren används bara till statistik FÖr SIF:s anteckningar P Denna beteckning fanns ej på frmuläret då det användes vid intervjuerna. m intervjumetden, se s SU 1969:2 169

172 Svara genm att kryssa (X) i passande rutaq så här[x]l 1. Vad är rätt ch vad ar fel? a: Syfilis är den vanligaste könssjukdmen i Sverige. Rätt Fel Vet inte b. Efterhörd kallas det när den andra av ett tvillingpar föds fram. Rätt Fel Vet inte c. Mannens sädesceller bildas i klimakteriet. Rätt Fel Vet inte d. mskärelse är en peratin där förhudens yttersta del skärs brt. Rätt Fel Vet inte e. Äggceller bildas i livmdern. D Rätt Fel Vet inte f. Praktiskt taget alla experter är eniga m att nani är farligt. Rätt Fel Vet inte g. En steril människa kan inte få barn. Rätt Fel Vet inte h. Svensk lag straffar vuxen persn sm har samlag med tnåring under 15 år. Rätt Fel Vet inte 2. Hur bedömer Ni Ert eget sexualliv i jämförelse med hur andra har det? \ I Jag har det sämre än de flesta li Jag har det ungefär lika de flesta 'I I Jag har det bättre än de flesta 1 I Kan inte säga 3. Har Ni haft samlag? 'I I Ja m Ni svarar Nej gå till sidan 9 y 4. m Ni svarat Ja: Hur gammal var Ni när Ni hade Ert första samlag? Jag var (ungefär) år 5. Hur många persner har Ni haft samlag med i hela Ert liv? (Ungefär) persner 6. Har Ni haft någt samlag de senaste tlv månaderna? 1 I Ja m Ni svarar Nej gå till sidan 9 SU 1969: 2

173 Har Ni någn gång använt kndm (»gummi»)? T] Ja ' Nej 3 1 I Tveksam Hur viktigt tycker Ni det är att använda preventivmedel när man inte avser att skaffa barn? 1 Man bör abslut använda preventivmedel varje gång 7 1 Man bör ng använda preventivmedel, men man kan låta bli ibland 3 Man kan gtt strunta i att använda preventivmedel 4 1 I Man bör aldrig använda preventivmedel Har Ni haft någn av dessa erfarenheter: a. Det har hänt att jag varit förälskad, men att förälskelsen försvann efter vårt första samlag. 1 Har hänt mig *\Z\ Har aldrig hänt mig b. Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad men att jag blev förälskad efter våra första samlag. 1 0 Har hänt mig *Q Har aldrig hänt mig c. Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad ch utan att heller bli det efter våra samlag. 'I l Har hänt mig 2 \Z\ Har aldrig hänt mig d. Det har hänt att jag varit förälskad utan att vi hade några samlag, varken förr eller senare. Har hänt mig 'Q Har aldrig hänt mig e. Jag blev förälskad ch vi väntade med samlag tills vi var gifta. ' Har hänt mig 'D Ha «* aldri 9 tönt mig 3 Q Har aldrig varit gift Hur många samlag har Ni haft under de senaste 30 dagarna? 1 D Ing* samlag 3 ~1 2 4 samlag 4 ~ 5 10 samlag Q samlag * Fler än 20 samlag Drack Ni vin eller sprit före Ert senaste samlag? Ja J D Nej 3 D Minns inte 171

