Kvalitetsarbete Naturvetenskap och teknik
|
|
- Torbjörn Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsarbete Naturvetenskap och teknik Blåbäret/Utforskarna HT2015 Förskolor Syd Munkedals kommun Ingela Zackrisson Hult Anna Johansson Jessica Andersson
2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Delaktighet av vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 8 Koppling till forskning... 8 Barnens utveckling... 9 Dokumentation Delaktighet av vårdnadshavare Utvärdering Pedagogernas insatser Barnens upplevelser Barnens utveckling Koppling till forskning Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete
3 Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består av 19 barn i åldrarna 1-5 år. Vi är 2 förskollärare och 1 barnskötare. Våra lokaler är för tillfället provisoriska och vi befinner oss i en stor lägenhet i ett hyresrättshus. Lägenheten är stor och har många ljusa stora rum. Vår utomhusmiljö är också provisorisk, det finns en liten lekplats med mycket sand där barnen har tillgång till gungor och sandlåda. Vi går ofta på promenader till bland annat andra lekplatser, biblioteket, skolgården, skogen med mera. Senare under hösten kommer vi att flytta tillbaka till Lilla Foss till nya fina lokaler. Kartläggning av barnens intressen Barnen på avdelningen visar stort intresse för små larver som ofta kryper ute på vår gård. De visar även intresse för andra insekter samt uppmärksammar att en del löv på träden har börjat att skifta färg, var av att de plockar ofta olika löv när vi går på promenader tillsammans. Barnen har även visat ett stort intresse för att bygga med olika material, så som att vi fått önskemål om att bland annat spara mjölkkartonger och äggkartonger för att barnen vill bygga med dessa. Mål Eget formulerat mål - Utveckla barnens intresse för byggteknik. - utveckla barnens intresse för naturvetenskap Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 3
4 Barnens utveckling Som tidigare nämnt så visar våra barn på olika sätt att de intresserar sig för naturvetenskap och teknik. Det kan vara allt från att de visar stort intresse för larverna som kommer och kryper på vår gård till att plocka höstlöv på promenaden och beundra deras färger, samt att bygga torn med mjölkpaket. Alla har olika mycket kunskap om naturvetenskap och teknik. Insatser åtgärder för att nå målet Vid tidigare kvalitetsarbete använde vi oss av en tankekarta med barnen som både personal och barn uppskattade. Eftersom den var uppskattad av oss alla så kommer vi att köra på ett liknande koncept även vid detta kvalitetsarbete. Tankekartan gör vi personal tillsammans med barnen och vi kommer sedan sätta upp den i hallen för att kunna ha den synlig för barn, vårdnadshavare samt personal. De yngre barnen som inte alltid har lika lätt för att få sin röst hörd har vi planerat att fråga föräldrarna vid de dagliga mötet om vad just deras barn intresserar sig av inom naturvetenskap och teknik. Hela arbetslaget har ett gemensamt ansvarar för att barnens röster blir hörda och att barnen har eget inflytande över arbetets gång. Arbetet kommer innehålla uppgifter och aktiviteter som vi kommer att göra tillsammans med barnen utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt synsätt. Koppling till forskning Barn lär sig i samspel med andra och genom att utforska sin omvärld (Strandberg, Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar, 2006). Johnston (Early Explorations In Science, 2005) skriver att barn i förskoleåldern erfar naturvetenskap i alla dess former i närmiljön på förskolan såväl som i hemmet. Vygotskij (Fantasi och kreativitet i barndomen, 1995) hävdar att barn lär i samspel med andra genom att undersöka saker som är okända för dem. Han menar att barn behöver tid att tänka och fundera över det som de har utforskat. 4
5 Dokumentation Under arbetets gång kommer vi dokumentera med hjälp av surfplattan och göra picolage som kommer placeras på väggarna för att synliggöra vad vi gjort tillsammans samt att de kommer föras in i barnens enskilda portfolio där det självständiga lärandet synliggörs. Under hösten kommer vi även starta upp med unikum så där kommer det förekomma en del dokumentation. Delaktighet av vårdnadshavare Information till föräldrarna att barnen är välkomna att delta på skogsutflykt då vi startar upp vårt kvalitetsarbete. Vi kommer även att göra föräldrarna delaktiga med att visa vår tankekarta och fråga om de har några förslag om vad deras barn hade tyckt vart roligt att upptäcka mer om. Uppföljning Vecka 38 Vi startar upp vårt kvalitetsarbete med en skogsutflykt. Vi får besök av silverpojken som pratar om hur man ska vara i skogen. Vecka 39 Samlar höstlöv och samtalar om dess färger. Löven använder vi sedan till att göra fina ugglor. 5
