1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Torsång skola läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys av verksamhetens förutsättningar ELEVRESULTAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 14/15... Fel! Bokmärket är inte definierat Årskurs 3... Fel! Bokmärket är inte definierat Årskurs 6... Fel! Bokmärket är inte definierat Årskurs 9... Fel! Bokmärket är inte definierat Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, 9... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. ELEVENKÄT ENKÄTER Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. FÖRSKOLEKLASS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga insatser Inkludering RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING KVALITETSARBETE UNDER 2015/ Förbättringsområden 2015/ Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden Stöd/frågeställningar till dig som rektor i analysarbetet finns att tillgå på: 3

4 2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete Ornäs skolas kvalitetsarbete bygger på ett årshjul för läsåret. Den verksamhetsrapport som upprättas under sommaren utmynnar i nya förbättringsområden, vilka utvärderas tre gånger om året. Elevernas resultat analyseras tre gånger om året, med avsikten att se vad som kan förbättras i den undervisning vi bedriver. Elevresultaten visar också på var lärarresurser och specialinsatser behöver sättas in. Lärarnas egen undervisning utvärderas kontinuerligt genom pedagogiska planeringar. Elevhälsoteamet, det vill säga speciallärare/pedagog, skolsköterska och kurator samt skolledning, bedömer elevernas stödbehov och de insatser som har gjorts. Detta görs varje vecka vid 6 tillfällen per läsår medverkar skolläkare och -psykolog. Psykosociala elevenkäter genoförs 2 gång per år och har sitt främsta användningsområde vid framtagandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Enkätresultaten behandlas också i verksamhetsplanen. För medarbetarna genomförs SWAT analys 1-2 ggr per läsår. En utbildning i coachande ledarskap har genomförts för lagledare och förstelärare, vilket vi ser som en viktig del i kvalitetsarbetet. Hela inkluderingsområdet östra har lagt upp en plan där vi samverkar för att uppnå högpresterande team genom coachande ledarskap. Här har vi fått hjälp av kommunens HR-experter. Vi började vårterminen med övningar för att stärka arbetslagen. Skolledningen verkar för medarbetardriven, chefsstödd utveckling, dels genom att personalens förslag omsätts i verksamhet, dels genom att flera arbetslag i samtal med rektor fått möjligheten att ta ställning till fördelningen av tjänster och lokaler. 3. Förutsättningar 3.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2014/2015 5,7 Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2014/2015 (%) 100 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) 0 Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 4

5 Andel studiehandledare, % 0 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa Skolverket) Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund % Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) % F-klass ,9 0, ,8 0, Totalt ,7 0, Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Skolans styrkor är sammanhållningen i hela arbetslaget vilket också överförs till eleverna. Tydliga mål med arbete mot gemensam värdegrund för barn och personal. Personalen har höga ambitioner och ett stort engagemang. Skolan är bra på att se varje barns behov. Samtliga pedagoger på skolan är behöriga pedagoger vilket ger en god kvalité på undervisningen. Skolan har en låg lärartäthet då fördelningsmodellen i Borlänge kommun baserad på föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk härkomst vilket ger skolan låg elevpeng. Denna låga elevpeng gör att skolan kommer under det rekommenderade nyckeltalet 6.52 som Borlänge kommun har för lågstadiet. Skolas lärartäthet är 5,7 årsarbetare per 100 elever. Genom det täta samarbetet i arbetslaget där pedagogerna tar tillvara på varandras kompetenser är det bra kvalité på undervisningen. Resursförstärkning 70 % på grund av elev med stora behov av särskilt stöd höstterminen var det obehörig men till vårterminen var det behörig pedagog. Skolan har behov av mer specialpedagogiks kompetents i form av mer tillgång till specialpedagog då skolan har få timmar att tillgå. Skolan har behov av mer studiehandledningen för att öka andraspråkselevers måluppfyllse. Skolan befinner sig för närvarande i tillfälliga lokaler i väntan på att Torsångs nya skola byggs. Nuvarande lokaler är små med tanke på elevantalet, en klass med 25 elever, vilket ger en svårighet i att dela gruppen för att skapa mindre undervisningsgrupper för elever som behöver ett mindre sammanhang för att bättre kunna tillgodogöra sig undervisningen. Personalrum och grupprum har använts men tillgången är begränsad och några av grupprummen är genomgångsrum vilket gör att det inte blir så bra förutsättningar att ska arbetsro. 5