174 För SIF: 12. Med vem hade Ni samlag senast? **' Min fru, fästmö, eller mitt stadiga sällskap I I[ En umgängesvän I I I En kamrat från en kurs eller skla där jag går En kamrat från min arbetsplats 5 1 I En bekant sm jag bara träffat någn gång 'I I En helt tillfällig bekant sm jag aldrig träffat förut II En sm tg (gav) betalning Sätt kryss här m Ert senaste»samlag» var med en annan man 13. Vid Ert senaste samlag, gjrde Ni någt för att undvika att det skulle bli barn? (Sätt kryss i alla rutr sm passar.) 65 " Nej, det blev inte av 1 I Nej, vi tycker det är rätt att använda skydd 3 ~l Nej, vi tycker inte m att använda några skydd 1 I Nej, vi ville ha barn 5 1 I Nej, hn var redan.gravid I I Nej, hn (jag) kan inte få barn "' 1 \_[ Ja, jag hade kndm (»gummi») 2 1 I Ja, hn hade pessar I I Ja, hn använde p-piller * 1 I Ja, hn hade inlägg (»spiral») 5 1 I Ja, hn sköljde sig efteråt 'I I Ja, hn använde kemiskt medel i I Ja, vi utnyttjade en»säker perid» a 1 Ja, vi avbröt samlaget 14. Vem av Er tg ledningen så att Ert senaste samlag blev av? 67 " Ja 9 mest 2 D Hn mest 3 Q Båda lika mycket 15. Hur länge varade förspelet (smekningarna) sm inledde Ert senaste samlag? 1 I För länge 2 Q För krt 3 Q Lagm 4 [^] Förekm ej Tycker Ni att Ert senaste samlag varade för krt eller för lång stund? 1 f~l För länge *Q För krt 3 Q Lagm 17. Var det ljust så att Ni kunde se varann under Ert senaste samlag? 70- Ja 2 D Nej 3 Q Minns inte 18. Pratade Ni alls med varann under Ert senaste samlag? 71 " Ja ' Nej 3 Q Minns inte 172 SU 1969: 2

175 För SIF: 19. Vilken ställning intg Ni mest vid Ert senaste samlag? 72 " tj Liggande 2 [J Annan ställning 20. Var Ni själv över eller under? 73 " ' över 2 D Under ' På sidan 74- JJ>1. Var Ni ansikte mt ansikte? U Ja 2 D Nej 3 D lika Fanns det andra par i rummet vid Ert senaste samlag? 0 Ja ' Nej 23. Hur var Ert senaste samlag? 76 * Mycket tillfredsställande 2 1 I Ganska tillfredsställande "l I Ganska tillfredsställande 4 1 I Mycket tillfredsställande 24. Tänk tillbaka på det gångna året. Med hur många persner har Ni haft samlag under de senaste tlv månaderna? 1 I Ingen persn 2 1 I En persn 77* 3 [_J Två persner 4 1 I 3 5 persner 1 I Fler än 5 persner 25. Vid Era samlag under det senaste året, har kvinnan (kvinnrna) använt sig av någt preventivmedel? 78- ' Ja, alltid 2 Q Ja, ibland Nej 26. Har Ni själv under det senaste året använt kndm (»gummi»)? 79- ' Ja, alltid 2 Q Ja, ibland 3 Q Nej m Ni svarat Nej kan Ni säga varför Ni inte använt någt preventivmedel under det gångna året? 1 I Jag har velat ha barn 2 1 I Kvinnan har helt skött preventivfrågan 80-3 Q Kvinnan har inte tyckt att jag skall ha någt preventivmedel 4 1 I Jag tycker själv inte m att använda preventivmedel s I Jag tycker det är rätt att använda preventivmedel 6 I Jag behöver inte använda preventivmedel eftersm hn (jag) inte kan få barn 7 I Kvinnan var gravid under det gångna året 8 1 I Det har inte blivit av att använda någt preventivmedel SU 1969: 2 173

176 Vilket mtsvarar på det hela taget bäst Er erfarenhet? (Läs hela frågan innan Ni markerar Ert svar.) * De samlag jag haft har på det hela taget varit mycket tillfredsställande ch behagliga upplevelser 7 1 [ De samlag jag har haft har inte varit behagliga men de har på det hela taget inte varit tillfredsställande s [~~ De samlag jag har haft har varit tillfredsställande men den glädje de har givit mig har på det hela taget inte mtsvarat allt vad de fört med sig? De samlag jag haft har på det hela taget varit tillfredsställande ch värdefulla upplevelser ~~ De samlag jag haft har på det hela taget varit underbara upplevelser ch bland dem finns några av mitt livs höjdpunkter Skulle Ni vilja ha fler eller färre samlag än vad Ni nu har? TI Färre 7 Q Ungefär lika *0 Flera många sm nu Brukar Ni ha preventivmedel hemma? Ja Nej Brukar Ni ha kndm (»gummi») med Er när Ni går ut? Ja ' Nej Har Ni någn gång haft samlag då det fanns andra vakna persner i rummet? Ja ' Nej 'Q Vet inte Har Ni undersökts för könssjukdm under de gångna tlv månaderna? 0 Ja ' Nej Är Ni under eller över 30 år? 1 I Under 30 år m Ni är 30 år eller äldre gå till sidan 9 SU 1969: 2

