Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Tomtbergaskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Planen (bestämmelserna) gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem. Varje verksamhet ska synliggöras i en plan mot kränkande behandling.

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola Ansvariga för planen Boel Ehrenberg, rektor Övriga i Trygghetsgruppen: Mari Svensson, skolsköterska, Carina Jingbro, förskollärare, Eva Ling, barnskötare Vår vision Alla elever och medarbetare ska känna sig trygga och sedda och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla vuxna på skolan är skyldiga att följa skolans Plan mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling (kallas hädanefter för planen) och genom detta arbete förebygga och motverka trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i utformandet av planen genom att de under vårterminen besvarar en årlig digital elevenkät för åk 3-6 och en förenklad skriftlig variant för åk F-2. Resultaten presenteras i klasserna som skriver en egen Klassens kvalitetsrapport. Resultaten presenteras och diskuteras också på elevråden. Varje läsår startar med en genomgång av planen i alla klasser. Vårdnadshavarnas delaktighet Resultaten presenteras för vårdnadshavare i veckobrev och/eller vid föräldramöten. Personalens delaktighet De punkter som finns i Planen utvärderas av personalen under utvärderingsdagarna i juni och implementeringen av den nya planen görs vid planeringsdagarna i augusti. Genom att öka vår kunskap och medvetenhet, engagera oss i problematiken, kan vi också utveckla ett gemensamt 2

3 förhållningssätt med klara regler mot kränkande behandling, maktlekar och mobbning. Förankring av planen Planen presenteras vid skolstart till vårdnadshavare och skolans personal. Den görs synlig för vårdnadshavare genom att den presenteras på föräldramöten, i veckobrev och på skolans hemsida. Läraren gör planen synlig för eleverna genom att gå igenom den och diskutera innehållet på t. ex ett klassråd. Planen gås igenom och diskuteras på studiedagar med all personal 3

4 Utvärdering av förra årets plan Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom elevenkäter under vårterminen-20 och i slutet av läsåret i personalgrupperna, elevrådet och Trygghetsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalgrupperna, elevråden och Trygghetsgruppen. Resultat av utvärderingen av förra årets plan Svarsfrekvensen i elevenkäterna för år 3-6 var detta år betydligt lägre än tidigare pga corona-frånvaron. Åtgärder i förra årets plan: -Arbetsro på skoltid och fritidstid: Åtgärder: Samtal före lektioner och utvärderingar efter lektionerna. Strukturerade utomhusaktiviter på raster och fritidstid. I de digitala enkäterna uppger 41% av flickorna och 42% av pojkarna att de inte kan arbeta utan att bli störda i klassen. På fritids säger 77 % att de har möjlighet att få lugn och ro under fritidstiden. Så här har en åk 3-klass kommenterat sitt resultat: Egentligen kan alla i vår klass arbeta tyst och koncentrerat, för det har vi märkt när vi gjort viktiga uppgifter som t.ex. de nationella proven, men vissa väljer att prata för mycket på vanliga lektioner. Det som vi tycker stör mest är prat, onödiga kommentarer och onödiga ljud (skramlande stolar, pennskrin). Vi tycker också att det är jobbigt när vi hör störande ljud utanför vårt klassrum som t.ex. från korridoren, klassrummet ovanför och bredvid. Vi har haft brainbreaks -pauser när vi arbetar. Det gör att man orkar arbeta lite längre. Men det blir ganska pratigt innan alla kommer igång med arbetet igen. Korridorkonflikter har man undvikit genom att eleverna får gå in/ut i omgångar och at det görs en tydlig överlämning av elevgruppen mellan fritids och skola. På idrotten är det fler vuxna med både på lektioner och i omklädningsrum. I matsalen används tysta minuter när det är möjligt under lunchtid och mellanmål vilket varit uppskattat. De flesta incidenter på lågstadiet har inträffat på skolgården, inte i klassrum eller korridorer. På mellanstadiet är det både på skolgården, i korridor och i klassrum. Här kan oftast kan konflikter uppstå på ett ställe och sedan följa med till de andra områdena. 4