6 Vecka 40 Barnen har som önskemål att få spara mjölkkartonger då de vill bygga med dem. Så vi börjar att samla kartonger för att kunna skapa med. Under veckan påbörjar barnen sitt skapande med mjölkkartongerna. Barnen skapar hus, flygplan, bilar med mera. Dessa ställs sedan ut på vår kartongutställning. Under tiden var det mycket samtal angående hur man ska bygga för att huset exempelvis ska bli stabilt. Barnen kom på att det ska vara en bred grund och den högsta skapelsen blev 75cm hög. Vecka 41 Studieresa för barnen födda år 2010 till Innovatum där vi fick upptäcka, uppleva och utforska teknik. Under veckan har vi också bakat. Barnen fick mäta upp hur mycket det skulle vara i degen av respektive ingrediens och vi pratade om den kemiska processen som sker vid jäsningen. Vecka Vi pedagoger valde att lägga stort fokus på att göra en säker flytt för barnen. Under flyttveckorna planerade vi hur vår miljö på den nya avdelningen skulle se ut, vi beslöt oss för att skapa ett bygg- och skapande rum för att ge barnen möjlighet att utveckla deras byggteknik i den fria leken. Vecka 45 Startar upp kvalitetsarbetet igen i våra fina nya lokaler och under veckan har vi bakat igen. Vi har även för de yngre barnen haft vatten lek då de fick undersöka vattnet, de äldre barnen gjorde vi ett vatten experiment tillsammans med då vi lade i isbitar i en kastrull och sedan värmde på isen. Vattnet gick då från fast form till flyttande till ånga. Vi pratade om vattnets kretslopp. 6
7 Denna vecka tar ett barn med sig älghorn och en bok om älgar hemifrån som han visar upp för alla barnen. Vi samtalar om älgar, om vart de bor, vad de äter, vad mamma älgen heter, pappa älg och så vidare. Vecka 46 Barnen vill veta mer om Björnar så denna vecka samtalar vi om vart björnar bor, äter och att de gått i ide för vintern. Under samtalens gång kom vi även in på renar som vi tog fram fakta om tillsammans med barnen. Veckan 47 Barnen har tillverkat Tomtens renar. Vecka 48 Barnen bakar igen och denna gång blir det lussebullar. Vi pratar ännu en gång om den kemiska processen som sker när degen jäser. Vi exprimenterade med ballonger. 7
8 Vecka 49 Barnens utveckling i byggtekniken syns mer och mer, den här veckan byggde några barn följande bygge: Pedagogernas insatser För att kartlägga barnens intressen samt för att få deras röster hörda angående naturvetenskap och teknik valde vi att göra gruppsamtal med de äldre barnen där alla fick säga vad de tyckte under en samling. Samtidigt som vi samtalade med barnens så dokumenterade vi barnens tankar och förslag på vad de ville veta mer om på en tankekarta. Denna tankekarta har vi uppsatt i tamburen och är ett levande dokument, när barnen kommer på något nytt som de vill utforska inom ämnet så skriver vi upp det på tankekartan. För att lyfta de yngre barnens intressen har vi frågat deras vårdnadshavare för att få reda på vad de har för intressen när det gäller naturvetenskap och teknik hemma, detta har vi sedan skrivit upp på tankekartan. Koppling till forskning Vygotskij (Fantasi och kreativitet i barndomen, 1995) hävdar att barn lär i samspel med andra genom att undersöka saker som är okända för dem. Han menar att barn behöver tid att tänka och fundera över det som de har utforskat. Vi anser att detta stämmer väl överens med hur barnen har lärt tillsammans i ett samspel under arbetets gång. De har varit mycket öppna till diskussion tillsammans då de uppstått frågor och förundringar över olika fenomen exempelvis hur ska man kunna bygga så högt som möjligt utan att tornet rasar. Barn lär sig i samspel med andra och genom att utforska sin omvärld (Strandberg. Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar, 2006). Barnen har iakttagit varandra under olika byggen och sedan härmar de varandra och utvecklar sitt eget tänkande angående konstruktion. Vi upplever att barnen tar nytta av sin omgivning då de utforskar naturvetenskapligt. Detta anser även Johnston (Early Explorations In Science, 2005) att barn i förskoleåldern erfar naturvetenskap i alla dess former i närmiljön på förskolan såväl som i hemmet. Barnen har visat detta genom att 8