6 4. Elevresultat 4.1. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 % Ämne Åk 1 Åk 2 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap - Idrott- och hälsa Matematik Modersmål 100 Musik Biologi Kemi Fysik NO (alternativt) Geografi Historia Religion Samhällskunskap SO (alternativt) Slöjd - Svenska som andraspråk Svenska Teknik Genomsnitt 4.2. Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Hur ser resultaten ut på årskurs och skolnivå? Motsvarar resultaten de förväntningar verksamheten haft inför läsåret? Finns resultat vilka visar på en förändring på elevgruppsnivå från föregående år? Vad är anledning till detta? Ser du som rektor områden att arbeta med under kommande läsår, exempelvis resursalternativt organisatoriska förändringar? Måluppfyllelsen är god i båda årskurserna. Trots stora insattser av särskilt stöd har elev svårt att nå målen. Specialpedagog och inkluderingspedagog handleder lärare kontinuerligt för att utveckla undervisningen mot elevs behov av stöd. Elever som har behov av stödinsattser har anpassad undervisning utifrån mognadsnivå och möjlighet att få undervisning i ett minder sammanhang med mycket vuxenstöd. Sva undervisning 2 ggr/v i veckan samt studiehandledning i gång i veckan. Studiehandledning behövs det mer av i so, no, engelska vilket visar på icke godtagbara kunskaper. Det ökade resultatet från föregående år är tidiga insattser för att få igång läs och skrivinlärningen samt grundläggande begrepp i matematik. Lärarnas förmåga att utvärdera och analysera elevernas resultat där analysen sedan ligger till grund för att utveckla undervisningen samt val av metod, innehåll osv har ökat men kommer 6

7 ligga kvar som ett förbättringsområde under nästa läsår. Mattelyftet och läslyftet har lett till en mer varierande undervisning där eleverna får visa sina förmågor och kunskaper på olika vis. Ämnesträffar i ämneslag med lärare från förskoleklass till årskurs 9 har genomförts. Detta för att skapa en röd tråd i undervisningen och bidra till en samsyn på lärandet och säkerställa att lärandet hänger ihop hela vägen genom skolan. Vi ser att dessa ämnesträffar tillsammans med matematiklyftet har lett till en ökad samsyn på undervisningen och där vi identifierat vilka delar i undervisningen som brister och som vi kan åtgärda bättre genom tidiga insatser. I arbetet med Torsångs nya skola har det påbörjats ett sammarbete mellan förskola och skola för att skapa en röd tråd från förskola till skolan så att det blir mjuka övergångar för barnen mellan olika verksamheter och ett lärande som hänger ihop hela vägen. Viktigt att anpassa schemaläggningen efter elever med behov av anpassningar. Skolan fortsätter vara flexibel med detta då vi ser att detta leder till ökad måluppfyllese. Resurstilldelningen på skolan styrs av elevers behov som finns upprättat i åtgärdsprogram och som ligger till grund för stödinsatserna. Dessa stödinsatser utvärderas kontinuerligt i EHT samt genom utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogram. Det är viktigt att skolan fortsätter att fördelar resurser utifrån elevernas behov. 7

8 5. Elevenkät Elevenkäten baseras på SKL s öppna jämförelser vilken genomförts digitalt i maj/juni 2015, år 5 och 8. Analys av enkäten ska göras i samråd med personalen, senast augusti Presentera resultat vilka utmärker sig mest, positivt eller negativt. Beskriv kort dessa områden. Finns det resultat vilka kan bli förbättringsområden under kommande läsår? 6. Enkäter Verksamheten kan under året ha genomfört undersökningar eller enkäter riktade mot elev eller vårdnadshavare, i syfte att t.ex. undersöka trivsel. Det har inte genomförts någon centralt styrd enkät i år i årskurs 2 där elever och föräldrar varit målgruppen. Varje termin genomförs en psykosocial enkät för elever i alla årskursers. Resultatet visar på att eleverna känner sig trygga i skolan och under fritidshemstiden vilket också speglar sig i den höga närvaron på fritids. Resultat och åtgärder utifrån enkätens resultat finns i Likabehandlingsplanen. Skolinspektionens enkät till vårdnadshavare har höga värden vilket visar att vårdnadshavare tycker skolan håller en hög kvalité. 7. Förskoleklass Beskriv och analysera hur arbetet under läsåret genomförts samt vilka resultat ni kan se. Samverkan mellan förskoleklass, förskola och grundskola Skolan tillsammans med förskolan arbetar med att göra bra överlämningar från 5- årsverksamhet till förskoleklass/fritidshemmet samt från förskoleklass till årkurs 1. Detta för att säkerställa att mottagande verksamhet tar vid där barnet och gruppen befinner sig och att barnet/gruppens lärande hänger ihop hela vägen. En av förskoleklassens lärare har deltagit i läslyftet samt att förskoleklasslärare är med på skolans ämnesträffar för att få en samsyn på skolan där lärandet hänger ihop frånförskoleklass till årkurs 9. Skolans styrkor är sammanhållningen i hela arbetslaget vilket också överförs till eleverna. Tydliga mål med arbete mot gemensam värdegrund för barn och personal. Personalen har höga ambitioner och ett stort engagemang. Skolan är bra på att se varje barns behov. Förskolan och skolan, lärare, fritidpedagoger, förskolklasslärare, har arbetat med Framtidens skola för att skapa en samsyn på lärandet Förskoleklassen prioriterar i Lgr 11 arbete med Normer och värden där förskolklassen har ett mycket bra värdgrundsarbete som förskoleklasslärana har med årskurs 1 och Förbättringsområden 2014/2015 Öka eleverna lust att lära, Inför nytt arbetsområde brainstormar klassen och läraren om vad man önskar ta reda på. Läslyftet gav lärarna fler idéer om hur man kan jobba med textsamtal och på så vis få eleverna mer delaktiga i läsning av text vilket också gör läsningen med lustfylld. 8