5 -Toaletterna: enligt incidentrapporterna är det få incidenter som inträffar på toaletterna. I enkäterna ser vi att % av de yngre barnen anser att toaletterna är en trygg plats, bland de äldre är det runt 50%, som anger att de alltid eller ofta är trygga på toaletterna. Otryggheten handlar om att man upplever att man inte får vara i fred, andra elever knackar på eller rycker i handtaget. Pojkarna är mer trygga här än flickorna. -Trygghetsgruppen presenterar sig i klasserna: Trygghetsgruppen har gått runt i klasserna och presenterat sig och sitt uppdrag. Brevlådor har satts upp så eleverna kan kontakta Trygghetsgruppen via dem. Inga meddelande har kommit in till Trygghetsgruppens brevlådor. -Språkbruk: Systematiskt arbete mot fula ord genom Nolltolerans mot ovårdat språk på Tomtbergaskolan. Utvärdering från lågstadiets arbetslag är att språkbruket blivit betydligt bättre, viktigt är att alla vuxna reagerar och att det blir konsekvenser, t ex att man inte kan spela fotboll om okvädningsord förekommer. Vi vet också att slagsmål oftast börjar med en ordväxling. Den metod vi använder vid konflikter, Bråka smartare gör att eleverna får träna att använda ord för att beskriva sina känslor. Det här arbetssättet har enligt personalen lett till ett betydligt lugnare klimat. Hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom elevenkäter under vårterminen-21, i slutet av läsåret i arbetslagen, elevråden, Trygghetsgruppen och av skolledningen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Boel Ehrenberg 5

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Grundskoleenkäten som genomfördes i februari-mars 2020 Intervjuer och skriftliga enkäter i förskoleklass och åk1-åk 2 under februarimars 2020 Rapporter från elevråd och klassråd Inkomna incidentrapporter under läsåret Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom elevenkäterna och uppföljning av situationen i klassråd och på elevråden. Resultat och analys Aktiva åtgärder utifrån analys av kartläggning Arbeta med aktiva åtgärder Det förebyggande arbetet handlar om att ta bort risker för att barn och elever blir utsatta för kränkningar i skolan. Det förebyggande arbetet kan göras i följande fem steg. 1. Kartlägg risker för kränkningar (enkät, trygghetsvandringar, slutsatser strukturstöd). 2. Analysera orsaker till riskerna. 3. Sätt upp mål och bestäm åtgärder. Mätbara mål som bygger på kartläggning. 4. Bestäm aktiva åtgärder som förs in i planen (nedan). 5. Följ upp och utvärdera. 6

7 Rektor bestämmer antal aktiva åtgärder för kommande års plan. Planerade rastaktiviteter Mål och kännetecken på att vi nått målet: Svaren i elevenkäterna är mer positiva, antalet incidenter på skolgården minskar med hälften. Hur ska uppföljningen ske: Elevenkäter åk 3-6, skriftliga enkäter/intervjuer åk F-2. Uppföljningar på klassråd och elevråd Konkreta åtgärder: Planering på fritidsmöten, genomgång av gemensamma regler och fördelning av ansvarsuppgifter, fördela personal ute-inne. Aktiv tillsyn på skolgården. Synlighet genom jackor och band. Visa eleverna skolgårdsgränserna och regler. Information till vikarier om gällande regler. Ansvarig för att de konkreta åtgärderna genomförs: Skolledningen Datum när de konkreta åtgärderna ska vara genomförda: Löpande under läsåret 7

8 Arbetsro Mål och kännetecken på att vi nått målet: Ökade positiva svar på elevenkäterna Hur ska uppföljningen ske: Elevenkäter åk 3-6, skriftliga enkäter/intervjuer åk F-2. Uppföljningar på klassråd och elevråd. Konkreta åtgärder: veckovisa uppföljningar i klasserna (klassråd). EMI skolsköterskans hälsosamtal. Ansvarig för att de konkreta åtgärderna genomförs: Skolledningen Datum när de konkreta åtgärderna ska vara genomförda: Löpande under läsåret Systematiskt arbete med minimedling ( bråka smartare ) Mål och kännetecken på att vi nått målet: Ökade positiva resultat i elevenkäterna. Hur ska uppföljningen ske: Elevenkäter åk 3-6, skriftliga enkäter/intervjuer åk F-2. Uppföljningar på klassråd och elevråd 8

