Klassiska Ångestsyndrom PTSD
|
|
- Rut Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klassiska Ångestsyndrom PTSD TORD IVARSSON DOCENT FORSKER I GÖTEBORGS UNIVERSITET RBUP ÖST OCH SÖR
2 Disclosure of Affiliation: Tord Ivarsson, M.D., Ph.D. Centre for Child and Adolescent Mental Health, Eastern and Southern Norway Socialstyrelsen medlem i styrgruppen för uppdatering av kliniska riktlinjer vid affektiva/ångest störningar & deltar i Svenska LMV arbete med riktlinjer (sömn, neuroleptika, ångest/affektiva syndrome) Medförfattare till böcker om OCD respective OCD-behandling (Gyldendahl Akademiska, Oslo, Norge) Läkemedel som diskuteras innefattar även indikationer för vilka läkemedlen inte är registrerade. 2
3 Ginsburg, G. S., et al. (2014). "Naturalistic follow up of youths treated for pediatric anxiety disorders." JAMA Psychiatry 71(3):
4 CAMELS en långtidsuppföljning Naturalistisk FU av deltagarna i: Child & Adolescent Anxiety Multimodal Study (CAMS) Evaluerades ca. 6 år efter randomiseringen i Child & Adolescent Anxiety Multimodal Extended Long term Study (CAMELS) 6 akademiska kliniker i USA inkluderade 288 barn & ungdomar I åldrarna år (m= 17 år). I CAMS randomiserades patienterna till 1 av 4 interventioner KBT, sertraline, combo eller pill placebo) Deltagarna utgjorde 59% av den ursprungliga CAMS gruppen. Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
5 CAMELS en ökenvandring? Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
6 CAMELS Deltagare vs icke deltagare Kön / =55/41% b Färre Hispanics = 8/18 b Fler hög SES = 49.3/43.7 b Ingen skillnad i Responder: 62/54%, n.s. Ingen skillnad mellan olika CAMS randomisering b =p <.01, c p <.001 Ginsburg (2014) JAMA Psychiatry 71(3): Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
7 CAMELS Ångestdiagnoser vid FU 46.5% (n = 134) iremission (dvs. uppfyllde ej kriterier för någon ångeststörning som ingick i inklusionen till CAMS) 53.5% (n = 154) var ej i remission för någon av dessa ångeststörningar 46.8% (n = 72) hade annan komorbid internaliserande störning (annan ångeststörning eller depression) Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
8 CAMELS Diagnoser vid FU 46.5% (n = 134) iremission (dvs. uppfyllde ej kriterier för någon ångeststörning som ingick i inklusionen till CAMS) Av dessa hade 10.4% (n = 14) en internaliserande störning och 9.7% (n = 13) en externaliserande störning med genomsnitt (SD) 0.28 (0.51) diagnoser 53.5% (n = 154) var ej i remission 27.3% (n = 42) hade komorbid externaliserande störning (ODD eller ADHD) och i Antal diagnoser (SD); 2.7 (1.3). Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3): Regional Centre for Child and Adolescent Mental Health bup.no
9 Behandling mellan CAMS och FU Av alla i CAMS FU hade bara 89 patienter (30.9%) mindre än 1/3 inte fått ytterligare behandling. Hur många av dessa hade behövt behandling? Majoriteten av de som fått behandling hade fått både läkemedel och psykoterapi Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
10 CAMELS Prediktorer från Baseline till CAMELS Prediktorerna i 7 grupper Responder i CAMS Behandling i CAMS Demografiska variabler Familjen Patientegenskaper vid baseline Behandling under FU tiden Alla analyser controllerade för study site, baseline CAMS anxiety severity (CGI S), tid från CAMS randomisering (år), och mental health service use efter CAMS Analyserna undersökte varje prediktor individuallt tillsammans med kontrollvariablerna Slutligen för att se varje prediktors unika bidrag inkluderades de i en slutlig multipel regressionsmodell Regional Centre for Child and Adolescent Mental Health bup.no
11 FÖRDE CAMS BEHANDLING NÅGON NYTTA MED SIG? Prediktorer Responder efter CAMS var associerat vid Camels med: remission (OR= , 3.09, p <.05), lägre global svårighetsgrad (CGI S: β=.14, p<.05) bättre global funktionsförmåga (CGAS: β=.12, p<.05 ) Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
