1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Ornäs skola läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys av verksamhetens förutsättningar ELEVRESULTAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 14/ Årskurs Årskurs Årskurs Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, ELEVENKÄT ENKÄTER Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. FÖRSKOLEKLASS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat Inkludering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 10. RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING KVALITETSARBETE UNDER 2015/ Förbättringsområden 2015/ Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden Stöd/frågeställningar till dig som rektor i analysarbetet finns att tillgå på: 3

4 2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete Ornäs skolas kvalitetsarbete bygger på ett årshjul för läsåret. Den verksamhetsrapport som upprättas under sommaren utmynnar i nya förbättringsområden, vilka utvärderas tre gånger om året. Elevernas resultat analyseras tre gånger om året, med avsikten att se vad som kan förbättras i den undervisning vi bedriver. Elevresultaten visar också på var lärarresurser och specialinsatser behöver sättas in. Lärarnas egen undervisning utvärderas kontinuerligt genom pedagogiska planeringar. Elevhälsoteamet, det vill säga speciallärare/pedagog, skolsköterska och kurator samt skolledning, bedömer elevernas stödbehov och de insatser som har gjorts. Detta görs varje vecka vid 6 tillfällen per läsår medverkar skolläkare och -psykolog. Psykosociala elevenkäter genoförs 2 gång per år och har sitt främsta användningsområde vid framtagandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Enkätresultaten behandlas också i verksamhetsplanen. För medarbetarna genomförs SWAT analys 1-2 ggr per läsår. En utbildning i coachande ledarskap har genomförts för lagledare och förstelärare, vilket vi ser som en viktig del i kvalitetsarbetet. Hela inkluderingsområdet östra har lagt upp en plan där vi samverkar för att uppnå högpresterande team genom coachande ledarskap. Här har vi fått hjälp av kommunens HR-experter. Vi började vårterminen med övningar för att stärka arbetslagen. Skolledningen verkar för medarbetardriven, chefsstödd utveckling, dels genom att personalens förslag omsätts i verksamhet, dels genom att flera arbetslag i samtal med rektor fått möjligheten att ta ställning till fördelningen av tjänster och lokaler. 3. Förutsättningar 3.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2014/2015 6,7 Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2014/2015 (%) 99 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) 0 Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 Andel studiehandledare, % 1 4

5 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning 0 Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa Skolverket) Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund % Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) % F-klass Totalt

6 3.2. Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Lärartätheten är lägre än vi haft på länge. Elevantalet har ökat under året, både med inflyttade i närområdet men framför allt nyanlända från mottagningsenheten. Skolan utökade personalbemanningen under vårterminen med en sva-lärare för att möjliggöra att ha en förberedelsegrupp. En del tjänsteledigheter och vakanser i 7-9, Ma/No har ej heller kunnat ersättas av behöriga lärare men under vårterminen hade vi återanställt med behöriga lärare på alla tjänster utom i spanska. Eftersom vi lägger undervisningen parallellt så har det funnits behöriga lärare att tillgå hela tiden och har medfört att undervisningen ändock har haft hög kvalitet. För att säkerställa nyanländas lärande och kunna bemöta dem på rätt nivå har vi som sagt under vårterminen skapat en förberedelsegrupp. Där har de utifrån förkunskaper har kunnat delta i klassens undervisning och också fått mycket stöd i gruppen vid behov. I den gruppen har vi haft somaliskt språkstöd och även studiehandledning och resurslärare. Problem har uppstått vid mycket frånvaro hos studiehandledaren. Vi ser dock ett generellt större behov av studiehandledning, främst somaliska men även till de nyanlända från Syrien. Idag har vi fasat ut mottagningsgruppen och de deltar nu i ordinarie undervisning. Detta på grund av att de har mer kunskaper och att de behöver prata mer svenska med kamrater för att utvecklas. Vi har under året fortsatt med att i möjligaste mån parallell-lägga ämnen i ämnena vilket medfört att undervisningskvaliteten har blivit högre och att man samplanerar sin undervisning tillsammans med kollegor. Det ger också utrymme för att kunna ha eleverna i olika grupperingar efter behov. Dock uppstår ett större behov av lokaler vid denna schemaläggning vilket har varit en svårighet. Skolan är byggd för mycket färre elever än vi faktiskt har. Elevresultat 3.3. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott- och hälsa Matematik Modersmål Musik Biologi Kemi Fysik NO (alternativt) Geografi Historia Religion Samhällskunskap SO (alternativt) Slöjd Svenska som andraspråk