9 visa stort intresse för larver på vår utomhusgård samt att de iakttagit att träden bytt färger på sina blad. Barnens utveckling Barnens utveckling är mycket synlig. Många barn visar stora intressen för byggteknik och ständigt utvecklas inom ämnet. Observationerna vi gjort så har byggena gått från enkla torn byggda på ett rangligt vis till att byggena har en stadig grund och konstruktionen är mer hållbara än tidigare. Barnen har även härmat varandra och själva gjort samma konstruktion som sin vän och oftast har det sedan utvecklat och förbättrat konstruktionen. Barnens intresse för naturvetenskap har väkts, vilket vi sett genom att barnen samtalar om olika djur och vad de olika djuren heter, äter, sover med mera. De berättar den kunskapen som de har fått för kompisarna och till oss pedagoger. 9
10 Dokumentation Vi dokumenterar genom att göra piccollage på lärandet och sedan sätter in i barnens portfolio samt reflekterar med barnen kring dessa. Vi dokumenterar även genom att ta kort på barnens skapande, dessa kort har sedan satts upp på väggarna för att synliggöras för barnen, vårdnadshavare samt personal. Vi har även påbörjat att använda Unikum som verktyg till dokumentationen. Delaktighet av vårdnadshavare Vårdnadshavarna informeras på anslagstavlan och i den dagliga kontakten. Vecka 38 informerade vi vårdnadshavarna om att vi skulle starta upp vårt temaarbete med en dag i skogen. De fick sedan se dokumentation från uppstarten. Vi och barnen försöker få föräldrarna att komma in och titta på barnens alster. Vår tankekarta hänger uppe i hallen och vi har reflekterat över den tillsammans med vissa föräldrar. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi har varit närvarande, nyfikna och medforskande pedagoger, vilket har medfört att vi har utforskat och fått nya kunskaper tillsammans med barnen inom ämnena byggteknik och naturvetenskap. Vi pedagoger anser att vi lyckas fånga barnen bra med vårt arbete. Vi har lyssnat mycket på barnen och gett dem inflytande i verksamheten då det gäller vårt tema. Att göra en tankekarta tillsammans med barnen har varit ett stöd för oss personal för att få veta vad de vill jobba med i temat. Arbetslaget har fungerat bra ihop, vi har kompletterat varandra på bra sätt och alla har strävat efter samma mål med barnen. Vi hann inte genomföra allt som vi skrev med på tankekartan från början, däremot har vi lagt till en del på tankekartan utifrån barnens intressen och valt att göra detta istället. Vi tyckte det var viktigare att följa barnens intresse än att få ringa in allt som stod med på kartan. Kartan utökades under temats gång med både förslag från vårdnadshavare och barn, när intresset för att utforskar mer om djur svalnade så valde vi att ta ner tankekartan. Vi tycker att vi lyckats med vårt mål med att utveckla barnens intresse för byggteknik och naturvetenskap, då vi ser att barnen gärna är inne i bygg- och skapande rummet och när de kommer med egna förslag om vad de vill veta mer om när det gäller olika djur. Barnens upplevelser Under arbetes gång har vi upplevt att barnen har visat stort intresse över vad vi har gjort på många olika sätt, barnen har intresserat sig av olika saker beroende på individen. Vissa barn har tytt sig mycket till vårt bygg- och skapande rum som vi konstruerat för barnen. De ser gärna på bilderna på berömda byggnader som vi 10
11 hängt upp på väggarna i rummet, barnen använder bilderna som inspiration och bygger upp byggnaderna med hjälp av klossar, stora legobitar, plankor med mera. Den byggnaden som de flesta barnen fastnat mest för att bygga var den kinesiska muren som vi har fått sett fleras olika versioner av. Det har varit väldigt intressant att få följa hur deras tankar angående hur de på bästa sätt ska kunna efterlikna dessa byggnader och framförallt hur man ska kunna göra bygget så stabilt som möjligt. När det gäller naturvetenskapen så har vi sett att intresset har blivit större genom att barnen frågar mer om olika djur, ett barn tog med sig älghorn och en bok om älgar en dag som han visade upp för oss. Barnen och vi pedagoger tyckte att detta var väldigt roligt och spännande att få ta och känna på dessa stora horn som