12 FÖRDE CAMS BEHANDLING NÅGON NYTTA MED SIG? Prediktorer Pojkar var oftare i remission (OR=1.69, CI 1.01, 2.84, p <.05), och lägre global svårighetsgrad (CGI S: β=.15, p<.05) men samma CGAS Högre SES gav lägre CGI S: β=.14, p<.05) och högre CGAS (β=.12, p<.05) Lägre BFAM (Brief Family Assessment Measure) föräldraskattning av familjefunktionen (OR=0.97, CI 0.94, 1.00) och CGI S (β=.12, p<.05) Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
13 FÖRDE CAMS BEHANDLING NÅGON NYTTA MED SIG? Prediktorer Svårare BL ångestsjukdom (CGI S) gav färre i remission (OR=0.65, CI 0.45, 0.94) Externaliserande BL samsjuklighet gav lägre CGAS (β=.13, p<.05) Högre Life events total score gav högre CGI S (β=.15, p<.05) och lägre CGAS (β=.17, p<.01) Interim Meds or PsTer gav färre i remission (OR=0.49, CI 0.28, 0.86) och lägre CGAS (β=.18, p<.01) I COMBO gav högre CGI S (β=.14, p<.01) och lägre CGAS (β=.16, p<.01) Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
14 CAMELS Slutlig multivariate modell för att se varje prediktors unika bidrag Remission: bättre familjefunktion (P =.02) och manligt kön (P =.04) Signifikant: responderstatus (P =.08), inte significant: baseline svårare ångestsjukdom (P =.11) och behandling under FUtiden (P =.10) Svårighet av ångeststörning: signifikanta prediktorer: responder (i CAMS) (P =.04) och manligt kön (P =.007) var inte signifikanta: SES(P =.16), familjefunktion (P =.11), life events (P =.05), och behandling under FU tiden (P =.14) global funktion (CGAS): signifikanta prediktor: erresponder (i CAMS) (P =.03), ingen BL externaliserande samsjuklighet (P =.02), färre negativa life events (P =.03), och att man inte behövt medicinering och/eller psykoterapi under FU tiden (P =.003); inte signifikant: SES (P =.20) Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
15 CAMELS Post Hoc Analyses (4 st) Då manligt kön var en signifikant prediktor av remission och pojkar/män var mindre benägna (än flickor/kvinnor) att delta i CAMELS undersöktes Andel CAMELS deltagande jämfördes mellan pojkar/män som svarade på CAMS behandling och de som inte hade svarat: ingen skillnad (χ21 = 1.45; P =.23) I tidigare studier har ofta frånvaro av tidigare ångestdiagnos använts som utfall Andel ungdomar som inte längre uppfyllde diagnoskriterierna för den primära ångestsjukdomen I hela CAMELS var 64.9% (n = 187), dvs. något högre än andelen i remission och predicerades av: CAMS responders (OR=2.58; 95% CI, ; P <.001); 72.6% av CAMS responders och 52.3% av nonresponders hade inte längre sin tidigare primära ångestdiagnosis (oavsett CAMS behandling (COMBO 65.9%, sertralin 64.6%, och KBT 69.9%) Vilken roll spelade behandling under FU? Ingen alls! Ingen FU tid behandling (n = 81); remission I hela gruppen 60.5%) CAMS responders (n = 55) remission 63.6%; CAMS nonresponders (n = 26) remission 53.8% CAMS COMBO (n = 23) 65.2%; KBT (n = 31) 64.5%; sertraline (n = 21) 47.6%; och placebo (n = 6) 66.7%. Ingen skillnad mellan behandlingsgrupperna avseende remission (χ2 1 =0.71, P =.40); vilken CAMS behandling som erhölls (χ2 3 =1.98, P =.58) Det var inte för litet antal FU deltagare för prediktionsan analyserna enligt en power analys Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
16 CAMELS slutsatser Av de unga i CAMS som fått en ångestdiagnos var knappt hälften (46.5%) i remission 6 år efter (dvs. Uppfyllde inte diagnostiska kriterer för något ångestsyndrom som inkluderades i CAMS) Ca hälften har troligen nytta av behandling Ångestsjukdomens natur är ofta kronisk för den andra halvan Både andel i remission och utan (sin) ångestdiagnos är lägre än i tidigare studier kan bero på striktare kriterier och sjukare patienter som sökt vård Prediktoranalyserna pekar mot att Bättre akut behandlingsutfall minskar risken för kronisk sjukdom Behandlingens natur spelar mindre roll Familjens betydelse för EXP behandling är större än CAMS KBT beaktat Hög SES roll för bättre utfall kan bero på bättre behandling under FU tiden Pojkar klarar sig bättre än flickor naturalförlopp? Mindre initial svårighet och färre negativa livshändelser under FU tid Ginsburg (2014)JAMA Psychiatry 71(3):