177 Här kmmer några frågr m Ert allra första samlag. 34. Hur gammal var Ni när Ni hade Ert första samlag? Jag var år 35. Var Ni gift eller gift? ' Gift ' gift 36. Hur gammal var den kvinna sm Ni hade Ert första samlag med? Han var ungefär år 37. Vid Ert första samlag, gjrde Ni någt för att undvika att få barn? 0 Nej, ingenting 7 Ja, jag hade kndm (»gummi») B Ja, hn hade pessar Ti Ja, vi avbröt samlaget "Q Ja (Vad? ) 38. Hur länge hade Ni känt varann innan Ni hade samlag första gången? 6 \ Mindre än en vecka veckr 1 5 månader 1 6 månader eller längre 39. Var hade Ni ursprungligen träffats? 'I Vi träffades i sklan 2 [ Vi träffades på arbetet För SIF Röd Vi träffades i en förening eller ungdmsgård 4 (~~ Vi träffades i umgängeskretsen 5 Vi bdde grannar 'Q Vi träffades på en ffentlig danstillställning ' Vi träffades ute på gatan, vägen, kafé eller knditri * Jag var ute ch»raggade» Annat (Var? SU 1969: 2 175

178 Fr SIF: 40. Var hade Ni första samlaget? 'I I I vårt gemensamma hem I I mitt hem 1 I I hennes hem 4 1 I Hs en kamrat S D På htell n i bii ' i täit 1 I Utmhus ' Annat (Var?)...) Sätt kryss här Q m Ert första samlag ägde rum utmlands 41. Hade någn av Er druckit vin eller sprit före första samlaget? 48 " Ja Nej ' Minns inte 42. Hade Ni räknat med att ha samlag den gången? 1 I Nej, det bara blev så 1 I Ja, jag hade räknat med det 8 1 I Ja, hn hade räknat med det 9 1 I Ja, vi båda hade räknat med det 43. Hur länge frtsatte ni båda att träffas? 'I I Mindre än en vecka 50 " ' 1 4 veckr 8 1 I 1 5 månader 'I I 6 månader eller längre "I I Vi träffas ännu 44. Efter Ert första samlag, hur länge dröjde det till nästa tillfälle då Ni hade samlag? j I Jag har inte haft samlag sedan dess 5 '" 7 [^\ Mindre än en vecka 8 I 1 4 veckr * I 1 5 månader "I I 6 månader eller längre 45. Var Ert allra senaste samlag med samma persn sm det första? 52 " é D Ja 7 D Nej 176 SU 1969: 2

179 46. Har Ni någnsin gjrt en kvinna med barn? 1I Ja 'Q Vet inte m Ni svarar Nej gå till sidan 9 > 47. Hur gammal var Ni när Ni första gången gjrde en kvinna med barn? Jag var år 48. Ville Ni få barn då? 0 Ja ' Nej * Tveksam 49. Hur gammal var Ni när Ni senaste gången gjrde en kvinna med barn? Jag var 50. Ville Ni få barn då? år TI Ja 'Q Nej *Q Tveksam 54. Hur många barn har Ni fått? "I I Inget barn Jag har fått barn 55. Har Ni någn gång rsakat någn en icke önskad graviditet? * Ja 7 D Nej, aldrig * Vet inte Sätt kryss här "Q m Er hustru var gravid när Ni gifte Er. 56. m Ni svarat Ja, vad hade Ni gjrt vid det aktuella tillfället för att undvika att få barn? 1 l Ingenting särskilt 2 1 I Hn använde pessar 3 1 I Jag använde kndm (»gummi») 4 1 Hn hade tagit p-piller 1 Hn hade inlägg (»spiral») 1 Vi trdde vi utnyttjade en»säker perid» 1 Hn sköljde sig efteråt "i I Vi avbröt samlaget * Annat (Vad? - ) 177