7 Svenska Teknik Genomsnitt 94,1 95,9 97,4 94,5 87,3 Läsår 2014/2015 Ämne Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott- och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik Biologi Kemi Fysik Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska som andraspråk 22 6? Svenska Teknik Genomsnitt 85,9 70, Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår, exempelvis resursalternativt organisatoriska förändringar? Förskoleklassen har utvecklats väl under året, både socialt och kunskapsmässigt. Dock har gruppen behövts en hel del stöd i det sociala samspelet och där har en av våra språkstödjare haft en viktig uppgift. Vi har arbetat med mycket språkstödjande insatser och matematik. I de lägre årskurserna i skolan har elevresultaten sjunkit om vi jämför med tidigare år. Kraven ökar ju äldre eleverna blir och vi har många elever med specifik problematik, vilket finns kvar. I de lägre årskurserna har vi också flera barn som inte har förmåga att arbeta i helklass. Dessa elever får då anpassningar och struktur för att kunna arbeta mer utifrån sina förutsättningar. Då vi arbetar med ett inkluderande arbetssätt går stor del av klassernas resurstid till dessa inkluderade elever. Det innebär att de barn som riskerar att inte nå kunskapskraven riskerar att inte få nog med resurser, detta jobbar vi med hela tiden och försöker använda våra resurser på ett mer effektivt sätt. Under året har det arbetats mycket med olika grupperingar för att möta varje elevs behov och det är nödvändigt då många elever har behov av extra anpassningar och särskilt stöd i basämnena. Vi har kartlagt elevernas kunskapsutveckling och analyserat resultatet. I svenska har vi följt Läslyftet 1-16 år Borlänges handlingsplan för språk-, läs och skrivutveckling. I matematik har 7

8 vi inget bra utvärderingsmaterial men Diamant och Alp har använts. Utifrån analyserna har vi försökt att hitta lösningar i grupperna för att möta varje enskild elevs behov. Bland de äldre eleverna i år 5 och 6 så är resultaten som vi har förväntat oss. Våra nyanlända elever når inte målen och finns med i statistiken. Under vårterminen tog vi emot ca 20 nyanlända i årskurserna 1-8 och dessa elever har vi arbetat hårt med och med stöttning av studiehandledare har flera av dessa elever med relativt kort tid i Sverige ändå fått betyg i både matematik och engelska. Vi ser hela tiden ett större behov av studiehandledning än vi kan erbjuda. I idrott är resultaten låga och det beror på bristande simkunnighet och bristande förmåga att orientera just hos många nyanlända. Våra elever med svensk språkbakgrund har i likhet med förra läsåret i det stora hela nått bra resultat. Det tror vi beror på att vi har höga förväntningar och stor tilltro till elevernas förmågor. Resultaten i år 7-9 motsvarar våra förväntningar. Våra nyanlända elever har många gånger bristande skolgång och de har naturligtvis inte måluppfyllelse i så många ämnen. Dock har många av dem terminsbetyg i praktiska och estetiska ämnen vilket är en mycket medveten strategi. Att vara en blandad elevgrupp med både egna landsmän och svenska elever bidrar till att även svenskan tränas för de nyanlända. Det praktiska arbetet inbjuder till att tala med varandra. Vi ser att många elever i år 9 sänkte sina betyg under vårterminen. Vi tror att detta beror på den stora press som de nationella proven sätter både på lärare och elever. Det tar en oerhörd tid att genomföra och är stressande för eleverna. 8

9 3.5. Resultat på nationella prov läsåret 14/15 Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Under 2014/2015 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen: Årskurs 3 Matematik, svenska och svenska som andraspråk Årskurs 6 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Årskurs 9 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt något ämne inom blocken NO och SO Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Befriade elever, beslutat av rektor, skall dokumenteras Årskurs 3 Nationellt prov Ämnesprov åk 3 Andel Andel ej Andel Matematik klarat % klarat % befriade % Delprov A Delprov B 86,4 13,6 0 0 Delprov C Delprov D 70,5 29,5 0 0 Delprov E 93,2 4,5 0 2,3 Delprov F 63,6 36,4 0 0 Delprov G 75, ,5 Andel ej deltagit % Ämnesprov åk 3 Andel Andel ej Andel Andel ej Svenska/SVA klarat % klarat % befriade % deltagit % Delprov A 95,5 4,5 0 0 Delprov B 97,7 2,3 0 0 Delprov C 88,6 11,4 0 0 Delprov D Delprov E 93,2 6,8 0 0 Delprov F Delprov G Delprov H 79,9 13,6 0 4,5 9