17 Therapygenetics: The 5HTTLPR and response to psychological therapy Genetikska faktorer som påverkar utfallet i psykoterapeutisk behandling är inte undersökt Barn och ungdomar som fick KBT för en ångeststörning undersöktes avseende kopplingen mellan utfall och en serotonin transporter gene promoter region 5HTTLPR genen 5HTTLPR genen har tidigare kopplats till miljöinflytande vid depression. Respons på stress S allel (lågt uttryck) => sämre utfall vid stress men bättre utfall vid låg stress kanske avspeglande större känslighet för miljön och borde leda till bättre ufall vid psykologisk behandling L allele => bättre utfall vid stress Eley (2012) Molecular Psychiatry 17(3):
18 Therapygenetics: The 5HTTLPR and response to psychological therapy 584 barn med ångeststörning ålder 6 13 år Fick manual baserad KBT vid forskningskliniker i Sydney, Australien och Reading, UK. Resultaten fokuserar på 359 barn med 4 vita Europeiska far/morföräldrar även föräldra DNA erhölls för 389 barn (varav 267 white), DNA prov med munhåleskrapning eller blod Man undersökte föräldrarnas självskattade depression, ångest och stress Familjerna bidrog med data före och efter behandling, samt FU + 6 mån Positivt behandlingsrespons definierades som frånvaro av den primära ångeststörningen eller frånvaro av alla ångeststörningar Ingen skillnad i genotyp frekvens mellan undersökningsgruppen och 459 vita Europeiska psykiatriskt friska kontroller Eley (2012) Molecular Psychiatry 17(3):
19 Therapygenetics: The 5HTTLPR and response to psychological therapy Resultat Positivt respons vid FU sågs för primär ( alla ) ångeststörning Barn med SS genotyp 78.4% (60.8%) Barn med SL/LL genotyp 58.4% (42.0%) Till förmån för SS genotypen 20% (p <.01) 18.8 (p <.02) Signifikans även då man kontrollerade för viktiga kliniska prediktorer för behandlingsrespons: Depression; Allvarlighetsgrad symptom före behandling; Psykopatologi hos mamman; tid (till FU); ålder; kön; behandlings site Primary Anx: OR för HTTLPR SS allel =.39, p=.02 All Anx: OR för HTTLPR SS allel =.44, p=.03 Prediktion av Anx Spt förändring: β =.17, p =.01 Eley (2012) Molecular Psychiatry 17(3):
20 Therapygenetics: The 5HTTLPR and response to psychological therapy Resultat grafiskt Proportion of children free of (a) their primary anxiety disorder and (b) all anxiety disorders at follow-up by 5HTTLPR genotype Eley (2012) Molecular Psychiatry 17(3):
21 Therapygenetics: The 5HTTLPR and response to psychological therapy Skillnader är inte dramatiska (20%) om än signifikanta Behöver replikeras i andra icke vita och privilegierade populationer Effekten av SS HTTLPR sågs inte efter behandlingen utan i FU Perioden till FU karaktäriseras normalt avfortsatt förbättring: Barnet använder sig av färdigheter man lärt sig under KBT Kanske genotypen snarare handlar om förmågan att bibehålla och tillämpa färdigheter från interventionen En vuxenstudie har visat motsatt resultat (Bulemi) Predicerar samma faktor risk för sjukdom? Finns andra genetiska faktorer som har betydelse? Eley (2012) Molecular Psychiatry 17(3):
22 PTSD Cochrane review Socialstyrelsen arbete med kliniska riktlinjer
23 Cochrane review om psykologisk behandling vid PTSD Studierna hade flera brister vad gäller kvalitet men flera har god kvalitet Gillies, D., et al. (2013) Evid Based Child Health 8(3):
24 Sett över alla psykoterapiformer visar de effekt på PTSD symptom: Gillies, D., et al. (2013) Evid Based Child Health 8(3):
25 I Cochranes review finns bara 2 EMDR studier som uppfyller kvalitetskraven I meta-analysen visar inte EMDR signifikant effekt I artikeln både i resultat och i Abstract anger Ahmad att resultatet var signifikant F(1, 32)=8.90, P < Pacific Island children (6 12 years) exposed to Hurricane Iniki.