180 ALLA SVARAR HÄR 57. Anser Ni att en äkta man får vara trgen m han ser till, att hans hustru '[~j N ( inte känner till det? * Ja 7 D Nej 8 Q Vet inte 58. Anser Ni att en hustru får vara trgen m hn ser till, att hennes man inte känner till det? 6 D Ja 7 D Nej ' Vet inte 59. Trr Ni att sexualiteten är människans förnämsta lyckkälla? Ja 7 D Nej * Vet inte 60. Trr Ni att regelbunden sexuell utlevelse är nödvändig för att man skall känna sig frisk? Ja ' Nej Vet inte 61. Har Ni någn sm Ni kan tala öppet med m det sexuella? * Ja ' Nej ' Tveksam 62. Var Edra föräldrar nga med att inte visa sig nakna när Ni var med? 'I I Ja, min far 7 1 I Ja, min mr 'I I Ja, båda 'I I Nej, ingen av dem 63. Har Ni sett Edra föräldrar visa ömhet mt varann genm att smekas, kyssas eller säga rara saker? Ja 7 D Nej ' Tveksam 64. Har Ni sett eller hört Edra föräldrar ha samlag? Ja ' Nej 8 D Tveksam 65. Skulle Ni vilja veta mera m hur sexualrganen fungerar? Ja, vill 7 D Nej veta mera Ne; 66. Skulle Ni vilja veta mer m lika ställningar vid samlag? J«7 D Nej ' Nej 'I I 30 år eller äldre SU 1969: 2

181 67. Hur gammal var Ni när Ni smekte en kvinnas bröst första gången? *LJ Jag har aldrig smekt en kvinnas bröst Jag var ungefär år y I Minns inte 68. Hur gammal var Ni när Ni första gången smekte en kvinnas könsdelar? "LJ Jag har aldrig smekt en kvinna där Jag var ungefär år y I Minns inte 69. Hur gammal var Ni när en kvinna första gången smekte Era könsdelar? "I I Ingen kvinna har smekt mig där Jag var ungefär år första gången 1 I Minns inte 70. Att smeka varandras könsdelar brukar kallas»petting». Har Ni under den senaste månaden någn gång använt»petting» i stället för samlag? Ja Nej "L] Kan inte säga 71. Brukar Ni använda»petting» i stället för samlag? ' fta Ibland 8 Q Aldrig 'Q Kan inte säga 72. Hur fta har Ni nanerat under de senaste 30 dagarna? 1 [^] Inte någn gång under senaste månaden *[j En gång 3 ~~l 2 4 gånger 4 1 I 5 10 gånger 5 1 I gånger 1I Fler än 20 gånger den senaste månaden 73. Har Ni under de senaste 30 dagarna erfarit sexuell njutning med en annan man? 4 D Ja 7 D Nej, men jag ' Nejskulle gärna ha velat TACK FÖR ER MEDVERKAN! NI HAR LÄMNAT ETT STRT BIDRAG TILL EN MYCKET VIKTIG VETENSKAPLIG UNDERSÖKNING FÖR EN STATLIG KMMITTÉ. 179

182 KUNGL. BIBL STCKHLM

183 Nnrdisk udredningsserie (Nu) 1969 Knnlgisk förteckning 1. UtvJtvidgat nrdiskt eknmiskt samarbete.

184 Statans ffentliga utredningar 1969 Systematisk förteckning J usthiedepartementet Faktisk brttslighet bland sklbarn. [1] Utbildningsdepartementet m sexiallivet i Sverige. [2] Anm. Siffrrna inm klämmer betecknar utredningarnas numme: i den krnlgiska förteckningen. K L Beckmans Tryckerier AB 1969