9 Utveckla bedömningsformer och utvärderingsmetoder av eleverna kunskaper så att eleverna får större möjlighet att visa sina kunskaper utifrån sina förmågor/styrkor och förutsättningar. Efter arbetsområden har eleverna möjlighet att välja hur de vill redovisa sina kunskaper. Individualiseringen leder till att eleverna har olika förväntningar på sig men de vet att vi alltid kräver deras bästa arbetsinsats. Vi arbetar effektivt med uppföljning av resultatdata för att identifiera elevers behov. Uppföljning av resultatdata används för att utvärdera metod. Lärarna upplever att de nu fått stöd från vår speciallärare. Utifrån speciallärares/ specialpedagogs analyser av elevernas resultat jobbar skolan med extra anpassningar och särskilt stöd till de elever som är i behov av det. Inför nästa år så fortsätter vi jobba med brainstorming och individuella redovisningar. Vi fortsätter jobba med textsamtal utifrån Läslyftet och ser också fram emot en fortsättning på det arbetet då vi ska gå fortsättningskursen i höst som handlar om att skriva. 9. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering 9.1. Tidiga insatser Genom att kontinuerligt utvärdera elevernas resultat försöker vi därigenom att identifiera vilka stödinsatser som behövs så tidigt som möjligt. Genom att göra utredning i form av pedagogiks kartläggning och utifrån vad den kartläggningen visar ser lärarna tillsamman med specialpedagog över vilka extra insattser eller vilka stödåtgärder skolan behöver sätta in för att elev ska nå målen. Skolan tillsammans med förskolan har utarbetet en plan för att göra bra överlämningar från 5- årsverksamhet till förskoleklass och från förskoleklass till år 1. Detta för att säkerställa att mottagande verksamhet tar vid där barnet och gruppen befinner och att barnet/elevens lärande hänger ihop hela vägen. Genom att pedagogerna har god elevkännedom när man möter nya elever kan skolan direkt sätta in de anpassningar och det särskilda stöd som eleven behöver och vi undviker där med ett skolmisslyckande i tidigare åren som är svåra att rätta till om detta leder till bristande självkänslan och att elever tappat lusten att lära. Arbete med Framtidens skola som har pågått under flera år inför bygget av Torsång nyaskola har stärkt arbetet mot tidiga insatser, röda tråden, lärprocesser och inkludering då pedagoger i förskolan och skolan tillsammans har diskuterat dessa begrepp och fått en samsyn vilket på sikt ska leda till att lärandet hänger ihop Inkludering Arbetslaget F-2 på Torsångs skola är ett väl fungerande arbetslag där pedagogerna tillsammans arbetar för ökad måluppfyllese och utgår från kapitel 1 och 2 i läroplanen. Genom ett väl fungerande arbetslag där elevens behov på organisation-, grupp- och individnivå styr utformningen av verksamheten har pedagogerna mycket framgångsrikt kunnat skapa en lärmiljö där inkludering av elever varit framgångsrik. Detta har skett genom att skolan omfördelat personalresurser i arbetslaget F-2 och därigenom skapat en större flexibilitet i undervisningen då pedagogerna utifrån elevers behov på gruppoch individnivå organiserat undervisning med pa-passen och dess innehåll så att flexibla grupper finns utifrån elevens behov. Denna organisation har lett till att elever med koncentrationssvårigheter fått möjlighet till tydlig struktur och möjlighet till ett lugnare sammanhang med anpassad undervisning utifrån mognadsnivå för att bättre kunna tillgodogöra sig undervisningen samt för att orka med en hel skoldag. 9