26 Slutsatser Ahmads studie visar ingen skillnad mellan väntelista och EMDR Chemtobs studie är svår att applicera på EMDR som metod då traumat var relaterat till externa faktorer inte inom mänskliga relationer Den studie som i en tidigare meta analys (Rodenburg, R., et al. (2009). "Efficacy of EMDR in children: a meta analysis." Clinical Psychology Review 29(7): ) bidrog med störst ES (1.45) kunde inte identifieras i sökningen i Gillies sannolikt har den aldrig publicerats. EMDR får fortfarande ses som en experimentell behandling i enlighet med Gillies meta analys Gillies, D., et al. (2013) Evid Based Child Health 8(3):
27 Direkt jämförelse tfcbt vs EMDR Ålder 8 till18 år; exposure to at least one single traumatic event: single event traumas: accidents (23 %); sexual assault (17 %); threat (with weapon) (13 %); kidnapping (10 %); serious illness (7 %); or other (30 %); Exposure to domestic violence (44 %) and sexual assault (39 %) and other (17 %) was reported for multiple event traumas the last traumatic event occurred at least 4 weeks prior to the first measurement; partial or full PTSD as reported by the child (interviewed with the CAPS CA) and the caretaker (interviewed with the ADIS P PTSD module). Diehle (2015) European Child and Adolescent Psychiatry 24(2):
28 CAPS CA PTSD symptoms tfcbt (n=23) EMDR (n=25) T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 M (SD) M (SD) M d (95 % CI) M (SD) M (SD) M d (95 % CI) 42.3 (15.2) 22.1 (23.3) 20.2 ( 28.1, 12.2) 44.5 (19.4) 23.6 (30.0) 20.9 ( 32.7, 9.1) EMDR har obetydligt större symptomminskning än tfcbt EMDR patienterna tillbringade mindre tid i behandling. Slutsats 1: EMDR och tfcbt kan ha likartad effekt Slutsats 2: tfcbt tyngre evidens jfrt med EMDR kommer troligen inte att påverkas av studien enligt socialstyrelsens arbete med kliniska riktlinjer
29 Läkemedelsbehandling vid PTSD Systematisk review som led i socialstyrelsens arbete med kliniska riktlinjer Inga nya studier har tillkommit SSRI har ingen effekt på PTSD symptom (även om de kan ha en indikation på samsjuklighet till PTSD) Läkemedelsbehandling med antiadrenerga läkemedel (betareceptorblockerare eller alfaadrenerga agonister/antagonister) saknar tillräcklig evidens
30 Tack för er uppmärksamhet! Regional Centre for Child and Adolescent Mental Health bup.no
Klassiska Ångestsyndrom PTSD
Klassiska Ångestsyndrom PTSD TORD IVARSSON DOCENT FORSKER I GÖTEBORGS UNIVERSITET RBUP ÖST OCH SÖR Ginsburg, G. S., et al. (2014). "NaturalisOc follow-up of youths treated for pediatric anxiety disorders."
Läs merOCD OCH PTSD. En kort uppdatering
OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination
Läs merPTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I
PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I LÄKEMEDEL VID PTSD NE SYSTEMET Alfa 2 presynaptiska agonister Clonidine Guanfacine NEåterupptagning s-hämmare Postsynaptisk alfa 1 blockerare
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merEMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merTourette. Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole
Tourette Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole Tourettes syndrom överaktiva CSTCkretsar? Från teori till praktik! Brist på inhibition? För stark gas? Glutamate har en väsentlig roll i de cortico-striatal-thalamo-corticala
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merPsykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014
Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria
Läs merVad är internetbehandling och vad säger forskningen?
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merInternetbaserad psykologisk behandling
Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se
Läs merCAMS behandling samt FU: 24 och 36 veckor /PARS PBO pat fick välja behandling efter RCT-fasen
Strawn, J. R., et al. (2017). "Placebo Response in Pediatric Anxiety Disorders: Results from the Child/Adolescent Anxiety Multimodal Study." Journal of Child and Adolescent Psychopharmacology. Placebo
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merSynpunkter från workshop med Swedo & Murphy AACAP 2015 Aktuell GRADE bedömning av diagnostik och behandling Azithromycin i akutskedet KBT som tillägg
PAN(DA)S Synpunkter från workshop med Swedo & Murphy AACAP 2015 Aktuell GRADE bedömning av diagnostik och behandling Azithromycin i akutskedet KBT som tillägg till antibiotika Workshop om PANDAS (PANS)
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merPediatric OCD Psychopharmacology
Pediatric OCD Psychopharmacology Disclosure of Affiliation: Tord Ivarsson, M.D., Ph.D. Centre for Child and Adolescent Mental Health, Eastern and Southern Norway Socialstyrelsen medlem i styrgruppen för
Läs merHärmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
29.3, 2017 Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Lise Bergman Nordgren Fil. Dr., Leg. Psykolog,
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merUtmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Läs merHur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric
Läs merForskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?
Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merWang, Z., et al. (2017) JAMA Pediatr 171(11):
"COMPARATIVE EFFECTIVENESS AND SAFETY OF COGNITIVE BEHAVIORAL THERAPY AND PHARMACOTHERAPY FOR CHILDHOOD ANXIETY DISORDERS: A SYSTEMATIC REVIEW AND META- ANALYSIS." Wang, Z., et al. (2017) JAMA Pediatr
Läs merFamiljeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merUtmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merDen neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merungdomar i en västsvensk population med IBD
Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD
Läs merADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet
ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen
Läs merValdoxan - Bakgrundsinformation
Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merKomorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels
Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merAutismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merCentralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende
Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende Christoffer Brynte PhD-student Karolinska Institutet Physcian Beroendecentrum Stockholm Christoffer.brynte@ki.se Attention Deficit/Hyperactivity
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merAkut astma magnesium och teofyllin
Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merSSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009
SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk
Läs merADHD & SUD; Vad vet vi idag?
Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi
Läs merResultat (förändring) författa. Effekt (Cohen s d med 95 % CI) re, årtal. P-värden A. Försöksgrupp= Försöksgrupp Church. PCL-M före= 62,01 D. et.
Resultatbilaga A = n=30 6 entimmes före= 62,01 EFT på 1) efter= 39,41 2013 n=29 EFT och Förbättring= 22,6 (9) och på 2) standard care P
Läs merEn bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD
En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merEvidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling
Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare
Läs merFysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet
Läs merRiskfaktorer för fysisk barnmisshandel
Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi
Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merProgram för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merMinnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi. Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT. Resultat från forskning vid BUP
Minnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT Resultat från forskning vid BUP Hur det började Som läkare får man svåra fall, ofta med
Läs merFramgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga
Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merOCD. Tord Ivarsson Docent Överläkare Forskare GU DSBUS R-BUP
OCD Tord Ivarsson Docent Överläkare Forskare GU DSBUS R-BUP Behandling OCD Symptombehandling har studerats vetenskapligt Läkemedel - (S)SRI Kognitiv Beteendeterapi (KBT) - Exponering/Responsprevention
Läs merSMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)
Bilaga 1 Tabell 1 Sammanställning av resultaten som avser -relaterade mått. Här presenteras endast jämförelser som bygger på mer än en studie. Samtliga insatser gavs mer än tre månader efter den traumatiska
Läs merCo-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression
Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merKrisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merPOPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merVilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!
Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality
Läs merVIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merE-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området
1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &
Läs merDigitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt.
Digitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt. 1 Situation 2 Feedback från psykologerna att jobba digitalt
Läs merÄtstörningar- somatiska och psykologiska aspekter
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFrom the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
From the Department of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden ACT TREATMENT FOR YOUTH A CONTEXTUAL BEHAVIORAL APPROACH Fredrik Livheim Stockholm 2019 2 Till Lo, Leon, & Alve, och resten av mänskligheten.
Läs merMetod Design och Procedur
Slutrapport Tillägg datum 2012-06-20, kompletterad 2012-08-27 Efter den första versionen av slutrapporten har de sista laboratorieanalyserna mottagits, den inmatade databasen kontrollerats och fördjupade
Läs merAkupunktur vid oro, depression och sömnproblem. Kajsa Landgren, Dr Med Vet, leg ssk med spec.utb i psykiatri, akupunktör, SMAS, Stockholm, okt 2012
Akupunktur vid oro, depression och sömnproblem Kajsa Landgren, Dr Med Vet, leg ssk med spec.utb i psykiatri, akupunktör, SMAS, Stockholm, okt 2012 Oro, depression och sömnproblem är folksjukdomar Många
Läs merJohan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Läs merSå lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD
Lara Honos-Webb Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor Översättning: Bitte Wallin Brain Books Brain Books AB Box 344
Läs mer