älgarna har. Barnens utveckling Barnens utveckling har vart mycket synlig. Många barn har visat stora intressen för byggteknik och ständigt utvecklas inom ämnet. Observationerna vi gjort så har byggena gått från enkla torn byggda på ett rangligt vis till att byggena har en stadig grund och konstruktionen är mer hållbara än tidigare. Barnen har även härmat varandra och själva gjort samma konstruktion som sin vän och oftast har det sedan utvecklat och förbättrat konstruktionen. Barnens intresse för naturvetenskap har väkts, vilket vi sett genom att barnen samtalar om olika djur och vad de olika djuren heter, äter, sover med mera. De berättar den kunskapen som de har fått för kompisarna och till oss pedagoger. Koppling till forskning Att barn lär sig i samspel med andra och genom att utforska sin omvärld som Strandberg (2006) och Vygotskij (1995) tar upp har vi sett bland annat genom att barnen hjälper varandra med sitt byggskapande, men även genom att de berättar för varandra om deras kunskaper om olika djur. Att barn tar nytta av sin omgivning då de utforskar naturvetenskapen som Johnston (2005) menar har vi också sett då barnen visade intresse för larverna som befann sig i sandlådan på den provisoriska utegården. Vi har även sett det då barnen uppmärksammade att löven på träden skiftade färg under hösten, samt när barnen samtalade om att löven hade trillat ner från träden. 11
12 Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att vi pedagoger har varit aktiva och följt barnens intressen samt att vi har funnits där som stöd och hjälp då det uppstått bekymmer och funderingar. Bekymmer och funderingar har oftast handlat om hur man ska kunna bygga bättre och stabilare. Barnens intressen angående djur var något som snabbt svalnade av och byttes ut mot byggteknik. Vi tror att detta var för att de fick ett helt rum de kunde utforska olika byggtekniker. Barnen uppskattade byggrummet väldigt mycket och vi anser att det har gett ett positivt lärande. Vi har upplevt att barnen har tagit mycket lärdom av varandra och i samspel med varandra som Strandberg(2006) och Vygotskij (1998) skriver om. Barnen har observerat varandras byggen och diskuterat fram om varför och hur de har byggt. På detta sätt har barnen utvecklas mycket angående deras tankar om hur de kan bygga. Genom att vi ville inspirera barnen genom att sätta upp bilder på berömda byggnader i byggrummet så började barnen härma och göra egna versioner på byggnaden. Barnen har tagit inspiration från sin närmiljö och gjort den till sin egen skapelse. Detta talar Johnston(2005) om. Vi tycker att barnen har tagit mycket inspiration av varandra samt av bilderna på de berömda byggnaderna. Barnen har tagit till sig mycket om byggteknik där deras intresse har legat. Att veta mer om djur har vart ett intresse som var stort till en början och sedan försvann efter tiden. Vi pedagoger känner oss nöjda med hur arbetet har gått med tanke på förutsättningar med flytt och så vidare. Vi har följt barnens intressen och lyssnat på deras önskemål. Vår tankekarta denna gång gick inte som planerat och barnen har inte haft samma intresse för den att vara med och följa arbetets gång så vi valde att ta bort tankekartan när barnens intresse svalnade, vilket vi ansåg var rätt val. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att förändra vår miljö utefter vad vi arbetar med för tillfället. Under arbetet har byggrummet vart mycket populärt men även intresset börjar avta där då de äldre barnen inte får tillräckligt med ro för att få bygga i fred. Nu till nästa arbete kommer vi använda byggrummet som tema rum och nästa tema har vi talat om att det ska vara mer matematik och språk influerat. Att kunna ha ett rum där barnens lärande utmanas, ett rum som är fyllt med inspiration! 12
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merKvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merVerksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Läs merNalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merKvalitetsredovisning 2014. Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening
Kvalitetsredovisning 2014 Föräldrakooperativet Pinocchio Olympia ekonomisk förening 1. Förutsättningar Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening är en personal- och föräldradriven förskola. Den löpande
Läs merAvdelningsplan! för! Havet!