10 10. Resultat från självskattning Rektor ska analysera utfallet från genomförda självskattningar. Utifrån detta sedan prioritera de mest angelägna område/n att arbeta med under kommande läsår för att stärka arbetssätt och processer inom den egna organisationen. Utifrån genomförda självskattningar genomförda av personal och skolledning på ser vi att deltagandet är högt, 100 procent. Det ger oss ett väldigt gott underlag för att kunna använda och dra slutsatser utifrån materialet. Man kan se att resultatet generellt i hela självskattningsmaterialet sjunker i jämförelse med förra årets resultat och det är ett fenomen som finns i hela kommunen. Detta kan bero på att pedagogerna har en djupare förståelse av självskattningsmaterialet vilket gör att väredringen blir mer överensstämmande med verkligheten. Vi har dock ett överlag ett gott resultat på Ornäs och Torsångs skolor. På Vi har en god självbild av verksamhetens styrkor och svagheter ser vi en positiv förändring hos personalen. Det märks i verksamheten att personalen börjar kliva utanför sin verksamhet och att den diskuteras mycket mer objektivt. Vi ser att det finns en process som pågår där styrkor och svagheter i verksamheten faktiskt skärskådas objektivt och att det lyfts i relevanta forum. Inom området Vi har gemensamma mål och prioriteringar sjunker vi i resultat jämfört med förra året. Vi har under året arbetet med fokusområdet inkludering och vi ser att detta arbete måste fortsätta. Vi kommer under kommande läsår ha fortbildningsinsatser som våra förstelärare ansvarar för, som behandlar just inkludering. Systematisk uppföljning av måluppfyllelse i daglig verksamhet finns ett sjunkande resultat på hos personalen, ändock upplever personalen att resultaten följs upp och att vi planerar utifrån resultat nästkommande termin. Inom skolledningen så använder vi naturligtvis resultaten i måluppfyllelse då vi planerar organisationen. Vi ska vara flexibla och snabba på att sätta in resurser där de gör mycket nytta och behövs. Därför har vi valt att lägga mer undervisning parallellt och att det finns tre lärare på två grupperingar för att kunna skapa mer flexibelitet i grupperingar. Likaså finns det mer sva-tid som kan användas på fler lektioner än bara sva. Just i So och No-ämnena behövs en större insats på språklig nivå. Vi arbetar effektivt med gemensam undervisningsplanering har vi personalen värderat Ornäs/Torsångskola ganska lågt. Mer än en fjärdedel av personalen upplever att man inte samplanerar och att man inte har insyn i kollegors undervisning. Fyrtio procent anger acceptabel nivå och 20 procent anger att det finns viss gemensam planering. Det här är ett område som vi kommer att jobba med under nästkommande läsår och vi hoppas att vårt parallellsystem ska öka samarbetet mellan lärarna. Vi har inte arbetet med kollegial- och skolledarcoaching i hela kollektivet. Förstelärare och arbetslagledare har fått utbildning i detta men vi är dåliga på att använda begreppet. Under läsåret har vi jobbat med uppföljning av resultatdata för att identifiera elevers behov och det syns i resultatet. Däremot när det kommer till att använda resultatdata för att utvärdera metod har vi ett lägre resultat. Det finns uppenbarligen ett behov av att vi arbetar vidare med detta och vi tar med det i vår förbättringsplan. Från skolledningshåll får vi verkligen ta till oss det faktum resultatet på mötetsstrukturer och effektivitet är lägre. Vi behöver jobba med informationskanalerna och använda oss av de forum som tillhandahålls. Vi saknar en ordentlig lärplattform för kommunikation dock. 10

11 Ett gott klimat finns på Ornäs skola, liksom att vi jobbar med kontinuerliga förbättringar. Vi har höga förväntningar på varandra! 11