10 3.7. Årskurs 6 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 6 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska 8,2 2,0 16,3 20,4 12,2 24,5 16,3 Matematik 8,2 8,2 8,2 33,7 16,3 22,4 4,1 SVA 77,8 11,1 11,1 Svenska 2,5 25,0 26,5 22,5 17,5 0 SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i blocket Betyg vt 2014 Andel ej F E D C B A ÅK 6 betyg % % % % % % % Engelska 0 14,0 22,0 14,0 18,0 24,0 8,0 Matematik 0 18,0 20,0 26,0 20,0 14,0 2,0 SVA 0 77,8 11,1 11,1 Svenska 0 50,0 15,0 27,5 7,5 SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 3.8. Årskurs 9 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 9 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska Matematik SVA Svenska SO* hi NO*bi * = ange ämnet som genomfördes i blocket Slutbetyg Andel ej F E D C B A ÅK 9 betyg % % % % % % % Engelska Matematik SVA Svenska SO* Hi NO* Bi * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 10

11 3.9. Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, 9 Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår? Resultaten i de nationella proven motsvarar våra förväntningar. Vi kan utifrån resultaten i matematik år 3 notera att områdena subtraktion och problemlösning i fortfarande är svårt trots att vi upplever att vi har lagt fokus på dessa moment. Under året har vi satt in extra träning på läsning, Bravkod, och då har fler barn klarat läsförståelsedelen i svenska provet. I årskurs 6 klarade alla eleven målen i svenska, förutom en elev som inte klarade läsförståelsen. Denna elev har däremot visat att den klarade den delen i arbete med liknande uppgifter. Flera av våra elever har gjort stora förbättringar när det gäller läsförståelse. Detta beror på att vi arbetat mycket med läsförståelse i flera ämnen tex Sv, SO och NO. Resultaten i engelska är som förväntat. I matematik har tre elever ej klarat proven och dessa elever har undervisats i liten grupp under flertal år vilket är anmärkningsvärt. Övriga elever nådde målen. Nyanlända elever har bara gjort delar av proven som bedömts möjliga för dem att försöka med. I årskurs 9 anser vi även här att resultaten motsvarade våra förväntningar. Vi har flera elever som inte har varit i Sverige i så många år, samt saknar skolbakgrund och detta visar sig i provens resultat. Vi har dock genomfört alla delprov med nästan alla elever. De har haft tolkhjälp om de inte har haft tillräckliga kunskaper i svenska språket. Måluppfyllelsen har ändock i den gruppen varit låg. Kontexten i proven är ju väldigt svensk och det fodras att man har goda kunskaper i svenska samhället för att klara proven. Att vi behöver jobba med elevernas förståelse och även med en bättre inkludering av de elever som inte har svensk skolbakgrund, blir tydlig när man ser innehållet i proven. Vi ser också ett behov av att eleverna med annan språkbakgrund verkligen kommer in i klasserna bättre är viktigt och vi kommer inte ha en förberedelsegrupp nästa läsår. Istället kommer vi att lägga ut mer lärartid från Sva-lärarna i fler ämnen än sv/sva för att stötta upp språket i dess sammanhang. Vi vet också att vibehöver arbeta med grundläggande läs-och skrivinlärning mot de elever som inte har skolbakgrund alls. 11