Avdelningsplan! för! Havet! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 39 barn på Havet varav 12 barn på
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merMiljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Läs merKärnan. Halmstad 29 augusti 2014. Hej!
Kärnan Halmstad 29 augusti 2014 Hej! Här kommer information ifrån oss på Kärnan (F-2). Varannan vecka berättar vi lite om hur vi har det på skolan, vad vi har arbetat med och vad som händer de kommande
Läs merBulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Läs merCentral Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén
Central Barnhälsovård Bamse må bra tidning Handledning hälsosamtal vid 4 år Handledning hälsosamtal vid 4 år Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén Central Barnhälsovård
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merSyfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merKvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010
Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010 Vi sjunger om Bockarna Bruse ( ni ser väl trollet under bron) Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Månkarbo 2009-2010
Läs merLilla gärdetbrev 15/5 2015
Tystberga Förskola Blåklinten och Vallmon Lilla gärdetbrev 15/5 2015 Hej alla föräldrar! Först av allt inbjudan till Förskolans Dag! Torsdag 21/5 firar vi hela dagen. Barnen får klä ut sig, och vi har
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merTranbärets månadsbrev augusti 2016
Tranbärets månadsbrev augusti 2016 Välkomna tillbaka allihop efter en lång och härlig sommar. Under augusti har vi nog lyckats ha alla olika väder som vi kan komma på, men vad gör det när vi har så trevligt
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Läs merFjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merFörskolan Skogsgläntan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Förskolan Skogsgläntan Förskolan med det kompetenta barnets nyfikenhet i fokus En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merMuskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Muskötens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merFÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET
FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET DEN TREDELADE ARBETSMODELLENS SYFTE Vi har utarbetat en tredelad arbetsmodell för att möjliggöra en utvecklad samverkan
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merUppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Läs merSolglimtens verksamhetsplan läsåret 2015-2016
Solglimtens verksamhetsplan läsåret 2015-2016 SOLGLIMTENS MÅL - Att barnen är trygga och harmoniska och att vi har roligt tillsammans - Att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt för
Läs merSamtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar
Läs merÅnge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011
Ånge förskolors utvecklingsområden Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011 Mål med kvällen Att skapa förståelse för hur vårens arbete på förskolorna ska ske Att öka er medvetenhet om hur läroplanen
Läs merMatematiken har alltid funnits omkring
katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN PLAN FÖR FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2015 Upprättad 2014-09-01 Revidering under hösten 2015 1 INNEHÅLL Likabehandlingsplan...
Läs merArbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013
2011-05-30 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merHandledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas
Läs merÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Läs merTEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola Datum 13 2014-09-05 070 5585332 TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Teknik och
Läs merVerksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Läs merHandlingsplan för Saffranets förskola 2015-2016
Handlingsplan för Saffranets förskola 2015-2016 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från LpFö98 samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och värden
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Idala Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Idala ligger i hjärtat av Stocksund. Förskolan består av två avdelningar, en med barn 1-2 år och en avdelning
Läs merArbetsplan Årsunda förskola 2015-2016
Sandvikens kommun Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 2(7) Arbetsplan för Årsunda förskola 2015 2016 Under läsåret 2014/15 förändrade Årsunda förskola delar av sitt
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola Prästkragens förskola består detta året av 5 avdelningar, 2 småbarnsavdelningar 1-3 år, 2 avdelning för 4-5 åringar och en avdelning med Montessoriinspiriread
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merKampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.
EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett
Läs merSibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar Sibbebos verksamhet Vi arbetar efter vårt årshjul Temat planeras gemensamt i maj månad Vi arbetar efter visionen Jag vill, jag kan, jag vågar Reggio filosofin/barnsynen
Läs merLÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö
LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL Katarina Neiman Hedensjö Hej! Cirkus Ungefär och Cirkus Exakt Det är första veckan på sommarlovet och Julia ska gå i cirkusskola. Julia älskar allt som har med cirkus att göra.