12 11. Kvalitetsarbete under 2015/2016 Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten Förbättringsområden 2015/2016 Inkluderande arbetssätt Uppföljning av resultatdata används för att utvärdera metod Ämnesövergripande arbetssätt, Vi arbetar effektivt med gemensamma undervisningsplaneringar (inom och tvärs ämnen) Förbättringsplan Bilaga Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Torsångs skola Karin Wäckelgård Nordin, rektor 12

13 Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Inkluderande arbetsätt Aktiviteter: - Vi ser alla elevers olikheter som en styrka och en tillgång i skolan. - Märker vi att en elev behöver extra anpassning diskuterar vi i arbetslaget hur vi organiserar oss för att på bästa sätt tillmötesgå behoven. Löser vi det inte på egen hand tar vi hjälp utifrån med t. ex speciallärare, inkluderingspedagog osv. - Inkludering sker bland oss vuxna då vi tar vara på varandras kompetenser genom att undervisa varandras grupper ibland. Skolan har pedagogiska diskussioner vid sex tillfällen under höstterminen då all personal deltar. Vid dessa tillfällen diskuterar vi: Vad är inkludering? Vad säger forskningen om inkludering? Vad gör vi idag för att eleverna ska känna sig inkluderade? Vad kan vi göra för att öka inkluderingen på vår skola? Utifrån våra diskussioner jobbar vi, under vårterminen 2016, vidare med det som kommer upp under punkten: Vad kan vi göra för att öka inkluderingen på vår skola? 13

14 Tidsplan: aug 2015-juni 2016 Uppföljning och utvärdering: juni 2016 Ansvarsfördelning: Alla pedagoger i skolan samt att Sanna och Sussi, förstelärare, håller i de pedagogiska diskussionerna. Viktiga aktörer: Alla pedagoger i skolan Datum: Namn/arbetslag: Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Uppföljning av resultatdata används för att utvärdera metod Aktiviteter: Diagnoser, KTI, H4, Bokstavskännedom, Taluppfattning, LUS, Diamant,Alp Detta är de redskap vi använder för att följa elevernas kunskapsutveckling för att kunna ge rätt anpassningar och särskilt stöd. Skolan följer Borlänge kommuns handlingsplan för språkutveckling. På ämnesträffarna, fyra tillfällen/termin, reviderar vi våra måltrådar. På ämnesträffarna diskuteras användandet av formativ bedömning. Vad är formativ bedömning? Vad gör vi idag? Vad kan vi förändra/förbättra? På ämnesträffarna diskuteras de resultat som syns vid olika utvärderingar och hur undervisningen kan förändras/förbättras utifrån resultaten. Efter genomförda nationella prov sker möten då resultaten diskuteras och hur undervisningen bör förändras/förbättras utifrån resultaten. Tidsplan: Fortlöpande 14

15 Uppföljning och utvärdering: Fortlöpande samt sker vid sista ämnesträffen i slutet av vt16. Ansvarsfördelning: pedagog, speciallärare/pedagog och rektor Viktiga aktörer: Som ovan Datum: Namn/arbetslag: Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Ämnesövergripande arbetssätt, Vi arbetar effektivt med gemensamma undervisningsplaneringar (inom och tvärs ämnen) Aktiviteter: Vi jobbar med olika teman i f-klass, år 1 och år 2. I dessa teman får vi in flera ämnen, t.ex äppelvecka; vi räknar med äpplen, vi läser sagor och berättelser om äpplen, vi skriver faktatexter om äpplen, vi bakar och väger äpplen, vi trycker och målar äpplen. Ornäs/Torsång har gemensamma ämneskonferenser för lärare förskoleklass till årskurs 9 5 ggr/termin där syftet är att få en samsyn på lärandet där lärandet hänger ihop hela vägen. Dessa träffar ska även leda till mer ämnesövergripande arbetsätt genom att pedagogiska planeringar görs kring ämnen som kan samverka så att eleverna får undervisningen som visar på ett större sammanhån än bara det enskilda ämnet. Läslyftet och mattelyftet (drivs lokalt på skolan) ger även mötesformer mellan olika ämneslärargupper vilket också leder till ett mer tematiskt arbetssätt och ökad samsyn på undervisningen. Ett dokument Måltråden har jobbats fram, revideras just nu, för att fördela det centrala innehållet så att allt hinns med samt hur undervisningen mot förmågorna ska bedrivas på ett framgångsrikt sätt 15

16 Tidsplan: Fortlöpande under läsåret Uppföljning och utvärdering: a-dagar januari och juni 2016 Ansvarsfördelning: Alla inblandade pedagoger Viktiga aktörer: Som ovan samt förstelärare och specialpedagog Datum: 16