12 4. Elevenkät Elevenkäten baseras på SKL s öppna jämförelser vilken genomförts digitalt i maj/juni 2015, år 5 och 8. Analys av enkäten ska göras i samråd med personalen, senast augusti Presentera resultat vilka utmärker sig mest, positivt eller negativt. Beskriv kort dessa områden. Finns det resultat vilka kan bli förbättringsområden under kommande läsår? 5. Enkäter Verksamheten kan under året ha genomfört undersökningar eller enkäter riktade mot elev eller vårdnadshavare, i syfte att t.ex. undersöka trivsel. Det har inte genomförts någon centralt styrd enkät från huvudman i år i årskurs 2,5 och 8 där elever och föräldrar varit målgruppen. Däremot har skolinspektionen genomfört enkäter i målgruppen elever årkurs 2,5,9 samt till alla vårdnadshavare förskoleklass till årkurs 9. Resultatet på enkäterna visar på höga värden vilket visar att elever och vårdnadshavare tycker skolan håller en hög kvalité. Varje termin genomförs en psykosocial enkät för elever i alla årskursers. Resultatet visar på att eleverna känner sig trygga i skolan och under fritidshemstiden. Resultat och åtgärder utifrån enkätens resultat finns i Likabehandlingsplanen. 6. Förskoleklass Beskriv och analysera hur arbetet under läsåret genomförts samt vilka resultat ni kan se. Samverkan mellan förskoleklass, förskola och grundskola Skolan tillsammans med förskolan arbetar med att göra bra överlämningar från 5- årsverksamhet till förskoleklass/fritidshemmet samt från förskoleklass till årkurs 1. Detta för att säkerställa att mottagande verksamhet tar vid där barnet och gruppen befinner sig och att barnet/gruppens lärande hänger ihop hela vägen. En av förskoleklassens lärare har deltagit i läslyftet samt att förskoleklasslärare är med på skolans ämnesträffar för att få en samsyn på skolan där lärandet hänger ihop frånförskoleklass till årkurs 9. Skolans styrkor är sammanhållningen i hela arbetslaget vilket också överförs till eleverna. Tydliga mål med arbete mot gemensam värdegrund för barn och personal. Personalen har höga ambitioner och ett stort engagemang. Skolan är bra på att se varje barns behov. Förskolan och skolan, lärare, fritidpedagoger, förskolklasslärare, har arbetat med Framtidens skola för att skapa en samsyn på lärandet Förskoleklassen prioriterar i Lgr 11 arbete med Normer och värden där förskolklassen har ett mycket bra värdgrundsarbete som förskoleklasslärana har med årskurs 1 och Förbättringsområden 2014/ Öka eleverna lust att lära, 2 Utveckla bedömningsformer och utvärderingsmetoder av eleverna kunskaper så att eleverna får större möjlighet att visa sina kunskaper utifrån sina förmågor/styrkor och förutsättningar. 3 Vi arbetar effektivt med uppföljning av resultatdata för att identifiera elevers behov. Uppföljning av resultatdata används för att utvärdera metod. 12