9 Konkreta åtgärder: Repetera arbetsgången, utbildning för nyanställda. Ansvarig för att de konkreta åtgärderna genomförs: Trygghetsgruppen Datum när de konkreta åtgärderna ska vara genomförda: Löpande under läsåret Rutiner för akuta situationer Årligt upprättade plan Huvudmannen är skyldig att se till att det i varje verksamhet årligen upprättas en plan mot kränkande behandling. I Huddinge ska avsedd mall användas vid upprättandet av planen. Kravet på likabehandlingsplan har upphört men dokumentation av det systematiska arbetet kring diskrimineringsgrunderna ska fortfarande ske. De aktiva åtgärderna kring diskrimineringsgrunderna kan med fördel dokumenteras i denna plan och lämpligt är i sådana fall att utöka planens namn till Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 9

10 Beakta att varje verksamhet (förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem) ska synliggöras utifrån kartläggning och analys av resultat. Specifika åtgärder ska väljas för varje verksamhet. Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever Digitalt strukturstöd Om huvudmannen får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och vidta åtgärder enligt 6 kap. 10 skollagen. Utredningar rörande kränkande behandling, trakasserier och diskriminering sker i Huddinge digitalt i ett av huvudman framtaget strukturstöd. Det digitala strukturstödet. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Anmälningsplikt Om personal i en verksamhet får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, inträder skyldigheten att skyndsamt anmäla detta till rektor. Detta sker via det digitala strukturstödet genom att en incidentrapport (e-tjänst/blankett 1) skrivs. Det digitala strukturstödet återfinns på INSIDAN C3%A4nkande+behandling Rektor har i sin tur motsvarande skyldighet att anmäla till huvudmannen (grundskolechef). Även denna anmälan sker genom det digitala strukturstödet i det så kallade rektorsrummet. Anmälan om att elev känner sig kränkt av personal utreds genomförs alltid av skolans ledning och som stöd för åtgärder och dokumentation används e- tjänst/blankett 5 i det digitala strukturstödet. Grundskolechef och personalavdelning informeras och involveras vid behov i utredningen och åtgärder. Utredningsgrupp - Rutiner för uppföljning Varje skola har en av rektor utvald utredningsgrupp. Deltagarna i utredningsgruppen har av huvudman fått behörighet till sin skolas plattform, och kan därigenom hantera såväl pågående som avslutade utredningar. 10

11 Rektor ansvarar för att fungerande rutiner finns för utredningsgruppens arbete och för att rektor kan hålla sig ajour om aktuellt läge. Genomförandet av utredningen kan delegeras till person med tillräckliga kunskaper, ofta deltagare i skolans utredningsgrupp. Två deltagare i varje skolas utredningsgrupp ingår i ett nätverk för likabehandling, Spindelnätverket. Deltagarna, spindlarna är utsedda av rektor och nätverket leds av utredare hos huvudman. Ansvarsförhållande Grundskolechef representerar huvudman i dessa frågor och är ytterst ansvarig för att fungerande rutiner och stöd finns framtagna för kommunens grundskolor. Grundskolechef tillsammans med biträdande grundskolechefer håller sig ajour om läget på skolorna, följer upp plan mot kränkande behandling samt ger vid behov stöd och utbildning. Rektor är ytterst ansvarig på skolan och den som förväntas ha kännedom om pågående kränkningsärenden. Rektor är vidare ansvarig för årligt upprättande av Plan mot kränkande behandling samt genomförande av dess innehåll. Rektor är också ansvarig för det systematiska arbetet och dokumentation kring diskrimineringsgrunderna. Den personal som ser eller får en anmälan om att en elev känner sig utsatt eller själv kan misstänka att en elev är utsatt ska påbörja en utredning. En utredning påbörjas genom att en incidentrapport upprättas i det digitala strukturstödet. Anmälningsplikten redovisas ovan. Delegering av utredningar redovisas ovan under Utredningsgrupp- Rutiner för utredning. Huvudman ansvarar för stöd och utbildning. KSZ 11