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merLöderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merINNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN
Uppdaterad 151001 INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN Tänk på att beskriva: hur barnet lär sig och vad det har lärt sig hur barnet visar intresse för olika områden och i vilka olika situationer Föräldrarnas
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Förskolan Bullerbyn, Lyckåker förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merLikabehandlingsplan 2015
Grunduppgifter Likabehandlingsplan 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen Vår vision Till Pusselbitens förskola går alla utan rädsla för att bli utsatt
Läs merPedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01 för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Förskola - Hem 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? 1-5
Läs merNORRBACKA FÖRSKOLOR Jord
NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord Läsåret 2011-2012 Skutan Norrbacka förskolor består av förskolorna Skutan, Norrbacka och Lyan, som har ett nära samarbete kring förskolepedagogik för barnen i området. Två dagbarnvårdare
Läs merLisa besöker pappa i fängelset.
Lisa besöker pappa i fängelset. Hej, jag heter Lisa. Vet du vart jag ska i dag? Jag ska besöka min pappa. Jag är väldigt glad för det men oroar mig också. För, vet du vad? Min pappa sitter i fängelse.
Läs merI Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merBRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merLikabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Läs merDialogens innehåll en översikt
Dialog Trygghet Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Innan
Läs merLPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga
Läs merIKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016 Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras
Läs merInrättande av pedagogiskt ledarskapspris
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut
Läs merKompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i
Läs merKOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merLikabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Läs merTEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola Datum 13 2016-01-11 070 5585332 TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Teknik och
Läs merFörskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Matrisen En kreativ start på det livslånga lärandet En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Läs merKURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!
KURSPLAN, KUNSKAPSKRAV och exempel på ELEVARBETEN KURSPLAN enligt Lgr11 I undervisningen skall du få möjlighet att uttrycka tankar och idéer med hjälp bilder, du skall få möjlighet att skapa egna bilder
Läs merFÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan
Läs merEKERÖ-VÄSBY. Upprustning av lekplatser - Sammanställning. Samfällighetsförening 1 / 6
Upprustning av lekplatser - Sammanställning Nu är första steget i lekplatsprojektet avklarat. Styrelsen har tagit emot totalt 53 enkätsvar och vi vill passa på att tacka er som har bidragit för ert engagemang
Läs merMer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
ANN-CHARLOTTE EKENSTEN Sidan 1 Mer än bara fotboll Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik är avundsjuk på sin bästa kompis Love. Love är populär, duktig på allt och framförallt vågar han prata med tjejer.
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merEn förskola med barnen i centrum
Örebro Örebro 2011-05-04 En förskola med barnen i centrum Fler platser, mindre grupper och ökad flexibilitet 2 (8) Innehållsförteckning 1000 nya förskoleplatser.... 3 Flexibla tider på förskolan... 4 Investera
Läs merHandlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Sörgårdens förskola nov-15. Kristine Johansson 9. Sammanställ och dokumentera Hur blev det? 8. Utvärdering av genomförda
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merKvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse
Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande elever elever som har: Procent 6 6 100% 6 6 100% Engelska 6 6 100% SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent 6 6 100%
Läs merHar vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Läs merKulturmöten. Det var vi som gjorde det.
Fröknegårdskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Cederfjäll Tonny, Hedin Håkan, Sandgren Bo, Svensson Fredrik Kulturmöten Det var vi som gjorde det. Inledning Hösten 1999 började 54 nya årskurs 6-
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merEtt arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig!
Ett arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig! Ann tog fram en liten ask ur fickan, en hemlig ask. Vad kunde det vara i den? Så spännande! Sakta gläntade hon på asken och - Va, den var ju tom! Men
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Förskolan Myran, Lyckåker förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under
Läs merUtvärdering APL frågor till praktikant HT15
Utvärdering APL frågor till praktikant HT15 Jag studerar på Vård och Omsorgsprogrammet för ungdomar 14 18,2 Vård och Omsorgsutbildning för vuxna Komvux Vård 35 45,5 Eductus 28 36,4 Kommentarer till ovanstående
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs mer