13 I de tidigare skolåren har vi jobbat med att utveckla mer varierade arbetsformer för att öka lusten till lärandet. Vi har fått inspiration av mattelyftet och läslyftet som vi fortbildat oss i under året. Vi har också arbetat med ett för eleverna mer reflekterande arbetssätt. För att utveckla bedömningsformer, har vi skrivit pedagogiska planeringar där det tydliggörs vilka bedömningsformer vi arbetat med. Dessa planeringar har eleverna och vårdnadshavarna tagit del av. Vi arbetar löpande med formativ bedömning i klassrummet. Eleverna får visa sina kunskaper vid muntliga, skriftliga, enskilda och i grupp. Vi har även utvecklat vårt arbetssätt med it, genom ipads och interaktiva tavlor. Det är roligt och spännande men framförallt väldigt lärorikt. Uppföljning av resultatdata, på iup-lektionerna har vi arbetat vi med att stärka elevernas förmågor, då får de träna mer på olika moment som de tillsammans med läraren har bestämt. Vi utvärderar kontinuerligt mot uppsatta mål i pedagogisk planering. I de senare skolåren arbetar vi hela tiden med att få eleverna att känna lust till skolarbetet. Vi har sett att lusten till lärandet har ökat genom våra sociala enkäter som genomförs under läsåret. Vi har under läsåret arbetat med pp och med olika typer av formativ bedömning samt låtit eleverna vara med i planering av vissa arbetsområden. Vi försöker möta eleverna där deras styrkor kan få en ordentlig arena och de elever med annat modersmål kan också få skriva prov på sitt eget språk. Detta har fungerat väldigt bra i just somaliska då vi har haft en väldigt duktig studiehandledare i somaliska anställd under läsåret. Vi ser dock att vi behöver utveckla arbetet att jobba mer ämnesövergripande. 8. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering Hur har enheten under det gångna läsåret arbetat med. Tidiga Insatser Genom att kontinuerligt utvärdera elevernas resultat försöker vi därigenom att identifiera vilka stödinsatser som behövs så tidigt som möjligt. Genom att göra utredning i form av pedagogisk kartläggning och utifrån vad den kartläggningen visar ser lärarna tillsamman med specialpedagog över vilka extra insatser eller vilka stödåtgärder skolan behöver sätta in för att elev ska nå målen. Skolan tillsammans med förskolan har utarbetet en plan för att göra bra överlämningar från 5- årsverksamhet till förskoleklass och från förskoleklass till år 1. Detta för att säkerställa att mottagande verksamhet tar vid där barnet och gruppen befinner och att barnet/elevens lärande hänger ihop hela vägen. Genom att pedagogerna har god elevkännedom när man möter nya elever kan skolan direkt sätta in de anpassningar och det särskilda stöd som eleven behöver och vi undviker där med ett skolmisslyckande i tidigare åren som är svåra att rätta till om detta leder till bristande självkänslan och att elever tappat lusten att lära. Arbete med Framtidens skola som kommer att påbörjas nästa läsår tillsammans med förskolan och F-3 kommer att stärka arbetet mot tidiga insatser. Ornäs förskola har även som förbättringsområde inför nästa läsår ett ökat samarbete med Ornäs skolas yngre enhet. I skolår 1-3 har det tillförts extra resurser för att kunna få till och genomföra en till en undervisning och även kunnat skapa små grupperingar vid behov. Det är även så att resurser har använts till att stärka befintliga grupperingar och ha elever inkluderade i helklass. Det har lagt mycket resurs på svenska och matematik i årskurs 1 och 2 under detta läsår. Tack vare det har eleverna gått framåt i sitt lärande. Resurserna fördelas utifrån elevernas individuella behov och ligger som grund för planeringen. Läranrqa upplever att de haft stort stöd av skolledningen i detta arbete. Efter påsklovet har resurs lagts på F-klass tre pass/vecka för att stötta eleverna att bli fonologiskt medvetna så att eleverna ska vara redo för läsinlärning. Skolans digitala satsning har bidragit till att alternativa lärverktyg som Ipads har skapat ett mer lustfyllt lärande. SPSM har funnits som bollplank för lärare. 13

14 Pedagogerna ser idag en utveckling hos eleverna när det gäller förmågorna i matematik och svenska dock har det saknats tid för gemensam planering och avstämning för undervisningen i små grupper. Resultatet i svenska har tagits fram genom kartläggning av eleverna efter Läslyftet, Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i Borlänge kommun Lärarna saknar ett gemensamt kartläggningsmaterial inom matematiken. SPSM har gett lärarna redskap. Vi kommer fortsätta att satsa på en organisation som har ett förhållningssätt som är flexibelt och elevstärkande. Det ska vi göra genom att hela tiden utvärdera och diskutera våra åtgärder. Vi behöver också ta fram ett gemensamt kartläggningsmaterial i matematik som visar tydligare elevernas förmågor i ämnet. Helst ett materail som följer F-klass till år 9. Vi behöver också skapa mer utrymme för att utvärdera och utveckla undervisningen. Likaså behövs mer fortbildning inom It som hjälpmedel för eleverna. Inkludering I de lägre årskurserna har små grupperingar som komplement till klasserna. Vi har mycket samtal enskilt för att utveckla och stärka elevernas sociala förmåga. Vi har använt oss av inkluderingspedagoger för att hitta arbetssätt som fungerar bra, liksom att kunna handleda personalen. Vi kan då konstatera att eleverna i större utsträckning utvecklat och stärkt sina sociala förmågor vilket gett dem verktyg för att klara omställningar och krav på deras nivå. Även för de äldre eleverna finns mindre grupperingar främst för att fungera socialt och känna sig trygga. Detta har medfört att de i större utsträckning har kunnat tillgodogöra sig undervisningen i klass. Andelen elever som har funnits i mindre gruppering och idag har undervisningen i klass har ökat, vilket visar att vi är på rätt väg. Vi har stärkt upp bemanningen med assistener mot ett fåtal elever för att dessa ska kunna vara med mer i klassen. Genom väl fungerande arbetslag där elevens behov på organisation-, grupp- och individnivå styr utformningen av verksamheten har pedagogerna mycket framgångsrikt kunnat skapa en lärmiljö där inkludering av elever. Detta har skett genom att skolan omfördelat personalresurser i arbetslagen och därigenom skapat en större flexibilitet i undervisningen då pedagogerna utifrån elevers behov på gruppoch individnivå organiserat undervisning med bland annat pa-passen och dess innehåll så att flexibla grupper finns utifrån elevens behov. Denna organisation har lett till att elever med koncentrationssvårigheter fått möjlighet till tydlig struktur och möjlighet till ett lugnare sammanhang med anpassad undervisning utifrån mognadsnivå för att bättre kunna tillgodogöra sig undervisningen samt för att orka med en hel skoldag. I den grupp av nyanlända i klasserna 7-9 har vi haft en resursgrupp parallellt med vanligt schema i år 7 och 8. I den här elevgruppen har man då haft möjlighet att stärka undervisningen med studiehandledning och modersmål. I No, matematik, so har dessa elever haft s k lightkurser baserat på mer begrepp och förståelse med syftet att jobba parallellt med språkutveckling och ämnesutveckling. Det här ser vi ha varit lyckosamt då elevernas svenska har utvecklats väl och vi har ambitionen att dessa elever kommer i högre grad klara av vanlig klassundervisning tills nästa år. Det finns dock ett mycket större behov av studiehandledning på elevernas modersmål och behovet av Sva är också stort. Detta kommer vi att försöka möta i nästa års organinsation. 9. Resultat från självskattning Rektor ska analysera utfallet från genomförda självskattningar. Utifrån detta sedan prioritera de mest angelägna område/n att arbeta med under kommande läsår för att stärka arbetssätt och processer inom den egna organisationen. 14

15 Utifrån genomförda självskattningar genomförda av personal och skolledning på ser vi att deltagandet är högt, 100 procent. Det ger oss ett väldigt gott underlag för att kunna använda och dra slutsatser utifrån materialet. Man kan se att resultatet generellt i hela självskattningsmaterialet sjunker i jämförelse med förra årets resultat och det är ett fenomen som finns i hela kommunen. Detta kan bero på att pedagogerna har en djupare förståelse av självskattningsmaterialet vilket gör att väredringen blir mer överensstämmande med verkligheten. Vi har dock ett överlag ett gott resultat på Ornäs och Torsångs skolor. På Vi har en god självbild av verksamhetens styrkor och svagheter ser vi en positiv förändring hos personalen. Det märks i verksamheten att personalen börjar kliva utanför sin verksamhet och att den diskuteras mycket mer objektivt. Vi ser att det finns en process som pågår där styrkor och svagheter i verksamheten faktiskt skärskådas objektivt och att det lyfts i relevanta forum. Inom området Vi har gemensamma mål och prioriteringar sjunker vi i resultat jämfört med förra året. Vi har under året arbetet med fokusområdet inkludering och vi ser att detta arbete måste fortsätta. Vi kommer under kommande läsår ha fortbildningsinsatser som våra förstelärare ansvarar för, som behandlar just inkludering. Systematisk uppföljning av måluppfyllelse i daglig verksamhet finns ett sjunkande resultat på hos personalen, ändock upplever personalen att resultaten följs upp och att vi planerar utifrån resultat nästkommande termin. Inom skolledningen så använder vi naturligtvis resultaten i måluppfyllelse då vi planerar organisationen. Vi ska vara flexibla och snabba på att sätta in resurser där de gör mycket nytta och behövs. Därför har vi valt att lägga mer undervisning parallellt och att det finns tre lärare på två grupperingar för att kunna skapa mer flexibelitet i grupperingar. Likaså finns det mer sva-tid som kan användas på fler lektioner än bara sva. Just i So och No-ämnena behövs en större insats på språklig nivå. Vi arbetar effektivt med gemensam undervisningsplanering har vi personalen värderat Ornäs/Torsångskola ganska lågt. Mer än en fjärdedel av personalen upplever att man inte samplanerar och att man inte har insyn i kollegors undervisning. Fyrtio procent anger acceptabel nivå och 20 procent anger att det finns viss gemensam planering. Det här är ett område som vi kommer att jobba med under nästkommande läsår och vi hoppas att vårt parallellsystem ska öka samarbetet mellan lärarna. Vi har inte arbetet med kollegial- och skolledarcoaching i hela kollektivet. Förstelärare och arbetslagledare har fått utbildning i detta men vi är dåliga på att använda begreppet. Under läsåret har vi jobbat med uppföljning av resultatdata för att identifiera elevers behov och det syns i resultatet. Däremot när det kommer till att använda resultatdata för att utvärdera metod har vi ett lägre resultat. Det finns uppenbarligen ett behov av att vi arbetar vidare med detta och vi tar med det i vår förbättringsplan. Från skolledningshåll får vi verkligen ta till oss det faktum resultatet på mötetsstrukturer och effektivitet är lägre. Vi behöver jobba med informationskanalerna och använda oss av de forum som tillhandahålls. Vi saknar en ordentlig lärplattform för kommunikation dock. Ett gott klimat finns på Ornäs skola, liksom att vi jobbar med kontinuerliga förbättringar. Vi har höga förväntningar på varandra 10. Kvalitetsarbete under 2015/2016 Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten. 15

16 Förbättringsområden 2015/2016 Inkluderande arbetssätt Uppföljning av resultatdata används för att utvärdera metod Ämnesövergripande arbetssätt, Vi arbetar effektivt med gemensamma undervisningsplaneringar (inom och tvärs ämnen) Förbättringsplan I samarbete med personalen på skolan skall du som rektor i augusti konkretisera arbetet med förbättringsområdena. Dessa kommer beskrivas i en förbättringsplan. Mall för förbättringsplan finns på Dropbox: Förskola grundskola/kvalitetsarbete/verksamhetsrapport/mall förbättringsplan 11. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ornäs skola Karin Wäckelgård Nordin och Maria Alfredsson, rektor 16

17 Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Inkluderande arbetsätt Aktiviteter: Vi har pedagogiska diskussioner vid sex tillfällen under höstterminen då all personal deltar. Vid dessa tillfällen diskuterar vi: Vad är inkludering? Vad säger forskningen om inkludering? Vad gör vi idag för att eleverna ska känna sig inkluderade? Vad kan vi göra för att öka inkluderingen på vår skola? Utifrån våra diskussioner jobbar vi, under vårterminen 2016, vidare med det som kommer upp under punkten: Vad kan vi göra för att öka inkluderingen på vår skola? Tidsplan: ht15 och vt16 Uppföljning och utvärdering: Vid ett pedagogiskt diskussionstillfälle i slutet av vt16. Ansvarsfördelning: Sanna och Sussi, förstelärare, håller i de pedagogiska diskussionerna. Viktiga aktörer: Datum: Namn/arbetslag: 17

18 Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Uppföljning av resultatdata används för att utvärdera metod Aktiviteter: På ämnesträffarna, fyra tillfällen/termin, reviderar vi våra måltrådar. På ämnesträffarna diskuteras användandet av formativ bedömning. Vad är formativ bedömning? Vad gör vi idag? Vad kan vi förändra/förbättra? På ämnesträffarna diskuteras de resultat som syns vid olika utvärderingar och hur undervisningen kan förändras/förbättras utifrån resultaten. Efter genomförda nationella prov sker möten då resultaten diskuteras och hur undervisningen bör förändras/förbättras utifrån resultaten. Tidsplan: ht15 och vt16 Uppföljning och utvärdering: sker vid sista ämnesträffen i slutet av vt16. Ansvarsfördelning: Viktiga aktörer: Datum: Namn/arbetslag: 18

19 Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Ämnesövergripande arbetssätt, Vi arbetar effektivt med gemensamma undervisningsplaneringar (inom och tvärs ämnen) Aktiviteter: Skolan har gemensamma ämneskonferenser för lärare förskoleklass till årskurs 9 5 ggr/termin där syftet är att få en samsyn på lärandet där lärandet hänger ihop hela vägen. Dessa träffar ska även leda till mer ämnesövergripande arbetsätt genom att pedagogiska planeringar görs kring ämnen som kan samverka så att eleverna får undervisningen som visar på ett större sammanhån än bara det enskilda ämnet. Läslyftet och mattelyftet (drivs lokalt på skolan) ger även mötesformer mellan olika ämneslärargupper vilket också leder till ett mer tematiskt arbetssätt och ökad samsyn på undervisningen. Ett dokument Måltråden har jobbats fram, revideras just nu, för att fördela det centrala innehållet så att allt hinns med samt hur undervisningen mot förmågorna ska bedrivas på ett framgångsrikt sätt Tidsplan: Hela läsåret Uppföljning och utvärdering: A-dagarna i januari Ansvarsfördelning: Förstelärare och skoledning Viktiga aktörer: Förstelärare, specialpedagog Datum: Namn/arbetslag: 19